2018-11-15

Film och samtal


 
Söndag 18 november / Kl. 16.15 / Biograf Panora (Friisgatan 19 D)
Biljettpris 100 kr. (Klippkort gäller, men inga andra rabatter)

TORNET
Regi: Mats Grorud, Frankrike/Sverige/Norge 2018, språk: arabiska, svensk text.


Wardi är född och uppvuxen i flyktinglägret Bourj el Barajne i Libanon, där palestinska flyktingar levt i 70 år. Det som 1948 var ett litet envåningshus har med varje ny generation vuxit på höjden, precis som alla de andra husen i lägret. Genom Wardis ögon berättar filmen en historia om fördrivning och flykt, uppgivenhet och hoppfullhet och om hur livet ändå alltid fortsätter.

Samtal efter filmen
1,5 miljoner palestinier lever i exil. Tornet är en film om att aldrig ge upp drömmen om att återvända hem. Denna animerade film har till stor del inspirerats av Abu Hassan, som växt upp i området som filmen skildrar. Abu Hassan gästar visningen och deltar i samtal med Nura Alkhalili efter filmen.

Arrangörer: Folkets Bio Malmö och ABF Malmö

Polskor och protester


 
Röda Kapellets decemberkonsert: Polskor och protester. Årets avslutande konsert handlar om folkets musik. Om traditionell och nyare folkmusik. Om folkmusik som folklig yttring mot samhällsförhållanden.
   Det blir folkmusik från Sverige och från olika delar av världen. till sin hjälp har Röda Kapellet ett antal fiolspelande spelmän/kvinnor. Ludvig Nordgren dirigerar och Bengt Olle Bengtsson presenterar musiken.Liksom de senaste åren äger det rum på Magle Konserthus kl 18:00. Entréavgift: 150 kronor
Affisch »

Läs mer på facebook »

Noterat

Ända in i kaklet
”Nu fick Åkesson chansen att banka in budskapet att alliansen är död - och att ett nytt konservativt block bestående av M, KD och SD  har fötts.”
Olle Lönnaeus, SDS 15/11.



”De amerikanska idealen vilar på social rättvisa och ökad ekonomisk jämlikhet, vilket idag måste inbegripa åtgärder mot klimatförändringarna eftersom den globala uppvärmningen drabbar fattiga hårdare än rika... Idag äger den rikaste procenten nästan hälften (av den amerikanska förmögenheten)... Demokraternas huvudbudskap de närmaste två åren bör vara att i ett samhälle för de allra rikaste, en plutokrati, är alla andra förlorarna.”
Ian Buruma, Vägen fram är att fokusera mindre på identitet – sexuell, etnisk och könslig – och mer på ekonomi. SDS 15/11

Trumps krig mot de fattiga. 5000 vandrande migranter från El Salvador, Honduras och Mexiko har nu nått USA:s gräns vid Rio Grande där tusentals beväpnade amerikanska soldater förskansat sig för att ”försvara” gränsen.

”Skidbackehuset” i Arenastaden vid Klostergården blir färdigt 2019 när de lägsta delarna byggs ut. Den visuella effekten från Arenatoppen i norr till de lägre husen närmast Klostergården är redan uppnådd, trots att ”skidbacken” är styckad i flera huskroppar. Det kompakta bostadsområdet kontrasterar dramatiskt mot Klostergårdens höga träd bakom vilka de tegelröda kvarteren skymtar.         

Borgerliga lik i lasten av Bengt Hall

Häromveckan skrev jag om Ulf Kristerssons märkliga affärer. Om hur han som socialborgarråd sålt ut kommunala bolag och verksamheter långt under marknadsvärdet och hur han rundat bostadsköerna som tack för sina dubiösa affärer. Han har också konsekvent låtit skattebetalarna stå för 688 taxiresor trots ett gratis SL-kort. Jag hade också hittat andra märkligheter som jag inte tog upp som användning av svart arbetskraft och uppenbarligen privata flygresor till Kina som skattebetalarna fått stå för.
   Om du går in och googlar på ”Ännu fler lik i lasten för Ulf Kristersson” hittar du en artikel av Dick Sundevall, som finns publicerad på Para§rafs nyhetsbrev på nätet. Artikeln spär på bilden av moderaternas ledare vars liv kantats av mygel och misslyckanden.

År 2000 anställdes Kristersson som kommunikations-direktör på it-företaget Adcore, en börsraket som flera stora banker höjde till skyarna och snabbt placerade 30 000 småsparare sina pengar i företagets aktier. Ett år senare sålde de stora ägarna sina aktier och cashade in 800 miljoner och sedan kraschade företaget. Efter miljardförluster lämnade Kristersson företaget samma år sedan han kommunicerat till alla småföretagare att det var fortsatt tillväxt. Småspararna förlorade sina pengar.

Sedan blev han 2002 finanskommunalråd i Strängnäs och skulle ”strama upp” kommunens ekonomi.
   Ett år senare hade kommunens överskott vänts till ett skenande underskott. Kommunens fastigheter såldes, skolan och den sociala verksamheten fick skära ner. Istället för att minska kostnaderna ökade skulderna och kommunen har tvingats höja skatten mer än andra kommuner. Hans tvivelaktiga affärer fortsatte sedan i Stockholm.

Nu vill Kristersson rädda Sverige med hjälp av rasisterna i SD. Förhoppningsvis har han nu sprungit alltför hårt in i kaklet. Frågan är också vart liberalerna är på väg. I dagens SDS kan vi läsa om skåneliberalerna som är besvikna på Björklund som enligt en majoritet i distriktsstyrelsen varit otydlig gentemot socialdemokraterna. Underförstått partiet borde sagt ja till Kristersson och därmed till att SD skulle få inflytande. Under ytan, sägs det, puttrar ett missnöjde mot Björklund. Det ska bli intressant att följa liberalerna utveckling. Ska de också kapsejsa åt höger?

I skogkanten/Vanaprashta: När det självklara är det svåra
av Staffan Lindberg


 

Ända sedan valresultatet blev klart har det funnits ett demokratiskt majoritetsalternativ för att bilda en stabil regering. Samling i mitten, tydliga front mot främlingsförakt. Försvar för välfärden, skolan och vården.
   Demokrati går ut på att kompromissa med andra demokratiskt sinnade partier. Mellan valen för man fram sin ideologi och vad man vill åstadkomma. Efter valet kompromissar för att få en majoritet.
   Svårare är det inte. Men efter årtionden av bastioner och blockpolitik känns det säkert yrvaket och osäkert. Nu finns också för första gången chansen till en kvinnlig statsminister, inte en dag för sent. Det är bara att släppa oron och göra det man kan i den demokratiska öppningen.
   Nyval i detta läge stavas nederlag för demokratisk politik.

