Tankarna flyger... av Karin S.

Tankarna flyger
som förvirrade fåglar
till marken
till trädet
mot solen
med vinden
mot vinden.
Själv ligger jag
med min onda rygg
och ser det stora
trädet genom fönstret.
Snart flyger jag dit.

Hur farlig är rysssen?

Under det temat fortsätter Röda Kapellet med sina appellmöten lördagen den 26 maj kl 11-12 på Mårtenstorget.
   Det kan komma att handla om den seglivade rysskräcken, motståndet mot svensk Natoanslutning,säkerhetspolitik, försvaret, terrorism mm.

Lördagsmusik

Hegeandskyrkan
Lördag 26 maj kl 17
Helgeands Gospelkör; David Henningsson, piano; Bo Riborg, bas; Annica Forsell, körledare

Klosterkyrkan
Lördag 26 maj kl 18
Helgsmål med musik: Elisabeth Mühlhäuser, orgel, piano

Senaste nytt om krisen i Nicaragua

Nicaragua har under våren upplevt en stor konflikt mellan medborgarna och de makthavande. Protester har pågått i flera veckor, och minst 50 personer beräknas ha dödats. Tre kvinnor från Nicaragua kommer nu till Lund för att informera om läget vid ett möte den 28 maj.
 

 

Bakgrunden till krisen är att Nicaraguas president Daniel Ortega under sina senaste presidentperioder betett sig allt mer maktfullkomligt och odemokratiskt. Regeringen har strävat efter att lägga under sig både domstolar och media, och många oberoende media har tvingats lägga ner efter hårda trakasserier.
   Den nuvarande konflikten utbröt i mitten av april i samband med ett förslag till pensionsreform som skulle ge sämre villkor för både arbetsgivare och pensionärer. Stora protestdemonstrationer möttes med våldsamma metoder av polis och paramilitära grupper. Dödsfall och fängslanden fick dock inte protesterna att upphöra, utan de har tvärtom breddast så att de idag gäller hela vanstyret och bristen på demokrati i Nicaragua. Studenterna, som ofta är de ledande i demonstrationerna, har fått stöd av både de privata företagen, kyrkan och stora delar av det civila samhället.
   De tre kvinnor som kommer till Lund är partipolitiskt obundna och har fått bidrag från olika organisationer till sin resa. Av säkerhetsskäl går de under antagna namn.
   "Marlene" är student och talesperson för organisationen Coordinadora Universitaria por la Democracia y la Justicia, som samlar studenter från landets fem stora universitet.
   "Linda" är aktivist för ungdomar och boende i utsatta områden i Nicaragua och grundare av organisationen Movimiento Cívico de Juventudes.
   "Nora" är lärare och forskare i sociologi och arbetar för kvinnors rättigheter.

   Mötet i Lund äger rum på Kiliansgatan 9 (källarlokalen) kl 19 måndagen den 28 maj och är ett samarrangemang mellan Vänortsföreningen Lund-León och SKV-Lund/Svenska Kvinnors Vänsterförbund.

För mer information om Nicaragua, se exempelvis

Om Israels massaker i Gaza

Har lämnat nedanstående fråga till utrikesminister Margot Wallström


2017/18:1314 Israels massaker i Gaza
”Jag dör hellre stående än lever mitt liv på knä!”. Det uttalandet tillskrivs Emilio Zapata när han stod inför exekutionplutonen. Samma uttalande kunde ha gjorts av tiotusentals palestinier i Gaza den 14 maj i år. USA:s flyttning av sin ambassad till Jerusalem var en uppenbar kränkning av det palestinska folket. Både Israel och islamistiska Hamas är medskyldiga till folkets lidande i Gaza. Folket i Gaza resonerade dock som Zapata. Om de inte hade gjort det hade de sannolikt inte lyssnat till Hamas. Den islamistiska Iran stöda Hamass förtryck mot det egna folket särskilt mot kvinnors rättigheter och HBQs rättigheter har gjort orsakat lidande för folket i Gaza.

