Dags igen för höstfest

Klostergårdens centrum
Lördagen 22 september kl 11 – 16
 • Röda Kapellet blåser in festen i centrum klockan 11.
 • Afrikagruppen och andra solidaritetsgrupper har bokbord.
 • Biblioteket är öppet 11—14. Biblioteket, dess stödförening KLOK och Helgeands församling har bokloppis. Behållningen går till Klostergårdsbibliotekets stödförening.
 • Tipsrundor vid biblioteket för barn och vuxna.
 • Ponnyridning.
 • Klostergårdsskolan ordnar femkamp för barn och vuxna, start kl 11.30.
 • Karateuppvisning av föreningen Real Fighter kl 13.00.
 • Trion Bostolicks under ledning av Bo Riborg spelar populära låtar utanför pizzerian kl 14.
 • Affärerna i centrum, pizzerian, Coop, tobaksaffären, konditoriet och det nya apoteket stöder festen och har särskilda arrangemang. Konditoriet gör en Klostergårdskaka.
   Denna info är hämtad från Klostergårds- bladet. Du kan läsa hela bladet här.

Föredrag, diskussion och soppa med bröd: Öppet möte

Socialstyrelsen kopplade nyligen 5 dödsfall på sjukhuset i Lund till platsbrist och underbemanning. Sammanslagningen till Sus är ett vårdpolitiskt fiasko. Ändå finns inga planer på att ompröva tvångsfusionen, nedskärningarna fortsätter och anställningsstopp har införts. Vart är egentligen den skånska specialistvården på väg? Vad kan vi göra?

Medverkande:
 • Eva Lenander och Anders Biörklund från opinionsgruppen Rädda Universitetssjukhuset i Lund.
 • Vilmer Andersen och Saima Jönsson Fahoum från Vänsterpartiets regiongrupp.
Tid: Lördag 22 september 13.00-14.30
Plats: Kiliansgatan 9, ABF
Efter det öppna mötet har V Lund medlemsmöte 15:00.

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
22 september kl 17
Nils-Erik Bergh, violin
Karin Sandén-Berg, cello
Larsåke Sjöstedt, piano

Doc Lounge Lund, 25/9 Skräck och Fantastisk Filmfestival!

Hösten börjar ta sitt fäste och kvällarna blir allt mörkare, men frukta icke! Doc Lounge finns kvar och vi tar emot er med öppna armar och välkomnar er in i värmen varje tisdag hela hösten.
   Som många kanske redan vet är det nu dags för en ny upplaga av Fantastisk Filmfestival i Lund och vi är mycket stolta över att kunna presentera vår nästa film, Room 237 i ett supersamarbete med FFF.
   En enkel fråga – tusentals olika svar. Nej, inte meningen med livet, viktigare än så: Vad handlar egentligen The Shining om.

ROOM 237 ( USA, 2012, 102 min)
REGISSÖR: Rodney Ascher
TID: Dörrarna öppnar 19.00  Film ca 20.30 
PLATS: Mejeriet, Stora Södergatan 64
EXTRA: Danial och Martin från Svenska Filminstitutet och Cinemateket gör oss den stora äran att gästa oss med ett spännande quizz med filmklipp, musik  och bildfrågor.
Häng gärna kvar efter filmen.
ENTRÉE:60 kr eller Guldkort  (fri entré hela hösten)  300 kr
   Få filmskapare har förbryllat som Stanley Kubrick. Regnskogar har skövlats till förmån för alla avhandlingar om musiken i Clockwork Orange eller symboliken i 2001, Men aldrig förr har det gjorts med samma underhållningsvärde och aldrig har gränsen mellan cinefili och galenskap varit så tunn.
   Det är högt i tak i Room 237. Teorierna pendlar mellan tänkvärda tolkningar och galna konspirationsteorier. En kille är övertygad om att The Shining är en ursäkt från Kubrick för att ha fejkat filmmaterialet från månlandningen.
Läs mer om filmen i New York Times här!
Läs ännu mer här!

Café i Helgeandsgården

Torsdag 27 september 13:00
Psalmer av kvinnliga psalmförfattarinnor
Monica Håkansson och Larsåke Sjöstedt.

