Friday for Future alla fredagar

 

Manifestation för systemändring, för levande skogar, för jämlikhet i omställningen. I Lund presenterar sig olika miljöorganisationer, det blir musik av jazzgrupp och Röda kapellet. Som avslutning blir det demonstrationståg genom Lund.
12:00 Klimatmässa
13:30 Demonstrationståg           

Röda Kapellet på torgen

 

Fridays for Future Miljömanifestation enligt tidigare koncept Stortorget, fredag 24 september klockan 13:15
Appellmöte Sedvanligt torgmöte Mårtenstorget, lördag 25 september klockan 11:00             

Vänstern ökade mest

 

Vänstern ökade mest i kyrkovalet, 4 procent, och nådde därmed totalt 7,3 procent av rösterna. En som  gladdes åt framgången var Jonas Sjöstedt.
   Socialdemokraterna blev  trots en viss nedgång största parti med  27,6 procent.
   Trenden var densamma i Skåne. Vänstern fick 5 mandat i Lunds stiftfullmäktige, en ökning med 2 mandat. Antalet mandat till kyrkomötet blev 18, en fördubbling jämfört med valet 2017.
   Det extrema högerpartiet AFS fick 3 mandat.
   Den förre kyrkoherden i Klostergårdens församling Fredrik Modéus - nu biskop i Växjö -  kommenterar deras intrång: ”Det här är en varningssignal. Det är viktigt att de inte står oemotsagda i debatten.”

I Lunds pastorat fick Vänstern - som under förra mandatperioden saknade representation - 15 procent av rösterna och 5 mandat. En viktig framgång!
   SD åkte ur Lunds pastorat eftersom de glömt att lämna in sin lista.
   Socialdemokraterna och Vänstern utgör tillsammans med ett par miljöaktiva grupper en majoritet i  Lund.           

Samråd om regional avloppsrening i Lund-Malmöregionen

 

Rädda dammarna!
Lund växer och mängden avloppsvatten ökar. Reningen måste utvecklas, bland annat för att få bort läkemedelsrester och annat farligt avfall. Den mekaniska, biologiska och kemiska reningen i Källby reningsverk uppfyller dagens krav. Den avancerade rening som krävs i framtiden kan utvecklas inom nuvarande anläggning.

   Källby reningsverk är en förutsättning för Höjeå naturskyddsområde. De stora dammarna med renat vatten längs Höje å utgör livsmiljö för ett rikt fågelliv. 
   För att behålla dammarna krävs ett stadigt vattenflöde. Det garanteras tack vare Lunds stora och växande befolkning som brukar alltmer vatten från sjöar i Skåne och Småland. Vattnet passerar bostäderna och renas i Källby, innan det flyter ut i Lommabukten.

VA Syd planerar att bygga ett moderniserat reningsverk i Sjölunda, Malmö. För att dela kostnaderna med Lund vill man lägga ner Källby reningsverk och i stället bygga en väldig avloppstunnel under åkermarken till Sjölunda. För lundaborna skulle kostnaden för reningen mer än fördubblas.
   Om planerna genomförs kommer vattenflödet genom dammarna i Källby upphöra. Det talas om att ersätta det renade vattnet från Källby reningsverk med dagvatten från Lunds gatunät. Det vattnet är smutsat av asfalt och avfall från gatutrafiken och skulle förgifta fågellivet och  skada miljön i Höjeå Naturskyddsområde.
   VA Syd inbjuder till samråd fram till den 3 november. Det ger alla chansen att uttrycka sin mening.
Läs mer på »

Beslut om kongressanläggning: den gamla tingsrätten hotas av Ulf Nymark

 

Som framgår av dagspressens lokala sidor fattade byggnadsnämnden i början av veckan beslut om inriktningen på detaljplanearbetet för en kongress- och hotellanläggning väster om Lund C, där Klosterkyrkan och gamla tingsrätten ligger.
   Beslutet föregicks av en omröstning om att helt avbryta planarbetet. För avbrytande röstade FNL och V. Detta förslag avvisades av nämnden. Två förslag till inriktning fanns efter detta ta stallning till.

