2009-04-29

Valborgsmässa

i Sankt Larsparken vid den vita gångbron över Höje å.
Röda Kapellet blåser in våren klockan 19.00 och Lunds allmänna sångförening sjunger vårsånger.
Karin Stensson håller vårtalet
Alla deltagare medtar ett brännbart träföremål för att bli delaktige i valborgsmässobålet som tänds 19.45.
Arrangör Klostergårdens byalag

Första maj i Lund

Demonstrationer

Socialdemokraterna

Samling på Clemenstorget 10.30, avmarsch 11.00 till Mejeriet, där Mona Sahlin talar 12.15.
På Clemenstorget bjuder vi på korv, bröd och läsk.


Socialistiska Partiet m fl

Vi samlas som vanligt kl. 15.00 på Knut den Stores Torg vid centralen i Lund för att fira 1 maj med tal, slagord, sång och musik. Som avslutning arrangeras en pick-nick på Kraftstorg. Demonstrationen är öppen för alla socialister och alla organisationer tillhörande arbetarrörelsen.
Ta med flaggor, banderoller och en bra attityd!
Arrangörer: Socialistiska Partiet, Virvelvinden, SUF-Lund, India Däck, Smålands Nation, m.fl.


Vänsterpartiet

14.00 Samling på Stortorget
Talare: Marianne Berg (V) Catherine Holt (VSF) och Petter Engvall (Ung Vänster)
Huvudparoll: "Solidaritet!"
Paroller: "Bojkotta Israel - Befria Palestina!", " Ta makten tillbaka - Sverige ut ur EU", "Bygg bort bostadsbristen - fler hyresrätter i Lund!"
Övrigt: Café, musik, poesi med mera i Stadshallen



Möte

Kommunistiska partiet

Mårtenstorget utanför konsthallen kl 12.00.
Talare blir Bengt Kristersson, Kommunistiska Partiet och Nils Littorin (Rku).



Förstamajföreläsning

Demokratisk vänster

Arbetarrörelsen och Sverigedemokraterna
Alexander Bengtsson, Tidskriften Expo
Röda Kapellet spelar rödgrön musik
Kl 15 i Teatercaféet, Magle Lilla Kyrkogata 1
Kaféet är öppet från kl 14



Musikprogram med Röda Kapellet

Efter förstamjademonstrationerna anordnar blåsorkestern Röda Kapellet ett musikprogram för allmänheten i stadshallen i Lund kl 19.00 under rubriken ”Perspektiv på Europa”.
Den 7 juni är det val till Europaparlamentet och europafrågorna kommer följaktligen att stå i fokus den närmaste tiden.
Röda Kapellet bjuder på blås, sång och dragspel med musik från Europas olika hörn, från Minsk, Grekland, Tyskland, Frankrike, Finland mm.
Mellan musiken kommer sociologen och fd europaparlamentarikern Herman Schmid att ge sin bild av europasamarbetet och sina tankar och reflektioner om Europas betydelse idag och i framtiden. Är europasamarbetet viktigt, hur påverkas Sverige och andra länder, hur påverkas nationalstaten, vår kultur, ekonomi och integration?

Pressgrannar

Skånska Dagbladet anser den 24/4 att "USA bör åtala sina krigsförbrytare".
Det är självklart. Och det är bra att Skånskan skriver det självklara.
Ändå bäddar skribenten in förbrytelserna: de ansvariga ska ha skapat "ett legalt ramverk kring övergreppen", som kallas "de ifrågasatta metoderna", som ska ha utförts – "helt enligt reglerna".
Men något sådant finns inte: tortyr är tortyr är tortyr.
Presidenten och hans höga tjänstemän, som formulerade regler och ramverk, må bära det tyngsta ansvaret men ingen ska komma undan med att bara lyda order. Inte heller ska någon liten tortyrdräng offras för att rädda alla presidentens män.
Skånskans slutkläm är värd att citera i sin helhet:
"Det skulle, för att uttrycka sig milt, vara intressant om USA till slut tog itu med sina egna krigsförbrytare och inte bara jagade deras motsvarighet i andra länder."
Anders Davidson