Kulturtips

FANTASTISK FILMFESTIVAL
Fantastisk Filmfestival är Nordens ledande filmfestival för fantastisk film och arrangeras i år för 18:e året i ordningen. Mellan den 20 - 29 september får över 100 filmer sin svenska premiär i Lund.
   Inviger festivalen gör Svenska Filminstitutets VD Anna Serner.
Läs mer »

Jimmie Åkesson & Den utomeuropeiska invandringen
Teaterrepubliken
Vad blir resultatet i valet 2014? Ytterligare en framgång för Sverigedemokraterna eller en svidande valförlust? Teaterrepubliken har analyserat alla sociala och politiska faktorer och kan redan nu avslöja hela händelseförloppet scen för scen.
Läs mer »

Hela kulturcentralens program »

Pressgrannar I

En häftig replik
Mats Olsson (v) stod för kvällens och kanske det politiska årets mest oväntade replik. Rolf Englesson (mp) och Agneta Lindskog (kd) hade var för sig i debatten förklarat att de egentligen hade stora sympatier för dv:s motion, men att de såg sig nödsakade att rösta emot den. Mats O. anförde vad Paulus skrev i Romarbrevet: ”"Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag" (Rom 7:15, 19).
   Bibelcitatet fick fullmäktige att kippa efter andan.
   Strax därefter avslutades sammanträdet.
Politiken, ett nyhetsblad om politiken i Lund utgivet av V-Lund. Lördagen den 1 sept 2012. Nr 7/12.

Pressgrannar II

Studier visar också att konkurrensen från friskolor har förbättrat kvaliteten i offentliga skolor.
Anja Sonesson, M, och Nils Karlsson, MP.
SDS 19/9

Demokratisk vänsters framtid avgörs på tisdag av Gunnar Stensson

Ska DV ställa upp i valet 2014? Nu på tisdag 25/9 besvaras frågan på ett öppet medlemsmöte. Mötet är kl 18:00 i DV:s lokal på Magle Lilla Kyrkogata 2.
   Beslutet gäller kommunalvalet 2014. Det handlar alltså inte om det fortsatta politiska arbetet i kommunala organ under nuvarande mandatperiod. Det har vi åtagit oss.  Det arbetet fortsätter i oförminskad omfattning.
   Hur DV:s fortsatta verksamhet ska se ut bestäms senare.

Medlemsmötet är öppet
Alla intresserade är välkomna. De skulle kunna vara fler än ett tusental med tanke på hur många som faktiskt röstade på DV i valet 2010. Men endast medlemmar har rösträtt.
   Problemet är att den grupp som verkligen arbetar med politik och mötesverksamhet är så liten. De få som är aktiva arbetar ofta nära gränsen för vad de förmår. En liten sammansvetsad grupp kan lätt hamna i ett grupptänkande som kan leda till att viktiga perspektiv försummas.
   Tyngdpunkten har helt naturligt legat på det kommunalpolitiska arbetet. Det räcker ju inte att förklara världen, det gäller att förändra den, som Marx skriver.
   Samtidigt kan det kommunalpolitiska arbetet leda både till en insnävning av perspektivet och via kompromisser till en anpassning till det system som skulle förändras.
   DV:s mötesverksamhet har till stor del varit just systemkritisk. Miljökonsekvenserna av det förhärskande samhällssystemet som bygger på kapitalism, nationalism, tillväxt, marknad, konkurrens, vinst, privat ägande och konsumtion har ifrågasatts av tänkare som Alf Hornborg och Lester Brown. Vi vill gärna utveckla detta vidare.
   Som Nina Björk, aktuell med boken ”Lyckliga i alla sina dagar. Om pengars och människors värde”, lite uppgivet påpekar, verkar möjligheten att förändra systemet näst intill obefintlig. Samtidigt är en förändring absolut nödvändig.
   Vid ett tillfälle för några år sedan försökte vi värva henne som föreläsare, men det stupade på praktiska svårigheter. Vi ska göra nya försök. Du är mycket välkommen, Nina Björk. Naturligtvis når du en större publik och därmed större verkan i ”God morgon, världen”, men vi kanske kan erbjuda engagerade, närvarande människor.

