2019-11-14

Friday for Future alla fredagar


Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.            

Miljöseminarium: Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är processer i naturen som vi människor är beroende av för vår överlevnad. Vi tar naturen som given men det är alla de levande organismer som finns i naturen som hjälper oss att kunna leva. Naturen uppfattas ofta som en gratis resurs men naturen reagerar på människans okunskap.
   Föredrag om ekosystemtjänster av Kristina Fontell, miljöstrateg på kommunkontoret i Lund. Kristina har en bakgrund som biolog och journalist och arbetar sedan drygt 20 år som miljöstrateg.
Tisdagen 19 november kl. 19
ABF:s lokal, adress Kiliansgatan 9, Lund
Läs mer »

Musik och Makt – Röda Kapellets decemberkonsert

Röda Kapellet bjuder in till en musikalisk och politisk resa genom 1900-talet.
   Dirigent: Ludvig Nordgren
   Presentatör: Staffan Gerdmar
Lördag 14 december 2019 kl. 18:00

Magle Konserthus, Magle stora kyrkogata 4, Lund
Affisch »

Massaker på palestinier i Gaza 14 november


Israeliska missiler dödade tidigt på torsdagen 6 familjemedlemmar och skadade 12 andra. Alla var civila, rapporterar läkare och boende i området.
Källa The Guardian.
   Läs mer om situationen för barnen i Gaza i Gunnar Olofssons artikel i veckans VB.         

Pressgrannen: Hotfullt i Sydsvenskan 14 november

Hotet från konsumismen. Rekord spås för julhandeln.
Hotet mot barnen: Luftföroreningar, matbrist och infektionssjukdomar. Källa The Lancet.
Hotet mot Södra Sandby. NCC utvidgar sitt verksamhetsområde med 15 hektar. Grundvattensnivån sänks. ”Förändringen är väldigt liten.”
Hotet från krigsindustrin. ”Autonoma vapensystem är inte något som väntar i framtidens krigföring. De används idag.”
Hotet mot Venedig. Stigande havsnivå.

Hotet mot demokratin. S, Staffanstorps budgetdebatt ”påminner om hur totalitära stater styrs.”

Danska patrioter? av Lucifer

I dagens Sydsvenska kan man läsa att polisen har fått in så få tips om kanonstölderna i Lund. Därför är VB glada att kunna bidra med ett eget tips.
red

 

 

Den stora lokala nyheten de senaste veckorna är förstås stölden av kanonerna från Monumentet, dvs minnesmonu-mentet över Slaget vid Lund 1676 uppe i, ja Monuments-parken. Jag har inte sett något om att det nu skulle vara uppklarat. Det finns alltså plats för kreativa lösningar på den här kriminalgåtan. Det förefaller som om metallstöld skulle vara den mest spridda förklaringen. För all del men nog verkar det oklart. Metall alltså, vilken metall? Kanonerna såg ut som gjorda i järn och det lär inte göra någon rik.
   Nej, jag har en alternativ hypotes som jag finner mer lockande. Det är väl känt att Danmark under senare år har präglats av en allt starkare nationalism. Det har handlat om språket, om begränsningar i invandringen och en ökad benägenhet att ta del av de amerikanska bestyren i Mellanöstern (ett tag ville man skicka en ubåt till Irakkriget!) Just nu har väl entusiasmen för USA svalnat något, efter Trumps inställda statsbesök. Men kvar finns nog en önskan on att visa upp en tuff attityd.

Danmark var en gång den stora Östersjömakten med behärskande av ingångarna till Östersjön. Sen blev Sverige en stormakt och då var det slut med det. Men det som i högsta grad har präglat Danmark var förlusten i dansk-tyska kriget 1864. Det är märkligt: När man talar om dansk historia kunde man ju tro att förlusten av provinserna på andra sidan Öresund skulle vara det stora nationella traumat. När Lund, Danmarks kulturella huvudstad övergår till att bli en svensk småstad borde det ju vara en fruktansvärd förlust. Men så är det inte - när man läser om dansk historia så är det ett namn som dominerar; Dybböl.
   Danskarna hade inbillat sig att gränsen mot Tyskland skulle gå vid floden Eidern. Deras försvar var baserat på den gamla jordvallen Dannevirke. När Bismark började kriget fick den överges och Danmark koncentrerade sig till Dybböls jordvall. Den övervanns av tyskarna och i freden i Wien 1864 fick Danmark avträda Schleswig och Holstein. Dybböls försvarare blev landets hjältar, men dog under stor blodspillan. Dybböl blev Danmarks Poltava.

Alltså: förlusten av Skåne, Blekinge oh Halland bleknade bort jämfört med förlusten i Dybböl. Men historien tar aldrig slut. Min gissning är att den danska patriotismen inte är evigt död. Visst kan man tänka sig att en mindre men beslutsam grupp har känt behov av att manifestera sig. Alltså har man hyrt en mindre lastbil med kran och åkt till Monumentet i Lund som är rest till minnet av det danska nederlaget 1676 och förlusten av de skånska provinserna.
    Är vi sanningen på spåret? Tja. Det är lite oklart. Men tills vidare är vi villiga hålla fast vid hypotesen om de danska patrioterna.        

Manifestation på Stortorget
av Marianne Sonnby Borgström

På Stortorget samlades den 9 november en skara människor i en antirasistisk manifestation för att högtidlighålla minnet av de s.k. Novemberpogromerna.
   Pogromerna utspelade sig mellan den 7 och 13 november 1938 i Tyskland och kan ses som inledningen till Förintelsen. Natten till den 9 november innebar kulmen på Novemberpogromerna och kallas Kristallnatten på grund av allt krossat fönsterglas på gatorna. Under novemberdagarna dödades omkring 400 judar, tiotusentals judar arresterades och fördes till koncentrationsläger, hundratals synagoger brändes ner och tusentals judiska butiker vandaliserades.
 

Ava Rudberg, Ung Vänster
På årsdagen av Kristallnatten genomförs årligen minneshögtider över stora delar av världen för att hedra offren för Förintelsen.  Dessa kopplas numera ihop med manifestationer mot dagens rasism och nynazism.  Manifestationen på Stortorget hade i år organiserats av Ung Vänster och Vänsterpartiet.
   På torget deltog även Palestinagruppen med en egen banderoll. Talare var bl.a. Ava Rudberg och Harald Gerdmar från Ung Vänster i Lund och Angelica Svensson från Vänsterpartiet i Lund. Talarna betonade sin avsky för dagens rasism och för främlingsfientlighet och nazistska tendenser som uttrycks i exempelvis SD:s politik och i Nordiska Motståndsrörelsen (NMR). De tog även upp vikten av kamp mot den antisemitism som blossat upp på senare år och visat sig som hot och våld mot judar och synagoger.
 

 

I dagens Sverige frodas i många kretsar hat och våldstendenser mot de som sökt sig till oss från andra länder på flykt från krig och förföljese. Avhumaniseringen tar sig uttryck i en restriktiv flyktingpolitik med brutala och inhumana utvisningar av de utsatta. Vänsterpartiet och Ung Vänster vill värna om en human flyktingpolitik och kämpa för att grundläggande mänskliga rättigheter upprätthålls. Talarna betonade att det antirasistiska arbetet ständigt måste genomsyra de två organisationernas arbete.

Den politiska utmaningen idag är att skrämma kapitalisterna lika mycket som kommunismen gjorde

Nästan alla motvikter till den extrema kapitalismen har försvunnit idag, från starka fackföreningar till alternativa nationella modeller.
   Eländet som blivit konsekvensen finns runt omkring oss, från bolagen som skyfflar pengar till aktieägarna medan de skickar arbetarna till välgörenhetsorganisationer, till miljardärerna som styr det amerikanska presidentvalet, till de stora huvudstäderna (som London) som knappast ställer en fråga till förbipasserande kleptokrater utan i stället säljer ut allt som de vill ha. Kommunismen misslyckades, men den hjälpte kapitalismen till framgång.
   Vårt århundrades utmaning är att bygga en ny politisk rörelse som kan skrämma kapitalisterna så att de tar sitt förnuft till fånga.
Aditya Chakrabortty, kolumnist på The Guardian
 

Barnen i Gaza och södra Israel behöver vårt stöd
av Gunnar Olofsson

Ett elvaårigt barn i Gaza har under sin livstid hittills upplevt tre fullskaliga krig och fått se syskon, föräldrar eller vänner dödas och lemlästas av bomber. Resultatet har blivit ett djupt och utbrett stresstillstånd som allvarligt hotar barnens hälsa. Även barn på den israeliska sidan av gränsen lever i skräck för ytterligare våld.
 

 
I rapporten ”A decade of distress” konstaterar Rädda Barnen att många familjer i Gaza lever på gränsen till sammanbrott och att runt 25% av barnen, 290.000 barn, är i behov  av kontinuerligt psykosocialt stöd. I södra Israel är läget generellt bättre på grund av högre standard, tillräckliga resurser och i stort sett opåverkad infrastruktur. Men även här lever barn under stress.

Under den senaste militära konflikten i Gaza (2014) dödades över 2.200 civila, varav 551 barn, av den israeliska armén. Över 11.200 personer, varav 3.436 barn, skadades, i 10% av fallen med permanent handikapp som följd. Närmare 18.000 hem, 82 sjukhus och kliniker och 259 skolor förstördes helt eller delvis. Omkring 500.000 personer (28% av befolkningen) blev internflyktingar, och 17.700 är fortfarande utan fast bostad. På den israeliska sidan dödades 6 personer medan närmare 1.600, varav 270 barn, skadades.
Levnadsförhållandena i Gaza är, till följd av 11 års blockad och avspärrning och återkommande militära konfrontationer, urusla. Drygt hälften av familjerna lever under fattigdomsgränsen, arbetslösheten är 53,7% - bland unga 70%! – och majoriteten är beroende av bistånd för säker matförsörjning. Vattnet är i stort sett odrickbart, elektricitet  finns bara några timmar om dagen och förstörda avlopp läcker varje dag ut miljontals liter orenat avloppsvatten direkt i Medelhavet. Sjukvården går på knäna av alla omgivningsberoende sjukdomar, diarréer, blodbrist, förgiftningar och undernäring, man saknar viktiga mediciner och utrustning, och cancersjuka nekas av Israel lämna området för vård. Till detta kommer alla skadade från de återkommande protesterna mot avspärrningen vid gränsen till Israel – där israelisk militär enligt FN hittills dödat 324 obeväpnade demonstranter, inklusive handikappade, sjukvårdare och journalister, medan närmare 36.000 (!) skadats. Minskat internationellt bistånd, framför allt på initiativ från USA, har ytterligare förvärrat situationen. 

