Idag är det... av Karin S.

Idag är det en sån dag
då endast tomten är vaken
och jag är ju ingen tomte.
Mars – vårmånad,
Jaha.

Årsmöte i Vänsterpartiet

På lördag den 3 mars mellan klockan 10.00- 17.00 är det dags för både årsmöte samt medlemsmöte för att att fastställa den kommunala listan till höstens val.
   Plats: ABF Kiliansgatan (lokalen nere i källaren.)       

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
3 mars kl 17
Saxofonkvartetten ”Crew Cut”
Albina Veisland, orgel

Klosterkyrkan
3 mars kl 18

Helgsmål med musik: Kören Svart på vitt under ledning av Diana Nunes och Lasse Beijbom       

Händer i Lund

Digitala medier och demokrati
Var femte över 65 saknar digital teknik: Är det ett problem? Digitaliseringen i samhället drivs på för att effektivisera verksamheter och öka servicen till allmänheten. Men minst 20 % av Sveriges befolkning saknar helt apparater som gör internetanvändning möjlig. För dessa är livet som före datorn och internet. Vilka konsekvenser får det? Tobias Olsson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Tid: 2018-03-06 18:00
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården

Gröna finanser och lokala valutor
För att komma till rätta med koldioxidutsläpp, miljöförstöring och klimatförändring krävs att ekonomin förändras. Hur kan det finansiella systemet bidra till en sådan ”grön” omvandling? Vilken roll kan lokala valutor spela i en sådan transformation? Och vilka exempel finns det historiskt och i nutid, både i Sverige och omvärlden?
Föreläsning och diskussion med Ester Barinaga, professor i socialt entreprenörskap vid Copenhagen Business School och Anders Ögren, docent i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet.
Tid: 2018-03-07 18:00 - 19:30
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården         

Motståndets lilla katekes

Spetsa öronen efter farliga ord
Var uppmärksam på hur orden extremism och terrorism används. Var vaksam på de ödesdigra begreppen nödläge och undantag. Slå hårt mot det lömska bruket av patriotiska ord och uttryck.
 
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.

Kvinnor jobbar gratis 58 minuter om dagen

Lönegapet mellan kvinnor och män är 12 procent. Baserat på en arbetsdag från kl. 8-17 innebär det att män får betalt hela dagen, medan kvinnor slutar få betalt för sitt arbete klockan 16:02.
 

Kvinnor har lägre lön än män inom alla sektorer och i stort sett alla yrken på den svenska arbetsmarknaden. Varje månad tjänar kvinnor i genomsnitt 4 200 kronor mindre än män. På ett år blir skillnaden 50 400 kronor. 16:02-rörelsen är en sammanslutning av politiska kvinnoförbund, fackförbund och kvinnorörelsens organisationer som arbetar för att även kvinnor ska få lön hela dagen.
   Sedan rörelsen bildades för sex år sedan har klockslaget flyttats fram från klockan 15:51 till klockan 16:02. Med den förändringstakten (1,8 minuter per år) når vi jämställda löner först om 32 år - år 2050.
   Inför och på Internationella kvinnodagen 8 mars genomförs manifestationer för jämställda löner över hela landet. Mer information om hur du kan delta finns på Lön hela dagens kampanjsida. 

8 mars

Bild från 8 mars demonstrationen 2017

Vad som händer internationella kvinnodagen i Lund tänkte VB berätta om. Om man söker sin info via nätet så kan man bli något konfunderad. Ung Vänster och Vänsterpartiet kallar till samling på Stortorget kl 17:30-19.00 för manifestation/demonstration och tal.
   Feministiskt initiativ manar till samling för demonstration på samma torg kl 17 med tal av F!-politiker från Malmö och Lund.
   Man verkar inte helt samstämda men Stortorget verkar vara platsen för utomhusaktiviteter den 8 mars. Nedan följer info om en rad inomhusevenemang denna dag.
 

