VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2018-09-27
Stad och land
Promenad från Arena-staden till åkerfälten norr om Höje å.
Samling söndagen den 30 september klockan 14.00 på Klostergårdstorget.Byalagsmöte i ABF-lokalen, Sunnanväg,
måndagen den 1 oktober klockan 19.30
På dagordningen:
Stad och land - förtätning och grönområden
Järnvägsplanen Lund – Flackarp fastställd av Trafikverket
Klostergårdsfesten.
Övrigt.
Thoughts about the Israel-Palestine conflict and nuclear weapons/war
Öppet hus med föredrag på engelska
Tisdagen den 2 oktober kl. 18.00-20.30
Folkets hus, medeltidssalen, Kiliansgatan 11, Lund
Fritt inträde
Arrangörer: Svenska Kvinnors Vänsterförbund i Lund, Palestinagruppen i Lund, Svenska Freds Lund-Malmö, ABF-MittSkåne
Affich »
Konst på biblioteket
Marie-Louise Steiner har just nu en
utställning (24 sept-25 okt) målningar och foto på temat "Humlans
tunga- om klimathot och naturens kraft", biblioteket Väster.
Nästa tisdag den 2 oktober blir det en samtalskväll på biblioteket Väster.
Tema: "Vem tar egentligen ansvar för klimatet - vi eller dom?". Samtalsledare blir Margit Anderberg från Naturskyddsföreningen.
Jag hoppas att många vill komma och diskutera denna viktiga fråga!
Politiskt mirakel i Lund av Lucifer
Ja, så 
har
det varit val. Jag ska inte trötta läsarna med försök till analys –
det har redan andra gjort, Men det är omöjligt att låta bli att säga
några ord om vad som har hänt i Lund.
För det första måste det väl vara att vad alla var ense om var ett enfrågeparti visade sig gå framåt i valet, detta trots att partiets enda fråga nu är avgjord. Spårvägen är under byggnad trots partiets alla protester.
Lysande partipropaganda
Sanningen måste väl vara att det handlade inte bara om en fråga, FörNyaLund visade sig ha mer att säga. I FNL:s publicitet före valet presenterade man ett brett urval av ställningstaganden och man beskrev dem på ett utomordentligt tydligt och tilltalande sätt. Jag tror inte jag någonsin har sett ett parti tala så enkelt och tydligt till väljarna som FNL gjorde. Man fylldes av beundran och avund och jag hoppas att de andra partierna tar lärdom till nästa gång.
Men ännu viktigare är innehållet. Förenklat kan man säga att FNL:s hållning är ungefär densamma som Vänstern (dåvarande VPK) gav uttryck för under de första åren på 1970-talet. Det handlade om att vara varsam om staden Lunds värden och att slå vakt om barnfamiljer t.ex, genom mindre barngrupper. FNL förde också fram andra saker, t.ex, nedgrävning av järnvägen och skattestopp.
En väldig blandning
De första reaktionerna inom V var de man kunde förvänta: “borgare”, “elitister”, “kändisparti” etc. Det intressanta är att det nu vänt. Visst är det svårt att gripas av entusiasm för en lista som toppas av Börje Hed, Men här finns också Hjördis Kristenson, kulturgeograf som skulle varit en tillgång för varje V-grupp, och Jan Annerstedt, gammal vänsterman. Måhända en teknokrat men en som har bidragit till fullmäktigedebatterna med många sakliga och goda argument. Ja, FNL-listan är verkligen en blandning och det är svårt att tro att partiet kommer att uppträda på ett samlat och entydigt sätt. Men det kan vi leva utan. Jag tror att FNL-arna kommer att känna samhörighet vänsterut och det man har hört från de påbörjade diskussionerna med S och V tyder på det. Jag erinrar mig från 1970-talet hur en gediget akademisk borgare talade om för mig att han röstade borgerligt utom i kommunalvalet där han stödde V och särskilt uppskattade Thomas Schlyter, arkitekt och ledande V-företrädare. Det fanns och finns borgare som vill röra om i grytan och inte bara ansluta sig till den borgerliga sumpen.
Mellanskikt och arbetarklass
V har länge försummat att vända sig åt det hållet (Hanna Gunnarssons motion om att bevara äldre bebyggelse är ett gott tecken på förändring) Vänsterpartiet ska väl som alltid samla mellanskikt/intellektuella och arbetarklass, det senare i våra dagar lågbetalda kvinnor. Vad gäller spårvägen får vi nu en förortsbana till Brunnshög och det kan väl vara bra, utan att vi behöver jubla för den skull. Nergrävd järnväg blir på tok för dyr för både stat och kommun. Och vem vill stå i en ful och otrivsam tunnel som den under Knutpunkten i Helsingborg? Nergrävd tunnel i Lund hoppas jag vi slipper de närmsta tjugo åren. Skattestopp, ja gärna, V älskar inte skatter även om en del tror det, men om man vill ha alla de saker FNL har talat för måste man vara beredd att betala och det kommer FNL också att inse.