I sin sammanfattning  av intervjuer med 413 barn och 352 vårdnadshavare i Gaza konstaterar Rädda Barnen att de allra flesta av barnen (78%) är mest rädda för bomb- och flygplansljud. 70% av barnen känner sig oftast trygga hemma, i sin familj, medan 63% känner sig otrygga om de inte är tillsammans med sina föräldrar. Omkring 30% är rädda att gå ensamma eller om elektriciteten försvinner.  I skolan känner sig en knapp majoritet (57%) ofta säkra, men betydligt färre (26%) hela eller större delen av tiden. Omkring 10% av barnen är också rädda för övergrepp, inte minst sexuella – något  som ökat under den rådande situationen. Många vårdnadshavare rapporterar att deras största bekymmer är att inte kunna ge sina barn det beskydd och den omsorg de behöver. 30% anger att deras ekonomiska situation har direkt inverkan på barnens trygghet, och i familjer med en månadsinkomst på 300 US $ eller mindre ses en kraftigt ökad frekvens av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). En del barn lämnar skolan i förtid och barnarbete liksom barnäktenskap har ökat

En stor del av barnen anger känslor av nedstämdhet (62%) och sorg (55%). Enligt vårdnadshavarna är 93% av barnen nervösa och besväras av sömnsvårigheter (68%), mardrömmar (63%) och sängvätning (53%). Omkring hälften av barnen känner sig sjuka en stor delen av tiden och 42% har enligt vårdnadshavarna olika grader av språkstörning. En del av barnen har utvecklat aggressivt och utagerande beteende, och droganvändning och självmord har ökat. Den viktigaste källan till ångest, sorg och ilska är rädslan för att förlora anhöriga och vänner i en eventuell ny väpnad konflikt. Mitt i alltihop klarar dock ändå många familjer att trots allt ge barnen en trygg miljö, och 91% av barnen beskriver starkt stöd av sina anhöriga och känner sig till och med lyckliga (71%), tillitsfulla (72%) och energirika (68%) en stor del av tiden.
 

 
Situationen för Gazas barn är ytterst skör och det behövs i nuläget inte mycket för att tippa allt över ända. Rädda barnen menar att det är ytterst angeläget att det internationella samfundet nu tar läget på allvar. Åtgärder måste vidtas för att skydda barnen och deras familjer  i Gaza och södra Israel från ytterligare våld. Förhandlingar måste genast inledas för att finna en hållbar och rättvis lösning av krisen. Blockaden av Gaza måste upphävas, och de olika palestinska fraktionerna sluta upp med att bekämpa varandra. FN: s olika organ måste samla sig till ökat stöd till humanitära organisationer, lokala organisationer och civilsamhället som helhet. Framför allt måste världens ledare, inklusive den svenska regeringen, sluta upp med att blunda för och negligera konflikten och äntligen ta sitt ansvar i enlighet med alla de FN-resolutioner man gång på gång undertecknat. Barnen i Gaza och Israel är oskyldiga offer i en konflikt som de aldrig bett om. Vi får inte svika vårt ansvar för deras framtid!

”Fortsatt nyliberalism blir slutet för vår civilisation”
av Gunnar Stensson

”I fyrtio år har nyliberalismen urholkat demokratin. Sanningen är att nyliberalismen, trots namnet, inte alls var liberal.”
På Sydsvenskans avdelning Aktuella frågor den 11 november konstaterar Joseph E Stiglitz - som mottog ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2001 - att nyliberalismen inte bara hotar demokratin utan nu också planeten och vår civilisation.
   Nyliberalism är motsatsen till liberalism.
   Liberaliseringen på den globala kapitalmarknaden har gett Wall Street möjligheten att bestämma vilka som ska ha makten i utvecklingsländer. Om de ogillar en presidentkandidat tar de internationella bankerna helt enkelt hem pengarna så att landet drabbas av en allvarlig finanskris. Wall Street har större makt över politiken än befolkningen.
   I både rika och fattiga länder lovade makthavarna att nyliberal politik skulle ge snabbare ekonomisk tillväxt och att vinsterna skulle gå ut till alla. I stället nådde vinsterna de rikaste medan befolkningen drabbades av nedskärningar och lönestopp.
   Nyliberalismen är döende, men fortfarande lever teorin. När dåliga idéer fått fäste dör de långsamt, skriver Stiglitz. Ohämmad marknadsekonomi fungerar inte och fortsatt nyliberalism blir slutet för vår civilisation.
Samma dag har The Guardian en ledande artikel av Quinn Slobodian med rubriken Democracy doesn´t matter to the defenders of economic freedom´
   Slobodians artikel utgår från de aktuella oroligheterna i Hongkong och Chile.
   Demonstrationerna i Hongkong riktar sig visserligen mot Kina, men avsaknaden av allmän rösträtt och det faktum att staden hör till de mest ojämlika i världen underblåser vreden.
   På de index som rangordnar världens länder efter ekonomisk frihet placerar sig Hongkong som nummer ett.
   Chile placerar sig också bland de högsta. Samtidigt är Chile ett av världens mest ojämlika länder. Samhällssystemet är ett arv från diktatorn Pinochet och ekonomen Milton Friedman. Under 50 år har landet lidit av nyliberal marknadsekonomi. Nu har folket rest sig.

Idén att skapa ett index för ekonomisk frihet föddes 1984 på ett möte med Mont Pelerin Society, en exklusiv debattklubb för akademiker och företagsledare som bildats av ekonomen Friedrich Hayek.
   Milton Friedman genomförde en rad seminarier som definierade ett antal kriterier för ekonomisk frihet, bland annat rätten att äga bankkonton i andra länder, nivån på statsutgifter, förekomsten av statsägda företag och skattenivån för individer och bolag.
   Fraser Institute i Vancouver utformade ett index enligt dessa principer och publicerade det med ett förord av Milton Friedman.
    Den ekonomiska friheten visade sig vara näst störst i världen i militärdiktaturen Honduras. Nästa år befann sig en annan diktatur, Guatemala, bland de fem främsta.
   Indikationerna var framför allt monetär stabilitet och besparingar på sociala tjänster. Beskattning var stöld. ”Rätten till föda, kläder, hälsovård, bostad och minimiinkomst var inget annat än forced labor´s requirements (imposed) on others.”
   Direktören för indexet gav några år senare till Kanadas premiärminister följande råd: ”Stoppa välfärden. Återinrätta fattighus och hem för ogifta mödrar.”
   Indiens premiärminister Narendra Mori avreglerar ekonomin. New Delhi kvävs av luftföroreningar.
   Fraser institute upprättade senare också ett globalt index för Human Freedom. Författarna påpekade särskilt att de uteslöt frihet och demokrati. Även på detta index hamnade Hongkong i topp.
   Milton Friedman påpekade i en intervju 1988:”Jag tror att en relativt fri ekonomi är en nödvändig förutsättning för demokrati. Men det finns bevis för att ett demokratiskt samhälle, när det väl etablerats, förstör den fria ekonomin.” Friedman föredrar en diktatur som skyddar marknaden mot det demokratiska samhället.

Artikelns författare Quinn Slobodian är historiker och har skrivit den banbrytande boken om nyliberalismens historia Globalists: The End of Empire and the Birth of Neoliberalism.

I de två senaste numren har VB har presenterat den globala solidariska och demokratiska samhällsomvandling som enligt Naomi Klein i On fire och många andra samhäll-svetare och forskare är nödvändig. Fortsatt nylibera-lism innebär slutet för vår civilisation.
   Samma kritik återfinns i Thomas Pikettys Kapitalet, Branco Milosevics Global ojämlikhet, HarvardprofessornDani Rodiks Straight Talk on Trade och David Wallace - Wells Den obeboeliga planeten.
Aktuella svenska exempel på katastrofal nyliberal politik är avskaffandet av värnskatten och privatiseringen av arbetsförmedlingen.
   VB kommer att fortsätta att bevaka klimatkatastrofen och det ekonomiska system som är dess upphov.

2019-11-07

Snart vänder det… av Karin S.



Snart vänder det
Det tål att upprepas
fast det dröjer sex veckor
Det är mörkt i Småland
Jag är ensam i det lilla huset
Nej! Jag hör en mus
Har den lämnat spår?
Ja, en tuggad fåtöljsits
och musbajs i köksskåpet.

Friday for Future alla fredagar


Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.            

Novemberpogromen

Den 9 november 1938 genomförde nazisterna i Tyskland vad som senare kommit att kallas Novemberpogromen, då hundratals judar mördades och tiotusentals fördes till koncentrationsläger där miljoner kom att förlora livet i gaskamrarna. I dag har vi åter en värld drabbad av krig, med miljoner människor på flykt undan bomber, förföljelse och politiskt förtryck.
   Vår plikt är att aldrig glömma och alltid tillsammans fortsätta kampen mot rasism och nazism!

Lund
Vi sluter upp på Stortorget, kl.12.00 den 9 november och håller en manifestation till minne av Novemberpogromen.
   Från Vänsterpartiets sida kommer Angelica Svensson som sitter både i kommunfullmäktige och regionfullmäk-tige att hålla tal.

Malmö
Vi sluter upp på Möllevångstorget, kl.18.00 den 9 november och håller en manifestation till minne av Novemberpogromen.
   Under Manifestationen hålls tal av:
Hanna Gedin, Vänsterpartiet
Maria Dexborg, Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa
Kaj Lundberg, Ung Vänster
Kvällens poesi står Felicia Mulinari för.
   Efter manifestationen visas filmen Leslie brinner på Poeten på Hörnet, Södra Förstadsgatan 65B.
Filmen börjar kl 19.30.         

Musik och Makt – Röda Kapellets decemberkonsert

Röda Kapellet bjuder in till en musikalisk och politisk resa genom 1900-talet.
   Dirigent: Ludvig Nordgren
   Presentatör: Staffan Gerdmar
Lördag 14 december 2019 kl. 18:00

Magle Konserthus, Magle stora kyrkogata 4, Lund
Affisch »

Riv muren! av Gunnar Olofsson

Trettio år sedan Berlinmuren föll den 9 november 1989. Men på det ockuperade palestinska Västbanken bygger Israel en ny barriär - till stor del en mur dubbelt så hög och tre gånger så lång som Berlinmuren. En barriär som nästan helt byggs på stulen palestinsk mark, som slingrar sig kors och tvärs genom landskapet, som separerar palestinier från palestinier, skiljer bönder från deras jord och barn från deras skolor. Som begränsar palestiniernas rörelsefrihet, hindrar sjuka att nå sjukhusen och människor att helt enkelt träffa varandra.
 

 

Snart är muren komplett och palestinierna helt inringade. Ett separerat vägsystem gör att illegala bosättare far till och från Israel på moderna motorvägar medan palestinierna hänvisas till gamla, krokiga, dåligt underhållna småvägar. Detta är separation, apartheid, övergrepp, våld, folkfördrivning – något som upprepade gånger fördömts av världssamfundet. Men var finns konsekvenserna? Vad gör man åt det?
Riv muren! Befria Palestina! Bojkotta Israel!