Kulturtips

Blueskvällar med gäster. Picknickkonsert på Victoriateatern 30 april - 2 maj. Läs mer

Ett Långt Stycke Liv
InSite har Urpremiär av Ett Långt Stycke Liv den 2 maj på Bastionen, Norra Vallgatan 28. Läs mer

Skånepolisens kör med Elinor Fryklund och Sixten Nordström
På Palladium 2 maj kl 15.00. Läs mer

Kino - Askungen från Kungliga Operan Direktsänd opera i två akter med Malena Ernman i huvudrollen.
På Biograf Kino i Lund och Spegeln i Malmö 4 maj. Läs mer

Dr Annika Dahlqvist
Ät fet mat - få en bättre hälsa och ökad viktkontroll, föreläsning på Europaporten 6 maj kl.18.30. Läs mer

Alla Fagra
Folkmusik som är själfull, innerlig och lekfull, på Barnens Scen 9 maj. Läs mer

En dag för kvinnan i dig
Ge dig själv en dag fylld av möten, skratt, förundran, utmaningar med smakprov från olika sätt att växa som människa. Det blir en dag då vi uppmärksammar kvinnan och möter livet ur flera kvinnliga perspektiv, workshops, föreläsningar o föreställningen Lust och Liv, på Tangoplatset 9 maj. Läs mer

Kino - Askungen (La Cenerentola) av Rossini 9 maj kl 18.30 Obs! tiden, The Metropolitan Opera via satellit på Kino i Lund och Spegeln i Malmö. Läs mer

Krigets Cabaret
En happening, en sång- , sketch- , dikt-, reading -teaterföreställning som vittnar om krig, driver med krig och gör motstånd mot krig, på Bastionen 9 maj. Läs mer

Tromba
Malmö akademiska orkester ger Hummels trumpetkonsert och Mendelssohns Symfoni no. 3 i Latinskolans aula 10 maj.
Läs mer

Ensam
Söndag 10 maj i Svaneskolans Aula
Läs mer

Hela kulturcentralens program

Låt vattnet porla i Klostergården och Isak Jörgens park!

Ur barnens perspektiv är boendemiljön, lekplatserna och tillgången till parkmark av grundläggande betydelse för livskvaliteten, skriver Socialnämnden i sitt yttrande den 29 april över förslaget till grönytor och naturvård.
”Iordningställande av plaskdammarna på Klostergårdsfältet och i Isak Jörgens park bör prioriteras, då torrlagda dammar ger ett deprimerande intryck både för barn och vuxna och porlande vatten ger avkoppling och ro.”

Barack Obamas kamp för ett rättvist skolsystem
av Gunnar Stensson

Det amerikanska skolsystemet är extremt orättvist. De rikas barn går i dyra privatskolor. Låginkomsttagare är hänvisade till det offentliga skolsystemet (public schools). Eftersom solidariteten när det gäller att betala utbildning via skatten är så gott som obefintlig bland USA:s höginkomsttagare blir det offentliga skolsystemet eftersatt. Utbildning blir en fråga om pengar och samhällsklass. Detta gäller också universiteten.
De amerikanska lärarnas fackliga organisationer har i årtionden kämpat för ett rättvisare skolsystem liknande det vi hade i Sverige före skolpeng och friskolor. Frågan om ett rättvisare skolsystem har länge stått på det demokratiska partiets program. Bill Clintons försök att genomföra skolreformer misslyckades emellertid.
Nu har den demokratiska majoriteten i kongressen beslutat att avskaffa ett skolpengssystem, som bland annat tillämpats i Washington DC. Huvudargumentet är att systemet för över resurser från fattiga offentliga skolor till rika privatskolor och därmed ökar de redan avgrundsdjupa utbildningsklyftorna i USA.
Inte oväntat har den amerikanska överklassen reagerat med ett ramaskri och använder nu sin makt över media för att ifrågasätta reformen.
Tack vare den svenska konservativa tankesmedjan Timbro, som självklart går de rikas ärenden i sin kamp mot alla rättvisereformer, kom jag att uppmärksamma kongressbeslutet.
De fakta jag anför ovan har jag hämtat från en artikel publicerad av den Obama-fientliga Reason Foundation i Kalifornien. Den är skriven av en professor Shikha Daimia.
Typiskt nog angriper den i första hand president Obama personligen för dubbelmoral. Hans två döttrar går nämligen i en privatskola. Angreppen på skolreformen kommer i andra hand.