Jag ser alltså med förtröstan fram mot FNL:s insatser i fullmäktige och tror att rätt skött så kommer V att hitta en ny allierad i många frågor.
Stark Lundagrupp i riksdagen!
Slutligen: visst är det roligt att Lund nu kommer att företrädas i riksdagen av Hanna Gunnarsson (V). Elin Gustafsson (S) och Emma Berginger(MP)!
har
det varit val. Jag ska inte trötta läsarna med försök till analys –
det har redan andra gjort, Men det är omöjligt att låta bli att säga
några ord om vad som har hänt i Lund. För det första måste det väl vara att vad alla var ense om var ett enfrågeparti visade sig gå framåt i valet, detta trots att partiets enda fråga nu är avgjord. Spårvägen är under byggnad trots partiets alla protester.
Lysande partipropaganda
Sanningen måste väl vara att det handlade inte bara om en fråga, FörNyaLund visade sig ha mer att säga. I FNL:s publicitet före valet presenterade man ett brett urval av ställningstaganden och man beskrev dem på ett utomordentligt tydligt och tilltalande sätt. Jag tror inte jag någonsin har sett ett parti tala så enkelt och tydligt till väljarna som FNL gjorde. Man fylldes av beundran och avund och jag hoppas att de andra partierna tar lärdom till nästa gång.
Men ännu viktigare är innehållet. Förenklat kan man säga att FNL:s hållning är ungefär densamma som Vänstern (dåvarande VPK) gav uttryck för under de första åren på 1970-talet. Det handlade om att vara varsam om staden Lunds värden och att slå vakt om barnfamiljer t.ex, genom mindre barngrupper. FNL förde också fram andra saker, t.ex, nedgrävning av järnvägen och skattestopp.
En väldig blandning
De första reaktionerna inom V var de man kunde förvänta: “borgare”, “elitister”, “kändisparti” etc. Det intressanta är att det nu vänt. Visst är det svårt att gripas av entusiasm för en lista som toppas av Börje Hed, Men här finns också Hjördis Kristenson, kulturgeograf som skulle varit en tillgång för varje V-grupp, och Jan Annerstedt, gammal vänsterman. Måhända en teknokrat men en som har bidragit till fullmäktigedebatterna med många sakliga och goda argument. Ja, FNL-listan är verkligen en blandning och det är svårt att tro att partiet kommer att uppträda på ett samlat och entydigt sätt. Men det kan vi leva utan. Jag tror att FNL-arna kommer att känna samhörighet vänsterut och det man har hört från de påbörjade diskussionerna med S och V tyder på det. Jag erinrar mig från 1970-talet hur en gediget akademisk borgare talade om för mig att han röstade borgerligt utom i kommunalvalet där han stödde V och särskilt uppskattade Thomas Schlyter, arkitekt och ledande V-företrädare. Det fanns och finns borgare som vill röra om i grytan och inte bara ansluta sig till den borgerliga sumpen.
Mellanskikt och arbetarklass
V har länge försummat att vända sig åt det hållet (Hanna Gunnarssons motion om att bevara äldre bebyggelse är ett gott tecken på förändring) Vänsterpartiet ska väl som alltid samla mellanskikt/intellektuella och arbetarklass, det senare i våra dagar lågbetalda kvinnor. Vad gäller spårvägen får vi nu en förortsbana till Brunnshög och det kan väl vara bra, utan att vi behöver jubla för den skull. Nergrävd järnväg blir på tok för dyr för både stat och kommun. Och vem vill stå i en ful och otrivsam tunnel som den under Knutpunkten i Helsingborg? Nergrävd tunnel i Lund hoppas jag vi slipper de närmsta tjugo åren. Skattestopp, ja gärna, V älskar inte skatter även om en del tror det, men om man vill ha alla de saker FNL har talat för måste man vara beredd att betala och det kommer FNL också att inse.
Jag ser alltså med förtröstan fram mot FNL:s insatser i fullmäktige och tror att rätt skött så kommer V att hitta en ny allierad i många frågor.
Stark Lundagrupp i riksdagen!
Slutligen: visst är det roligt att Lund nu kommer att företrädas i riksdagen av Hanna Gunnarsson (V). Elin Gustafsson (S) och Emma Berginger(MP)!
Skiftetaktion
I tisdags såg samtliga 349 riksdagsledamöter
vårt budskap om att Annie Lööf inte ska curla in Sverigedemokraterna på
regeringskansliet – inklusive Annie Lööf själv!