Pressgrannen

Att motverka klimatförändringarna är att samtidigt arbeta för en fredligare och stabilare värld. Det är en kamp som måste ha högsta prioritet, på alla nivåer av samhället.
   Sverige måste också förstärka sin krisberedskap. Vi måste alla förbereda oss på att hantera fler och svårare kriser framöver. I det sammanhanget är den nedmontering av välfärden som skett de senaste decennierna direkt livsfarlig. I en akut krissituation behöver barnomsorg, sjukvård och annan välfärd växla upp och utöka sin verksamhet långt utöver det normala. Hur ska det gå om den inte ens klarar av att möta de behov som finns idag?
   Krisberedskap är inget som går att vältra över på enskilda personer utan något vi alla måste organisera och förbereda tillsammans.
Hanna Gunnarsson, Vänsterpartiets försvarspolitiska talesperson. Sydsvenskan 1 november.

Till minnet av bokbussen av Gunnar Stensson

Bokbussen stannade vid Vårvädersvägen och jag gick in och hämtade en bok som jag hade beställt, samtidigt som jag lånade två andra på ögonblickets impuls. Utanför mötte jag ett grannpar. Vi pratade en stund. Det var hösten 1973.
   Idag mötte jag bokbussen i Södra Allén. I tidningen ser jag att Moderaterna vill ersätta den med en bokbil, för den är lättare att parkera.

Regeringen borde nog avgå av Lucifer

Den sorglustiga historien där den socialdemokratiska partiledningen låter sitt parti undan för undan förskingra sitt politiska arv tycks bara fortsätta. Man delar som bekant ut sex miljarder i skattesänkning vad gäller värnskatten till den välbeställda övre medelklassen samtidigt son man talar om de ökande ekonomiska klyftorna.
   Vad som är ännu mer signifikant är att man i princip svälter ut arbetsförmedlingen genom att lägga ner 150 arbetsförmedlingar över hela landet. AMS och arbetsförmedlingarna har utgjort själva blomman av S-styret i femtio år. AMS är den enda myndigheten som kan sägas vara genomsyrad av S-värderingar och dess neddragning är en tydlig signal till S-sympatisörer på alla nivåer om att nu är det halvborgerlig politik som gäller, Nu ska arbetsförmedlingen skötas av privata eller kommunala aktörer. Det kommer att bli kaos av det hela. Kommer S-ledningen att inse vart man är på väg? Nej jag fruktar att man leds av samma instinkt sin fick S att ingå Januariöverenskommelsen: stanna på regeringsposterna.

Grova misstag av S och V
Januariöverenskommelsen med C och L var ett stort misstag och rättfärdigas inte av att det skulle hålla SD utanför inflytandet. Syns klart, inte minst av alla besvikna S-röster sin flytt. Vi som sympatiserar med V har samma anledning att vara bekymrade och det hjälps inte av den halvprocent som brukar droppa in till V i opinionsunder-sökningarna.
   Det var på samma sätt som för S ett misstag av V att släppa fram Löfven. Då vaknar konspirationsteoretikern inom mig. V har sin partisekreterare Aron Etzler. Mannen skrev den mest insiktsfulla analysen efter förra valet. Han kan tänkas ha förordat Löfven för att ge borgarna chansen att misslyckas och Löfven chansen att solka ner sig med halvborgerlig politik. Men det är kanske att låta konspirationstanken gå för långt.

Glesa led
Om man betraktar föredragningslistan för kommunfullmäktige i Lund förra torsdagen finner man att de åtta första punkterna handlar om politikers avsägelser från uppdrag i kommunala nämnder. Listan ser ut så här: MP 3 poster, FNL 2 poster, S, C och KD 1 post vardera. Är det kris i den kommunala demokratin? Nej och ja. Lund är en stad där folk flyttar ut och in. Det är inget konstigt. Men jag skulle nog vilja se det som att partierna får gräva extra djupt för att få fram kandidater. Jag tror att det nog bara är S och V som har fungerande partiapparater med valberedning, medlemsmöten etc. Så jag tycker de andra partierna ska skärpa sig.

11 000 World Scientists´: Warning of Climate Emergency

BioScience, 5 november 2019. Hela artikeln finns att läsa i detta nummer av VB.
Artikeln presenterar ett antal diagram som visar den skenande utvecklingen beträffande tillväxt, energiförbrukning, befolkningstillväxt osv. Det som brukar kallas ”den stora accelerationen”. Diagrammen visar också massutrotningen av arter, ökenspridningen, de minskande polarisarna, försurningen av världshaven osv.
   Sex omedelbart nödvändiga åtgärder föreslås för att minska klimatkatastrofen och ödeläggelsen av de biologiska sambanden. Det handlar mycket förkortat om följande områden:
 1. Ersätta fossila bränslen med andra energikällor.
 2. Stoppa nedsmutsare som metan för att förhindra tippingpoints.
 3. Skydda och bevara jordens ekosystem
 4. Minska köttkonsumtionen, övergå till vegetabilisk kost. Minska antalet kreatur till det som behövs för ekologin.
 5. Skifta från målen tillväxt och vinst till målen att skydda ekosystemen och förse mänskligheten med det som behövs för basala behov. Minska ojämlikheten.
 6. Begränsa befolkningstillväxten inom ett ramverk som garanterar den mänskliga integriteten.

  
The Alliance of World Scientists vill övertyga om nödvändigheten att övergå till en hållbar och jämlik framtid och bistå beslutsfattare i uppnåendet av dessa mål. Och det finns uppmuntrande tecken som skolstrejkerna för klimatet.
Läs hela artikeln »

Dags att reglera elsparkcyklarna
av Jesper Sahlén & Mats Olsson, Vänsterpartiet

Motion till Lunds kommunfullmäktige



Elsparkscyklar har på kort tid blivit ett rikligt förekommande inslag i gatubilden. Om elsparkcyklarna kan leda till att fler ställer bilen så kan det vara positivt. Men för att elsparcyklarna ska kunna vara ett säkert och hållbart sätt för lundaborna och för besökande turister att ta sig fram så måste frågetecken kring fordonen rätas ut och branschen regleras.

Vänsterpartiet vill:
ge Tekniska nämnden i uppdrag att föreslå föreskrifter som reglerar elsparkscyklarnas närvaro i det offentliga rummet så att företag som vill tillhandahålla cyklar också säkerställer att de inte blir hinder. Det kan exempelvis ske genom tillståndsgivning förbundet med specifika kravställningar, avgiftsbeläggning och begränsning av antalet fordon.
ge Tekniska nämnden i uppdrag att undersöka arbetsvillkoren för hantering av elsparkcyklar och verksamhetens miljöpåverkan samt ser över möjligheterna att förhindra verksamhet från de företag som inte erbjuder kollektivavtalsmässiga villkor.
Jesper Sahlén & Mats Olsson, Vänsterpartiet
Läs hela motionen här »

Ett dussin åtgärder för ett hållbart transportsystem i Lund av Ulf N


Chefen på Tekniska förvaltningens gatukontor, Per Eneroth, inledde kommunfullmäktiges sammanträde förra veckan med en redogörelse för vad som gjorts inom ramen för LundaMaTs, strategi för ett hållbart transportsystem i Lunds kommun. LundaMaTs är sedan år 2014 inne på sin tredje upplaga. Den första varianten drogs igång redan år 1999.

Målet ligger lågt borta
Målet om ett hållbart transportsystem ligger dessvärre fortfarande väldigt långt bort. Motortrafiken ökar inte bara i takt med befolkningstillväxten, den ökar dessutom räknat per invånare; cykeltrafiken minskar och koldioxidutsläppen från trafiken ligger på i stort sett oförändrad nivå jämfört med år 1990. För att nå LundaEkos mål att år 2030 ska koldioxidutsläppen reducerats till 80 % av 1990 års nivå måste utsläppen från trafiksektorn minskas dramatiskt.

Räddhågsen majoritet
Att det ser så illa ut med möjligheterna till måluppfyllelse är sannerligen inte Eneroth och gatukontorets fel. De jobbar på bra. Det är en räddhågsen, kompakt politisk majoritet som bromsar.  Eneroth efterlyste förslag på åtgärder för att vi ska nå målet. Nu tror jag nog att gatuchefen egentligen vet vad som behöver göras. Han ville nog markera att besluten om åtgärder faktiskt ligger hos de förtroendevalda.  Det är således inte brist på idéer om vad som kan göras som saknas; det är den politiska viljan hos majoriteten som saknas.
   Hur som helst kommer här några förslag på åtgärder som gatuchef Eneroth kan lägga fram som beslutsförslag till ansvariga politiska instanser:

Ett dussin förslag
  1. Dra tillbaka stödet för byggandet av trafikplats Ideon och breddningen av E22-an genom Lund.
  2. Tillåt inget vägbyggande över Höjeådalen.
  3. Spola planerna på trafikplats Brunnshög.
  4. Slopa all parkering på gatumark i stadskärnan (utom
      för funktionshindrades parkering, förstås).
  5. Avgiftsbelägg all markparkering i tätorterna. Genomför
     en kraftig höjning av p-avgifter, både i p-hus och på
     gatumark.
  6. Bygg ut ett nät av gågator och gångfartsgator i
     stadskärnan
  7. Satsa på en kraftig utbyggnad av cykelöverfarten så
      att biltrafiken får väjningsplikt.
  8. Inför samordnad varudistribution – i första hand för
      kommunens egna transporter, och ta initiativ att få
      tillstånd samordning av transporterna i första hand till
      verksamheter i stadskärnan.
  9. Tillåt endast små lastbilar i stadskärnan
 10. Omforma de stora infartslederna för motortrafik till
      stadsgator (Fjelievägen, Dalbyvägen, Getingevägen,
      Sandbyvägen etc).
 11. Slopa begreppet gång- och cykelbana så att
      gångtrafik och cykeltrafik respekteras som skilda
      trafikslag och färdas på fysiskt åtskilda banor.
 12. Sätt full fart på att planera för spårväg till de östra
      kommundelarna, i första hand Dalby.

I vårt brinnande hus av Gunnar Stensson


Naomi Klein, On Fire. The Burning Case for en Green New Deal.
 
I Lund var skolstrejken för klimatet en ganska måttlig manifestation i det gråkalla marsvädret. Men den var en av 2100 klimatstrejker i 125 länder som tillsammans samlade 1,6 miljoner deltagare.
   I Christchurch, New Zeeland, marscherade 2000 upprymda elever ut ur sina skolor och samlades på Cathedral Square i stadens centrum för att lyssna till tal och musik.
   I Al Noor-moskén vid en park tio minuter därifrån pågick fredagsbönen, då en australisk man steg ur sin bil, gick in i moskén, tog upp sin machine gun och genomförde en massaker som kostade 50 människor livet, däribland ett treårigt barn. Han filmade allt med en kamera som var monterad på huvudet och massakern gick ut live till en i förväg informerad publik på YouTube.
   I sitt manifest presenterade mördaren sig som ”ethno-nationalist ecofascist”, beskrev invandringen i Europa som en miljöfara och hyllade Breivik som kallat klimatkampen ”den nya omfördelningen av rikedom.”
   Naomi Klein besökte Christchurch sex veckor senare och intervjuade klimataktivisten Mia Sutherland som upplevde att de två händelserna, klimataktionen och massmordet, var två sidor av samma konflikt. ”In no one´s mind are they separate”.