Demonstranterna möttes av Israel med en kraftfull militär insats med prickskyttar och allehanda moderna stridsmedel.  Mellan 50-60 människor dödades och flera tusen skadades. Kunde inte USA:s militärmakt och underrättelseväsen - som är så avancerat - ha räknat ut att resultatet av USA:s flyttning av ambassaden till Jerusalem skulle bli en katastrof? Det är högst otroligt att man inte förstod det. Men USA:s har fortsatt, alltsedan sedan staten Israels bildande, fortsatt att trampa på det palestinska folkets rättigheter och använt en israeliska staten som ett imperialistiskt brohuvud i Mellanöstern. Nu är Gaza ett koncentrationsläger. Kan man förvänta sig annat än att människor som lever där tänker som Zapata?
Ämnar utrikesministern att vidta särskilda åtgärder för att förmå staten Israel att respektera palestiniernas rättigheter genom att exempelvis kalla in Israels ambassadör till UD för samtal?
Amineh Kakabaveh (V)

Inlämnad: 2018-05-17 Svarsdatum: 2018-05-30 Besvarare: Utrikesminister Margot Wallström (S)

Battle scars

Sverker Oredsson 1937-2018 av Sten H.

Det är inte så vanligt att vi i VB ägnar tid och utrymme åt gamla politiska motståndare. Men Sverker är värd ett undantag. Han var vänsterliberal, en numera nästan utdöd sort, en gång naturliga allierade för den framväxande arbetarrörelsen. I första hand var han dock historiker, en vetenskapsman med en häpnadsväckande produktivitet. I “Gustav II Adolf“ tog han ner Gustav den II Adolf från den idealistiska piedestalen och visade hur denne var driven av vanliga imperialistiska ambitioner. I en viktig uppsats - ”Stormaktsdrömmar och stridsiver”, 1993 - exponerade han den svenska militärledningens samröre med finnarna i krigsplanering österut. Med den breda översikten “Lunds universitet under andra världskriget “ klarlade han hur stora delar av den lundensiska akademiska eliten ställde upp för Tyskland och nazismen under åren kring 1940. På senare år har han skrivit om Lunds historia och om Jönköping och familjen Hamrin, ägare av Jönköpingsposten.
   Jag var skolkamrat med Sverker vid H.a.l. i Jönköping under 1950- talet och kommer att minnas honom som en mild, kunnig och tolerant person. Han kommer att bli ihågkommen som en av Lunds främsta kommunalpolitiker under 1900-talet.

Kommunstyrelsen: V släpper fram de borgerligas budget av Ulf N

I tisdags höll kommunstyrelsen sitt budgetsammanträde. Uppgiften var att lämna ett förslag till kommunens budget för 2019 och verksamhetsplan för åren 2019-2021.
   De borgerliga partierna lade som väntat fram ett gemensamt förslag, som också FNL ställde sig bakom. V, SD och Fi hade egna förslag. (Fi har bara har en ersättare i styrelsen och därmed inte rätt att formellt yrka på sitt förslag).
   Vid omröstningen ställdes förslagen i sin helhet mot varandra. Sedan V:s och SD:s förslag fallit i en så kallad kontrapropositionsvotering, dvs omröstning för att sålla fram två förslag i en huvudvotering, stod sålunda i huvudvoteringen MP:s och S:s gemensamma förslag mot Alliansens/FNL:s förslag.

V och SD avstod från att rösta
De borgerligas förslag vann med röstsiffrorna 6 - 5. V och SD avstod från att rösta, vilket alltså möjliggjorde att de borgerligas förslag blir huvudalternativet vid fullmäktiges budgetsammanträde i juni. Varför V föredrog de borgerligas budget framför det rödgröna alternativet är oklart. De borgerligas förslag innehåller t ex inga satsningar på jämställda löner. Det innebär ökad uttaxering av LKF:s hyresgäster i form av kraftigt ökat vinstuttag från bolaget och skattesänkning 2020 (dvs kraftiga nedskärningar).

Luftpastejfinansiering
Möjligen kände V större samhörighet med de borgerligas budget på grund av att både V:s och de borgerligas förslag har ett grundläggande karaktärsdrag gemensamt: båda förslagen har innehåller luftpastejfinansiering Sådan finansiering går i förslagen under den förskönande omskrivningen ”resultatförbättringspost”. För V:s del är beloppet hela 105 miljoner kronor, medan de borgerligas budget är mera moderat (!) och nöjer sig med att hoppas på 40 miljoner. ”Resultatförbättringspost” är alltså inget annat än en förhoppning om att budgetpostens summor på något magiskt sätt ska flyta in till kommunen. Med andra ord: ett trick för att få det se ut som om budgeten går ihop.