Kan Prada så borde Lund kunna av Gunnar Sandin

Prada som ligger några mil utanför Madrid beslöt 2004 att satsa på spårvagn. Tre år senare öppnade den första linjen. Borgmästaren som hade drivit projektet blev omvald.
– Nu är spanska planbestämmelser inte så omständliga som de svenska, så här kan det nog inte gå lika fort, förklarade P G Andersson från Trivector. Men eftersom han är expert även på gamla spårvägar kunde han ha tillagt att för hundra år sen klarade vi processen lika snabbt även i svenska städer. Och även Lund hade seriösa spårvagnsplaner.
Det var på ett mp-möte den 29 som PG uppträdde tillsammans med Karin Svensson Smith och Rolf Englesson. Spårvagnarna var konkretionen av det som de två senare talade om: klimathotet och vilka konsekvenser det bör få till exempel i Lunds översiktsplan. Att öka kollektivtrafiken är närmare fyra gånger så energi- och klimateffektivt som att övergå från bensin- till elbilar kunde Karin visa, som vanligt med övertygande utredningsmaterial i ryggen.
Spårvagnar är på gång i åtminstone tre skånska städer. Start år 2014 är den stolta målsättningen hos den nuvarande kommunledningen, men man kan gissa att de planerna har fått stryka på foten liksom så många andra i dessa kristider. Samtidigt som isen smälter. Dilemmat verkar svårlöst.
Men gick det i lilla Prada borde det gå i Lund. Gick det i tio svenska städer med en folkmängd mindre än Lunds nuvarande för hundra år sen borde det också gå. Lär av omvärlden, lär av historien!

”En hjälte kommer hem” av Gunnar Stensson

Trumpeterna smattrar. Världen rustar. Vapenhandeln ökar enligt Sipri. Förenade Arabemiraten köper stridsflyg från USA och Frankrike, Saudiarabien investerar hårt och USA förser kontinuerligt Israel med de dödligaste vapnen.
Allihop håller ögonen på det betydligt svagare Iran. Som i sin tur ser sig tvingat att öka sin säkerhet med kärnvapen. Krigshets.
Kineserna föregår däremot med gott exempel. Deras vapeninköp har minskat.
Krigstrummorna dånar på Sydsvenskans ledarsida. ”Sverige strider i fjärran länder (ni kommer väl ihåg ”Med basker blå”) inte bara av solidaritet utan också för vår egen skull… enligt principen att om vi inte åker till krigets Afghanistan kommer Afghanistans krig en dag till oss (formuleringen känns igen).”
Annars var det väl så att det var USA som invaderade Afghanistan 2001, inte tvärtom. Och det kunde inga ”fredsframtvingande åtgärder” förhindra.
Också Expressen varnar för hotet från talibanerna. En massmediekampanj styrd av folkpartiet och major Björklund.
FP-politikern Allan Widman lade i höstas fram slutbetänkandet från Veteransoldatutredningen (SOU 2008:91).
Bland förslagen kan nämnas följande. Nya medaljer. Ett nytt monument. (Monumentet över slaget vid Lund framstår väl som lite mjäkigt med sin vädjan om fred och försoning. Hellre då något i stil med den ryske bronssoldaten i Tallinn.) En ny årlig minnesdag för att hedra veteransoldater med allmän flaggning den 17 september, Folke Bernadottes dödsdag.
Nej stopp där! Folke Bernadottes dödsdag? Det måste väl vara ett misstag. Han föll inte på slagfältet. Han mördades av den judiska organisationen LEHI, ”Sternligan”. Mördarna gick inte bara straffria. En av dem gjorde karriär och blev israelisk premiärminister. Han hette Menachem Begin.
Ska vi göra minnet av den händelsen till allmän flaggdag? Bättre låta de döda begrava sina döda. Påminnelser om judisk terror avfärdas rutinmässigt som antisemitism. Hur förhåller det sig egentligen med Allan Widmans värderingar? Varför valde han 17 september till allmän flaggdag?
Men det går kanske att förtiga hur Folke Bernadotte dog.
”Sverige kan gott snegla på Danmark och höja sin mentala beredskap”, tycker Sydsvenskan. Härifrån till evigheten ljuder trumpetarens tapto till minnet av Pearl Harbor.
Militarism och sentimentalitet. Per T Ohlson.