Konflikten är inte ny. Den uppstod när brittiska fartyg forslade svarta slavar till Amerika för att arbeta på bomullsfält, som erövrats från Amerikas urinvånare, fartyg som fortsatte till England med bomull till den fossildrivna textilindustrin för att sedan återvända till Afrika och fängsla nya afrikaner att forsla till Amerika.
   Det var denna triangelhandel vars enorma vinster drev fram den koldioxidspridande industriella revolutionen, kapitalismen, rasismen, kolonialismen, imperialismen och föreställningen om ständig tillväxt; och som lett till vår tids klimatnödläge som först och svårast drabbar folken i Afrika, Sydasien och Sydamerika, men som nu hotar mänsklighetens och planetens existens.
   Det är en kris som har orsakats av det globala samhällets rikaste skikt. De 20 rikaste procenten är ansvariga för 70 procent av utsläppen. Det är de utsläppen som måste minska.
   Trygghet och rättvisa måste skapas för den större del av mänskligheten som först förslavats och plundrats och sedan drabbats av girighetens och tillväxtdyrkans destruktiva ekologiska konsekvenser.

Naomi Klein är inte pessimist. Klimatkatastrofen kan bekämpas. Hon påminner om hur USA efter Pearl Harbour snabbt försatte hela det industriella, ekonomiska och sociala systemet på krigsfot. Hon ser 1930-talets New Deal som ett exempel på vad som måste göras. De gångerna genomfördes förändringen uppifrån. Nu behövs en Green New Deal.
   I vår mycket mer ödesdigra nödsituation är en global social rörelse den enda kraft som kan göra vad som krävs. För Sveriges del handlar det bland annat om att återsocialisera järnväg, post, el, vård, skola och omsorg, att omfördela förmögenheterna, att reglera industriproduktionen och att övergå från dagens industriella jordbruk till ett mer arbetskrävande ekologiskt. Tiden är knapp. Förändringarna är nödvändiga omedelbart.

Vi har mäktiga motståndare. Dagens härskande industriella och finansiella elit vill inte släppa greppet. De har privatiserat Arbetsförmedlingen. I Sverige kämpar Moderaterna för att privatfinansiera vården och införa privata sjukförsäkringar. USA lämnar Parisavtalet. I South Carolina bygger de rikaste om sina lyxvillor för att de ska stå emot tyfoner och översvämningar. Om Trump vinner nästa presidentval är det kört. För planeten och mänskligheten.
   Naomi Klein varnar för att fascistiska rörelser kommer att uppstå. När vi vänjer oss vid att låta tusentals migranter drunkna i Medelhavet, eller fängslas i libyska och turkiska läger händer det något med oss. De nationalistiska och rasistiska tendenserna ligger latent under ytan, beredda att växa. Som i USA, Storbritannien, Ungern och Polen, men också i Norden, i Sverige.
 

 
Greta och rörelsen SCHOOL STRIKE FOR THE CLIMATE som hon startade, och som på några månader blev global, ägnas ett långt avsnitt i boken. Flera av Gretas uttalanden citeras.
   ”Ni är inte tillräckligt mogna för att säga som det är.”
   ”I want you to act as if the house was on fire, because it is.”
   ”Somliga människor, somliga bolag, somliga beslutsfattare vet exakt vilka ovärderliga värden de har slösat bort och fortsätter att slösa bort för att kunna fortsätta att tjäna obegripliga summor pengar. Och jag tror att några som är här idag tillhör den gruppen människor.”
   Förutom den långa dagsaktuella introduktionen består On Fire av en sammanställning av reportage och tal i kronologisk ordning från det senaste omvälvande decenniet. Nästa decennium blir avgörande.

2019-10-31

Jag ser ett löv... av Karin S.



Jag ser ett löv
på en gren
Det ser så ensamt och
övergivet ut.
Snart faller det
och lägger sig på marken
blir tillplattat av fötter.
Ge inte upp, säger jag,
du kommer igen
som ett grönt strå.
Vi är många som blivit
tillplattade och som
kommit igen.

Friday for Future alla fredagar


Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.           

Tryggare villkor för kolonier och odlingslotter
av Gunnar Stensson

När Klostergårdens byalag i sitt uttalande om den fördjupade översiktsplanen förordade alternativ 1 eftersom det garanterar skydd för naturen intill dammarna och Höje å samtidigt som det innebär en betydligt större grönyta än alternativ 2, så skedde det i förvissningen att koloniavtalen även i fortsättningen skall vara tio år långa, vilket Tekniska nämndens majoritet beslöt vid senaste nämndmöte.
   Nu vill kommunalrådet Börje Hed, FNL, ompröva beslutet. Han tycker att beslutet låser de kolonilotter som finns för väldigt lång tid framåt.
   Karin Svensson Smith, MP, svarar: ”Vi är mycket väl medvetna om att översiktsplanen medger bebyggelse. Det var ett av motiven till att vi tycker att de som har kolonier och odlingslotter ska ha tryggare villkor och inte behöva vara oroliga för att kommunen får för sig att flytta och bygga på kolonierna på dem.
   Nu gäller det för majoriteten att hålla fast vid solidariteten med odlarna och miljön!
   Tidsramarna för utbyggnaden av Källby kan komma att behöva utvidgas också när det gäller Källby reningsverk. Det planerade Sjölundaverket måste byggas färdigt innan den avloppsledning som ska byggas från Lund kan tas i bruk. Kommunfullmäktige i Malmö har ännu inte godkänt tunnelplanerna i Malmö.
   Under tiden kan Lunds kommun riva stängslen kring Södra Företagsområdet, som en gång skänktes illegalt till Åkerlund och Rausing, och börja bygga där. Det kan nog ta tio år eller mer innan det blir klart.

Reservation: Ärende 6. Remiss. Förutsättningar för upphandling av specialiserad palliativ vård

Frågan om privatisering av specialiserad palliativ vård inom Region Skåne har behandlats i regionens Primärvårdsnämnd där man beslutat att gå vidare med frågan och begära in anbud.
Vänsterpartiets reservation mot beslutet återges nedan. Den som vill fördjupa sig i ärendet kan läsa mer på Regionens sida om primärvårdsnämndens sammanträden.



Primärvårdsnämndens sammanträde 2019-10-24

Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet i ärende 6 med hänvisning till eget yrkande på yttrande och utifrån följande grunder:
 • En upphandling av den specialiserade vården är direkt oönskad av personalen inom verksamheten. Ett genomförande mot deras uttryckliga vilja skadar tilliten mellan anställda och Region då man varken visar på lyhördhet, tillit till deras kompetens att bedöma naturen av sitt eget arbete eller möjlighet att påverka detsamma;
 • Sönderslagen vårdkedja. Den specialiserade palliativa vården samverkar intimt med många olika delar av vården. Denna vårdkedja slås sönder om en upphandling genomförs. Konsultverksamhet, samverkan och samarbete försvåras betänkligt. Det vill inte vi riskera;
 • Kortsiktig driftsform. När upphandlingstiden löper ut behöver verksamheten genomgå förnyad upphandling och eventuella byten av ledning. Med verksamheten i egen regi kan Regionen fortsätta utveckla en långsiktigt stabil verksamhet för både personal och patienter;
 • Det finns andra lösningar för de fyra platserna i Trelleborg. Vid tidigare försök till öppning fanns exempelvis personal att anställa. Regional drift är möjlig om politiken tar ansvar;
 • Genomförd utredning pekar på att palliativ vård är direkt olämplig för upphandling. Den utredning alliansstyret själva har gjort lyfter fram flera avgörande skäl för att inte upphandla, det borde Alliansen lyssna till. Att så enkelt bortse från den tunga kritik som ryms i utredningens är direkt oansvarigt.

Ängelholm 2019-10-24
För Vänsterpartiet i Region Skåne
Saima Jönsson Fahoum

Nyliberalism orsakar störst nedsmutsning och är det största hindret för klimatpolitiken

Att helt enkelt skylla på kapitalismen räcker inte. Det är absolut sant att den globala jakten efter ständig tillväxt och profit står i absolut motsats till imperativet om en snabb övergång från fossila energikällor Det är absolut sant att eftergifterna för den tygellösa form av kapitalism som kallas nyliberalism är det som bidragit mest till de senaste decenniernas förödande globala utsläppsökning och samtidigt det som utgjort det enskilt största hindret för en vetenskapsbaserad klimatpolitik sedan regeringarna började mötas för att tala (och tala och tala) om att minska utsläppen.

Så låt oss summera. För att klara klimatförändringarna måste vi bryta varenda regel i den fria marknadens regelbok och vi måste göra det så snart som möjligt. Vi måste återuppbygga den offentliga sektorn, förstat-liga privatiseringarna, omlokalisera stora delar av ekonomierna, rulla tillbaka överkonsumtio-nen, återgå till långtids-planering, strängt reglera och beskatta företagen, kanske nationalisera några av dem, skära ner försvarskostnaderna och erkänna vår skuld till den globala södern. Naturligtvis finns det inte ett hopp i helvete att detta kommer att hända, om det inte åtföljs av en massiv, brett baserad ansträngning att radikalt minska storföretagens inflytande över den politiska processen. Kort sagt, den nödvändiga klimatförändringen stärker vartenda ett av de redan formulerade progressiva kraven och binder dem samman till en sammanhängande agenda, grundad på ett klart vetenskapligt imperativ.
   Klimatförändringen spränger hela det ideologiska underlag som vår tids konservatism vilar på.
   Det finns helt enkelt ingen möjlighet att anpassa ett trossystem som misstänkliggör kollektiv handling och dyrkar total marknadsfrihet till en klimatkris som kräver kollektivt agerande i aldrig tidigare skådad skala och ett dramatiskt tyglande av de marknadskrafter som har skapat och fördjupat den.
Naomi Klein, On Fire. The burning case for a Green New Deal.

Vill du veta mer om världen? av Göran Persson


VB har flera skribenter med djupa kunskaper om vad som händer på olika ställen i världen. Det är utmärkt men det finns så mycket mer att veta. En nästan oändlig mängd information står att finna på nätet men var hittar man ingångarna? Var kan man enkelt få inspiration om vad man kan läsa vidare om.
   Det finns många sådana ställen, ett av dom jag följer regelbundet är OmVärlden, ett nätmagasin som ägs av SIDA. Men som man skriver på sidan: ”För innehållet i artiklarna svarar ansvarig utgivare och respektive journalist och skribent. De åsikter som framförs ska inte ses som Sidas eller Sveriges officiella ståndpunkter”. Där får man ofta tips om intressanta frågor att gå vidare med. Man har en nyhetssida, man publicerat längre intervjuer, gör reportage och skriver om kultur mm.