Men som sagt, beslutet på tisdag handlar om frågan huruvida DV ska ställa upp i kommunalvalet 2014 och fortsätta göra sin lilla, men inte svaga, röst gällande tillsammans med S, V och MP i frågor om miljö, omsorg, skola, kommunikationer och stadsplanering i Lund. Man ska inte underskatta de insikter som uppnås vid konfrontation med den vresiga verkligheten.

Han har samlat in 290 000 kr till Ship to Gaza av Jonas Bergström

Ombord på Estelle träffar jag Tjatte Hedlund. Han är en levande hjälte från Malmö som på egen hand samlat in 290 000 kr till Ship to Gaza. Nu när han lämnar Estelle har han lovat att samla in pengar fem dagar i veckan.

Jag gjorde en intervju med Tjatte Hedlund ombord på Estelle.
Hör mitt samtal med Tjatte här:

Skolrötan - I stället för läroböcker: reklam- och propagandabroschyrer av Gunnar Stensson

Radioprogrammet Kaliber påpekade i veckan att svensk skola inte längre har råd att köpa läroböcker. I stället mottar man tacksamt ”läromedel” från diverse ekonomiska och politiska intressen.
   Det första Carl Bildts borgerliga regering gjorde 1991 var att lägga ner Statens Institut för läromedel. En syndaflod av särintressen vällde in i grundskola och gymnasium. Själv minns jag särskilt hur de mindre politiskt medvetna – eller ska vi säga borgerliga – naturvetarna på Heleneholmsskolan använde en broschyr från den halvfascistiska, Palme-hatiska organisationen EAP, Europeiska arbetarpartiet, i undervisningen om kärnkraft.
   På 1990-talet fanns dock de av SIL kvalitetsbedömda och opartiska läroböckerna fortfarande kvar som en motmedicin mot propagandagiftet och på den tiden hade skolorna råd att köpa dem.
   Det som nu har hänt är att skolorna utarmats, genom skolpeng och friskolekonkurrens, samtidigt som tveksamma investeringar gjorts i datorer mm. Därför har de inte längre råd att köpa läroböcker.
   Någon kanske säger att läroboken är ett föråldrat medium vars innehåll snabbt blir föråldrat.
   Men deras viktigaste funktion är att tillhandahålla en vetenskaplig struktur att inordna nya teorier och fakta i, inte att fastna i senaste nytt som kanske falsifieras i morgon. Naturligtvis kan läroboken finnas på en läsplatta.
   En skola som indoktrinerar eleverna med ”gratis” propaganda och lösryckta påståenden från politiska och ekonomiska intressen är samhällsfarlig.

Don´t look - The world´s about to break av Gunnar Stensson

Det var en munter kväll i Auditoriet på Kulturen i lördags. På scenen till höger Röda Kapellet, orkestern vars medlemmar i mer än 40 år marscherat på gator och torg, med åren och professorstitlarna allt stelbentare, till vänster kören Svart på Vitt, något yngre, garvade aktivister från demonstrationer mot apartheid, för Palestina och för jämställdhet i tidigt 70-tal med paroller som: Ropen skalla, daghem åt alla!
   I salongen deras publik, kvinnor, 1960- och 70-talens hänförande skönheter, nyss glödande banderollbärare, och män, något medfarna, men outslitliga, med erfarenheter från Vietnamdemonstrationer och demonstrationer mot Sovjetunionen och för Tjeckoslovakien, Chile och Sydafrika
   Instrumenten kastar ljusblixtar när musikerna lyfter dem, där finns luckor i leden, men de har fyllts av nya talanger, körens blickar riktas mot orkestern, en, ska vi säga öronbedövande, tystnad och total koncentration uppstår. Per Falk, stabil som en Buddha i granit, höjer taktpinnen och slår igång musiken.
   Dessförinnan har Sten Henriksson redovisat Röda Kapellets musikstrategi, vad ett band åldrande revolutionära amatörer kan ta itu med: politisk blåsorkestermusik med moderna harmonier i traditionen efter Hanns Eisler, den socialistiske kompositören som skrev musik till Bert Brechts pjäser och följde honom i landsflykten.
   Dessförinnan har också Lars-Håkan Svensson presenterat Harold Pinter, dramatikern, socialisten och den politiske aktivisten, som, redan märkt av döden, skrivit kvällens tre dikter.
   Kompositören, Håkan B Carlsson, kulturskolans rektor, sitter ödmjukt skymd i publiken i spänd väntan på att för första gången få höra sitt verk framföras inför publik.
   Äntligen skräller musiken igång, kabarémusik, marschmusik, slagdängor, med intrikata harmonier. Kören sjunger, som Majakovskij, för full hals, och sången flödar hård och stridslysten, hämtad direkt från gatorna och torgen i London, Berlin, Barcelona, Paris eller Santiago. Occupy Wall Street!
The world´s about to break. Don´t look!
   Stormande applåder för kören, för orkestern, för kompositören, för Harold Pinter.
   Publiken tränger sig ut, gladare än den kom in. Skriande kajor i Lundagårdsträdens mörka lövmassor, människohopar flytande omkring i septembermörkret. Tusen röster. Och en ny föreställning börjar i Kulturens auditorium.