Dags för internstrid i V igen? av Göran Persson

För sådär en 25 år sedan var jag en bespottad del av en partistrid. Det var inför EU-omröstningen 1994. Jag tillhörde den lilla del av partimedlemmarna som öppet stod för att jag tänkte rösta ja till medlemskap. Vi var inte många, kan varit fler som gjorde det i tysthet, och trycket från nej-sidan var hårt. Ordet revisionism var väl inte lika aktuellt som det var på 70-talet men nog hängde det i luften.
   Sen blev det som det blev, ja till EU och nej till euron. Två beslut som tjänat oss väl som man brukar säga i politiken. V och Mp, de två största motståndarna, har skickat goda ledamöter till EU-parlamentet som gjort avtryck där så långt det nu låter sig göras avtryck där.
   Jag är inte naiv, EU är odemokratiskt och otroligt irriterande med sitt gigantiska regelverk om de mest bisarra saker. Upphandlingsdirektivet är direkt skadligt för alla försök till progressiv politik. Med mera, med mera. Men bortsätt från det så har det som sagt tjänat oss väl, kraven på utträde ur gemenskapen har drivits med ungefär samma frenesi som sossarna driver republikkravet. Mp avskaffade hyckleriet för några år sen och tog bort utträdeskravet.
 

 

Nu vill Jonas Sjöstedt att v skall göra det samma, fast han börjar lite försiktigt med att vi inte skall driva det i nästa års valrörelse. Skall striden blossa upp igen? Kanske, risken finns. Läser i senaste Flamman en artikel med rubriken: Därför vill Sjöstedt sabotera EU inifrån – och därför gör det (en del av) V:s medlemmar så arga.
   Visst lönar det sig att vara envis i politiken och visst blev Kartago förstört till slut. Men jag skulle tycka det var skönt att slippa hyckla i denna fråga. Och visst, det kan bli aktuellt att kräva utträde igen nån gång i framtiden, men låt oss ta den striden då.

Läs Flamman-artikeln »

Veckans boktips

Läs Taliah Pollacks roman Hebrons hemlighet, ett försök att skildra palestinakonflikten ur ett perspektiv som tar hänsyn till både den israe-liska och den palestinska erfarenheten. Boken bygger, skriver Taliah, på personliga erfarenheter, mina akademiska studier i bland annat freds- och konflikt-kunskap, intervjuer och observationer på plats i Hebron samt omfattande researcharbete.
   I en intervju med Bodil Sundén från Forum för levande historia, gjord vid årets Bokmässa i Göteborg, berättar Taliah om sin bok »

Författarcentrum har den här presentationen av författaren »
Och på Instagram har Taliah ett antal egna inlägg »

Taliah Pollack bor numera i Malmö. Hon har vuxit upp i Israel med den officiella bilden av landets historia, men hennes egna erfarenheter har tvingat henne att ta avstånd från den bilden. Det är bakgrunden till romanen om Hebron.
   I en debattartikel i tidningen Etc skrev Taliah 2015 om hur hon så småningom upptäckte vad palestinierna kallar Al-Nakba, Katastrofen, dvs den stora fördrivningen av palestinier från deras hemland 1948:  "Eftersom det israeliska skolsystemet inte lär ut dessa händelser skäms jag att erkänna att jag inte förstod dem förrän långt senare. Många judar och israeler förnekar fortfarande viktiga aspekter av katastrofen och staten Israel har aldrig offentligt erkänt illdåden som begåtts i dess namn. Något som det palestinska folket fortfarande lider av idag."

Misslyckad israelisk räd bröt vapenvilan i Gaza

Saxat ur Flamman den 15/11 2018
Sju palestinier, varav minst fyra var Hamas-anslutna soldater, dödades i söndags när en grupp israeliska soldater tog sig in i Gaza i den första markräden sedan kriget 2014. Den misslyckade operationen, som enligt officiella uppgifter bara gick ut på att samla in information, ledde till att en israelisk soldat dödades och att en annan skadades. Som svar avfyrades ett dussintal raketer från det Hamaskontrollerade Gaza mot israeliska positioner. Israel svarade med flygbombningar, inklusive flera mot civila mål, som dödade minst tre personer, något Hamas i sin tur besvarade genom att avfyra över 400 raketer. Israels anti-missilsköld ska ha skjutit ner de flesta men den stora mängden raketer gjorde att flera träffade sina mål. En israel ska ha dödats.
   I tisdags skickade Israel förstärkning till gränsen mot Gaza. Den inofficiella vapenvilan som har rått i Gaza är därmed de facto bruten, trots Egyptens och FN:s försök att medla. Samtidigt har Israel den senaste veckan gått med på eftergifter till Hamas. Förra veckan lyftes delar av blockaden mot området och bland annat tilläts införsel av elbränsle samt pengar till löneutbetalningar från Qatar.
Jonas Elvander
 


Israeli air raid on Gaza. (Photo: via Twitter)           

Vad händer med nittonhundratalets byggnader?
av Ann Schlyter

Det var fullt hus i Pingstkyrkan när föreningen Gamla Lund hade bjudit in Tomas Tägil, som är arkitekt och arkitekturhistoriker och jobbar här på arkitektskolan. Han inledde med att påpeka att Lund har ett ovanligt rikt och intressant kulturarv i form av modernistisk arkitektur.
   På tidigt trettiotal byggdes med radikal estetik flerbostadshus på väster, stora enfamiljshus i Professorstan och i öster små villor för barnfamiljer utan stora plånböcker. De senare, som ritats av Ingeborg Hammarskjöld Reiz, kallades för n-byn. N-ordet var då ännu inte utrangerat ur anständig terminologi. Tyvärr finns inte ett enda hus kvar i sin ursprungliga utformning: vit låda med platt tak.
 