Några exempel från sidan just nu:
Nyheter: WWF bekämpar tjuvjakt med artificiell intelligens
Intervju: #Metoo växer i Etiopien: ”Vi kunde rädda henne genom sociala medier”
Kultur: Tjejbanden som krossar stereotyper i Argentina
Opinion: Protesterna i Chile – början på något nytt? Av David Isaksson
Reportage: #Metoo i Sydafrika:”Det pågår ett krig mot kvinnorna”
Detta är de exempel som jag klickade vidare på först men det finns mycket mer. I morgon skall jag läsa och titta vidare på; ”Afghanistans första skidåkare visar ny bild av landet”
   Man gör dessutom ett podd-avsnitt varannan vecka som man kan lyssna på. För att inte glömma att titta in på sidan så kan man prenumerera på ett nyhetsbrev.

Morgonpusslet med nyhetsskärvorna av Gunnar Stensson

Sitter och ser ut över gården. Det är tänt i tre, fyra fönster. 25 oktober. Himlen är svart. Bläddrar i Sydsvenskan. Snart kommer kylan!! Shoes and drags. Arktiska bakterier frossar i värmen. Arktis släpper ut mer koldioxid under vintern än vad växtligheten tar upp under sommaren. Enligt IPPC:s mellanscenario förväntas de arktiska koldioxidutsläppen öka 17 procent till år 2100 – och med 41 procent om inget görs för att minska uppvärmningen. Nätläkare avlastar inte vården i Skåne. Löftet om likvärdig välfärd blir inte omodernt. I Salem ska lärarna bli färre och vissa barn får sin skolskjuts indragen. I Lund (jaha) fattades beslut om mindre städning och klädtvätt. Kaffet börjar svalna. Kraftigt ras för godkända betyg i sexan. Lärarnas riksförbund vill att staten ska ta större ansvar. Det är skillnad mellan skolor, mellan olika delar av landet, mellan elevgrupper. Sölvesborgs kulturchef slutar. Menskonst. Näsan rinner. Är jag förkyld? 39 kineser ihjälfrusna i lastbilskontainer. Dover-Calais. På 30-talet stängde alla länder gränsen för judar. Nu stängs gränser för att alla utom vita rika. Eko-fascism. Det börjar ljusna. Två figurer står på Socionomhusets tak. Vimpeln viftar. Det blåser.

Sitter och ser ut över gården. Det är tänt i tre, fyra fönster. 26 oktober. Himlen är svart. Tar upp Sydsvenskan på dörrmattan. Världens rikaste personer. 10 stycken. De tjänar tillsammans 7 eller 800 miljarder. Dollar. Forbes. Tidskriften som dömde ut Trump som affärsman för tre år sen. Heidi Avellan skriver om de 39 ihjälfrusna kineserna i kylcontainern. ”Så länge orättvisorna är himmelsskriande kommer människor söka lyckan på andra sidan Medelhavet, Engelska kanalen och Rio Grande, på andra sidan berget, staketet och muren.” Fryser. Tar en klunk kaffe. Det börjar svalna. IS-sektens virtuella kalifat växer snabbt. Nazistdemonstration var inte hets mot folkgrupp. Fredagskväll högtid för näthatet. Svårbedömt läge för asylprognos. Erdogan och kurderna. 2014 tog vi emot omkring 15 procent av alla asylsökande i Europa. Idag är det 3 procent. Pillersvinn granskas. Apotekstjänst kom med lägsta budet. Tusentals patienter drabbas. Så funkar den ansvarsbefriade marknaden. Pillren kan väl också säljas. Cecilia Versteeg, KD. Styrelseordförande. Slavhandeln nästan omöjlig att stoppa. Många av de varor vi konsumerar i väst är tillverkade av arbetare som inte kan resa fritt. Arbetare som betalas med låga löner. Jag känner ju en syrisk familj som var tvungen att resa från Damaskus till Khartoum och bo där ett halvår för att få visum till Sverige. Khartoum, Jag var i stan för 37 år sen. Nu är kaffet slut. Balkan vänder sig mot Ryssland. Eurasiatiska unionen. Ryskt projekt. Serbien skriver frihandelsavtal. Norsk oljefond har slagit nytt rekord. 10 000 miljarder norska kronor. Vad blir det i dollar? 1000 miljarder? Greta Thunberg ger namn åt blind minibagge. Det börjar ljusna ute. Jörgen Fogelqvists Singlande slant färglös i dimman. Krona eller klave. I morgon börjar vintertid.

Sitter och ser ut över gården. Det är tänt i tre, fyra fönster. Himlen är svart. 27 oktober... Jag ställer om klockan.

Finanskapitalet, bostäder och offentliga fastigheter
av Ann Schlyter

I fredags visade Kino filmen PUSH, följt av en diskussion med filmens skapare Fredrik Gertten. Filmen visade FN-rapportören Leilani Farhras arbete med att få världens länder att se bostäder som en mänsklig rättighet. Hon har lanserat ”The Shift” med syfte att skapa plattformar och nätverk med olika intressenter för ett perspektivskifte när det gäller bostäder.
 


The Shift is a new worldwide movement to reclaim and realize the fundamental human right to housing – to move away from housing as a place to park excess capital, to housing as a place to live in dignity, to raise families and participate in community.
 


Rätten till bostad har sedan fyrtiotalet funnits med i deklarationen för mänskliga rättigheter, och förbättring av världens bostadssituation har varit med i diverse internationella konventioner, i millenniummålen, och i de nu gällande FN:s globala mål. Min erfarenhet från de år av mitt arbetsliv som jag ägnade åt bostadsfrågan i fattiga länder var att rättighetsargumentet möjligen kunde resultera i någon fin deklaration, men att det var svårt att se steget till någon politisk handling.

Under de senaste tio åren har bostäder och andra sociala frågor, med undantag av migrationen, fått en mer undanskymd plats i den offentliga debatten. Bostaden ses mer som en ekonomisk än som en social fråga. Men den engagerade FN-rapportören har lyckats få flera länder och kommuner, bland annat Malmö att ansluta sig till ”The Shift”, och därmed stimulerat till att bostadsfrågan blir mer uppmärksammad.

Naturligtvis bör även Lund ansluta sig. Sen hänger det ju på aktivister och politiker och fastighetsbranschens aktörer att se till att rättighetsperspektivet är med i de beslut som tas. Men filmen visade också på hur stora och starka motståndarna är. Det internationella finanskapitalet har de senaste tio åren satsat stort på den globala bostadsmarknaden, som nu har ett värde tre gånger större än världens samlade BNP.

Ett av de stora investmentföretagen heter Blackstone. Filmen visar hur företaget köper upp nedgångna hyreshus för att efter vanskötsel tvinga ut fattiga hyresgäster, renovera och hyra ut till priser som endast rika har råd med. Andra företag köper upp hyreshus, tömmer dem och låter dem stå tomma. Centralt i världens storstäder är fastigheter även utan hyresinkomster lönsamma investeringar på sikt.

Blackstone har börjat köpa upp hyresfastigheter i Sverige. Hyresgästernas rättigheter är begränsade när det gäller att neka en reparation, som innebär att hyran höjs så de inte kan betala utan måste flytta. Så även den svenska bostadsmarknaden är attraktiv för finanskapitalet. Men det räcker inte: offentliga byggnader är en mjölkko att rikta in sig på.

Med förra veckans nummer av Dagens Samhälle följer en reklambilaga för Offentliga Hus, ett företag som redan finns i cirka hälften av landets kommuner, dock inte i Lund. Här kan man läsa att företagets strategi är att specialisera sig på offentliga fastigheter för tillsammans med det offentliga utveckla välfärden. Förutom naturligtvis att ge vinst till företaget. I styrelsen sitter Björn Rosengren och Carl Bildt. Investeringar i fastigheter kan idag kännas tryggare än i olja. Och vilka är då ägarna som delar på den vinsten?

Hälften av bolaget ägs av Cadogan, ett brittiskt företag med stort fastighetsbestånd i centrala London. Den andra halvan ägs av ett än så länge svenskt börsnoterat investmentbolag, Fastator. Det är en viss spridning på ägarna, bland kända namn märks Ulf Adelsohn och Mats Hult. Större post har Joachim Kuylenstierna (genom Skälsö Intressenter AB).

Utförsäljningen av verksamheterna i välfärdssektorn pumpar skattebetalarnas pengar ner i privata fickor. Om nu även fastigheterna privatiseras och får de offentliga verksamheterna finna sig i finanskapitalets beslut och snällt betala för att inte riskera att bli hemlösa. En del av Lunds kommunalt ägda fastigheter har sålts, och flera riskerar att stå på tur. Kortsiktiga inkomster för att rädda den kommunala budgeten lockar, och de borgliga politikerna tar inte ansvar för att de totala kostnaderna över framtida år kommer att öka väsentligt. Efter en försäljning är kommunens möjligheter att påverka små. Nästan all makt ligger i ägandet.

Finanskapitalet kan i sin reklam framställa sig som samhällsnyttiga, men det är vinsten som ska sättas i främsta rummet enligt aktiebolagslagen. Och de exempel från bostadssektorn filmen PUSH visade är avskräckande. Filmen var verkligen en ögonöppnare för den otroliga snabbhet finanskapitalet håller på att lägga under sig fastigheter och därmed tillskansa sig makten över våra städer och vår livsmiljö.     

2019-10-24

Ja, då är det väl höst nu av Karin S.



Ja, då är det väl höst nu
Ja, det ser så ut
Gräsmattorna är gröna
Måste man klippa dem så ofta?
Som vanligt satt jag i min rullstol
insvept i min filt
Men jag hade gärna gått
Kan jag?
För inte så länge sedan
kunde jag gå
runt alla dammarna.

Friday for Future alla fredagar


Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.           

Filmvisning


 

Hans Dahlbäcks film Vänskapens hus- om  ett kulturminnesmärke och helande verksamhet har premiär i Vänskapens hus, Bredgatan 19, lördagen den 26 oktober klockan 1930. Kommunen hotar att lägga ner Vänskapens hus. Välkommen till ett besök!

Miljöseminarium: Lokalt miljöarbete - historiskt perspektiv och framtidsvision

Föredrag om lokalt miljöarbete av Högni Hansson fd miljöchef under 38 år i Landskrona och numera kursansvarig för miljö-inspektörsutbildning vid Lunds universitet.

Högni kommer att reflektera kring det lokala miljöarbetets utveckling i Landskrona. Detta utifrån en kommun som haft en betydande andel av tung och miljöfarlig industri. Historiskt med stora tidningsrubriker som staden med stora utsläpp av bly från återvinningsföretag, stora utsläpp lösningsmedel från stadens alla tryckerier och kemiföretag samt återvinnings-företag som åtalas för brott mot miljölagstiftningen.
Tisdagen 29 oktober kl. 19, ABF Lund
Läs mer »

Veckobladet gratulerar


 
Lotte Möllers bok Bin och människor. Om bin och biskötare i religion, revolution och evolution samt många andra bisaker har nominerats till Augustpriset.
   Veckobladet gratulerar en medarbetare som i decennier bidragit med honung och bisting.