Taktik och strategi av Lucifer

Den pigga nättidskriften Dagens Arena skriver att moderaterna ägnar sig åt triangulering i stor skala. Triangulering är ett begrepp som jag tror infördes av en av Tony Blairs spindoktorer i Storbritannien och som sen dess prövats flitigt. Idén är att man blandar sitt eget vanliga partibudskap med en rejäl dos av huvudmotståndarens och på så vis tar vinden ur segeln för denne. Det hela är väl tänkt ligga ett tvådimensionellt politiskt plan och de tre ståndpunkterna: den egna gamla, motståndarens och den egna nya bildar då en triangel.
Och visst, de nya moderaterna har verkligen triangulerat och det var så de vann förra valet. ”Det nya arbetarpartiet” handlar om just detta: tal om vård, skola, omsorg och hyllandet av de svenska kollektivavtalen. Såvitt jag har förstått var det Anders Borg som var huvudupphovsman och han fortsätter i samma stil. Partisekreterare Schlingmann gör detsamma, om än inte lika övertygande. Det senaste var att man gav AP-fonderna i uppgift att verka mot optioner i de företag man äger aktier i. För Lars Ohly var det bara att säga att nu gjorde han vågen för regeringens linje.
Jag är inte säker på att de lokala moderaterna runt om i landet har det så lätt för den nya linjen. Här i Lund var moderaterna länge kända för att vara ljusblå, men de har sprungits om av utvecklingen, åtminstone om man ska döma av deras uppträdande i fullmäktige. Det handlar där snarare om klassisk högerpolitik och det hoppas jag ska bringa dem på fall vid nästa val.

Enterismens återkomst?
Men här gäller det naturligtvis att försöka hitta nya grepp för oss andra. Lite triangulering kan man kanske tänka sig: tala för lag och ordning, bort med skräpet på gatorna, sköt om parkerna kan väl vara en liten början för oss till vänster. Men ska man nå riktigt långt krävs förstås kraftigare grepp. Då erinrar man sig, i varje fall sina mera uppsluppna stunder, den klassiska trotskistiska taktiken enterism. Den går ut på att man går med i motståndarens parti och där bedriver underminerande politik. Om man t.ex. kunde förmå unga vänsterister, som nu lockas av AFA och liknande hetsporrar, att i stället gå in i MUF. Där kan de antingen bedriva allmän våldsverkan och på så vis sänka moderaterna eller driva moderaterna vidare i tangentens riktning och föreslå samarbete med t.ex. r-arna med intressanta resultat till följd. Här svindlar dock tanken för att inte tala om omdömet.

En självuppgörelse
Håkan Arvidsson, den kände memoarförfattaren, har lockats skriva en recension av Gustav Fridolins 80-talistbok”Blåsta” på debattsajten Newsmill. Rubriken är ”Det är vi 40-talister som är de lurade”, vilket inte riktigt har täckning i hans text. Givetvis tar generationskriget fart. Fridolin menar att 80-talisterna upplevt en allt fattigare offentlig sektor och till det arbetslöshet och bostadsbrist. Men Håkan gillar Fridolin och boken, säger ”Äntligen!” och uppskattar den som fylld av ”rättmätig vrede och indignation”. Han känner igen sin egen ungdomliga upprördhet.
Jag har inte läst boken, men läste Fridolins förra, ”Från Vittsjö till världen” och den gjorde intryck. Men det intressanta är vad Arvidsson säger sen. ”Min generation lurade oss själva genom en brist på realism och uppskattning av den situation under vilken vi levde. … Det samhälle som förmodligen har varit det mest trygga och mest rättvisa samhälle historien har känt. Vi köpte marxismens paranoida världsbild och lade hela vår energi på att leta orättvisor som inte fanns. … När vi så fick de kriser vi som unga längtat efter var vi resignerade och förlamade. Det är så sorgligt så man kan gråta blod.”