Många ville ha en skylt och när Annie Lööf gick förbi ropade en kvinna på bred gotländska ”Annie titta hit!”, då såg Lööf oss och vinkade samtidigt som hon läste budskapet på våra skyltar. Vårt budskap kunde inte kunnat få ett större genomslag bland Sveriges makthavare.
Inget av detta hade varit möjligt om vi inte hade varit hundratals som donerat pengar till aktionen, tusentals som skrivit under kampanjen och delat den i sociala medier.
Läs mer om Skiftet »
Noterat i veckan
Gymnasielagen får tillämpas enligt
Migrationsöverdomstolen. Beslutet rör tusentals ensamkommande och
innebär möjlighet till uppehållstillstånd för gymnasiestudier.
Antropocen – människans tidsålder
De tidiga jordbrukarna kan ha förändrat klimatet på ett dramatiskt sätt. De satte möjligen stopp för en nedisning som kanske redan borde varit här. Tack vare dem har vi sluppit inlandsisarna. Å andra sidan lade de grunden för en klimatförändring som kan orsaka svåra skador på naturen och våra samhällen. TT
Socialliberalismen utplånad?
När Andreas Norlén så småningom föreslår Ulf Kristersson som Sveriges nye statsminister kommer det att bygga på förväntningar om stöd från Sverigedemokraterna. Ebba Busch Thor säger det redan rakt ut. Hoppar Björklund och Lööf på tåget är socialliberalismen utplånad ur det svenska politiska landskapet.
Ingvar Persson, Aftonbladet 26/9
Antropocen – människans tidsålder
De tidiga jordbrukarna kan ha förändrat klimatet på ett dramatiskt sätt. De satte möjligen stopp för en nedisning som kanske redan borde varit här. Tack vare dem har vi sluppit inlandsisarna. Å andra sidan lade de grunden för en klimatförändring som kan orsaka svåra skador på naturen och våra samhällen. TT
Socialliberalismen utplånad?
När Andreas Norlén så småningom föreslår Ulf Kristersson som Sveriges nye statsminister kommer det att bygga på förväntningar om stöd från Sverigedemokraterna. Ebba Busch Thor säger det redan rakt ut. Hoppar Björklund och Lööf på tåget är socialliberalismen utplånad ur det svenska politiska landskapet.
Ingvar Persson, Aftonbladet 26/9
I skogkanten/Vanaprasthya: Matematiken
av Staffan Lindberg
En stabil mittenregering kan driva miljöfrågorna och öppna för debatter om den nya snabbt växande ojämlikheten
1. M+KD+C+L = 143 med stöd från SD ger 205 röster mot en opposition av 144 röster
2. S+Mp+C+L = 167 med stöd från V ger 195 röster mot en opposition med 154 röster.
3. M+KD = 92 med stöd från SD ger 154 röster mot en opposition med 195 röster.
Så ser det ut.
1. skulle bli en soppig tillställning med mycket svåra förhandlingar plus en svekdebatt. Räcker det för att ta udden av Sverigedemokraterna? Jag tror inte det – snarare leder det till allmän förvirring.
3. är väl helt enkelt omöjligt.
En socialliberal mittenregering, 2, är det enda stabila alternativet. Det innebär minst trassel och gnissel och möjliggör bättre miljöinsatser och möjligheter till mobilisering på alla viktiga områden för ett mera jämlikt, rättvist och tryggt samhälle. Vi alla, politiskt engagerade, måste bidra till att belysa det nya mer ojämlika finanskapitalistiska klassamhället och skapa en medvetenhet som kan leda en motreformation till ett demokratiskt samhälle igen.
Det kostar på för mindre partier att offra sig i en stor koalition. Men alternativet att svika starka vallöften är nog värre.
Lönebildningsmodellen i svensk skola av Gunnar Stensson
Sämre och dyrare skola - också i Lund
– Lärare kan byta kommun för att få ett lönelyft och senare flytta tillbaka och få ett lyft till. Vissa undrar varför vi inte ger en lärare som vill flytta 4000 i höjning för att stanna. Vi måste ju ändå lägga de pengarna på att rekrytera en ny lärare.
Men vi måste arbeta efter den lönebildningsmodell som råder i Sverige. Och det skulle bli diskussion: ”Varför kan ni betala 4000 för att behålla den läraren, men inte den?” säger Charlotte Svensson, HR-chef på barn- och skolförvaltningen.
(Du undrar kanske vad en titeln HR-chef innebär, även om det av sammanhanget delvis framgår vad hen har för uppgifter. HR betyder Human Resources, och begreppet är ännu ett exempel på skolvärldens marknadsanpassning)
Hög läraromsättning ger en högre belastning på dem som är kvar. Och många byten betyder ofta sänkt undervisningskvalitet för eleverna.