Järnvägar! Nu rullar arbetet igång av Gunnar Stensson

Ett kilometerlångt Hector Rail rullar över bron med gnisslande bromsar. Men vad är det där?
   Metall blänker och maskiner brummar bland nyponbuskarna på sluttningen norr om reningsverksdammarna. Vad är det som pågår?

En borrmaskinskötare berättar: ”Vi ska bygga ett ställverk här. Men först måste vi pröva markkvaliteten. Marken består av jord som grävdes upp när man anlade reningsdammarna för 80 år sedan.
   Varför vi ska bygga ett ställverk? Jo, järnvägen har brist på el. Och bristen förvärras när vi bygger ut till fyra spår. Så vi ska leverera kraft.
   Varför just här? Se efter själv. Där är högspänningsledningen och där är järnvägen. Vi står precis mitt emellan. Så detta är den självklara lokaliseringen. Om marken duger.
   Ja, detta är en del av de stora järnvägsinvesteringarna som det pratas så mycket om.
   Jaså, här kan finnas fornminnen? Det är klart att det var mycket jord de grävde bort när dammarna anlades. Då var det ingen som tänkte på boplatser och yxor och sånt.”
   Jag ser mig omkring. Till vänster järnvägsbanken, nedanför mig ån, till höger högspänningsledningen som passerar järnvägen strax bortom ån. Längre bort Flackarps gamla skola och bortom den Jakriborg och bortom träddungarna vid horisonten Turning Torso.
 – Fin utsikt.
 – Ja, men nu måste jag fortsätta. Hej då.

Spårområdets bredd blir mer än fördubblad. Järnvägsbron byggs om. Borta vid Jakriborg rivs många gamla hus. Landskapet omvandlas. Det höga ställverket förändrar infarten till Lund.
   Tågen går tätare. Transporterna flyttar till järnvägen. Vi kanske får en hållplats. Borrmaskinen brummar däruppe på krönet bland nyponbuskarna. Nu har det börjat.

Utplåning av allt liv genom oljeutvinning och marknadslagar av Gunnar Stensson

För första gången talar en respekterad naturvetare om möjligheten att det som kallas ”växthuseffekten” - orsakad av ackumulerade kolpartiklar i atmosfären, partiklar som inte fälls ut på årtusenden - kan leda till att livet på jorden utplånas och planeten förvandlas till en livlös, glödande himlakropp som Venus.
   Professor James Hansen, Columbia-universitet gjorde uttalandet. Kolla radioprogrammet Kaliber, sänt 15/9. Det handlar om olja, oljeberoende och oljeutvinning. Jag ska kort försöka formulera några slutsatser av de fakta som presenterades.

Peak Oil innebär inte att oljeproduktionen begränsas. Tvärtom ökar den snabbt framför allt på grund av utvecklingen i Indien och Kina. Leonardo Maugero, Harvarduniversitetet. Exempel: Norge exploaterar redan vattnen kring Svalbard för att öka produktionen.

Marknaden fungerar så att ökad efterfrågan leder till höjda priser. Ju mer knapp resursen olja blir, desto värdefullare blir den för ägaren.

Höjda priser gör det möjligt att exploatera alltmer svåråtkomliga oljetillgångar. Till exempel har glaciärerna i Arktis smält så att stora områden nu kan exploateras. (av Ryssland, USA, Norge, Danmark.)

Det blir lönsamt att exploatera oljegrus, något av det mest miljöskadliga som kan tänkas. Det sker i stor skala i glesbebyggda områden i USA och Kanada. Oljegrus finns det gott om.