En kritisk och konstruktiv gärning
Ja, nog finns det en äkta självrannsakan i sådana ord och det finns ingen anledning att neka Arvidsson den. Det plågsamma är att han gör sig till tolk eller åtminstone uppfattas som så för hela 68-generationen. Marxismens paranoida världsbild? I dessa dagar när den gediget kapitalistiska krisen skakar världen? Letade vi orättvisor? Vietnam, Sydafrika! Och det svenska klassamhället som var så uppenbart för var och en som inte var förblindad. Arvidsson får faktiskt också ett mothugg i en läsarkommentar som berättar hur eländigt det kunde vara. Den som växte upp då fick alls inte”allt serverat på silverfat” som Arvidsson säger.
Det är möjligt att man i Arvidssons KFML-kretsar längtade efter kriser. Vad jag kan säga är att de jag känner förvisso förväntade sig att kriser skulle komma, men längtade? Vad som hände på 1980-talet var ju att den nya vänstern tog sig an ett kritiskt samhällsbyggande i den miljö där den fanns. Tusentals människor som tränats i politiskt gräsrotsarbete i FNL-rörelsen började jobba med jordnära saker som barnomsorg och bostadsfrågor. Många gick in i VPK som här kom att göra ett utomordentligt arbete, t.ex. inom Lunds kommunalpolitik. Andra spred sig över landet och gjorde insatser var och en på sin ort. Det var det som hände: kunskaperna från Gramsci m.fl. omsattes i praktiskt arbete, de forna teoretikerna satte sig att jobba med vatten- och avloppsfrågor. Av de aspirerande revolutionärerna blev mycket snabbt reformister och i praktiken vänstersocialdemokrater. Det måste vara de erfarenheterna Arvidsson saknar.

Applåder från höger
Inte oväntat får Arvidsson starka applåder från höger i nätkommentarerna till sin artikel:
”Sent skall syndaren vakna. HA har medvetet medverkat till det rådande tillståndet i Sverige. Grava vänsterfasoner och stöttande av den socialdemokratiska politiken som har försatt Sverige i dagens situation.” (Bodil Ahlberg)
”Genom att ni stött (s) i vått och torrt har ni fått den situation som ni beklagar. Ni förstod inte hur destruktiv den eviga (s)-märkta flumpolitiken har ställt till det i det fina Sverige som ni tog över. Kan bara nämna: Skatteblodsugarpolitiken, bidrags- sjukpennings- förtidspensions­eländet, ohämmad och havererad flykting- och integrationspolitiken, flum-skolan, lag-och-oordning etc etc i all oändlighet. Tack 40-talister för allt detta.” (Munin)
”Det vore tacknämligt om de generationer som surfat fram genom livet på industrialismens räkmacka i likhet med artikelförfattaren insåg det elände deras röda agenda medfört och snarast gjorde bot.” (A.Persson)
Ja, så där håller de på.

Skippa årgångsvinerna!
Men det finns faktiskt också tecken på en annan hållning. Det får bli ett sista citat: ”Jag tycker att Arvidsson ska skippa årgångsvinerna och ge sig ut bland ungdomar, gamla 68-radikaler och andra som fortfarande kämpar för solidaritet och en bättre värld. Att ockupera ett kommunhus som protest mot nedskärningspolitiken är en bra idé. Eller varför inte ett bankkontor? Det är rätt att göra uppror. Det behövs fler pensionärer på barrikaderna.” (Kjell Johansson)
Det tycker jag var bra sagt. Man kan omsätta det i handling och gå med i årets förstamajdemonstration som i Lund börjar samlas på Stortorget kl 14, men väl inte kommer iväg förrän framåt 15. Jag har förstått att det blir en hel del röda fanor och därtill en blåsorkester som spelar Internationalen m.fl. klassiker. Första maj är nämligen inte bara retro.