Möjliggör rivning av gamla tingsrätten
Ett förslag på inriktning kom från S, M, L, C. De samverkande partierna föreslog en storskalig anläggning som kan svälja 2000 konferensdeltagare. - 25 procent större än kongressdelen i Malmö Live!. För att få plats med en så stor anläggning öppnar förslaget för att riva hela den gamla tingsrätten. ”Möjligheten att bevara äldre delar av den gamla tingsrätten ska beaktas”, lyder formuleringen. De fyra partierna vill också att parken i områdets södra del ska bebyggas. Ingen begränsning av byggnadernas höjd fanns med i förslaget på ett undantag när: i Klostergatans förlängning vid Klosterkyrkan förespråkar förslaget en byggnadshöjd lägre än kyrkans torn. I förslaget ingår också att planera för 450 nya p-platser för bilar.

MP-förslag: bevara tingsrätten – inga nya parkeringar
Mot detta förslag stod ett MP-yrkande som i huvudsak gick ut på att:
 • hela den gamla tingsrätten ska bevaras
 • antalet parkeringsplatser i området inte ska utökas
 • parkytan söder om den gamla tingsrätten inte ska bebyggas
 • maximal byggnads i hela området inte ska överstiga 4-6 våningar
 • byggnadshöjden i förlängningen av Klostergatan ska vara lägre än Klosterkyrkans torn
 

Inget felröstande av SD
Miljöpartiets förslag fick i omröstningen stöd enbart av Vänsterpartiet. FNL och KD la ner sina röster. De fyra samverkande partiernas förslag fick stöd från SD och nämnden beslutade således i enlighet med detta förslag. Att SD:s representant i nämnden, Dragan Brankovic, skulle ha röstat fel av misstag, som deras partiföreträdare Victoria Tiblom nu hävdar i Sydsvenskan, är att vara ytterst ovarsam med sanningen. Brankovic var i högsta grad medveten om vad omröstningarna gällde och var aktivt pläderande och yrkande för S, M, L och C-förslaget.

Omprövning?
När byggnadsnämnden i december 2019 beslutade att dra i gång en detalj-planeprocess för kongressanläggningen var MP det enda parti som sa nej till att planera för en anläggning i detta område. Efter att nämnden ändå beslutat om att en planläggning skulle starta har partiets inriktning varit att så långt möjligt påverka utformningen och omfattningen av anläggningen i enlighet med vad partiet yrkade vid detta nämndsammanträde. När nu planarbetet tagit en helt annan riktning än den av MP föreslagna är det nog inte en alltför djärv gissning att MP kommer att ta upp en diskussion om att ompröva sitt ställningstagande till projektet.
Ulf Nymark, nybliven MP-ledamot i Byggnadsnämnden

Veckan i riksdagen: Pandemilagen och budgetdebatt av Hanna Gunnarsson

Veckan i riksdagen började med budgetdebatt på måndagen. Samma dag som regeringen lämnar sin budget till riksdagen hålls en allmän budgetdebatt mellan de ekonomisk-politiska talespersonerna och finansministern. Sedan följer en två veckor lång motionstid (som vanligt i riksdagen) då partierna får komma med sina egna förslag i form av motioner. Beslutet om budgeten fattas sedan i november, efter att finansutskottet har berett alla motioner. Det var såklart Ulla Andersson som deltog i budgetdebatten för Vänsterpartiet, och den går att se och lyssna på (den finns även teckentolkad!) här.