Samtidigt är rörligheten på arbetsmarknaden större idag, vi måste bygga organisationen för att hantera det, fortsätter Charlotte Svensson.
Källa: Alexander Agrell, Fler lärare väljer att stanna kvar, Sydsvenskan 21/9
Marknadsanpassning innebär alltså att vi accepterar att eleverna får sämre undervisning, att de lärare som stannar kvar av omsorg om eleverna och den egna skolan lönediskrimineras jämfört med de lärare som är mer intresserade av den egna plånboken och att kostnaderna stiger, samtidigt som skolornas kvalitet sjunker.
De två senaste decennierna har den svenska skolan försämrats samtidigt som den blivit dyrare och skolbolagen har tagit ut miljonvinster.
En sådan marknadsanpassning är verkligen ett missbruk av Human Resources!
– Lärare kan byta kommun för att få ett lönelyft och senare flytta tillbaka och få ett lyft till. Vissa undrar varför vi inte ger en lärare som vill flytta 4000 i höjning för att stanna. Vi måste ju ändå lägga de pengarna på att rekrytera en ny lärare.
Men vi måste arbeta efter den lönebildningsmodell som råder i Sverige. Och det skulle bli diskussion: ”Varför kan ni betala 4000 för att behålla den läraren, men inte den?” säger Charlotte Svensson, HR-chef på barn- och skolförvaltningen.
(Du undrar kanske vad en titeln HR-chef innebär, även om det av sammanhanget delvis framgår vad hen har för uppgifter. HR betyder Human Resources, och begreppet är ännu ett exempel på skolvärldens marknadsanpassning)
Hög läraromsättning ger en högre belastning på dem som är kvar. Och många byten betyder ofta sänkt undervisningskvalitet för eleverna.
Samtidigt är rörligheten på arbetsmarknaden större idag, vi måste bygga organisationen för att hantera det, fortsätter Charlotte Svensson.
Källa: Alexander Agrell, Fler lärare väljer att stanna kvar, Sydsvenskan 21/9
Marknadsanpassning innebär alltså att vi accepterar att eleverna får sämre undervisning, att de lärare som stannar kvar av omsorg om eleverna och den egna skolan lönediskrimineras jämfört med de lärare som är mer intresserade av den egna plånboken och att kostnaderna stiger, samtidigt som skolornas kvalitet sjunker.
De två senaste decennierna har den svenska skolan försämrats samtidigt som den blivit dyrare och skolbolagen har tagit ut miljonvinster.
En sådan marknadsanpassning är verkligen ett missbruk av Human Resources!
Israels hyllade hjältar av Gunnar Olofsson
Tusentals israeler viftande med israeliska flaggor följde nyligen Ari
Fuld till hans sista vila, efter att han knivdödats av en ung
palestinier utanför bosättningen Efrat på Västbanken. Enligt tidningen
Jerusalem Post deltog flera ministrar och politiker i begravningen, och
tiotusentals hyllningar från när och fjärran kunde räknas in. ”Vi
lever tack vare hjältar som Ari” konstaterade premiärminister Benjamin
Netanyahu. ”Vi kommer att minnas honom för alltid”.
Född i New York flyttade Ari Fuld (45), stolt far till fyra barn, med sin familj till Israel 1994 för att ”leva sin dröm” på mark stulen från palestinierna. Som medlem i den högernationalistiska rörelsen var han en en stark supporter av bosättarrörelsen, och för Israels ”rätt” att ständigt beslagta mer palestinskt land, fördriva människor och bygga samhällen bara för israeliska judar. Under en rutinmässig shoppingtur mötte han så sitt öde i form av en knivbeväpnad palestinsk tonåring som han dock – som alltid beväpnad med skjutvapen – heroiskt lyckades oskadliggöra innan han själv föll ihop och avled.
En annan israelisk hjälte är Baruch Goldstein, likaledes invandrad från USA, som i februari 1994 sköt ihjäl 29 och skadade ett hundratal bedjande muslimer i Abraham-moskén i Hebron, innan han själv blev dödad. Goldsteins grav var länge ett pilgrimsmål för extrema religiösa israeler och även sedan minnesmärket över honom avlägsnats lever hans minne kvar i årliga ceremonier bland bosättarna.
Dessa dagar är det 70 år sedan den svenske FN-medlaren Folke Bernadotte, gudfar till vår nuvarande kung Karl XVI Gustaf, mördades av judiska terrorister i Jerusalem. Mordet, som officiellt aldrig klarats upp, planlades och utfördes av den så kallade Sternligan under ledning av Yitzhak Shamir. Andra attentat under denna tid genomfördes av den judiska terrorgruppen Irgun, under Menachem Begin – mest känt är sprängningen av hotell King David i Jerusalem 1946, då 91 personer dödades. Både Yitzhak Shamir och Menachem Begin blev med tiden premiärministrar i Israel, och officiellt hyllade efter sin död.