Klostergårdar i Lund om 40 år av Gunnar Stensson

Svar på Gunnar Sandins tre invändningar

Det blir ju så att vi talar om det existerande Klostergården, inte om utopier. Morgondagens Klostergårdar kommer att bygga på erfarenheter och på framtidsvisioner som handlar om miljö och kanske också stigande havsnivåer. De kommer därför att se helt annorlunda ut. Huskroppar som vilar på pelare, kanske. Monokulturöknarna får en sorts hus och åsarna en annan. Men redan det planerade hoppbackehuset representerar något nytt.
Till verkligheten. Gunnar Sandin hade tre kommentarer till artikeln om Översiktsplan 2010 i förra numret av vb.

1. Lokaliseringen
Klostergården borde ha placerats vid Malmövägen, Lunds gamla huvudled till Malmö. Nu ligger Klostergården trots allt ganska nära Malmövägen. Det är på den vi åker buss till Malmö och till Lund. Cyklar in till Lund gör vi förbi stadsparken och Klostergårdens idrottsplats. Mindre bilar där. Till väster cyklar vi genom viadukten.
Men sen har vi ju järnvägen också. Den ligger alldeles intill. Där är vi överens: ett fjärde spår. Hållplats. Hög tillgänglighet till Lund och Malmö.
En eventuell ny stadsdel inom 40 år i Rådmansvången har samma fördel av järnvägen.
Det är klart att Klostergården planerades för biltrafik. Det är i 60-talets historiska sammanhang stadsdelen byggdes. Tillgången på parkeringsplatser var mycket större än behovet. På flera av dem har det uppförts nya hus. Däremot är gatuplaneringens gåtor en källa till samförstånd för oss som tror oss begripa dem. Det har inte med bilar att göra

2. Service och utglesning
Som Gunnar påpekar var alla ungefär lika gamla och i samma livssituation när de flyttade in i den nya stadsdelen. 30-40åringar med barn. Efter cirka 10 år började utglesningen när de äldsta barnen flyttade hemifrån och föräldrarna stannade kvar. Liv och bus minskade hastigt. Medelålder, ålderdom och stillhet ökade. Banken, kiosken, polisen och frisören försvann. Nu har så lång tid gått att många av urinvånarna är döda eller på äldreboenden. Ofta har deras barn och barnbarn flyttat in.
Befolkningen är mer blandad. Och vi har förtätat. Det bor minst tusen fler i Klostergården nu än 1980. Och vi ser fram emot ytterligare tusen i glasmästarens planerade nya hus. Därmed stärks anknytningen till stadsparken och centrum. Servicen återvänder. 2011 får vi en ny Träffpunkt Klostergården som ger det lilla kyrktorget fyra kanter. Men när man bygger nytt är det naturligtvis viktigt att hålla reda på vad som händer när ett homogent bostadsområde åldras, vilket konstigt nog är en ganska snabb process.

3. Industrier och bostäder
Ja, Åkerlund och Rausing fixade utsläppen i samförstånd med befolkning och byalag. Industriområdet har ändrat karaktär. Där finns nu ett antal fristående mindre företag. Ganska få arbetar där, jämförelsevis. Ingen idé att dela flygblad vid fabriksgrindarna. Annat är det med Tetra-Laval på andra sidan Malmövägen. Där strömmar verkligen arbetarna och tjänstemännen förbi i hundratal morgnar och eftermiddagar. Där har jag stått några gånger på Göte Bergströms tid. De är lika många nu som då. Och jag planerar inte att få bort den Tetra-Laval. Tanken på Rådmansvången som en ny stadsdel håller jag däremot fast vid.
Dessutom måste jag tillstå att jag har planer på ett bygga ett nytt Klostergården på Tetra-Lavals golfbana bakom företaget. Det skulle också vara en central placering för en fem tusen boende till. Den nya avfarten från motorvägen gör läget mer centralt än tidigare. Och de kan ströva längs Höje å ut mot Knäred.