Det blir lönsamt att framställa olja ur den snart sagt obegränsade tillgången på kol. Också det extremt miljöfarligt.

Desto rikare blir de nationer där oljereserverna finns.

Desto rikare blir de multinationella företag som kontrollerar världens oljetillgångar.

Desto hårdare blir konflikterna.
I Sudan och Etiopien liksom i andra delar av Afrika, Asien och Amerika drabbas inhemska befolkningar. Vi ser det i Ogaden.

Konflikter mellan länder blir vanligare.
Irakkriget handlade om olja
Vi ser konflikter hota i Arktis.
Vi ser dem växa i Stilla havsområdena utanför Vietnams, Kinas, Indonesiens och Japans kuster.
De med makt, de som agerar, är bolagsstyrelser och regeringar, i många fall diktaturer.

De hyllar alla marknadsideologin.
Deras respektive mål, hyllat som det högsta och heligaste i marknadsideologin, är vinst, egen vinning.

I USA utgör de kanske en promille av den enda procenten rikaste.

I flera diktaturer är makten än mer koncentrerad.
Så länge makten är koncentrerad till en liten, oansvarig klick och marknadens lagar står över allt annat kan ingen ändring ske.

”Problemet är inte att oljan håller på att ta slut. Problemet är att det finns för mycket olja.” James Hansen, Columbia-universitetet.
Problemet är att vi har ett ekonomiskt och politiskt system som kan förvandla jorden till en livlös, glödande planet.

Trafiken i Lund – ett 25-årsperspektiv av Sven-Hugo Mattsson

Lund har blivit utsedd till årets cykelkommun två gånger de senaste ca 10 åren, i år delar vi priset med Malmö. Det innebär inte att vi har bra cykelvägar eller att förutsättningarna för cykeln är bra. Den enda anledningen till prisen är, logiskt, att vi lägger ner mest pengar räknat per invånare. Anledningen till detta är att det cyklas mycket i Lund eftersom vi har en ung befolkning och att Lund är lämplig, av många anledningar, att cykla i.
   Men låt oss titta på vad som hänt med trafiken i Lund de senaste 25 åren, vad har hänt som gör att vi anses vara en bra cykelkommun. Låt oss börja med bilismen.

Bilismen
De senaste 25 åren har det byggts flera publika p-hus. Ett under Västra stationstorget och ett, nyligen nere vid Stadsparken. Det har också byggt två rejäla p-hus vid lasarettsområdet. P-hus fylls och alstrar trafik. Därför har det byggts en sydvästra väg och en sydöstra väg, nyligen. Dessa i sin tur kräver på- och avfarter, det är mycket åkermark som gått åt. Den ökade bilismen kräver också att infartsvägar breddats. Vi har dessutom byggt nya vägar till Kävlinge och Gårdstånga, till Gårdstånga fanns redan en bred väg. Vi har också byggt ut Mobilia och fått ett nytt köpcentra, Nova, även detta har krävt mycket åkermark på den goda jorden i väster.
   Att bilismens parkeringar och vägar byggts ut kraftigt är inte konstigt, Lund, staden har vuxit så det knakar och trafiken har blivit intensivare. Jag har här inga synpunkter på detta, mer än att det knappast är en utbyggnad av bilismen som våra olika program, system, visioner, målsättningar och agendor föreskriver.
Låt oss se på cyklismen.

Cyklismen
Vilka kraftfulla åtgärder, typ ovan beskrivna för bilismen, har gjorts för cyklismen. För att komma på något får jag tänka efter en stund. Under tiden skall jag beskriva en hel stadsdel där det inte hänt någonting, tvärtom. På Väster i Lund har förutsättningarna för cykeln blivit sämre. Jag kan inte påminna mig att det lagts ny yta på några cykelvägar här de senaste 25 åren. Det innebär att groparna, år från år, blir större, detta är farligt. Även när rötter spräcker upp asfalten är det farligt. Att rötter spräcker upp körbanor händer aldrig.
   Jag kan inte påminna mig att man skogat någonstans bland de buskar och träd som växer ut över cykelvägarna. För varje år blir växtligheten större. Ett exempel är Svanevägen, på sina ställen är gångbanan helt borta, det innebär att de gående måste ut i cykelbanan som är dubbelriktad. Redan, utan växtligheten, är gångbanan och cykelvägen för smal, här är stor trafik. Inte ens huvudcykelstråk är alla gånger fria från växtligheten.