Israel hyllar sina hjältemodiga terrorister. Men Folke Bernadottes osjälviska gärning i mänsklighetens tjänst är i stort sett glömd och begravd både i Israel och bland våra politiker och media i Sverige. Det finns ingen plakett eller annat minne uppsatt där han mördades och ingen utkräver längre rättvisa i fallet. Några som inte glömt är dock det svenska kungaparet, som hittills aldrig avlagt något officiellt besök i Israel.
Född i New York flyttade Ari Fuld (45), stolt far till fyra barn, med sin familj till Israel 1994 för att ”leva sin dröm” på mark stulen från palestinierna. Som medlem i den högernationalistiska rörelsen var han en en stark supporter av bosättarrörelsen, och för Israels ”rätt” att ständigt beslagta mer palestinskt land, fördriva människor och bygga samhällen bara för israeliska judar. Under en rutinmässig shoppingtur mötte han så sitt öde i form av en knivbeväpnad palestinsk tonåring som han dock – som alltid beväpnad med skjutvapen – heroiskt lyckades oskadliggöra innan han själv föll ihop och avled.
En annan israelisk hjälte är Baruch Goldstein, likaledes invandrad från USA, som i februari 1994 sköt ihjäl 29 och skadade ett hundratal bedjande muslimer i Abraham-moskén i Hebron, innan han själv blev dödad. Goldsteins grav var länge ett pilgrimsmål för extrema religiösa israeler och även sedan minnesmärket över honom avlägsnats lever hans minne kvar i årliga ceremonier bland bosättarna.
Dessa dagar är det 70 år sedan den svenske FN-medlaren Folke Bernadotte, gudfar till vår nuvarande kung Karl XVI Gustaf, mördades av judiska terrorister i Jerusalem. Mordet, som officiellt aldrig klarats upp, planlades och utfördes av den så kallade Sternligan under ledning av Yitzhak Shamir. Andra attentat under denna tid genomfördes av den judiska terrorgruppen Irgun, under Menachem Begin – mest känt är sprängningen av hotell King David i Jerusalem 1946, då 91 personer dödades. Både Yitzhak Shamir och Menachem Begin blev med tiden premiärministrar i Israel, och officiellt hyllade efter sin död.
Israel hyllar sina hjältemodiga terrorister. Men Folke Bernadottes osjälviska gärning i mänsklighetens tjänst är i stort sett glömd och begravd både i Israel och bland våra politiker och media i Sverige. Det finns ingen plakett eller annat minne uppsatt där han mördades och ingen utkräver längre rättvisa i fallet. Några som inte glömt är dock det svenska kungaparet, som hittills aldrig avlagt något officiellt besök i Israel.
Hungeråren som formade Sverige av Gunnar Stensson
Magnus Västerbro, SVÄLTEN. Hungeråren som formade Sverige
Ur boken:
Visserligen kan man
inte förneka att det finns de
som lider svårt. En fiskare hade ju trots allt hittat liket efter en
treårig flicka flytande i vattnet utanför Pukavik, en flicka som av
kläderna att döma var från Småland och som man därför slog fast ”Var
ett av de stackars barn som blivit utskickade för att anropa
barmhärtiga om medlidande i hungersnöden”.
Men ändå. Ett barn flyter iland vid en strand, drunknat, det väcker förstås opinion, ingen tvekan om saken. En sådan händelse är ju beklagansvärd, sorglig, skakande. Att många då ser på varandra och säger: Detta är förskräckligt, något måste göras... Det får man anta.
Men att ändra på reglerna, det är en annan sak.
Det finns ett system som inte klarar hur mycket som helst.
Det finns en ordning som måste försvaras.
Det finns uppoffringar som man inte är beredd att göra.
Till sist beslutas därför att Karlshamn inte kan ta emot fler. Soppköpet stängs för alla utom kommunens egna.
Det är lätt att känna igen dagens attityder i somliga politiska partier och somliga kommuner, även om tidsintervallet är 150 år och den drunknade treåringen kommer från Småland och inte från Syrien.
Nödåren 1867 till 1869 var en klimatkatastrof som kan jämföras med vår tids. Den berörde hela Europa och var värre i Finland än i Sverige. Min egen hemort, Älghult i Kronobergs län, finns på flera ställen med i Magnus Västerbros dokumentation.
Jag är så gammal att jag har träffat människor som genomlevde de svåra åren.
Svältkatastrofen var i själva verket dubbel. Norrland drabbades 1867 och södra Sverige, framför allt Småland och Blekinge, 1868 - 1869.
Magnus Västerbro är norrlänning, född i Malmberget, och halva boken beskriver den fasansfulla situation som rådde i Norrland.