 
Modernismen mötte motstånd i början och gör så fortfarande. Till exempel vann Elding Oscarsson Kasper Sahlin priset förra året för tillbyggnaden till Skissernas Museum. Samma år vann samma hus Kasper Kalkon priset som årets fulaste hus.
   I Sverige kallas ofta den tidiga modernismen för funktionalism, och förknippas starkt med bygget av folkhemmet. Byggnaderna skulle fungera och formspråket anpassas efter funktionen. Till modernismen räknas också byggnader från följande årtionden och i Lund har vi många arkitekter som var och en bidragit med sin personliga stil. Liksom Hammarskjöld Reiz var Hans Westman och Klas Anselm aktiva i Lund under många årtionden. Westman eftersträvade ett regionalt uttryck och murade ofta väggar i stora stenar som för att likna skånska ladugårdar. Anselm arbetade vidare med tegeltraditionen och byggde med platsmurade, bärande tegelväggar. Bengt Edman och Bernt Nyberg använde sig av ett brutalare formspråk.
 

 
Många av modernismens pärlor i Lund är redan förstörda och fler står inför hot om rivning eller okänslig ombyggnad. Vad händer till exempel med
 – Tingshuset? Ett av Westmans mästerverk, som fick avslag på byggnadsminnesförklaring på grund av fastigheten privatiserats och ägaren motsatte sig det.
 – Hetvattencentralen på Klostergården? Kanske kan man finna en användning för denna delikata byggnad från sextiotalet, ett av Westmans senaste verk, när det kommer en ny järnvägsstation och området ska förtätas.
 – Bibiliotekstjänst byggnad vid Tornavägen? Ett av Anselms absolut vackraste hus.
 – Folkparken? Edmans byggnad har väckt mycket internationell uppmärksamhet och används nu som kulturskola, men den är svåranvänd. Framtiden?
 – Stenkrossen? Bernt Nybergs industribyggnad med rena linjer och smäckra detaljer. Vissa fula ingrepp har gjorts, men inte värre än att de kan återställas. Oömma byggnader som passar väl för de fritidsaktiviteter som nu är inrymda där. Här finns hopp eftersom en revidering av stadsplanen för området gör bevarande möjligt.
 – Skorstenen till CEPA, eller entren till Diwongs bageri? Kommer det att finnas något som visar på områdets historia som industriområde när bostadskvarteren på Västerbro byggs ut?
 

 

Hittills har inte Lunds politiker visat så stort intresse för kvaliteterna i den byggda miljön och möjligheten att avläsa stadens tillväxthistoria i dess byggnader. Vänsterpartiet har en stolt tradition här, men det är tyvärr inte så allmänt känt. Vågar man hoppas att FNL kan ha en positiv inverkan nu i den borgerliga kvintetten? Det var säkert vad många av deras väljare hoppades på när partiet förvandlades från ett antispårvägsparti till något annat - vad återstår att se. Lunds invånare bör öppna ögonen och ställa krav på sina politiker. Tomas Tägil uppmanade inte sina lyssnare till detta. Men hans föredrag gav kunskap och inspiration till att göra det.

Höje å och framtidens Källby 2028 av Gunnar Stensson

Som en orm slingrar sig Höje å genom Söderslätts vida monokulturer innan den slutligen glider ut i Öresund, svullen av fosfor och kväve. Det vildvuxna naturområdet längs ån mellan järnvägen och Värpinge är ett av Lunds viktigaste strövområden.
   Lundabor från stadskärnan och Klostergården vandrar eller springer nedför det gröna stråket mellan fotbollsplanerna och järnvägen till ån för att sedan fortsätta längs stigen mellan ån och dammarna, där flockar av änder, måsar, skarvar, viggar, doppingar och svanar simmar.
   Till höger speglar vattenytan den motsatta strandens bokar och uråldriga fläderbuskar och till vänster skymtar ån bortom pilar, lindar, nyponsnår och björnbuskar. Doften av nässlor, hundkex, gräs och mossa fyller den fuktiga luften.
   När vi passerat reningsverkets byggnader och inhägnader springer vi över bron och uppför den branta slänten till det öppna landskap som breder ut sig söder om ån för att fortsätta tillbaka mot Klostergården förbi husgrunderna där Flackarps gamla by en gång låg.
   Vi kunde ha vandrat många andra rundor, längre eller kortare, fram till Värpinge eller genom bokskogen upp till Maskinvägen eller längs Södra företagsområdets höga stängsel till Åkerlunds och Rausings väg. I november färgar hösten löven röda och gula, i februari blommar vintergäcken bland snöhögarna, i juni sjunger näktergalarna och i högsommarens hetta surrar humlor och bin kring de manshöga rallarrosorna.
   Vi som vandrar och springer vill rädda vår smala remsa av natur och biologisk mångfald när den nya stadsdelen Källby snart ska byggas i sydvästra Lund.

Därför lyssnade vi intensivt när Charlotte Hägg Reader från stadsbyggnadskontoret informerade om processen med den fördjupade översiktsplanen över Källby vid Höje å vattenråds sammanträde i Kristallen den 13november.
   Södra företagsområdet och Källby reningsverk ska bort till 2028! De ska befrias från gamla fabriksbyggnader och reningsanläggningar. Där ska byggas bostäder och anläggas parker i stället.  De höga stängslen med rostiga taggtrådskrön ska bort. Den kraftledning som går tvärs över området ska grävas ned.
   Men. ”Trafikkopplingar” till Klostergårdsstationen ska skapas, bland annat från väg 108. Tvärs över ån, ängarna och åkrarna. Det betyder en ständig ström av långtradare och bilar. Trafikkopplingar till Lunds centrum ska också skapas.
   Bebyggelsen närmast stationen ska förtätas. Den nordligaste korpfotbollsplanen kommer kanske att tas i anspråk.
   Charlotte framhåller att naturområdet längs Höje å ska bevaras och skyddas – i samverkan med Staffanstorps kommun. Det är viktigt med den biologiska mångfalden.

Vattenrådet har fått en speciell uppgift: att med hjälp av en konsult ta fram en ”visionsbild” för området Källby dammar/Höje å.
   Reningsdammarna ska bevaras. När vattnet från reningsverket inte längre finns att tillgå ska Lunds dagvatten koncentreras dit. Åvatten kan samlas i en översvämningsdamm för att sedan successivt släppas igenom dammarna. Det kan bli vattenbrist när sommartorkan återkommer framtida år.
    ”Visionsbilden” ska vara klar den 12 december i år, om fyra veckor alltså.
   Den fördjupade översiktsplanen över Källby ska tas fram efter samråd med boende, företag och föreningar i området. Samrådsprocessen inleds i januari 2019. Besluten kommer att fattas av de politiska instanserna.
   Det är alltså en omfattande tioårig process som nu inleds. De ytor som ska bebyggas är främst de som friläggs när Södra företagsområdet rensas och Reningsverket flyttas. Det blir många möjligheter att påverka och förändra, bland annat via opinionsbildning och politiska beslut.