Kvintettens snusk i hemvården

Inför onsdagens möte i Vård- och omsorgsförvaltningen har tjänstemännen lagt fram förslag som ska räcka till neddragningar på 10 miljoner.
   Städning ska utföras endast var tredje vecka i stället för varannan som nu.
   Tvätt av kläder blir det i fortsättningen varannan vecka i stället för var tredje. Kvintetten röstar unisont för förslaget.
   ”På tre veckor blir det väldigt snuskigt och det är ovärdigt att städning sker så sällan”, menar Martin Stensson, V.
   ”Självklart kommer vi feminister yrka avslag på ett så dåligt förslag”, twittrar Maja Grubelic, F!.

Kvintetten fick igenom snuskbeslutet på gårdagens möte med Vård- och omsorgsnämnden så från och med år 2000 får de hjälpbehövande städning var tredje vecka i stället för varannan och tvätt varannan vecka i stället för varje.
    Hela kvintetten röstade för, S, V och F! röstade emot. MP la ner sin röst.
   Vid tidigare möten har nämnden bland annat lagt ner Nibblegården och höjt priserna på kommunens restauranger från 42 till 55 kronor.
   Det blir en hård vinter för de vårdbehövande när de de vågar sig ut ur sina ostädade bostäder klädda i sina smutsiga paltor.
   Fler effektiviseringar, som det kallas, väntar. Bland annat kommer de att få abonnera på sina hjälpmedel.         

Helsingborgsdialekter av Lucifer

Vad tråkigt att Margot Wallström lämnade posten som utrikesminister Hon har ett idealistiskt drag i sin personlighet och sådant är man inre bortskämd med. Med henne försvann också motståndet mot försvarsminister Hultqvist som tycks vara sysselsatt med att knyta upp Sverige till USA när det gäller både kärnvapen och övningsverksamhet.
   Jag vet inget om vår nya utrikesminister Ann Linde, men jag har mina dubier. Till hennes förtjänster hör dock att hon är från Helsingborg och talar en intagande Helsingborgsdialekt med mycket fylliga diftonger. Med Helsingborg är det nämligen så att där talas två skilda dialekter.
   Ann Linde talar den variant som kan sägas peka åt mitt-Skåne, Säg t.ex. “Ekebybossen”, Jag talar i princip likadant.
   Den andra varianten kanske kan kallas Nordvästskånsk. Den drar åt Ängelholmshållet och utmärks av sitt speciella sätt att uttala bokstaven u. Man kan t.ex. använda ordet buss som testord. För att få det här uttalet ska man skjuta fram läpparna och truta. Säg t.ex. Ekebybyssen och du kommer att märka skillnad från det mera bondska uttalet boss.
   Ja, så enkelt är det att bli dialektkännare.

Missförstånd om falluckor och om nämndordförandens makt av Ulf N

I Sydsvenskan den 23 oktober berättar tekniska nämndens ordförande Jan Annerstedt (FNL) att han vid nämndsammanträdet dagen innan skulle ha varit beredd försöka bryta mot kommunallagen och vägra ta upp ett förslag till beslut.
 

 
Aktiv hastighetsbegränsning
Bakgrunden är följande: Nämnden beslutade efter yrkande från Karin Svenssons Smiths (MP:s) att ”prova möjligheten att installera aktiv hastighetsdämpning i Genarps tätort”.

   Med aktiv hastighetsdämpning avses i första hand s k falluckor. En sådan fallucka fungerar så att när ett motorfordon kör fortare än den högsta tillåtna hastigheten öppnas en lucka i vägen. Det blir helt enkelt ett hål på några få centimeters djup. Motorfordonet skadas inte, men det blir en rejäl omskakning av fordonet, som gör att föraren i framtiden nog tänker sig för flera gånger innan hen kör för fort igen över en aktiv hastighetsdämpning.

Missförstånd om förslagets innebörd
I efterhand visar det sig att nämndordföranden inte förstått att det rört sig om s k falluckor eller liknande. Och nu säjer Annerstedt till Sydsvenskan:
   – Det nämndes inte alls att det skulle vara falluckor… Hade det kommit upp så hade jag absolut inte ställt det under proposition, jag hade absolut inte tagit upp det.”
   
Det är turligt för Annerstedt att han inte förstod innebörden av Karins yrkande. För en nämndsordförande kan inte vägra att ställa proposition på ett förslag, dvs ta upp det till omröstning. Undantaget är om förslaget strider mot lagen, eller om det är ett helt nytt ärende. Och Annerstedt tillägger:
   ”Att falluckor skulle vara aktuellt i Lunds kommun under min tid på tekniska nämnden, det kan jag dementera direkt.”

Missförstånd om befogenheter
Beslut om hastighetsdämpande åtgärder eller andra åtgärder i kommunens gatu- och vägnät tas inte enbart av tekniska nämndens ordförande. Det är givetvis nämnden i sin helhet som tar sådana beslut. Uppenbarligen misstolkar Annerstedt en nämndordförandes befogenheter och vill ge sig själv en makt som han inte har.

Apropå ¨Skönhetsrådet” av Skönhetstörstande

Skönhet är väl inte det man först förknippar Lund med, men Ann Schlyters utmärkta artikel i VB fick mig att skriva några rader.
1. Springvattnet på Mårtenstorget. Härom året lyckades vi undgå ett förfärligt bygge av ett monument av en dansk konstnär på Mårtenstorget. Vi ville se vatten i stället och fick ett springvatten som sipprar från mellan stenarna. Charmfullt, uppfriskande och uppskattat av lundaborna! Nu har det dessvärre byggts ut med hjälp av ett komplicerat system av rostfria räcken. Det ser hemskt ut.
 

 

Låt oss slippa dessa räcken. Ta i stället och rensa bort löv och avfall så att det inte svämmar över och rinner nerför cykelstigen!

2. I Veckobladet nämnde vi för några år sedan glipan i husraden på Södergatan vid Vårdcentralen till Lunds tristaste plats. Där har kommunen agerat genom att ställa upp tre bassänger i rostig stålplåt fyllda av jord och fula växter. De har inte gjort platsen trevligare.
   Vad som behövs är förmodligen några sittgrupper och ett antal meterstora krukor med träd och buskar. Då skulle man i varje fall bryta torget/platsens ödslighet.
   Eller varför inte en kiosk mitt på där man kunde köpa cigaretter, kaffe och wienerbröd, Kvällsposten eller något annat onyttigt?

Apropå Bertil Egerös artikel Kriget och klimatet i VB 30

I artikeln Battle Scars i New Scientist redovisar Jan och Mateusz Zalasiewics de spår som lämnas enbart av krig och vapen. Tusentals miljarder skott har avfyrats i mänsklighetens historia och de flesta ligger kvar i mark och vatten.
 

 
En triljon kulor har skjutits bara sedan andra världskriget. Man vet ganska väl hur kulorna sönderfaller. Blyet oxiderar och korroderar så att skotten lämnar fickor i blymineraler i jorden. Hela planetens yta har tusentals kulhål per kvadratkilometer. I oräkneliga generationer kommer de geologiska spåren att bestå. När namn som Somme, Verdun, Dien Bien Phu, Aleppo har glömts bort och de människors liv som offrades inte längre är kända av någon kommer massmördandets molekyler fortfarande att flöda stilla genom jordskorpans översta skikt som en signatur för det vi ännu kallar mänskligheten.
Sverker Sörlin, Antropocen, Weylers 2017.
 

 
The US military alone is, according to the union of Concerned Scientists, the largest consumer of oil in the world.
Naomi Klein, On Fire, Penguin books, 2019


VB hoppas kunna recensera boken nästa vecka.           

En söndagspromenad i Klostergården av Gunnar Stensson

Klockan slog två. Intresset för den lilla söndagspromenaden runt Klostergården verkade begränsat, men just som jag skulle ge mig iväg dök tre ungdomar upp. Studenter, visade det sig. Jag uppfattade inte deras namn. En av dem skulle flytta in i Arena-toppen om någon månad.
   De kunde vara mina barnbarn. De var insatta i översiktsplanen och intresserade av Klostergården. Typiskt 60-talsområde, sa killen med glasögon. Visst inte, invände tjejen (lång, svart hår). Det är en trädgårdsstad. Vad då? sa killen.  Ett samhälle med skola, centrum, butiker, post, bibliotek och kyrka. Och parkeringsplatser i utkanten. Ett område för hemmafruar då, hånade tjejens smale bror. Tjejen fnyste. Det är bra för alla. Fin park och bilfritt.
   Så där höll de på. Konstaterade att Arenan är något helt annat än en trädgårdsstad fast den hårda torgytan kallas Central Park. Pratade om förtätning, om skidbackehuset som styckades, om fotboll och gym. Om den nya Klostergårdsstationen. Fem minuter härifrån.
 

 
”Dom ska bygga på den där tomten också”, sa jag och pekade på den trekantiga gröna ö som benämns Stattenaparken (vilket ingen människa vet) och ligger mellan Södra ringen och Stattena-vägen. Vi går dit, sa tjejen. 

Vi gick nerför trappan och sprang över den hårt trafikerade Stattenavägen. Backen upp till det gamla järnvägsspåret var brant. Vi måste hjälpa varandra. Stattenaparken var helt igenvuxen. ”Jag minns när här fanns fina odlingslotter”, sa jag. Nyponbuskarnas törnen fastnade i kläderna. Snygg utsikt över Skidbackehuset, sa tjejen. Ett femvåningshus var snart klart och de hade redan börjat på nästa. Det går fort med monteringsfärdiga byggelement.
    ”Klostergården är redan förtätat”, sa jag när vi passerat Nordanväg och gick nedåt Östanväg. ”Det där var en parkeringsplats och husen längs Stattenavägen har kommit till trots trafikbullret. Extra isolerade. Och takvåningarna där borta byggdes för tio år sen”.
   Vi kom ner till Sunnanväg. ”Området mellan Stattenavägen och Sankt Larsvägen ska bebyggas”, sa jag. Får jag titta på kartan, sa tjejens långsmale bror. Men dom ska ju bygga på parkeringshuset vid Sunnanväg 1 också. ”Dom ska bygga på alla fem parkeringshusen”. ”2006 föreslog byalaget att dom skulle bygga där i stället för på Bup-tomten vid Höje å.”
 


 
Den smala remsan med parkeringsplatser mellan husen och Sunnanväg då, ska dom bygga där också? sa tjejen. Då får dom som bor där ju sikten skymd. Och Sunnanväg blir som en stadsgata. Det är den redan, sa killen med glasögonen.
   Vi kom till parkeringsplatsen vid Vårvädersvägen. ”Den ska också bebyggas”, sa jag. Där står många bilar, sa killen med glasögonen. Här är alldeles för många parkeringsplatser, sa tjejen.