På höstens första votering fattades några viktiga beslut. Dels en förlängning av “pandemilagen” med ytterligare några månader fram till januari 2022. Lagen ger regeringen möjlighet att vidta åtgärder för att minska smittspridningen, men tack vare vaccinationerna så hoppas vi ju att den inte behöver användas mer. Men den finns ändå om ifall att. Alla partierna var eniga om förlängningen, med krav på en avstämningen halvvägs (i november). Och dels att det ska införas möjlighet att ge böter även för “liten” nedskräpning, till exempel om man slänger fimpar eller tuggummin på gatan. Det är ett väldigt bra beslut, denna nedskräpning är ju väldigt vanligt förekommande. Även om det såklart är svårt att ställa någon till svars för nedskräpning om det inte gjorts precis framför en polis, är det en viktig signal till alla att detta inte är acceptabelt.

Även den här veckan deltog jag i torsdagens frågestund med ministrarna. Denna gång frågade jag ministerns för högre utbildning om den stora höjningen av räntan på CSN-lånet. Studielånet är ju ett lån med mycket låg ränta, vilket är bra eftersom det ger många möjlighet att studera utan att skulderna drar iväg genom höga räntor. Det blir en låg tröskel till studier och breddar rekryteringen av studenter, vilket ju är otroligt viktigt. Lyssna här, (klicka på mitt namn). 
   För den som vill lyssna på fler seminarier från riksdagen (jag tipsade om några förra veckan också) hölls det denna veckan ett seminarium om Dag Hammarskjöld och tjänstemannens ansvar. Riksdagen tar ofta tillfället att uppmärksamma högtider eller minnesdagar som kan kopplas till demokrati på olika sätt, vilket känns väldigt viktigt och fint. Seminariet finns här.
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund 

Skogsbruk som jordbruk av Gunnar Stensson

 

Det finns många skillnader mellan den brukade skogen och naturskogen.
Bild: Rose-Marie Rytter

Jag var hemma i Älghult förra veckoslutet. Vägsam-fälligheten, det vill säga jordägarna i Fjärdingsmåla, Kvartebo, Brandstorp, Höneskruv och Silvereke. hade samlats. De smala, krokiga och backiga skogsvägar som förbinder byarna skulle besiktigas och repareras efter årets regn och slitage. De hade trafikerats av skogsmaskiner, traktorer, vägskrapor och timmerlass som lämnat djupa spår.
   Karlarna pratade om det moderna skogsbruket. Deras förfäder har i generationer ägnat sig åt jordbruk. Den nya generationen är skogsbrukare, även om somliga fortfarande har några kor som betar i hagarna.
   De gillade Centerpartiets förslag att  stärka äganderätten över skogarna. Det var bäst för klimatet, menade de. Kalhugg ett halvt hektar tallskog, plantera nya tallar och vänta sedan i 80 år. Då är tallarna fullvuxna och ska avverkas. Medan de vuxit har de fångat upp massor med koldioxid. Kalhugg en ny bit skog vart eller vartannat år, så har du både arbete och inkomst.
   Skogsbruket är samma sak som jordbruk med den skillnaden att det handlar om långa odlingsperioder. 80 år. Därför är äganderätten viktig.

Först de senaste årtiondena hade de små skogsägarna insett att deras skog utgör en rikedom. Ägorna är visserligen inte stora, men väl hanterade kan de ge ett långsiktigt levebröd. Vändpunkten i det småländska skogsbruket  var nog orkanen Gudrun som fällde ofantligt mycket skog. Under det mångåriga uppröjningsarbetet hade de fått tillgång till moderna, osannolikt effektiva skogsmaskiner.