De kommande årtiondenas utbyggnad måste ses i ett globalt perspektiv så att inte jordsystemet rubbas. Tillväxtens gränser får inte överskridas. Åkermarken måste bevaras. Träd och gräs måste pollineras av humlor och bin. Den biologiska mångfalden – växter, djur, insekter - måste bevaras eller helst utvidgas. Det som sker i Källby kan leda till fjärreffekter på jordens ekosystem. Framtidens Källby får inte bidra till atmosfärens uppvärmning men måste kanske anpassas till ett varmare klimat.

Gå till biblioteket och se utställningen om 1968!
av Ann Schlyter

Den invigdes i lördags med föredrag och cider. Föredraget stod Henrik Berggren, journalist och historiker för. Han kom från Stockholm och presenterade sin bok ”68". Han inledde med att påpeka det självklara: alla inte var inte revolutionärer. Pingströrelsen hade tiotusentals medlemmar medan Förbundet Kommunist hade par hundra på sin höjd.
 

 
Han sätter vänsterrörelsen i ett globalt sammanhang med Pragvåren, Paris revolten som ju faktiskt inte enbart var studenter, protester mot Franco i Spanien och den begynnande Vietnamrörelsen i USA. Han visar på samband med den kulturradikalism som växt till sen tidigt sextiotal, hippies och punkare.

Stockholmsperspektiv
Det är ett mycket intressant och trevligt föredrag, även om det enda han visar på utanför Stockholmsregionen är Sture Johannesson affisch till Lunds Konsthall med en naken haschrökande flicka.

Analys
Han gör vissa försök att analysera bakgrunden till studenternas revolt. Han pekade på framväxten av en ungdomskultur, och intressent nog, gav han en roll till miljonprogrammet, som möjliggjorde för många ungdomar att få ett eget rum. Självklart tar han upp den stora expansionen av utbildningsplatser på universitetet och införandet av studielån, vilket tillsammans breddade studenternas klassbakgrund.
 

 
Misslyckande?
Han avslutade med att konstatera att 68-rörelsen misslyckades. Denna slutsats är naturligtvis diskutabel. Det blev ingen stor förändring av samhället i ett slag. Nej visst. Men vi var många, som ansåg oss del av rörelsen utan att tro på en nära förestående revolution. Nog skulle man kunna säga mer om vad den hade för påverkan på det fortsatta samhällsklimatet.

Lunda-erfarenheter
Det blev inga frågor. Jag tror att fler än jag hade lust att ställa sig upp och säga något om hur det var här. Men, som han påpekat, varje individ har ju sina individuella upplevelser, och jag var ju långt ifrån i centrum. Här i VB kan jag väl få lufta mina egna minnen?

Undervisningsrevolution
Någon annan får berätta om studentpolitiken och universitetet. Jag gick på arkitektskolan, vilket var en heltidssysselsättning som inte lämnade mycket utrymme till tid utanför ritsalarna. Men vi gjorde en liten revolution där. Vi krävde att undervisningen skulle bli mer samhällstillvänd och mindre bygd på individuella prestationer. Många professorer gjorde motstånd, men vi fick stöd bland annat av Carin Boalt. Den vanliga undervisningen fick göra ett uppehåll på en vecka då vi istället hade diskussioner om vad arkitekter kunde göra för ett mer jämställt samhälle.

Båstad
En del annat hann jag med. Till exempel Demonstra-tionen i Båstad, vilken Berggren inte nämnde. En stor demonstration protesterade mot att tennisspelare från det rasistiska Rhodesia välkomnats. Väl framme delades demonstrationen i tre delar, en som stod kvar enligt tillståndet, och två som gick vidare och blockerade grindarna in till planen. Vid den grind jag satt blev det ganska odramatiskt. Poliser släpade bort oss och vi gjorde enbart passivt motstånd. Vid den andra grinden blev det mer tumult, någon sprang in på planen, vattenkanoner sattes in. Matchen avblåstes innan den börjat. Mer var det inte, men upprördheten i pressen var stor.

Värnpliktsvägran
Utan att ha varit med i något organiserande hade jag på något sätt tilldelats första passet, mellan sju och åtta tror jaget var, för att dela ut flygblad med uppmaning till värnpliktsvägran vid en inskrivningsbyrå. Få blivande soldater var morgonpigga, jag delade mina flygblad och gick sen till arkitektskolan. Först på kvällen fick jag veta om ridande poliser och arresteringar.
 


 
Genombrottet
För mig präglades året av kampen mot Genombrottet, den sexfiliga motorväg som skulle dras strax söder om Mårtenstorget. På arkitektskolan fanns ”socialistiska stadsplanegruppen” som läste Jane Jacobs och diskuterade alternativ till bilismens framfart i städerna. Vår professor i trafikteknik låg bakom förslaget om Genombrottet så vi tog strid med honom och författade en motskrift. Vi konfronterade politiker men det var inte lätt att få besked om beslut och planer. Vi fick kontakt med det VPK som då fanns i Lund, men inte i fullmäktige, och som hjälpte till med flygblad. Vi demonstrerade utanför fullmäktige med revolutionära paroller som: Full insyn i stadsplanefrågor! Tack vara Agne Simonsson, insiktsfull socialdemokrat, stoppades till slut planerna. Men då var tyvärr mycket av bebyggelsen där vägen skulle gått fram redan rivet. Först nu ser det ut som om planerna på att bebygga kvarteret Galten (där busshållplatsen är) ska bli av.

Som sagt:
Gå till biblioteket och se utställningen. Där finns förminskade kopior av våra demonstrationsplakat mot Genombrottet. Och där finns en pärm där den gamla skriften om Genombrottet och mycket annat är samlat. Dessutom en jättefin utställning om andra händelser och en samling med böcker, som kom ut detta år eller som handlar om det.         

2018-11-08

Manifestation till minne av Kristallnatten


 

Natten mellan 9-10/11 1938 mördades 400 tyska judar av nazister. 267 synagogor brändes ned och över 7 500 butiker vandaliserades. Vi glömmer inte och förlåter inte - låt det inte hända igen.