Karnevalstankar av S

Karneval – när allt är möjligt

Medeltiden och det mörka förtrycket av bönder och småfolk överlevde genom sin lokala maktstruktur. Feodalherrar och deras soldater höll ordning på arbetarklassen. Bönder som flydde österut i Europa till friare marker blev uppjagade av beridna soldater, som återförde dem till livegenskapen. Sverige var relativt sett Finnmark på den tiden med fria bönder.
   I detta mörker lyste karnevalen som en hägrande möjlighet av befrielse och hämnd. Folket blev herrar och herrarna blev drängar. Där kunde man äta en helstekt gris eller kramas med husfrun på herrgården. Där kunde man dansa med djävulen och roa sig på förtryckarnas bekostnad.
   Men bara en gång om året.
   Kan dagens Lundastudenter vart fjärde år på samma sätt skämta med sin akademiska överhet. Kollra med hierarkin eller ifrågasätta den analytiska filosofins materialistiska världsbild där inga värden finns?

En Karnevalförnekares bekännelse

Kan väl smyga förbi ingången och festen lite på avstånd. Det är inte ”min” fest, fast mina vänner musikerna deltar i några av orkestrarna!
   Jag missade ”min första” 1966 (då adjunkt i Hallsta-hammar) och ”min andra” 1970 (då i Indien). Sen var det liksom försent att komma med. Min far och faster hade på 20-talet deltagit som jonglör respektive biljardboll (hur man nu klär ut sig till det?). Min äldre bror var så klart med, som vad kommer jag inte ihåg. Min syster var glädjeflicka, vilket åstadkom rubriker i Kvällsposten och en chockvåg över hembyn Önnestad. Min lillebror sålde karnevalstidningar i Stockholm. Snacka om en familj med karnevalskultur.
   Det upptåg som jag bevarat i minnet är Karnevalen med ett tält där man kunde besöka en Äkta spanjor mot inträdesbiljett. Inne i tältet stod mycket riktigt en spann med jord. Utgången med överskriften Till Paradiset mynnade ut på Paradisgatan. Då var man utanför karnevalsområdet, så det var bara att lomma i väg och lösa nytt inträde. Om det var en reminiscens av forna karnevalstiders uppochnervända värld av satir och uppror är jag inte säker på. Kunde dåtidens studenter verkligen föreställa sig ett universitet utan grusade förhoppningar som bar rakt ut i arbetslöshet? Men dråpligt var det.
   Så hur kunde detta bli mitt öde – tittat på tåget från Allhelgonabacken och endast besökt Barnevalen med sönerna vad jag nu kommer ihåg. 1974 var det vänsterns mot-fest i Stadsparken med rödvin. Därav namnet på gänget.
   I år flyr jag till hygge i Danmark. Det är också en kultur.

Välanvända pengar? av Sven-Inge Cederfelt

Ulf N skriver i Veckobladet nr 16, 11/5 - 2018, om sitt inskaffande av elcykel att han inte skäms för att tala om att staten subventionerar detta inköp med 25 procent. Det är ju en sak att han inte skäms för det. Men han skriver också att det är klokt använda pengar av staten.
   Är det klokt använda pengar? Visst är det, ur miljösynpunkt, bättre om folk tar sig fram med elcykel i stället för t ex bil eller moped. Men om de använder elcykel i stället för vanligt trampcykel är det inget vunnet för miljön, tvärtom. Även folkhälsan kan ta stryk av det.
   Vilka som har råd att skaffa elcykel, påverkas inte så mycket av en 25% rabatt. Det är ju en god investering i alla fall för de som skaffar elcykel för att kunna minska sitt bilkörande, speciellt om det är ett fordon med förbränningsmotor. Vill man göra det till en ännu bättre investering, kan man ju höja bensinskatten.
   Det finns väl ganska mycket annat för staten att använda pengarna till.