Blomkålssvamp

Vi ägnade dagarna åt att gå runt i ”våra” skogar och leta efter bär och svamp som vi gjort i årtionden. De gamla stigarna var fördärvade av skogsmaskinerna. Breda traktorspår ledde till uppsamlingsplatserna där lastbilarna hämtade timret.
   Riset gjorde kalhyggena svårframkomliga. Tallplantagerna var enformiga och fattiga på blåbärs- och lingonris, ormbunkar och vitmossa, kantareller och soppar.
   Lyckligtvis finns mycket naturskog kvar. Inte urskog, men blandad skog som fått växa fritt, ibland i hundra år eller mer. Sådan skog kommer alltid finnas i det småländska höglandet eftersom det finns  rullstensåsar och områden med flyttblock och stenhögar som är så besvärliga att de moderna maskinerna inte kan ta sig fram.
   Där klev vi omkring mellan stenblock, vissna ormbunkar, fallna träd och mossa. Där hittade vi kantareller, Karl-Johan och andra soppar. På ett ställe intill en död tall stod tre jättelika blomkålssvampar, sådana som väger flera kilo och som man inte hittar varje år.

Jag har levt ett långt liv med skogen, fällt skog, kört timmer, jobbat på sågverk och planterat skog både i Norrbotten och Småland. Jag vet vilken utomordentlig råvara trä är. Kring Bottniska viken består städerna av trähus. I Växjö och nu också i Stockholm har man byggt höghus av trä.
   Min uppskattning av trämaterial för många ändamål gör mig kluven. Jag vill bevara naturskogen, men jag vill också att man använder trä till hus och möbler och mycket annat.
   Henrik Teleman som jag lärde känna i vpk Lund på 70-talet var arkitekt, om jag minns rätt. Han var också besatt av trä. I Virserum byggde han en monumental utställningshall av trä. Väggar och tak består av en sorts papper som släpper in dagsljuset. Byggnaden ser ut som om den kunde blåsa bort, men den har stått i över 40 år nu. Jag brukar besöka den varje sommar, alltid lika imponerad.

Biologiskt kön eller könsidentitet? av Bengt Hall

Efter att ha streckläst Jonas Sjöstedts memoarer ”Allt kommer att bli bra” så börjar jag läsa Kajsa Ekis Ekmans ”Om könets existens”. Jag har inte kommit så långt ännu, men tillräckligt för att adre-nalinet ska poppa upp. Utan att ha reflekterat speciellt djupt har jag lagt märke till att begreppet könsidentitet är på modet. I sin regeringsförkla-ring häromdagen deklarerade Löfven att ”en modern köns-tillhörighetslag kommer innan mandatperiodens slut”. Jonas Sjöstedt krävde 2018 att ett tredje juridiskt kön skulle utredas och möjliggöras. Det ska ses som ett bejakande av transpersoner, dvs personer som vill byta kön.

Ekis Ekmans bok beskriver trenden att var och en själv ska få bestämma sitt kön. Kön har inte något med kroppen att göra utan är en känsla. Varje pojke som gillar rosa klänningar och känner sig som en flicka ska kunna klassificeras som flicka. Och få nytt personnummer. Detta ses av många som progressivt. Nu ska alla få vara sig själva. Men jag misstänker att i själva verket befäster inställningen de traditionella könsrollerna. Ett exempel är författaren Fredrik Ekelund som kom ut som transperson. Hans kvinnliga jag heter Marisol. Så här beskriver han sig själv:
   Som Fredrik vill jag alltid prestera, alltid åstadkomma saker och ting. Marisol är lugnare, mer harmonisk, hon låter världen komma till henne. Som Marisol är jag inte lika offensiv, om vi pratar fotbollsspråk. Om jag som Fredrik får bollen finns det bara en tanke i mitt huvud, det att göra mål. Men om jag hade varit Marisol där på planen hade jag nog nöjt mig med en och annan snygg dribbling.
 

Fredrik Ekelund – Marisol M            

Könsrollerna förstärks. Mannen är aktiv, kvinnan passiv, mannen agerar, kvinnan väntar, mannen gör mål, kvinnan spelar bara för att det är snyggt. Kajsa ger många exempel på samma sak. Kön bestäms inte av kroppen utan av våra beteenden. Istället för att tillåta att mannen får vara kvinnlig och vice versa så blir befästandet av könsidentitet uppenbarligen en återgång till traditionella könsroller. Kanske är det signifikativt att Marisol utsågs till kulturchef på den nya nationalkonservativa tidningen Bulletin?
   Att förbättra situationen för transpersoner är i högsta grad rimligt. Men det finns en rad komplikationer i synnerhet när det gäller könskorrigeringar. Det framkommer senare i boken. Jag fortsätter läsa med stort intresse och stor förvåning.