Vi ses på stortorget 9/11 för att visa att antirasismen är starkare än dagens utveckling. Tal från Ung Vänster & Vänsterpartiet. Glögg och kaffe kommer att finnas.
Tid: Fredag 9 november 2018 kl. 17:00–19:00
Plats: Stortorget, Lund

1968 – från ideologi till nostalgi


Utställning på Stadsbiblioteket
6 november – 12 december

 
År 1968 innebar startpunkten för många förändringar, både globalt och lokalt. Vad hände i Lund och i världen? Vad protesterade man emot och vad demonstrerade man för?
   Betyder 1968 något idag eller är det bara ett årtal bland andra, har vi gått från ideologi till nostalgi? 

Vernissage 10 november

10 november klockan 14 kommer författaren och historikern Henrik Berggren till Stadsbiblioteket och berättar om boken 1968 som handlar om ett av efterkrigstidens mest mytomspunna och symbolladdade år. Kom och hör om ungdomsrevolt, konst och litteratur, studentliv, fritid och arbete, religiösa strömningar och om det politiska efterspelet av den svenska ”revolutionen”.

Vill du läsa mer om Lund år 1968? Här hittar du tidningsartiklar! (Klicka på artikelns titel och därefter på länken "fulltext" lite längre ner på sidan.)

Polskor och protester


 
Röda Kapellets decemberkonsert: Polskor och protester. Årets avslutande konsert handlar om folkets musik. Om traditionell och nyare folkmusik. Om folkmusik som folklig yttring mot samhällsförhållanden.
   Det blir folkmusik från Sverige och från olika delar av världen. till sin hjälp har Röda Kapellet ett antal fiolspelande spelmän/kvinnor. Ludvig Nordgren dirigerar och Bengt Olle Bengtsson presenterar musiken.Liksom de senaste åren äger det rum på Magle Konserthus kl 18:00. Entréavgift: 150 kronor
Affisch »

Läs mer på facebook »

Projektet Kompassen, boenden för asylsökande, måste förlängas

Bertil Egerös förslag att ge fortsatt stöd till boende för asylsökande ungdomar får stöd av lundaborna. Under den första veckan så var det över 300 som stödde förslaget. Om mer än 100 stöder förslaget så skall det tas upp i kommunfullmäktige så vi får följa ärendets fortsatta hantering där.
Lundaförslaget »

Nedskärningskvintetten: ”Ekologisk mat, nej tack”!
av Ulf Nymark

Ekologisk mat, nej tack! – det är mottot för Nedskärningskvintetten. I sitt förslag till budget för de kommande tre åren vill nämligen det nya styret ”förnya” Lund genom att barn och gamla som serveras mat i kommunens skolor och äldreboenden ska få äta en allt större andel icke-ekologiskt, dvs ohållbar, mat. Lund har under många år legat i topp bland Sveriges kommuner när det gäller inköp av ekologisk mat. (År 2017 var 74 procent av kommunens livsmedelsinköp ekologiska). Nu ska det bli slut på det enligt Nedskärningskvintetten.

Nästa år ska nedskärningar på ekologisk mat göras med 4 miljoner, året därpå med 5 miljoner och år 2021 med hela 7 miljoner! Hur dessa nedskärningar kommer att slå på andelen ekologiska livsmedel är än så länge oklart. Sandberg & Co har nämligen inte brytt sig om att beräkna konsekvenserna av sitt förslag. De har helt enkelt yxat till några siffror. Att det kommer att bli en kraftig minskning av andelen ekologisk mat är dock klart.

Varför vill då kvintetten skära ner på kommunens inköp av ekologisk mat? Egentligen finns ingen motivering från deras sida. I deras budgetförslag säger de bara att det ”finns andra faktorer att ta hänsyn till, till exempel närodlade produkter”. Som om det inte skulle finnas närodlade ekologiska livsmedel, både vegetabiliska och animaliska! Men nog kommer det att bli lite knepigt för Sandberg & Co att få fram tillräckligt med närodlade bananer och kaffebönor.

PS. Det kan inte ligga några ekonomiska skäl bakom neddragningarna på ekologisk mat. I sin budget lägger kvintetten ut inte mindre än 5 miljoner på att utreda kostnaderna för en nedgrävning av spåren vid Lund C under jorden. Det är en utredning som är komplett onödig och om en sådan utredning skulle behöva göras är det givetvis Trafikverket som ska stå för utredningskostnaden. DS

Ojämlikhet av Gunnar Stensson

Textutrymmet i Veckobladet är begränsat. Därför tvingas vi publicera viktig samhällskritik i form av korta notiser, med hänvisning till de artiklar, analyser och böcker från vilka våra uppgifter är hämtade. Vi anger följaktligen alltid källa.
   I veckans nummer rekommenderar vi några texter om ojämlikhet i skola, i global ekonomi, i USA:s politiska system, i Sverige och i USA-valet. Ojämlikheten är vid sidan av klimatkrisen kanske vår tids viktigaste fråga. De har ett nära samband och båda måste lösas.

Ojämlikhet: Vart är Sverige på väg? av Gunnar Stensson

Som sextiotalistisk samhällskritiker var jag inte medveten om att jag lämnade Sverige när ojämlikheten stod på sin lägsta nivå någonsin. Att komma tillbaka och se in i det nya svenska samhället var en chock. Hur kunde Sverige hamna här, klart efter andra utvecklade kapitalistiska länder, i förmögenhetskoncentration, inkomstfördelning och skolutbildning, med mer fattigdom och fler miljardärer än övriga norden?
   Citatet är hämtat ur förordet till Göran Therborns Kapitalet, överheten och alla vi andra. Klassamhället i Sverige – det rådande och det kommande. Arkiv 2018. Bokens klassanalys är full av användbara – och skrämmande – fakta för varje engagerad socialdemokrat eller vänsterpartist.