Facebookmakt? av Göran Persson

Det talas och skrivs mycket om hur viktiga ”de sociala medierna” är numera. Kanske det börjar bli dags att minska min skeptisism, åtminstone vad det gäller de lite mindre samhällsfrågorna. En av veckans händelser i Facebookgruppen ”Du vet att du är ifrån Lund om...” har visat på snabba resultat.

Den 22 maj kl. 08:44 gjorde Mats Olsson följande inlägg:
 

 

Här går Lunds mest trafikerade öst-västliga stråk. Sedan en tid tillbaka tvingas cyklister och fotgängare in i en smal passage som mynnar ut i en sandlåda. Bantorget är inget annat än ett skandalbygge: Torget avstängt ett helt år medan byggbolaget prioriterat annat, det mesta av torgytan har använts som grus- och stenupplag, informationen till boende och näringsidkare har varit rapsodisk...
 

 

Två dagar senare, den 24 maj gjorde Mats detta inlägg:
 

 

Seger! Stridsvagnshinder och sandlåda är borta. Tack till medlemmar i denna grupp som hjälpt till att tala kommunen till rätta.

Snacka om snabba ryck! Hur skulle vi gjort förr? Uppvaktat ett kommunalråd, nån vi kände i kommunen, gjort en fråga till gatunämnden? Jag gissar att det hade tagit lite längre tid.

Summertime av Gunnar Stensson

Vid solnedgången pilade två tornsvalor högt över socionomhuset. Halvmånen och Venus framträdde ljusa på den blånande himlen. Nästa morgon steg jag upp tidigt för att gå till Höje å. Solstrålar kastade spjut genom grönskan. Plommonträden var fulla av gröna kart. Doftande syrener prunkade på banvallen ovanför odlingslotterna i Höjebromölla där stigen gick genom en djungel av lupiner, syrener, pioner, höga prästkragar, vinbärsbuskar, krusbärsbuskar och förbi ett litet potatisland med mättat gröna plantor. Mellan Höje å och dammarna växte gräset meterhögt på båda sidor, fält av mörkgröna nässlor och höga hundkex med vita blomkronor bredde ut sig, långa dammens vatten glittrade i motsolen, stränderna var täckta av säv, spirande vass och kaveldun. När jag nös, flydde en and med sina 14 ungar ut från sitt gömsle. En högdragen dopping dök plötsligt. Den svaga vinden blåste gröna alger mot stranden. Svanar seglade fram och en grupp sothöns bråkade och skvätte. Under srandvegetationen kväkte och surrade grodor och paddor. De väldiga pilarna bildade valv över stigen och näktergalarna drillade och kluckade. En gök gol åt Värpinge-hållet, en stor fisk slog i vattnet. Grodornas kväkande var intensivt vid långa dammens bortersta plattform och där nere låg de i det gröna vattnet, värmde sig i solen, kravlade sig över varandra, sträckte ut sina långa bakben och njöt, men dök, när min skugga föll över dem. Äppleträdet hade slutat blomma men hagtornen klängde längs stammen som snö. Ån flöt stilla mellan pilar och vide och när jag såg upp mot den höga åbrinken kom två svanar susande över mig. Trappan var full av maskrosor. De böljande fälten söder om ån var lyste ljusgröna av korn och vete. Rapsfälten hade falnat. På ett litet körsbärsträd dinglade gröna kart. De knotiga fläderbuskarnas blomställningar var ännu gröna. Hallonsnåren skulle snart få bär. I söder blänkte reflexen från en bil och bakom den syntes husen i Jakriborg och ännu längre bort Malmö skyline med Turning torso. Mäktiga moln av grönska dolde Flackarps kyrkogård. Ett öresundståg passerade. En nyponbuske blommade på andra sidan järnvägsbron. Dammen var nästan övervuxen. Svarta och blå trollsländor pilade eller stod stilla över vattenytan. På Flackarpsvägen kom en brun kvinna i baddräkt cyklande, svävande som en fågel. Näckrosblad täckte kvarndammen. Mitt på Västanvägs asfalt trippade en självmedveten sädesärla.

Gatubajs av Ellen

 

För en tid sedan möttes jag av denna syn när jag promenerade uppför Grönegatan.
   Hundbajs på gatan, men dekorerad med en svensk flagga. Det är oklart om det är hundägaren, som i brist på bajspåsar, har satt dit flaggan som varning för allmänheten eller om flaggan har någon annan, djupare betydelse.
   Vi lär aldrig få svar på frågan eftersom både bajs och flagga nu är borta.