Som skandal betecknar jag det faktum att det inte finns cykelvägar längs Ringvägen och Stattenavägen, dessa både vägar skall ha cykelvägar med tanke på den intensiva trafiken här. Skall man cykla från Trollebergsrondellen ner till Mejeriet eller Järnåkraområdet så är just Ringvägen den klart närmaste vägen, för den som vågar cykla här. Vi andra, som inte är lika modiga får det bli omvägar för.
   Numera får jag inte ens cykla, som jag tidigare kunnat göra, på västra delarna av Fjelievägen och Öresundsvägen. Detta innebär också omvägar.
   Nu kom jag på en ”kraftull” satsning på cyklismen, asfalteringen av Hardeberga- spåret.  Gjord under Solveig Ekström-Persson (S), ordförandeskap i tekniska nämnden för runt 10 år sedan, bra. En annan satsning är väl cykelvägen till Dalby. Men den är varken innovativ eller gjord för att gynna cyklismen, den är gjord för att få bort cykeln från körbanan, det hade varit alldeles för farligt att cykla på Dalbyvägen.
   Sammanfattning: det har knappast gjort någonting för cyklismen de senaste 25 åren, det är inte bättre i andra stadsdelar. Inte ens det uppenbara har gjorts, att bygga cykelvägar där alla regler säger att man borde. Det är ingen tvekan om att det borde finnas cykelväg vid Ringvägen och det har också pratats om det i ca 10 år. Tydligen är det så att det byggs cykelvägar här först när det byggs ett typ Liedl, vid Åkerlund o Rausings väg.

Kulisserna
När situationen nu är som den är, där nära nog alla trafiksatsningar har gått till bilismen och där cykelvägarna, generellt sett, blivit sämre, så måste man sätta upp kulisser så de skymmer verkligheten.
   Bland kulisserna finns två LundaMats, miljöanpassat trafiksystem. En annan kuliss är en målsättning att få ner växthusgaserna till hälften till år 2020, det borde innebära en stor satsning på cyklismen, som nästan inte har några utsläpp. Vi har också agenda 21, visioner och ytterligare program som syftar till att vi skall satsa på trottoarer, cykelvägar och god kollektivtrafik.
   Jag konstaterar också att, medan det byggs p-hus så fort det blir köer för bilarna, istället för att höja priset, så går det knappt att hitta en ledig cykelplats runt stationsområdet vid högtrafik. SKANDAL.

Ytterligare kulisser
Att påstå att planerna på en spårvagnsatsning och en snabbcykelväg till Malmö är kulisser, är modigt, de kan ju bli verklighet. Men jag tror inte att varken det ena eller andra blir verklighet på många år än, alternativt aldrig. Min tveksamhet utgår från beskrivningen ovan, varför skulle Lund plötsligt göra två stora och kostsamma infrastruktursatsningar av en typ vi knappast sett på många år. Jag tror för övrigt inte att det spelar någon roll vilken majoritet vi har.
   Spårvagn är överspelat över huvud taget. Det är ingen tillfällighet att Lund inte satsade på spårvagn för typ hundra år sedan när det senast var aktuellt. Med Lunds trånga gator är inte spårvagn lämpligt. Har inte, för övrigt, Malmö gett upp planer på spårvagn?
   En snabbcykelväg till Malmö vore häftigt. Då behöver jag inte korsa Malmövägen fyra gånger på vägen dit och jag slipper kanske dyka ner i underjorden ett par gånger. Det har funnits en tid när jag tog raka vägen till Malmö utan att behöva dyka ner i underjorden, för att göra ytterligare en beskrivning på att det faktiskt har blivit sämre att cykla i Lund med omnejd.
   Dessutom skulle jag hellre se en satsning på att rusta upp och utöka cykelvägarna i Llund, bättre ytor, bredare cykelvägar, skogning, cykelbanor längs Ringvägen och Stattenavägen och en hel del ställen till.
   Jag ber att få återkomma i dessa spalter och förklara mitt syfte med ovanstående kritiska inlägg!