I skogkanten/Vanaprashta: Ingen Mårtensknäpp i år
av Staffan Lindberg


 
Grått och småkallt
Ingen ljusning i politiken
och ingen kylig eftertanke

I politiken gäller märkliga förvecklingar
Det finns en naturlig lösning i mitten
som samlar en majoritet
men det verkar berörda inte kunna eller vilja bidra till

Mårten blir det i alla fall
Även om det blir tupp, gåsen är för dyr,
så är svartsoppan med kråm det viktiga


Ojämlikhet: Donald Trump och Napoleon III
av Gunnar Stensson


Marx analyserade Napoleon III:s regim i Louis Bonapartes artonde Brumaire och fann att stödet för den auktoritära regimen kom från bönderna, som inte utgjorde någon verklig klass eftersom de levde oberoende av varandra, men utgjorde ”en oerhörd massa”.
   I sin bok En spricka i språket. Marx och Freud – våra samtida, Bonniers 2018, jämför Sven-Erik Liedman och Per-Magnus Johansson Frankrikes andra kejsardöme med Trumps presidentskap. Så här skriver de:
   ”Är det inte så att Trumps väljare också utgör en ”oerhörd massa”? En stor del av dem lever under ensartade förhållanden men utan andra band till varandra än en rad fördomar. De är mot något, men inte för något. De kan gripas av en tillfällig entusiasm för Trump därför att han ger luft åt deras missnöje. Hans intetsägande slogan ”Make America Great Again” tycks lova dem en bit av en växande kaka, samtidigt som afroamerikaner, latinos och muslimer inte får vara med på festen och kvinnorna förvisas till köket.”
   Liedmans och Johanssons idéhistoriska essä känns aktuell idag när utgången av det amerikanska valet till senat och representanthus presenteras och det visar sig att stödet för Trump i huvudsak kommer från det väldiga amerikanska inlandet.

Ojämlikhet: Svensk skola ojämlikast i Norden
av Gunnar Stensson

Grundskolan ökar ojämlikheten bland eleverna i Sverige!
I fjärde klass är skillnaderna i läskunskap större i Tyskland, USA, Storbritannien och Kanada än i Sverige. Utgångsläget är bättre i Sverige!
   Men när den segregerade och segregerande svenska skolan med valfrihet och skolpeng fått ha hand om eleverna fem år till har skillnaderna blivit större i Sverige än i de andra länderna.
   Uppgifterna är hämtade från Emma Leijnse artikel Svaga elever tappar ännu mer under skoltiden (SDS 4/11) som i sin tur bygger på Unicefs rapport om hur olika länder uppfyller FN:s hållbarhetsmål som är att den obligatoriska utbildningen alla barn ska få är gratis, jämlik och bra.
   Läs gärna artikeln eller Unicefs rapport, som vi nämnde i ”Noteringar” i förra numret av VB.

Ojämlikhet: Kina och Indien går förbi av Gunnar Stensson

Samtidigt som ojämlikheten mellan rika och fattiga inom länderna växer, minskar ojämlikheten mellan länderna på grund av tillväxten i Asien.
   1970 var USA:s BNP per capita 20 gånger större än Kinas. 2010 var den endast fyra gånger större och snart kommer Kina ta ledningen.
   Nu börjar den kinesiska tillväxten sakta in, men framför allt Indien har övertagit rollen som den internationella inkomstutjämningens motor. Folkrika nationer som Sydkorea, Filippinerna och Vietnam växer också snabbare än de framskridna ekonomierna.
   Världens ekonomiska centrum flyttas/har flyttats från länderna vid Nordatlanten till Asien. Tyngdpunkten kommer om några år att ligga mellan Kina och Indien.
   Både Kina och Indien står till skillnad från USA bakom Parisavtalet. De är redan nu hårt drabbade av klimatkrisen.
   Frågan är om de kan uppfylla Parisavtalets krav på begränsning av koldioxidutsläppen, samtidigt som de övertar ledningen i den globala ekonomin? Källa: Milanovic, Global ojämlikhet.

Ojämlikhet: USA – från slavägardemokrati till plutokrati
av Gunnar Stensson

Det amerikanska politiska systemet började som en sorts slavägardemokrati för drygt 200 år sedan.
   Maktdelningen i beslutande, lagstiftande och dömande makt är ingen verklig maktdelning. Alla de tre institutionerna behärskas helt av de rikaste.
   Pengar spelar en större roll i amerikansk politik än någonsin tidigare. Kostnaden för president- och kongressval ökade från 3,5 till 6 miljarder dollar mellan 2000 och 2012.
   Valdeltagandet är lågt, och ojämnt fördelat. Bara 40 procent av den fattigaste tiondelen av befolkningen deltar i valet.  Stora tidigare dömda eller frihetsberövade medborgargrupper har fråntagits sin rösträtt. Human Rights Watch uppskattar antalet till 2 procent, varav en tredjedel är afroamerikaner.
   Att valdagen infaller på en tisdag innebär att långt ifrån alla har möjlighet att rösta. Genom att röstlokalerna stängs klockan 19 begränsas möjligheten ytterligare.
   Partisystemet har utvecklats till en sorts duopol.  Många företag stöder både republikanska och demokratiska kandidater – och räknar med stöd för sina intressen sedan de blivit valda. De representanter som valts på folkets mandat gynnar i stället sina finansiärer. Källa: Milanovic, Global ojämlikhet.

Lundakvintetten: Fem fel om Fairtrade City av Ulf Nymark

Det nya borgerliga fempartistyret i Lunds kommun lägger i sitt budgetförslag in att Lund ska lämna Fairtrade City. På detta skulle sparas 200 000 årligen. Sitt förslag motiverar de fem partierna med ”att det är slöseri med skattepengar att betala för just denna märkning och att öka inköpen av just detta varumärke. Certifieringen kräver onödigt stora resurser från andra verksamheter…” Här lyckas kvintetten med konststycket att i två meningar framföra inte mindre än fem felaktiga påståenden.

1. Fairtrade är inget varumärke. Det är en oberoende certifiering av produkter från länder med utbredd fattigdom. Fairtrade-certifieringen har som uttalat mål att motverka fattigdom och stärka människors inflytande och handlingskraft att själva skapa förändring och utveckling.
2. Lunds kommun certifierar inga produkter över huvud taget, vare sig Fairtrade eller andra rättvisemärkningar. Följaktligen går inte heller ett enda skatteöre till Fairtrade-certifiering.
3. En verksamhet som inte bedrivs – i detta fall certifiering av produkter – kan givetvis inte ta resurser från andra kommunala verksamheter.
4. Fairtrade City råder inte över kommunens inköp av produkter.
5. Fairtrade City är inte en certifiering. Det är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Verksamheten syftar till att öka kännedomen om rättvis handel och efterfrågan av varor som har blivit producerade med respekt för mänskliga rättigheter i enlighet med Agenda 2030.