Det kusliga är att hungerkatastrofen kunde ha undvikits. Det fanns resurser i Sverige, men de sattes aldrig in – eller för sent.
Man förlitade sig på att marknadens osynliga hand skulle lösa problemen.
Klyftan mellan samhällsklasserna i Sverige var djup och föraktet för de fattiga och tiggarna avgrundsdjup. 27 000 dog av svält och följdsjukdomar under de tre åren.
De svåra åren blev startskottet för emigrationen till Amerika. En miljon svenskar lämnade hemlandet. Varannan Älghultsbo gav sig iväg. Somliga behöll kontakten med hemorten.
Hungeråren formade Sverige. Industrialiseringen inleddes. Sågverken vid Norrlandskusten exporterade svenskt trä. Människorna flyttade till städerna. Arbetarrörelsen växte fram. De första strejkerna genomfördes. Det sociala trygghetsnätet började utvecklas. Demokratin genomfördes. Till slut blev Sverige ett välfärdssamhälle.
Till slut – nej, det gick snabbt! 150 år är en kort tid i historien. Minnet av nödåren levde kvar eftersom människorna som genomlevde dem levde kvar och förmedlade det till barn och barnbarn.
SVÄLTEN ger ett viktigt perspektiv på svensk historia. Magnus Västerbro reflekterar också utomordentligt kunnigt och kreativt över vår tids svältkatastrofer och klimathotet.
Han är väl medveten om vad som i värsta fall håller på att hända, men hans grundsyn är en försiktig optimism om människans förmåga.
Ur boken:
Visserligen kan man
inte förneka att det finns de
som lider svårt. En fiskare hade ju trots allt hittat liket efter en
treårig flicka flytande i vattnet utanför Pukavik, en flicka som av
kläderna att döma var från Småland och som man därför slog fast ”Var
ett av de stackars barn som blivit utskickade för att anropa
barmhärtiga om medlidande i hungersnöden”. Men ändå. Ett barn flyter iland vid en strand, drunknat, det väcker förstås opinion, ingen tvekan om saken. En sådan händelse är ju beklagansvärd, sorglig, skakande. Att många då ser på varandra och säger: Detta är förskräckligt, något måste göras... Det får man anta.
Men att ändra på reglerna, det är en annan sak.
Det finns ett system som inte klarar hur mycket som helst.
Det finns en ordning som måste försvaras.
Det finns uppoffringar som man inte är beredd att göra.
Till sist beslutas därför att Karlshamn inte kan ta emot fler. Soppköpet stängs för alla utom kommunens egna.
Det är lätt att känna igen dagens attityder i somliga politiska partier och somliga kommuner, även om tidsintervallet är 150 år och den drunknade treåringen kommer från Småland och inte från Syrien.
Nödåren 1867 till 1869 var en klimatkatastrof som kan jämföras med vår tids. Den berörde hela Europa och var värre i Finland än i Sverige. Min egen hemort, Älghult i Kronobergs län, finns på flera ställen med i Magnus Västerbros dokumentation.
Jag är så gammal att jag har träffat människor som genomlevde de svåra åren.
Svältkatastrofen var i själva verket dubbel. Norrland drabbades 1867 och södra Sverige, framför allt Småland och Blekinge, 1868 - 1869.
Magnus Västerbro är norrlänning, född i Malmberget, och halva boken beskriver den fasansfulla situation som rådde i Norrland.
Det kusliga är att hungerkatastrofen kunde ha undvikits. Det fanns resurser i Sverige, men de sattes aldrig in – eller för sent.
Man förlitade sig på att marknadens osynliga hand skulle lösa problemen.
Klyftan mellan samhällsklasserna i Sverige var djup och föraktet för de fattiga och tiggarna avgrundsdjup. 27 000 dog av svält och följdsjukdomar under de tre åren.
De svåra åren blev startskottet för emigrationen till Amerika. En miljon svenskar lämnade hemlandet. Varannan Älghultsbo gav sig iväg. Somliga behöll kontakten med hemorten.
Hungeråren formade Sverige. Industrialiseringen inleddes. Sågverken vid Norrlandskusten exporterade svenskt trä. Människorna flyttade till städerna. Arbetarrörelsen växte fram. De första strejkerna genomfördes. Det sociala trygghetsnätet började utvecklas. Demokratin genomfördes. Till slut blev Sverige ett välfärdssamhälle.
Till slut – nej, det gick snabbt! 150 år är en kort tid i historien. Minnet av nödåren levde kvar eftersom människorna som genomlevde dem levde kvar och förmedlade det till barn och barnbarn.
SVÄLTEN ger ett viktigt perspektiv på svensk historia. Magnus Västerbro reflekterar också utomordentligt kunnigt och kreativt över vår tids svältkatastrofer och klimathotet.