— — —
 

Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter
8 MARS 2018 | 10.00 – 16.00 | SOL HÖRSAL | HELGONABACKEN 12 | LUND
1922 fick Sveriges riksdag sin första kvinnliga ledamot och 92 år senare är hela 43,6 procent av riksdagsledamöterna kvinnor. Vi har sålunda ett parlament som får sägas vara i balans. 2014 fick vi dessutom vår första feministiska regering. Hur har då allt detta påverkat kvinnors villkor och möjligheter i politiken?
Forskningen visar att kvinnor oftare får avgå än sina manliga kolleger i samband med politiska skandaler, hur kommer det sig? Förväntas kvinnor ha en annan moralisk kompass än män i politiken?
Vi har och har haft flera kvinnor som partiledare, några är kvar andra har fått avgå – är det svårare att få stöd i sitt ledarskap inom det egna partiet om man är kvinna?
2018 är det valår i Sverige och vi vet ingenting om utgången, mer än att vår nästa statsminister kommer att vara en vit, medelålders man. Den 30:e i ordningen sedan allmän rösträtt infördes 1921. Det är dessa frågor seminariet Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter ska handla om. Vid seminariet får vi möta och lyssna till en rad namnkunniga politiker och forskare.

— — —
 

8 MARS 2018 Internationella Kvinnodagen

Välkommen att lyssna på panelsamtal med tema jämställdhet på arbetsmarknaden!
Fokets Hus i Lund, Kiliansgatan 9. Den 8 mars kl 18.30.
I panelen:
Markus Blomberg (moderator) - LO, Anna-Lena Hogerud - Regionråd (S), Agnes Kauranen - SSU, David Westlund - Region Skåne (S), Karina Cubilla - S-studenter, Kerstin Nilsson - Riksdagsledamot (S)

— — —
 

Internationella kvinnodagen
8 mars kl. 18:00 – 19:00, Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Jämställdhet – hur mycket bryr sig de politiska partierna? Frågor och svar inför valet 2018. Frågar gör Zonta i Lund.

— — —
 

Ny visning lyfter fram Domkyrkans kvinnor

Framstående kvinnor saknas inte i Lunds domkyrkas långa historia. På internationella kvinnodagen den 8 mars 2018 har vi glädjen att berätta om några av dem – från 1100-talet fram till i dag – i en alldeles ny guidad visning: Kvinnokraft kring katedralen.
– Domkyrkans högaltare är faktiskt tillägnat både Sankt Laurentius och jungfru Maria, så man kan säga att kvinnornas historia i Lunds domkyrka börjar redan där, 1145, säger Melissa Isla Venegas, arkeolog och guide i Lunds domkyrka.
– Domkyrkans historia är långt ifrån klar, den pågår hela tiden och fler kvinnor, och män, kommer att skiva in sig i dess tidslinje, säger Melissa Isla Venegas.
Tid och plats: Visningen ges vid två tillfällen, torsdag 8 mars kl 16.00 och lördag 10 mars kl 14.00. Samling i Domkyrkan. Fri entré och ingen föranmälan.     

Central park i Lunds Manhattan av Gunnar Stensson

Från början var det tänkt att ett enda långt skidbackehus, sluttande från Arenatoppen i norr till uthoppet i söder, skulle byggas vid Arenan. Så blev det inte. Skid-backehuset styckades. Och Arenatoppen blev några våningar lägre än det först var tänkt. ”Central park” kallas nu kvarteret där bygget av de två lägsta husen i det styckade skidbackehuset inleddes i tisdags.
   Parkeringsplatsen söder om Central park, där korvkiosken som sålde ungersk korv låg innan den brändes ner i höstas, ska också bebyggas. Lunds tidigare ordförande i kommunfullmäktige, Larry Andow, S, drömde för något årtionde sedan om en skyskrapa där. Ett Andow Tower kanske. Nu blir det kanske en Abelsson Building.
   Björn Abelsson, byggnadsnämndens ordförande, S, var där, när bygget av Central park startade. Han var förstås glad över alla de nya bostäderna och framhöll att den blivande Klostergårdsstationen - som han kallade Lunds Södra – ligger bara på en eller två minuters avstånd från Central park. Hans bedömning var mer optimistisk än byggföretagets som i sin reklam talat om fyra minuters avstånd.
   Apropå Klostergårdsstationen så glunkas det om höga hus på fjärrvärmeverkets tomt. I den film Trafikverket visade vid presentationen av stationsbygget syntes ett och annat högt hus. Lunds Manhattan är inte färdigt än.
 