Fairtrade City-bygger på ett brett engagemang mellan kommun, lokalt näringsliv och ideell sektor. I Lunds Fairtrade City samarbete ingår, förutom representanter för Lunds kommun, bland annat Handelsföreningen, Svenska Kyrkan, Världsbutiken Klotet, IM, Ica Tuna och Ica Clemenstorget, ABF, Lunds Universitet och fackförbunden Vision och Kommunal.

Fairtrade Cityverksamheten delfinansieras av Lunds kommun med ca 190 000:- per år. Huvuddelen av detta är kostnaden för en 20 %-ig samordnartjänst. Resten av summan går till utåtriktade arrangemang och information samt avgift till Fairtrade Sverige för diplomering.

Det är beklagligt att det nya styret i Lund nu vill bryta den samverkan mellan kommun, näringsidkare och ideell sektor som etablerades när Lund som andra svensk kommun diplomerades som Fairtrade City år 2007. (I dag är drygt 70 svenska kommuner Fairtrade City-diplomerade). Att avsluta samarbetet är desto mer beklagansvärt, när förslaget uppenbarligen bygger på missuppfattningar om vad Fairtrade City egentligen innebär. Att bryta detta samarbete kommer att skada förtroendet för kommunen hos alla de verksamheter, organisationer och enskilda lundabor som gemensamt engagerat sig för att sprida information om rättvis handel och etisk konsumtion. Ytterst kommer odlare och arbetare i länder med utbredd fattigdom att drabbas, om Lund inte längre ska arbeta för rättvis handel och etisk konsumtion.
Ulf Nymark, F d ordförande i Lunds styrgrupp för Fairtrade City 

Delta i arbetet för utsatta EU-medborgares rättigheter!

Den 22 november släpper Amnesty International rapporten Sweden: A Cold Welcome. Rapporten handlar om de människor som försörjer sig själva och sina familjer genom att tigga, samla pantburkar och ta ströjobb i Sverige. De flesta är romer från Rumänien och Bulgarien, de är genomgående mycket fattiga och lever under förhållanden som kränker deras mänskliga rättigheter.
   Under 2018-2019 bedriver Amnesty kampanjen Också människa för att förbättra situationen för utsatta EU-medborgare. Vi kommer inte kunna erbjuda dem någon genväg ut ur deras fattigdom. Men vi ska arbeta beslutsamt för att de ska få tillgång till de rättigheter som omfattar oss alla. De ska slippa sova utomhus i kyla och regn. De ska kunna tvätta sig och gå på toaletten. De ska få vård när de är sjuka eller skadade. Och de ska slippa trakasseras av polis.
 

 

Kom till vår kampanjutbildning
Vill du delta i kampanjen, eller kanske bara lära dig mer om de medmänniskor du passerar vid ingången till snabbköpet - kom till vår kampanjutbildning!
   Under utbildningen går vi igenom vilka rättigheter utsatta EU-medborgare har, och vilka som bär ansvaret för att rättigheterna respekteras. Vi diskuterar även hur vi ska arbeta lokalt för att bidra till förändring. Du betalar inget, vi bjuder på lunch och fika.
   Malmö: Lördag 24 november kl 10-16
   Stockholm: Lördag 24 novemer kl 10-16
   Göteborg: Söndag 25 november kl 10-16
   Umeå: Söndag 25 november kl 10-16
Läs mer och anmäl dig här!

After years in the dark, Gaza’s power woes ease

Israel-Hamas deal allowing Qatari fuel into Strip more than doubles the number of hours electricity is provided per day, allowing businesses to operate longer
   The lights are going back on in the Gaza Strip, in a rare piece of positive news from the blockaded Palestinian enclave.
   In recent days, residents say they have received up to 16 hours of power from the grid per day, compared with as little as four previously.
   UN humanitarian officials report an average of between nine and 11 hours per day since October 25.
It is the result of a landmark six-month deal, part of efforts to end unrest along the border between Israel and the Gaza Strip that has raised fears of a fourth war since 2008.
   The deal emerged amid ongoing indirect negotiations between terror group Hamas, which rules the Strip, and Israel, mediated by the UN and Egypt, in hopes of reaching a long-term truce.
 

A tanker delivers fuel to the Nuseirat power plant in the Gaza Strip on October 24, 2018.
(Mahmud Hams/AFP)

 
The fuel agreement, whose first deliveries arrived on October 9, has provided the most power to Gaza residents in years.
   The tentative results are showing in the enclave’s beleaguered economy: companies able to work longer, restaurant costs falling, and even an increase in ice cream.
AFP

2018-11-01

Manifestation till minne av Kristallnatten


 

Natten mellan 9-10/11 1938 mördades 400 tyska judar av nazister. 267 synagogor brändes ned och över 7 500 butiker vandaliserades. Vi glömmer inte och förlåter inte - låt det inte hända igen.
   Vi lever i ett Sverige där rasismen blir allt mer utspridd och normaliserad. Utifrån din etnicitet tilldelas du olika förutsättningar och möjligheter i din vardag. På bostadsmarknaden och arbetsmarknaden får du sämre förutsättningar och mindre makt över ditt liv.
   Idag brinner bostadshus, regeringen sviker flyktingar med tillfälliga uppehållstillstånd samtidigt som murarna kring Europa byggs allt högre och den rasistiska och fascistiska organiseringen på gatorna och i småstäderna gror.

Rasism och fascism får aldrig stå oemotsagd, när den normaliseras och befästs måste vi bygga motståndet starkare.
   Vi vet att det är vår uppgift att bekämpa rasismen överallt, oavsett var den tar sig uttryck, oavsett om den står i en talarstol eller på ett torg. Det är viktigt att vi går ihop och demonstrerar för människors lika värde och mot rasismen som skiljer människor från människor.

Vi ses på stortorget 9/11 för att visa att antirasismen är starkare än dagens utveckling. Tal från Ung Vänster & Vänsterpartiet. Glögg och kaffe kommer att finnas.
Tid: Fredag 9 november 2018 kl. 17:00–19:00
Plats: Stortorget, Lund

Polskor och protester


 
Röda Kapellet spelar folkets musik tillsammans med en grupp folkmusikspelemän/kvinnor. Ludvig Nordgren dirigerar. Bengt Olle Bengtsson kommenterar mellan låtarna.
Lördag 15 december 2018 kl. 18:00–19:30
Magle Konserthus, Magle Stora Kyrkogata 4, 22350 Lund

Läs mer på facebook »

Halloween av Gunnar Stensson

Det ringde på dörren. Utanför stod en person med grisögon, gult hår, feta kinder och sladdrig halvöppen babymun. Det var Donald Trump. Gummimasken var mycket ful. Jag fick höra att efterfrågan på masken var stor och att den var slutsåld på många ställen. Jag överlämnade en påse godis och låste dörren.