Han är väl medveten om vad som i värsta fall håller på att hända, men hans grundsyn är en försiktig optimism om människans förmåga.
Grönt cykelprogram för Lund. Del 2 av Ulf N
I VB nr 26 redovisades en del
av det cykelprogram som MP i valrörelsens slutskede ut med. Det är ett
25-punktsprogram för mera och bättre cykling. Här följer nu
fortsättningen på programmet, de 12 sista punkterna
14. Enkelriktade cykelbanor på båda sidor om vägbanan.
Att i huvudsak bygga enkelriktade cykelbanor på båda sidor av vägen i enlighet med lundamodellen är ett bra sätt att säkra framkomligheten – så länge systemet följs. Det måste bli tydligare med såväl skyltning som med markeringar i vägbanan med pilar, vilken färdriktning som gäller!
15. Fler och bättre cykelställ!
Antalet cykelställ behöver öka markant för att möjliggöra ett ökat och attraktivt cyklande. För att hela resan ska gå snabbt och bekvämt måste det vara lätt att hitta en cykelparkering och att parkera cykeln. Alla cykelställ ska ha väl tilltaget utrymme mellan cyklarna (så kallat cc-mått) och ska som regel erbjuda fastlåsning i cykelram så att cyklisten kan vara säker på att cykeln står kvar!
16. Cykelparkering för lådcyklar.
Det behövs särskilt anvisade cykelparkeringsplatser för lådcyklar då det ofta är för trångt och fullt i befintliga cykelställ för att kunna parkera lådcykel. Parkering för lådcykel bör anläggas nära målpunkter för lådcyklister, exempelvis vid dagligvaruhandel. Parkering för lådcykel och cykelkärror behöver också finnas vid alla kommunens förskolor.
17. Pendlarparkeringar för cyklar.
God tillgång på pendelparkeringsplatser måste säkerställas både vid Lund C och i vid kollektivtrafikhållplatser i de östra tätorterna. Pendlarcykel-parkeringar ska vara väl upplysta ur trygghetssynpunkt. Cykelställen ska regelbundet rensas på vrakcyklar och skräp.
18. Underhåll för farbarhet året om.
Lunds cykelvägar ska vara farbara och säkra så stor del av året som möjligt. Såväl vinterväghållning med sopsaltning, som lövsopning och borttagande av vintergrus måste prioriteras så att cykelvägarna är hela tiden är säkra och framkomliga. Faktum är att underlaget spelar stor roll för antalet singelolyckor, vilket är den vanligaste formen av cykelolycka.
19. Vid vägarbeten eller andra tillfällen då en cykelbana måste stängas ska cyklisterna förvarnas
14. Enkelriktade cykelbanor på båda sidor om vägbanan.
Att i huvudsak bygga enkelriktade cykelbanor på båda sidor av vägen i enlighet med lundamodellen är ett bra sätt att säkra framkomligheten – så länge systemet följs. Det måste bli tydligare med såväl skyltning som med markeringar i vägbanan med pilar, vilken färdriktning som gäller!
15. Fler och bättre cykelställ!
Antalet cykelställ behöver öka markant för att möjliggöra ett ökat och attraktivt cyklande. För att hela resan ska gå snabbt och bekvämt måste det vara lätt att hitta en cykelparkering och att parkera cykeln. Alla cykelställ ska ha väl tilltaget utrymme mellan cyklarna (så kallat cc-mått) och ska som regel erbjuda fastlåsning i cykelram så att cyklisten kan vara säker på att cykeln står kvar!
16. Cykelparkering för lådcyklar.
Det behövs särskilt anvisade cykelparkeringsplatser för lådcyklar då det ofta är för trångt och fullt i befintliga cykelställ för att kunna parkera lådcykel. Parkering för lådcykel bör anläggas nära målpunkter för lådcyklister, exempelvis vid dagligvaruhandel. Parkering för lådcykel och cykelkärror behöver också finnas vid alla kommunens förskolor.
17. Pendlarparkeringar för cyklar.
God tillgång på pendelparkeringsplatser måste säkerställas både vid Lund C och i vid kollektivtrafikhållplatser i de östra tätorterna. Pendlarcykel-parkeringar ska vara väl upplysta ur trygghetssynpunkt. Cykelställen ska regelbundet rensas på vrakcyklar och skräp.
18. Underhåll för farbarhet året om.
Lunds cykelvägar ska vara farbara och säkra så stor del av året som möjligt. Såväl vinterväghållning med sopsaltning, som lövsopning och borttagande av vintergrus måste prioriteras så att cykelvägarna är hela tiden är säkra och framkomliga. Faktum är att underlaget spelar stor roll för antalet singelolyckor, vilket är den vanligaste formen av cykelolycka.