Nu skall S:t Jörgens park exploateras av Ulf N

S:t Jörgens park är en stadsdelspark väster om Tornavägen vid Hardebergaspåret,
   Parken är uppkallad efter det fram till 1587 i parken belägna S:t Jörgens hospital för spetälska.
   När parken skapades på 1940-talet kallades den Skönadalsparken, men döptes senare om efter hospitalet. I parken finns fortfarande lämningar efter hospitalet samt en damm. Där finns också ett skyddsrum sedan länge är ur bruk.
   År 2015 beslutade Byggnadsnämnden med stor majoritet att en detaljplan för bebyggelse i parkens östra del skulle tas fram. Endast MP gick emot beslutet. Majoriteten ville ge möjlighet för byggbolaget Veidekke att bygga hus med bostadsrätt i parken.

Känslig miljö
Under torsdagskvällen, samtidigt som VB pressläggs, kommer byggnadsnämnden at ta ställning till om ett detaljplaneförslag ska skickas ut på samråd. Det har tagit sin rundliga tid att få fram planförslaget. Att det har dröjt beror bland annat på att det under processen dykt upp ett förslag om att samtidigt planera för bebyggelse i den på andra sidan Tornavägen belägna Elias Fries park. En annan anledning till dröjsmålet är att även de partier som vill bygga i parken finner det lite känsligt med att exploatera i en så kulturhistorisk park med väl uppvuxna träd och grönska.
   Det nu framtagna planförslaget går ut på att tillåta att tre punkthus i fyra våningar, sammanlagt 24 lägenheter. Husen placeras i parken längs Tornavägen och den gångväg som öster om dammen löper parallellt med Tornavägen.

Värdefull natur
Om planförslaget går igenom, vilket det med stor sannolikhet kommer att göra innebär det att parkmark för allmänheten övergår till privat mark. Enligt Stadsbyggnadskontorets egen bedömning kommer exploateringen att upplevas som en privatisering av parken. Och självklart påverkas miljön i parken. Utrymmet för växt- och djurliv minskas. Stadsbyggnadskontoret konstaterar också att i gällande översiktsplan är området markerat som värdefull natur.

Omöjligt hitta annan placering?
I förslaget till ny översiktsplan som majoriteten av Lunds partier ställt sig bakom heter det att förtätning ”så långt som möjligt, /ska/ ske på andra ytor än parkmark och högkvalitativa grönytor”. Frågan är varför de partier som under torsdagskvällen ställer sig bakom exploateringen i S:t Jörgens park finner det helt omöjligt att hitta annan placering av Veidekkes tre punkthus med 24 lägenheter?
 

Här skall grönskan ge plats för betong och asfalt

Öresund Rundt av Staffan

Som födelsedagpresent får jag en tur över Sundet. Det blir en del av plogade spår från förr men också mycket nytt.

Vi börjar på Ansgar hotell mitt på Vesterbro vid Istergaade, förr syndens näste. Vi hade i tankarna en tysk jazzkvintett på Montmartre, men det blev tradjazz på Det Hvide lam i stället, uppe vid Kultorvet, inrökt och hostigt, men ölen var god och billig som vanligt. Stämningen var så fin att man bara sjönk in i det hela. Tänk om livet bara var en seglats på glada toner och goda cigarrer!
 

TEL-AL-HAWA, SOUTHERN GAZA CITY
 

På morgonen blev det Den sorte diamant och besök på ”Gaza works” av fotografen Kent Klick. Världens största utomhusfängelse. Det är bilder som biter sig in under skinnet och blir kvar. Hur i helvete kan detta få fortgå? Är vi lika blinda för de andras lidande som för våra egna försyndelser?
 

AT TUFFAH, NORTHERN GAZA

 

Planen var sen det judiska museet men det kändes plötsligt fel på alla sätt. Vi tog tåget till Rungsted och Karen Blixen museet. Uppväxt med Vintersagor och Den Afrikanska farmen och annan fantastisk litteratur som vi var, men skeptisk till kolonial romantik, var åtminstone jag rätt avvaktande. Men ack vad mina förväntningar var fel. Karen så full av liv och kärlek till sina afrikaner på farmen och mot kaffeplantagen, där plantorna frös på vintern och mannen vänstrade i stor stil.