Socialdemokraternas partistyrelse: Förbjud vinster i skolan av Gunnar Stensson

Inför socialdemokraternas partikongress läggs äntligen förslag till den avgörande reform som krävs för att rädda det sjunkande svenska skolskeppet! Vinstuttaget ska stoppas. Det handlar inte bara om pengar. Marknads-skolan segregerar och utarmar svensk skola på alla områden. Alla vet det.
   Annie Lööf vet det. Ulf Kristersson vet det. Jimmie Åkesson vet det. Ebba Busch vet det. Nyamko Sabuni är kanske så förblindad att hon inte vet det. Deras väljare vet det.
   Men många av dem sväljer missnöjet, eftersom de samtidigt tror att deras egna barn på kort sikt kan gynnas av den ökande skolsegregationen.

Academedia är den ledande friskolekoncernen med 12 miljarder i omsättning, 290 grundskolor, 78 grundskolor och 140 gymnasier. 
   Academedia expanderar genom att med sina skattepengar köpa upp mindre skolor och konkurrenter och vinstoptimera verksamheten.
   Lärarna åläggs att leverera högt betygsgenomsnitt – glädjebetyg. Klädkoder och undervisning på engelska är andra marknadsknep. Billiga outbildade lärare, minskad lärartäthet, besparingar på resurspersonal och skolbibliotek höjer vinsten.

Skolpengssystemet utnyttjas på många sätt. När friskolan lockar elever från till exempel Klostergårdsskolan följer skolpengen med. Ingenting i klassundervisningen har blir mindre kostsamt, men resurserna minskar. Följden kan bli att skolan blir mindre attraktiv och förlorar fler elever, samtidigt som skolpengarna går till friskolan – och kanske hamnar i ett skatteparadis.
   Friskolor som gått i konkurs tvingar kommunerna att ta ansvar för eleverna. Det ökar kommunens kostnader. Utredningen ”En mer likvärdig skola” (SOU 2020:28) konstaterar att kommunerna haft merkostnader på drygt 8 procent till följd av sitt större ansvar för skolan och eleverna.
   Lund har antagit en motion från V som kräver att lagstiftningen ändras så att detta missförhållande ändras.

Skolinspektionen godkänner i stort sett alla etableringar av nya friskolor. Från mina år i Utbildningsnämnden minns jag att vi nästan aldrig lyckades stoppa en oönskad friskola. Samtidigt som  skolan kommunaliserades fråntogs kommunerna rätten att planera skolutbudet.
   Men vi lyckades ju förhindra en segregerande privatskola i Annehem förra veckan.
   När förslaget om förbud mot vinstuttag blev känt sjönk Academedias aktievärde med tre procent.
Det gäller att få ner det till 0!

Att läsa:
Folkviljan nr 4, 2021, Marknadsskolan ifrågasätts.
Marcus Larsson, De expansiva: en bok om skolmarknadens vinnare – och förlorare. Tankesmedjan Balans.
  
PS. Sydsvenskan är för vinstuttag ur de svenska skolorna.
I dagens (23/9) huvudledare skriver tidningen: ”Med totalstopp för vinstuttag skulle otaliga välskötta och uppskattade friskolorsnart läggas ned. Därmed skulle elever och föräldrar också få mindre valfrihet och oftare sakna alternativ där offentligt drivna skolor dras med kända problem.”
   Välskötta och uppskattade friskolor och problematiska kommunala skolor alltså! Överklassens barn måste ha frihet att välja bort underklassens skolor. Det kallas segregation. Jämlikheten har mäktiga fiender!