19. Vid vägarbeten eller andra tillfällen då en cykelbana måste stängas ska cyklisterna förvarnas
med tydlig skyltning.
En alternativ färdväg som är säker samt gen och komfortabel för cyklister måste garanteras. Uppföljningen av entreprenörer som gör vägarbeten behöver förbättras.
20. Cykelvägar till de östra tätorterna.
Alla tätorter behöver kopplas samman med gena och bra cykelvägar av hög standard och med bra belysning. Även andra viktiga målpunkter på landet, som exempelvis Skrylle bör få en gen och tydlig koppling till Lund med cykel. Lunds kommun behöver arbeta gentemot Region Skåne så att dessa cykelvägar prioriteras i den regionala cykelvägsplanen, vilken styr utbyggnaden av cykelvägarna utanför tätorterna.
21. Läplanteringar etableras längs cykelvägar utanför tätorterna.
Cykelvägen till Dalby ges högsta prioritet. Den skånska blåsten kan dämpas samtidigt som den biologiska mångfalden stärks med blommande buskar som gynnar fåglar och humlor.
22. Cykelringled.
Miljöpartiet vill att det byggs en cykelringled som gör det möjligt att på ett smidigt sätt cykla mellan stadsdelar. En första etapp av cykelringleden bör byggas för att koppla samman Väster och Norra Fäladen.
23 Utveckla cykelfartsgator.
Cykelfartsgator där cykeltrafiken har företräde och sätter normen för hastigheten bör prövas i Lund. Cykelfartsgator är vanliga i Nederländerna och har prövats i Göteborg med särskild utformning. Vi vill se att Lund går före och bidrar till att utveckla en svensk version av cykelfartsgator.
24. Särskilda satsningar på att öka barns och ungas cyklande!
Tyvärr cyklar barn och unga vuxna allt mindre, en trend som behöver brytas. Brist på fysisk aktivitet ökar risken för en rad sjukdomar. Det behövs fler säkra cykelvägar till skolor, förskolor och fritidsaktiviteter. Skolan behöver också ta ett större ansvar för att lära ut trafikregler och uppmuntra till cyklande.
25. Prioritering av gaturummet.
Cykeln måste få plats i gaturummet. Enligt Resvaneundersökning Syd 2013 sker 46 % av alla resor i Lunds tätort med cykel. Även om cykeln är yteffektiv i jämförelse med många andra fordon förtjänar cykeln ett större utrymme både på gatan och i budgeten.
En alternativ färdväg som är säker samt gen och komfortabel för cyklister måste garanteras. Uppföljningen av entreprenörer som gör vägarbeten behöver förbättras.
20. Cykelvägar till de östra tätorterna.
Alla tätorter behöver kopplas samman med gena och bra cykelvägar av hög standard och med bra belysning. Även andra viktiga målpunkter på landet, som exempelvis Skrylle bör få en gen och tydlig koppling till Lund med cykel. Lunds kommun behöver arbeta gentemot Region Skåne så att dessa cykelvägar prioriteras i den regionala cykelvägsplanen, vilken styr utbyggnaden av cykelvägarna utanför tätorterna.
21. Läplanteringar etableras längs cykelvägar utanför tätorterna.
Cykelvägen till Dalby ges högsta prioritet. Den skånska blåsten kan dämpas samtidigt som den biologiska mångfalden stärks med blommande buskar som gynnar fåglar och humlor.
22. Cykelringled.
Miljöpartiet vill att det byggs en cykelringled som gör det möjligt att på ett smidigt sätt cykla mellan stadsdelar. En första etapp av cykelringleden bör byggas för att koppla samman Väster och Norra Fäladen.
23 Utveckla cykelfartsgator.
Cykelfartsgator där cykeltrafiken har företräde och sätter normen för hastigheten bör prövas i Lund. Cykelfartsgator är vanliga i Nederländerna och har prövats i Göteborg med särskild utformning. Vi vill se att Lund går före och bidrar till att utveckla en svensk version av cykelfartsgator.
24. Särskilda satsningar på att öka barns och ungas cyklande!
Tyvärr cyklar barn och unga vuxna allt mindre, en trend som behöver brytas. Brist på fysisk aktivitet ökar risken för en rad sjukdomar. Det behövs fler säkra cykelvägar till skolor, förskolor och fritidsaktiviteter. Skolan behöver också ta ett större ansvar för att lära ut trafikregler och uppmuntra till cyklande.
25. Prioritering av gaturummet.
Cykeln måste få plats i gaturummet. Enligt Resvaneundersökning Syd 2013 sker 46 % av alla resor i Lunds tätort med cykel. Även om cykeln är yteffektiv i jämförelse med många andra fordon förtjänar cykeln ett större utrymme både på gatan och i budgeten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)