Syfilis och behandling med arsenik och kvicksilver blev hennes öde. Smal och snart hålögd, men hon levde, återvände till sitt älskade Rungstedlund och började skriva. Det handlar om en fördjupning, en annorlunda verklighete i berättelsens form.

Vem minns inte filmen Babettes gästabud, om den mystiska utblottade flyktingkvinnan på Jyllands västkust, som besvarade den lokala gästfriheten med en överdådig middag. Vad vi inte visste då var att Babette hade varit chefskock på Hotel d'Angleterre och sedan blivit kommunard vid Parisupproret 1871. Med maken och sonen mördade flydde hon efterlyst bort och hamnade i Danmark. En lotterisedel inbringade 10 000 Francs som hon använde för att bekosta den fina middagen.

Natt på Rungsted gaard

Morgon och goda vänner hämtar oss kl 10.25. De är också flyktingar från Lund och Karnevalen!

Louisiana och Pablo Picassos keramik. Vem hade aning om denna förvandling från måleri till form i tre dimensioner, höjd, längd och djup? Plötsligt är Skapelseberättelsen helt ny. När Gud fader i sin allvishet upptäckte den grekiska kulturen i en framtid såg han plötsligt framför sig en amfora, vasen i sin ovala upphöjdhet, och skapade kvinnan efter den.

Den runda ovala formen som fyller ögat med känslan av lust, behag och skönhet.

Det är också ögon, ugglor, getter, duvor, stolta tjurar … Picasso i sin naturalism bryter ner alla murar kring seendet. Barnteckningar blir plötsligt konst, ögon, munnar, näsor och fulla av fantasi. Diktaturen kan övervinnas med måleri även om det tar tid. Plirande ögon och självförvandling.

Den tjusningen och förtrollningen består även nu under mörkare tider. Det är som om man för stunden kan träde ut i en annan möjlig värld. Det Karen Blixen gör i ord gör Picasso med sina händer.

Synpunkter på Lunds kommuns översiktsplan av Gunnar Stensson

Klostergårdens byalag delar de förslag och synpunkter för en hållbar stadsutveckling som kommer till uttryck i den inledande delen i arbetet med Lunds nya översiktsplan: Grön infrastruktur och ekosystemtjänster, PM 9.
   Frånsett denna markering uttalar vi oss inte om översiktsplanen i dess helhet utan begränsar oss till de delar som berör vårt närområde: Gröna stråket från Ringvägen till kommungränsen vid Höje å,
Höje å-dalen mellan Malmövägen och Trolleberg, Sankt Lars-parken och Södra företagsområdet.
 

 

I de tre förstnämnda områdena vill vi i första hand värna och utveckla befintliga natur- och kulturvärden och skydda dem från alla ingrepp och skador utom de som är ofrånkomliga vid järnvägsutbyggnaden och Sankt Lars-parkens pågående omvandling.
   Beträffande Södra företagsområdet välkomnar vi att det öppnas för utveckling och bebyggelse med utgångspunkt från Klostergårdsstationen. Vi förutsätter att man utgår från principerna för en hållbar utveckling när man bygger den nya Källbystaden.