 

Lunds riktiga Central park är förstås Klostergårdsparken med plaskdammen. Klostergården är Haarlem. I söder flyter Lunds Hudsonflod – Höje å.
   Jag stod vid plaskdammen i onsdags och pratade med en god vän, en av 1960-talets arbetskraftsinvandrare från Istrien i forna Jugoslavien. Han berättade om köldchocken när han tillsammans med de nyrekryterade invandrarna steg ur planet på Bulltofta flygplats en vinterdag för mer än 50 år sedan. Vi tog förstås upp Central park. Han var arg för att de nästan tusen nya bostäderna längs Finalgatan var insatslägenheter, dyra och oåtkomliga för unga och låginkomsttagare. ”Klassamhället!” fnös han.
   Barnen åkte skrattande och skrikande tefat på kullen intill och solen skymtade genom snöröken.

Vägtrafikens utsläpp av klimatgaser minskar alldeles för långsamt av Ulf N

Klimatmålet för vägtrafiken är i fara – det säjer Trafikverket i samband med redovisningen av de samlade utsläppen från trafiken under förra året.

   År 2017 minskade utsläppen visserligen med nära 2 procent. Men för att nå målet, 70 procent minskning till 2030 jämfört med år 2010, fordras en minskning på 8 procent varje år för att klara målet.
   Det är elbilarna som står för fjolårets minskning. Bensin- och dieselbilarna ökade sina utsläpp. Stora förhoppningar har av billobbyn ställts till att nya fossildrivna bilar ska bli mer och mer koldioxidsnåla. Men enligt Trafikverket var skillnaden mellan nya bilar från 2016 och 2017 ändå knappast märkbar. Dessvärre ökar ju också nybilsförsäljningen. Under förra året registrerades mer än 70 000 fler personbilar jämfört med år 2014.

   Trafikverket konstaterar att det fordras stora förändringar i samhället och i transportsystemet. Städerna måste byggas tätare och möjligheterna att resa med kollektivtrafik, cykel och gång behöver förbättras. Gamla och bränsletörstiga bilar måste användas mindre eller skrotas och ersättas av nya bränslefria – och framför allt utsläppsfria – fordon.

Det röda Lund 1968 av Gunnar Stensson

Lund framstod 1968 som en nästan lika revolutionär brännpunkt som Paris, Berlin och Chicago – ur Piteås perspektiv.

Bakgrund: I USA växte revolten mot Vietnamkriget. Martin Luther King och Robert Kennedy mördades. Efter medborgarrättsrörelsen kom Black Power.
   Russell-tribunalen om USA:s krigsförbrytelser i Vietnam ägde rum i Stockholm, mot regeringen Erlanders vilja.
   Min svåger Nisse Sjödén, som gjorde vapenfri tjänst på Arlanda flygplats, genomförde en aktion mot utvisningen av ett av tribunalens vittnen. Han straffades genom att förvisas till flygplatsen i Skellefteå. Vintern 1967-68 tillbringade han helgerna hos oss, i Sveriges Sibirien - Norrbotten.
   I Stockholm stormade polis med hästar och batonger publiken som strömmade ut efter ett solidaritetsmöte för Vietnam. Axel och Greta Höijer drabbades. De var två socialdemokrater med högt anseende. Jan Myrdal fick sina glasögon sönderslagna.
   I februari 1968 demonstrerade Olof Palme sida vid sida med Nordvietnams ambassadör mot USA:s krig. USA kallade hem sin Sverige-ambassadör.
   Samtidigt inledde FNL Tet-offensiven som blev en vändpunkt i kriget.
 

Vietnamdemonstration i Lund

Studenterna i Stockholm ockuperade sitt kårhus. Ur Piteås perspektiv framstod det närmast som löjligt.
   Trots den spektakulära majrevolten i Paris behöll president De Gaulle makten i Frankrike.