”I förlängningen härifrån har dom ritat en väg som ska gå förbi järnvägen”, sa jag. ”Kom!” Vi gick genom buskagen och kom ut på Flackarpsvägen, strax söder om det vita gamla Källbyhuset. En grind ledde in till några gamla odlingslotter. ”Här ska vägen gå”, sa jag.  Sedan klättrade vi över ett staket och fortsatte till den öppna slänten norr om Källbymöllas odlingslotter. Jag pekade:” Vägen ska fortsätta på andra sidan järnvägen”. Då kommer den intill Källby pumpstation, sa tjejens bror. Vi går dit.
   När vi gått under järnvägen till andra sidan klättrade vi upp på den stora platån där pumpstationen ska ligga. ”Det där är grusmassorna från dammbygget på 1930-talet”, sa jag. På platån var det fullt med nyponbuskar med röda nypon.
   Vi återvände till Klostergårdssidan av spåren. Det ser ut som om här ska komma en snabbcykelbana, sa tjejen efter en titt på min karta. Rakt ner och över ån. Hur blir det?
   Innanför buskarna skymtade Klostertäppans koloniområde. ”Kolonin får bli kvar liksom odlingslotterna i Källbymölla”, sa jag. Men där är ju låst, sa killen med glasögonen och skakade grinden. Det var det inte i somras, sa tjejen.

Vi gick uppför Västanväg. Lindarna lyste gula. Solen glimtade fram mellan molnen. Till vänster bredde de gröna fotbollsplanerna ut sig. Monokultur, fräste killen med glasögonen. ”Dom vill vi behålla”, sa jag. Jag pekade på Vårvädersvägen 4. ”Där bor jag”. Jag har spelat fotboll här, sa tjejens bror. ”Dom vill bygga längs Västanväg men behålla ett par av planerna”, sa jag. Klockan är tre, sa tjejen. Vi måste sticka nu. Och du är ju nästan hemma. Det är jag som ska flytta in i Arenatoppen. 11:e våningen. Vi ses.

Klostergårdens byalag: Uttalande om Fördjupningsplan Källby vid möte onsdagen den 23 oktober 2019

Vi uppskattar självfallet tillkomsten av Klostergårdsstationen och de mycket förbättrade kommunikationsmöjligheter som den medför.
   Samtidigt vill vi minska de intrång i våra närbelägna naturliga grönområden som utbyggnaden av Källby kan medföra.
   Vi begränsar oss i detta uttalande huvudsakligen till Klostergårdens och Arenans närområde.

1. Vi föredrar förtätningsalternativ 1 eftersom vi är särskilt angelägna att bevara så mycket som möjligt kring Höje å och dammarna.
   Vi har i Klostergårdens byalag alltid förespråkat förtätning för att bevara naturliga grönområden, odlingslotter, koloniområden och åkermark nära bebyggelse.
   Vi har alltid betraktat vår stadsdel som ett exempel på god förtätning.

2. Vi vill bevara det gröna stråket längs järnvägen på Klostergårdssidan som promenad- och cykelstråk. Det föreslagna snabbcykelstråket får inte störa promenader med barnvagnar, hundar, rollatorer och rullstolar.
   Vi är emot buss- och bilkopplingar under järnvägen och till väg 108. Däremot är det viktigt att det finns goda cykel och gångförbindelser.

3. Vi uppskattar korpfotbollsplanerna som en viktig del av Klostergårdens friluftsstråk i anslutning till idrottsplatsen och önskar att sport- och idrottsverksamheten i området fortsätter och att utbyggnaden längs Västanväg begränsas.

4. Vi ser utbyggnaden av Arena-området med det i flera byggnader uppdelade Skidbackehuset längs Finalgatan och dess fortsättning söder om Nordanväg som en förtätning som ökar möjligheterna att bevara våra grönområden.

5. Vi menar att förtätningen söder om Sunnanväg mellan Stattenavägen och Sankt Larsvägen och liksom på parkeringsplatsen längst västerut måste ske med aktsamhet.
   Byalaget föreslog 2006 att bostäder skulle uppföras ovanpå Klostergårdens fem parkeringshus i stället för den planerade utbyggnaden vid Höje å. Det är fortfarande en rimlig förtätning.
   Däremot är förslaget att bygga på de smala parkeringsremsorna norr om Sunnanväg olämpligt eftersom det skulle skymma de boendes sikt söderut.

6. Vi vill att synpunkterna ovan tas i beaktande när beslutet om FÖP Källby antas och önskar att de också blir ihågkomna när planen förverkligas.
Onsdagen den 23 oktober 2019
Klostergårdens byalag


Gunnar Stensson, Colette Benjamine, Inga-Lena Sjöström, Elisabeth Kjellström, Marie Hegnelius, Ann-Britt Hansson och Jan Engvald

2019-10-17

Friday for Future alla fredagar


Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.           

Liten promenad runt Arenan och Klostergården

Samling söndagen 20 okt klockan 14 på Kyrktorget
Vi ska undersöka vilka förändringar som den fördjupade översiktsplanen föreslår i vårt närområde.
   Tidigare i höst har vi vandrat genom hela Höjeådalen, hela det område som kommer att utgöra den nya stadsdelen Källby och den vidsträckta åkermark mellan Knästorp och Trolleberg som Staffanstorp vill bebygga.
   Synpunkter på Lunds översiktsplan kan alla skicka in före den 25 oktober
----------------------------------
Alla välkomna till Klostergårdens Byalags möte onsdagen den 23 okt klockan 19.30 i ABF-lokalen, Sunnanväg 14.
   Mötet ska behandla förslag till uttalande om  Lunds fördjupade översiktsplan för Källby och Klostergårds-stationen som ska lämnas före fredagen 25 oktober.

Gunnar Stensson

Om ett Skönhetsråd av Ann Schlyter

Föreningen Gamla Lund hade bjudit in den tidigare ordföranden i Stockholms skönhetsråd, Anders Bodin, till ett offentligt möte i måndags. Det hade varit roligare för den rätt så stora publiken om han visat bilder till de exempel han drog, men inför frågan om Lund ska ha ett skönhetsråd var hans föredrag mycket informativt och intressant.
   Här i Lund avskaffade ju den regerande borgliga kvintetten Bevaringskommitten, som bestod av politiker från byggnadsnämnden tillsammans med stadsantikvarien och stadsarkitekten. Bevaringskommitten har genom åren lett ett stort arbete med att kartlägga vad som är bevaringsvärt. De stora inventeringarna av Lunds stad gjordes på åttiotalet, sedan har en rad rapporter publicerats om ytterområden, byarna, landsbygden samt om speciella, såsom i tekniska och industriella byggnader.
   Politiskt var dock Bevaringskommitten alltför svag. Den fungerade inte som en remissinstans till nämnden, och gjorde inga uttalanden, utan politikerna som fick glädjen att lära sig mer om frågorna förväntades påverka sitt eget parti.

Skönhetsrådet i Stockholm har tretton ledamöter, formellt valda av Stockholms kommunfullmäktige, men i praktiken utsedda av en rad organisationer, såsom Konstakademin, Vitterhetsakademin, Statens fastighetsverk, vetenskapsakademin, Sveriges arkitekter, Naturskyddsföreningen och Samfundet S:t Erik. Dessutom fyra personer utsedda av de politiska partierna i fullmäktige. Rådet har ett kansli med fyra heltidsanställda personer.
   Rådet får alla detaljplaner av intresse och de lämnar oftast mycket väl genomarbetade kommentarer till press och byggnadsnämnd. Ledamöterna sades använda en helg i månaden till detta arbete.

Hur skulle detta då fungera i Lund? Här har de styrande inte ens ansett sig ha råd med en byggnadsantikvarie på heltid. Hur få pengar till ett kansli, om så bara med en person? På detta hade vår gäst från Stockholm inget svar, utan föreslog insatser av föreningen Gamla Lund. Och visst har föreningen gjort många fina insatser i debatten om vår stad, och ibland även skrivit remissvar till byggnadsnämnden på planer, men det vore varken rimligt eller demokratiskt att den övertog rollen som skönhetsråd.
   Hur skulle då ledamöterna väljas här? I Stockholm var det många pensionärer från statliga verk, eller föreningars huvudkontor. Pensionärer finns det gott om även i Lund och jag skulle gärna se att deras erfarenhet och engagemang blev till en offentlig debatt om vår stadsmiljö. Men de bör väljas på ett sätt att man får en involvering av det civila samhället och en bredd på kompetensen i ett råd.
   Sedan kvintetten avskaffade Bevaringskommitten har det inte funnits någon särskild bevakning av dessa frågor. Det var väl tänkt att ett Skönhetsråd skulle sättas istället. Kvintetten bör snart komma med ett förslag.

Vänsterpartiets budget: En plan för jämlikhet och grön omställning av Hanna Gunnarsson

 
Starten på riksdagsåret på hösten är intensiv. Budgetarbetet och den allmänna motionstiden pågår parallellt, och precis som vid alla andra tillfällen när regeringen lägger fram en proposition har partierna två veckor på sig att svara med egna motioner. Vänsterpartiets budget lades fram vid ett par presskonferenser i början av oktober.
   Vänsterpartiets budget följer vår politik så som prioriteringarna är nu: Jämlik ekonomi och klimatfrågor. Det syns i rubriken, som är “En plan för jämlikhet och grön omställning”. Det är en rejäl text på uppemot 50 sidor som tar upp vår syn på samhället, den ekonomiska utvecklingen och såklart vilka förändringar vi menar måste göras. Många av satsningarna är långsiktiga, och pengar finns därför i budgeten under flera år.

Vänsterpartiets budget har självklart andra prioriteringar och inriktningar än vad regeringens har. S-Mp-regeringen har ett budgetsamarbete med C och L, och det syns att det är borgerliga partier som har fått påverka budgeten. Regeringens budget gynnar de rikaste (med till exempel sänkt skatt för de som tjänar mer än 60 000 kr i månaden - alltså alla riksdagsledamöter…), och det är oftast män. Vänsterpartiets budget har istället som mål att minska klyftorna i samhället, eftersom vi vet att mer jämlika samhällen är tryggare och starkare, där har befolkningen bättre hälsa och eleverna bättre skolresultat.
   I Vänsterpartiets budget återkommer sådana satsningar som vi också ser i våra budgetar i kommunerna och regionerna: Mer pengar till den generella välfärden (skolan, sjukvården, äldreomsorgen, genom pengar till kommuner och landsting/regioner, 20 miljarder till år 2022), utbildningsreformer för att utbilda fler till välfärdsyrkena (50 miljarder kronor över 10 år), satsningar på arbetsmiljö, speciella pengar till äldreomsorgen och psykiatrisk vård samt tandvård. När det gäller tandvården föreslår vi att ingen ska behöva betala mer än 2000 kronor per år för tandvård, ett steg mot att låta tandvården ingå i den vanliga sjukvården. En annan viktig satsning är gratis mediciner till alla över 80 år.