Gröna stråket är det breda och en och en halv kilometer långa grönområdet från Ringvägen till kommungränsen vid Höje å. Den gång- och cykelväg som följer järnvägen ner till Höje å är en viktig del av Lunds grönstruktur  som  förbinder  centrum och stadsparken med Höje å-området. Ett snabbt ökande antal människor, unga och gamla, löpare och hundägare, barnfamiljer och pensionärer, rör sig längs stigen.
   Dess nordvästligaste del påverkades när den nya transportvägen till Arenan anlades. En stor del av de träd och buskar som avskärmade järnvägen avverkades. En återplantering bör ske snarast.
   Klostergårdsstationen kommer att utgöra ett avbrott på gångstråket. Det är nödvändigt att  utforma området runt stationen så att karaktären av naturstig kan bibehållas.
   De fem korpfotbollsplanerna är nödvändiga både för skolorna och fritidslivet i södra Lund. Särskilt under sommarhalvåret är de livligt utnyttjade både dagar och kvällar. Också där har aktiviteten ökat senare år i samband med befolkningstillväxten. De utgör en viktig resurs som inte bör inskränkas av bostäder.
   Det sedan länge etablerade koloniområdet Klostertäppan och odlingslotterna i Källbymölla söder om korpforbollsplanerna utgör nödvändiga resurser för rekreation och friluftsliv för de boende i närområdet – och även för brukare längre ifrån. Ur beredskapssynpunkt kan tillgången till mark för grönsaksodling vara betydelsefull.    Ett hot mot Klostertäppan och Källbymölla är scenariot att bygga en tunnel under järnvägen söder om stationen och på det sättet skapa en vägförbindelse mellan Klostergården och Höjeå-vägen.

   En planerad cykelväg bör placeras väster om järnvägen, åtminstone från och med stationen.

Höje å-dalen genom Sankt Lars och från Sankt Lars till järnvägen är ohotad på Lundasidan. Sänkan nedanför bostadsområdet Källby ängar och Vattenverket fungerar som översvämningsområde som fördröjer vattenflödet vid hundraårsregn. Området är vintertid översvämmat veckor i sträck. Miljöhotet  kommer från Staffanstorps planer på att eventuellt bebygga åkermarken längs åns södra strand vid Flackarp.
   Höjeå-dalen väster om järnvägen kommer att påverkas när en ny järnvägsbro byggs, men Trafikverkets garantier för att påverkan ska minimeras verkar pålitliga.
   Allvarligare blir skadeverkningarna på natur och miljö om den föreslagna förlängningen av Åkerlund och Rausings väg till väg 108 förverkligas. Klostergårdens byalag motsätter sig att en sådan förlängning genomförs.
   Reningsverkets nedläggning kommer att frigöra ett stort område norr om dammarna för allmänheten. Vi utgår från att dammarna med sitt rika fågelliv bevaras även efter Reningsverkets flytt.
   Gång och cykelstigen från järnvägen till Värpinge mellan dammarna och ån är en viktig och mycket frekventerad naturled som även kan nås från Trollebergsvägen. Beträdan längs åkrarna söder om Höje å erbjuder ett rikt varierat växt och djurliv. Tyvärr sträcker den sig inte hela vägen till Trolleberg.
   Även för sträckan väster om järnvägen fram till Trolleberg innebär Staffanstorps utbyggnadsplaner ett hot mot Höjeå-dalen och givetvis också mot åkerjorden.

Sankt Lars-parken är ett viktigt kulturminne och ett storslaget frilufts- och naturområde för Lundaborna. Där sker visserligen sedan många år en omfattande utbyggnad och urbanisering, men den centrala parkens kulturskyddade byggnader är bevarade, liksom betydande arealer med artrik gammal lövskog. Att bevara miljöns natur och kulturvärden i Sankt Lars är viktigt också med tanke på de bortåt 2000 elever som har sin skolgång där.
   Trafikverkets planer att anlägga en rondell vid Malmövägen och en ny väg därifrån till Västra Borggården förefaller kunna avlasta den nuvarande Sankt Lars-vägen och bostadsområdet söder om Höje å från trafikfaror både inom området och vid in- och utkörning till parken från väg 108.

Källby-staden ska i första hand byggas nära den nya stationen vid Åkerlunds och Rausings väg i Södra företagsområdet som sedan 1930-talet varit privatiserat. Det är en areal nästan lika stor som Klostergården som nu öppnas. Vi hoppas att utbyggnaden inleds så snart Klostergårdsstationen är färdig. Man ska börja bygga bygga vid stationen för att få den koppling till stationen som behövs.
   Den nya stadsdelen ska utgå från den modell som Klostergården ger: flerfamiljshus och slutna gårdar med en blandning av höghus och lägre hus för att genom koncentration bevara så mycket naturmark som möjligt. Förutsättningarna för att skapa parkområden är goda och när Reningsverket avvecklas blir det dessutom möjligt att tillfoga de stora värden som närheten till Höje å och dammarna ger.
För Klostergårdens byalag
Gunnar Stensson