I Lund händer följande. Min information får jag från tv, DN och Aftonbladet:

   Studentmössor bränns valborgsmässoafton på Tegnérplatsen, inför ögonen på den gamla statyn. Det framstår som en symbolisk frigörelseaktion i klass med de i Paris. Själv har jag inte burit min studentmössa sedan examen 1953.
   Antiimperialister i Lund stoppar tennismatchen i Båstad 3 maj som ett led i kampen mot rasförtryck i Rhodesia.
   En demonstration mot värnplikten under parollen ”Vägra värnplikt! Vägra döda!” attackeras av ridande polis med piskor och batonger. Utbredd indignation. Kosackfasoner. Stor mediebevakning hela veckan.
   Teologer demonstrerar mot Sydafrikas representant E M Vorster, sjungande ”We shall overcome” utanför Lunds domkyrka. Intensiv mediebevakning och debatt.
   Nuvarande ABF-hus på Kiliansgatan ockuperas våren 69 i en aktion för att göra saluhallen till ett allaktivitetshus. Polisen erövrar våning efter våning. Till slut hamnar demonstranterna på taket. Intensiv mediebevakning flera dagar.

Samtidigt läggs grunden för VPK-Lund som lokalt parti genom kampen mot gatugenombrottet, den trafikled som planeras tvärs igenom centrala Lund, intill både Spyken och Katte.
   Den Socialistiska stadsplanegruppen bildas av Ann och Thomas Schlyter, Gunnar Sandin och Dick Urban Vestbro med flera. De utger skriften Vad händer med Lunds stadskärna?
   Motståndet hade inletts av socialdemokraten Agne Gustafsson. I fullmäktige bytte Folkpartiet så småningom sida och gatugenombrottet stoppades.
   VPK kom för första gången in i fullmäktige. Miljökampen för kollektivtrafik och järnvägar mot privatbilism inleddes av VPK Lund, långt innan MP bildades. Den pågår fortfarande, femtio år senare. Nu gäller det E 6 och E 23.

Liksom många andra måste jag förstås flytta till Lund för att verka för en socialistisk framtid i Sveriges rödaste stad. Jag kom hit 1969 och den första aktion jag deltog i var en Vietnamdemonstration till Ho Chi Minhs minne i september 1969. Demonstrationen utgick från Tegnérplatsen och avslutades på Stortorget. Jag gick tillsammans med mina gamla vänner Johan och Anna-Klara Arvidsson. Vietnamdemonstrationerna fortsatte till 1975 då USA besegrades. FNL-gruppen i Lund var den starkaste i Sverige, näst Stockholm.

Solidariskt medborgarskap och fördjupad välfärd, del 2 av Staffan L.

Alla kan delta i visionsarbetet. För min del finns det ytterligare några saker som jag vill ta upp. Det är inget uttömmande, bara lite tankar under ett antal kilometrar i skidspåren i norra Värmland. Det handlar om ”den stille sne”, som Piet Hein så fint uttrycker det, där finns det utrymme för nya tankar.
   Just nu befinner vi oss i upptakten till valkampen. Det är symbolpolitik som hårdare straff, stopp för invandring och flygskatt. Fler som ska få a-kassa, mer personal i vården, osv. Det kan inte vara lätt för väljarna att kryssa sig igenom dessa nedslag.
 

Kanske en paroll för fler än Piratpartiet?
 

Vill man påverka är visioner viktiga i valkampen. De ska väcka väljarna! Om inget parti får majoritet blir det efter valet samtal medan likasinnade, förslag och kompromisser. Det handlar om demokratins kärna: Visioner, kamp och sedan kompromisser.