KIlimatsatsning
Den andra delen i Vänsterpartiets budget är en rejäl satsning på klimat och miljö, med totalt 40 miljarder kronor över tre år. Det handlar om att gå före i energiomställningen och se till att offentliga byggnader har sol- och vindkraft, bygga ut kollektivtrafiken och göra den billigare, och bygga ut laddningsinfrastruktur för elbilar. Järnvägen behöver upprustas och får 6,5 miljarder under tre år. Norrbotniabanan är viktigt och bör vara klar till år 2030 (tidigare än det som nu planeras) och vi vill också att höghastighetstågen ska byggas och finansieras genom lån.
   För att finansiera detta vill vi höja skatterna för de rikaste. Förmögenhetsskatt och arvsskatt är två bra skatter för att just se till att de rikaste bidrar mer till den gemensamma välfärden och därmed ett sätt att utjämna klyftorna i samhället.
Hela vår budget finns att läsa på hemsidan, där man även kan se Ulla Anderssons presskonferens.

Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot 

Skolmanifestation på Stortorget

Lund först ut i rikstäckande manifestation mot skolnedskärningar
För att klara budgetmålen skär många kommuner ner på skolverksamheten. Nu har lärare, skolpersonal och föräldrar fått nog och kräver stopp för nedskärningarna i en gemensam demonstration: Skolmarschen.
   Runt om i landet sker under lördagen och söndagen ett tiotal liknande demonstrationer – från Piteå i norr till Trelleborg i söder.

I lördags fylldes Stortorget av protesterande lundabor som krävde stopp för nedskärningarna i skolan.  Både föräldrar till skolbarn och skolpersonal står bakom manifestationen som är en del av en landsomfattande manifestation mot besparingarna i skolan. I Lund hade man samlats under paraplyorganisationen ”Tillsammans för Lund”. En mamma med tre barn i skolan och en skolkurator talade på mötet. Talarna vittnade om hur skolpersonalen går på knäna. Lundaskolornas resultat dalar i förhållande till andra skolor. Skolpersonal tvingas bryta mot skollagen eftersom resurserna inte räcker. Inga vikarier sätts in när lärare är sjuka. Det finns inte resurser till extra stöd för de elever som behöver det. Lärare tvingas axla allt fler roller, allt ifrån administratör till socialt omhändertagande. Allt detta går ut över undervisningen och elever får inte tillräckliga kunskaper för att möta de krav som väntar dem efter skolan.
 
De paroller som man samlades kring var:
   Stoppa nedskärningarna nu!
   Ge oss förutsättningar att kunna möta alla elevers behov!
   Förbättra arbetsmiljön för elever och anställda!
Trots det redan pressade läget i lundaskoloran aviserar nu den styrande borgerliga kvintetten omfattande ytterligare nedskärningar i skolan.
   I vimlet på torget syntes förutom allmänheten även representanter för V och MP.
Rapporterat av Marianne Sonnby Borgström
 


En av talarna var Gunilla Danielsson, mamma till besparingsdrabbade skolbarn.


Vänsterpartister som sågs bland demonstranterna: från vänster Gunilla Wahlberg, Olof Norborg och
Jesper Sahlén

Lärarupproret gäller mer än nedskärningar med 114 miljoner i Lund av Gunnar Stensson


Skolrankingen: Lund sjunker till plats 66 från plats 17,
Lunds lärarlöner ligger på plats 252 av 290.
I lördags genomförde lärare, föräldrar och elever en massiv manifestation mot nedskärningarna inom grundskola och förskola.
   Det är den mycket rika kommunen Lund med sin högutbildade och högavlönade befolkning som inte längre anser sig ha råd med en god grundskola för alla. Personalminskningar leder till att lärare blir sjuka och elever blir analfabeter.  Andra intressen anses viktigare än skolan.

Kampen för en god och jämlik skola har en lång historia. Under 1950- och 60-talen byggdes det moderna svenska skolväsendet upp trots motstånd från många kommuner och reaktionära lärare. Det krävde stark central styrning.
   Under 1980-talet började nedmonteringen av den jämlika svenska grundskolan. Lärarförbunden kämpade för bevarandet. Jag minns den mycket stora lärardemonstration som genomfördes i Lund en dimmig kväll i december 1989 då tusentals lärare protesterade mot den hotande kommunaliseringen. Slagorden ekade. Domkyrkan skymtade i mörkret och träden stod svarta i Lundagård. 
   
Den jämlika svenska skolan slogs sönder när Göran Persson 1989 övertalade VPK att rösta för kommunaliseringen med argumentet att det ökade jämlikheten mellan lärare och andra kommunala tjänstemän. Lärare skulle inte skryta med att de var statsanställda.
   VPK:s talesperson i skolfrågor var Ylva Johansson. Hon var då en ung stjärna som hade talat på VPK Lunds förstamajdemonstration samma år. Efter omkastningen i skolpolitiken lämnade hon snart partiet och övergick till socialdemokraterna som några år senare utnämnde henne till skolminister. Karriären har sedan fortsatt in i EU där hon för någon vecka sedan utnämndes till EU-kommissionär.

Sveriges kommuner har olika förutsättningar. Somliga är stora och rika, andra små och fattiga. Även i stora och rika kom skolans kvalitet att vägas mot andra intressen. Efter kommunaliseringen blev skolan alltmer ojämlik. Bara somliga barn fick även i fortsättningen en god skola. Tur för dem.
   Förfallet accelererade när marknaden tog över efter Bildts friskolebeslut 1992.
   Enskilda skolor profilerades och marknadsfördes. Lärares lönesättning blev osäker och ojämlik. Marknaden krävde att rektorer och lärare satte högre betyg än eleverna borde ha. Kunskaperna sjönk, betygen steg. Elever sorterades på olika skolor efter social och etnisk bakgrund. Samhällsfundamentets gemensamma bas av kunskaper och värden vittrade sönder. Och pengar avsedda för skolan hamnade i aktieägares fickor. Vilket var avsikten.
   Nu mobiliserar lärare i Skolledarupproret, Lärarupproret, Skolföräldraupproret, Fritidshemsupproret och SYV-upproret. Måtte revolten vinna kraft och fördjupas och leda tillbaka till en likvärdig skola under statligt ansvar!

Många skolpolitiker saknar kunskap om skolan. Det framgår inte minst av problemen i Lunds skolnämnd. Per Kornhalls Lärare. En handbok. Natur och kultur, 2018 skulle kunna överbrygga okunskapen. Per Kornvall är lärare, undervisningsråd vid Skolverket och kommunal skolstrateg.
   Visserligen vänder boken sig i första hand till lärare, men just dess praktiska inriktning gör att den ger konkret kunskap. Den har kapitelrubriker som Hur överlever jag egentligen som lärare idag med konflikter, krav och stress. Per Kornhall har också skrivit handböcker för rektorer och förstelärare.
   Lunds kommun borde förse varje skolpolitiker ett exemplar Kornvalls lärarhandbok. Det skulle ge en gemensam kunskapsram till underlag för skolpolitiken.
   En liten kuriositet till slut. När jag själv utnämndes till behörig högstadie- och gymnasielärare i mitten av 1960-talet fick jag ett dokument undertecknat av dåvarande ecklesiastikminister Edenman. Den tidens skolpolitiker hade koll på detaljerna!

Kriget mot klimatet av Bertil Egerö

Det går inte att undvika slutsatsen: alla som kämpar mot global klimathöjning och för en hållbar framtid måste också kämpa för nedrustning och fred på jorden. Kan vi inte få stopp på de militära rustningarna, på krigen, klarar vi inte uppgiften.
Tack vare Greta Thunberg har uppmärksamheten kring klimatfrågorna ökat betydligt. Vi läser om penningstinna människor som stöttar människor i deras kamp för åtgärder mot fortsatt global klimatförändring, och andra superrika som med sina pengar stöttar klimatförnekare.
   Stater, näringsliv, alla vi andra, har på olika sätt ansvar för förändringar som bromsar den globala temperaturökningen. Men en aktör med stort ansvar tycks kunna hålla sig under radarn: militären.
   Väldigt litet sipprar ut om militärens roll i utsläpp och miljöförstöring. Det är som att militären har frisedel i alla beslut och åtgärder för att rädda klimatet.
   Ett exempel: Från att Afghanistan invaderades år 2001 har de USA-krig som följde lett till uppskattade utsläpp av motsvarande 400 miljoner ton koldioxid. Under år 2017 ska det amerikanska försvaret ha släppt ut mer växthusgaser än vad hela Sverige gjorde: motsvarande 59 miljoner ton koldioxid. USAs militär är den största enskilda energianvändaren i landet och även i världen. År 2016 motsvarade drivmedelsförbrukningen uppskattnings-vis omkring 32 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
   Den svenska militären och dess vänner är inte sämre: Jätteövningen Combined Challenge 2006 förbrukade under två veckor 400 000 liter diesel och 150 000 liter bensin – men inte en droppe förnybara drivmedel. Över 600 militära fordon deltog i övningen.


Arctic Challenge är en mycket stor övning som inleddes 2013 och körs vartannat år. I år deltog nio stater plus NATO. Över 100 flygplan, över tusen militärer, och massor av markstöd ingick. I somras leddes den av Sverige, och åstadkom stora störningar för allt vilt liv på Nordkalotten, med två flygövningar om dagen. Överljudsplan ingick. Ingen redovisning av miljöpåverkan och koldioxidutsläpp har offentliggjorts.
   Vilka prioriteringar gör regeringen idag? Under 2018 lade regeringen i sin budget fem gånger så mycket pengar på försvaret som på miljö- och klimatfrågor. I övergångsregeringens budgetproposition fick försvaret ett tillskott på 3,9 miljarder kronor samtidigt som budgeten till miljö- och klimatfrågor skars ned med 2 miljarder.

Militären står helt enkelt utanför våra svenska ansträngningar att nå hållbarhet. De tidigare summariska redovisningarna av militära utsläpp är i dag hemligstämplade. NATO-staternas propaganda målar upp en falsk hotbild över Norden och Östersjöområdet. Det påstådda ryska hotet kräver upprustning och resurskrävande övningar. Hotbilden tjänar inte minst syftet att skapa kunder åt USA:s vapenindustri, som ständigt behöver öka sin försäljning och ersätta förbrukad materiel, fordon, flyg, fartyg och ammunition av alla slag.
   Men det största säkerhetshotet utgörs i dag inte av Ryssland utan av klimatförändringar och dess konsekvenser. Trots det får den svenska militären fortsätta att genomföra övningar som har stor påverkan på klimatet och miljön. Nästan 226 000 ton koldioxid släppte Försvarsmakten ut under 2017, enligt myndighetens egen redovisning. Merparten kom från drivmedel, och det är de luftburna fordonen som står för den allra största delen av drivmedelsutsläppen, nästan 70 procent.

Sveriges officiella statistik över koldioxidutsläpp från olika aktörer saknar helt uppgifter om militärens utsläpp. Militärens egna uppgifter finns tillgängliga i en miljöredovisning 2015. Den innehåller inga data om de samarbeten med NATO som nu blivit allt vanligare. Inte heller kopplas miljöarbetet till ”militär”-ministern Peter Hultqvists politik att öka de militära resurserna och stärka samarbetet med NATO.