Skolan: hur många generationer barn och ungdomar ska vi offra på valfrihetens högaltare. Vilket blodigt offer krävs härnäst? Kanske är det som i krig. Generationer offras för friheten? Det är bara fråga om vilken frihet.
   Skolan handlar inte om valfrihet utan om att värna om den viktiga principen om valfrihet och alla andra medborgarrättigheter och plikter. Det är en viktig skillnad.
   Bara en nationell grundskola kan fostra nya generationer till frihet i solidarisk gemenskap. En skola i området, inget annat, knutet till lokalsamhället. Blandade klasser. Det krävs ett totalt återtåg och nyskapande som det en gång var med grundskolan efter andra världskriget. Innan dess fanns ju folkskolor, realskolor och diverse friskolor. Hur detta ska gå till vill jag inte fördjupa mig i. Men vinstdrivande, religiösa och politiska friskolor ska förpassas till kvällarna.
   Denna ”revolution” kan nog inte ske direkt men troligen först när den politiska generation som förstörde skolan sitter på äldrehus och endast gläds över ärtsoppan.

Fritidsgårdar: det kanske låter märkligt, men Barnkanalen och skolan räcker inte till för att fånga in de nioåringar som ”ballar ur” och blir springpojkar för kriminella gäng. Det handlar om mycket mer i skola, fritids och föreningar! En värld med tillräcklig autonomi för att våra barn ska växa upp och bli egna. Vuxna som kan tackla denna frihet utan förtryck. Det handlar om att

motverka den kommersiella och kriminella ideologin och praktiken och skapa möjliga och frigörande ungdomsroller.

Teater: Detta är den absolut viktigaste aktiviteten att stödja politiskt. Inget kan som teater hjälpa barn och unga att byta perspektiv och se saker och ting från andra sociala roller.

Kvinnokampen: Säg välkommet FIs program! Det är dags för en tredje och slutlig våg för kvinnors emancipation. Metoo# gör mycket bra men inte resten, någonstans måste makt och kön utmanas över hela linjen. Gubbigheten kan bara försvinna om den trängs ner i slasken. Socialdemokratin och företagen kan hjälpa till genom att förändra chefsrollen från auktoritär till demokratisk, framförallt på mellannivå.

Försvaret: visst kan vi ha kanoner, pansarvagnar och soldater i grönt. Det har en symbolisk betydelse ungefär som olympiska guldmedaljer. En samhörighet att värna om. En inre sammanhållning.
   Rent politiskt och geopolitiskt är det osannolikt att någon makt skulle vilja erövra Sverige utan syfte att kriga vidare och då dras grannarna in vare sig de vill det eller inte. NATO är en förlegad kvarleva av det kalla kriget och borde avskaffas. Ryssland är ett inringat skadat ”villebråd” som behöver dialog, inte aggressivt angrepp.
   Vad skulle USA säga om deras viktigaste militärbas plötsligt ockuperades av värdlandet?  ”Vi och dom”-föraktet borde vi använda mot kriminella och solidaritetsförstörare!
   Det viktiga är civilförsvaret, att försvara rätten till el, mat och vatten; kommunikationer och Internet! Lika viktigt är träning i civil olydnad och fredsbevarande relationer. Med allmän värnplikt som lag har vi möjligheten att införa en ungdomens samhällstjänst i kommuner, på fritids, i skolor och i massor av andra institutioner. Att möta annorlunda andra och göra saker ihop är nyckeln till ett solidariskt medborgarskap.

Försvaret av vår kultur och våra biologiska och psykiska liv blir allt viktigare. Det handlar inte om cybervärlden med ”fake news” utan om livsvetenskapernas och bioteknologins möjligheter att förändra vårt biologiska art på alla möjliga sätt. Med nya data om våra kroppar och livsprocesser inom databanker blir kanske många läkare arbetslösa. Diagnosen kommer på andra sätt genom Artificiell Intelligens. Den som äger denna kunskap kan styra vår värld. De har kunskap om hur våra liv kan förändras på önskvärda och icke önskvärda sätt. Den demokratiska staten måste därför samla expertis, inom flera discipliner, som kan förstå och hantera dessa data, möjligheter och faror.
   Detta får räcka som förslag. Det finns fler längdspår och möjliga visioner, men jag håller här för sportveckan är nästan slut. Ingen stukad ankel eller brutet ben än så länge. Kanske blir det snö i Skrylle till helgen.
   Välkomna med synpunkter, kritik och fler visioner.