Noteringar

WWF-rapporten Living Planet rapporterar att mängden vilda djur minskat med 60 procent sedan 1970-talet.
   ”Om det handlade om människor skulle det innebära att tömma Nord- och Sydamerika, Europa, Afrika, Oceanien och Kina på hela befolkningen”, kommenterar rapporten.

Svensk skola icke likvärdig
Sverige har sjunkit till 25:e plats av 45 länder när det gäller likvärdighet. UNICEF kräver mer statlig styrning av svensk skola. Betygen i årskurs 6 sjunker.

Kärnvapen tillbaka i Europa?
Donald Trump har sagt upp avtalet om medeldistansrobotar som slöts mellan Reagan i USA och Gorbatjov i Sovjetunionen 1987 efter en period av intensiv kapprustning som skapade stor oro för ett kärnvapenkrig.
   Gorbatjov kommenterar: ”Trump underminerar alla ansträngningar som gjordes av ledarna för Sovjetunionen och USA att uppnå kärnvapennedrustning.”

I skogkanten/Vanaprashta: I väntan på Godot
av Staffan Lindberg


Vi väntar på något obestämt, som vi inte vet hur det ska sluta. Det är det djupt mänskliga i oss, enligt Samuel Beckett. Att var beredd på det ena eller det andra.
   Vi har så många dystopiska rapporter, om kärnvapnen, klimatet, krigen, hungern som breder ut sig, om Trump och om den nye brasilianske presidenten Bolsonaro. En ny Il Duce?
   Men vi får tolka pjäsen ”Godot” som att vi inte ska sitta och vänta. Allt kan ju förfalla nära oss i väntan.
   Vi måste handla på egen hand, tillsammans, i varandras händer. Det är det trygga för oss.
   Vi är inte en publik som har tråkigt! När det ”onda” tränger sig på, måste vi vara modiga och goda.

Stötta mitt Lundaförslag om fortsatt boende för unga asylsökande av Bertil Egerö

Medan riksdagen antar en sk gymnasielag som tillåter många unga asylsökande att få fortsätta sina studier, saknar kommunen ännu beredskap för att även under 2019 ge ett 30-tal asylsökande afghanska ungdomar ett hyggligt boende. Projektet Kompassen som vi fick politikerna att besluta om i januari avslutas vid årsskiftet. Med en ny "regering" krävs nu ett politiskt arbete för att få fullmäktige att besluta om fortsättning.
   Håll utkik efter mitt Lundaförslag (bör komma inom några dagar) och stötta det. Uppmana alla i dina nätverk att göra detsamma. Det brådskar: jag vill ha det till fullmäktiges bord nu i november.

Lundaförslag: Förläng projektet Kompassen; Ordna boenden för asylsökande ungdomar även under 2019
   Vi uppmanar kommunen att med omedelbar verkan besluta om en förlängning av projektet Kompassen under samma ekonomiska villkor, med start den 1 januari 2019.
 
Kommunfullmäktige tog i januari i år ett mycket viktigt beslut: att erbjuda asylsökande ungdomar som genom Migrationsverkets åldersuppgradering eller på naturlig väg blivit 18 år, ett tryggt boende och därmed en möjlighet till fortsatta studier. Resultatet, projektet Kompassen, har visat att välfungerande boendealternativ kunnat skapas. För många annars hemlösa ungdomar blev beslutet en livlina till fortsatta studier, inkl. till att kunna ansöka om tillfälligt uppehållstillstånd enligt den s.k. nya gymnasielagen.

Projektet upphör den sista december i år. För många asylsökande kvarstår dock behovet av ett gott boende, med närhet till skola, läxhjälp och socialt stöd av civilsamhället. Det gäller inte minst de som ansökt om uppehållstillstånd under gymnasielagen och ännu väntar på besked om boende och studiestöd. Vi begär därför att kommunfullmäktige beslutar att fortsätta verksamheten under 2019, med samma krav på de boende som hittills gällt.

Enligt de ansvariga för Kompassen uppskattas behovet för 2019 vara ca totalt upp till 30 personer, varav ca
hälften i HVB-boende. Mycket beror på hur många som då kan erbjudas boende i värdfamiljer. Fortsatt ersättning är ett måste för att de ska hålla sina hem öppna även under 2019.

Torbjörn Hanö, rektor på Polhemskolan, intygar att hemlöshet i praktiken omöjliggör regelbundna studier; ett bra boende är en förutsättning för att de asylsökande ska kunna studera och avancera genom skolsystemet.

Migrationsverket är fortsatt negativt till att utfärda arbetstillstånd, vare sig för praktik under skolloven eller som ett sätt att på deltid (helger etc) tjäna de pengar en ungdom behöver för sitt uppehälle. De som bor i värdfamilj saknar möjlighet att bidra till att täcka familjens utgifter för kost och logi. Projektet måste därför även fortsättningsvis kunna erbjuda bidrag till både värdfamiljer och ungdomar.

Det handlar i praktiken inte om ett stort antal ungdomar. Civilsamhället deltar på många sätt i att stötta dem i skolgång och anpassning till vårt land och vår kultur. Ett kommunalt beslut om en fortsättning av projektet Kompassen är ett absolut måste om inte de aktuella ungdomarna ska riskera hemlöshet, exponeras för droger och tvingas till olagliga åtgärder för att säkra en basal överlevnad.

Lund den 1 november 2018
Bertil Egerö, docent, ex-god man, numera ombud resp. värdfamilj för två asylsökande ungdomar.

Nedskärningskvintetten: Vi struntar i rättvis handel!
av Ulf Nymark


 
Det nya styret i Lund, Nedskärningskvintetten, föreslår nu att Lund inte längre ska vara en Fairtrade City, vilket Lund har varit i drygt 10 år. Kommunen ses som något av ett föredöme bland de andra av de 72 Fairtradediplomerade kommuner som idag finns i Sverige. (Totalt finns över 2000 Fairtrade City i världen).
Vad innebär är Fairtrade City? Och vad innebär Fairtrade?

Vad är Fairtrade?
Fairtrade handlar om att verka för en internationell handel som baseras på respekt för mänskliga rättigheter och omtanke om miljön – en hållbar handel som framförallt syftar till att gynna första ledet av handelskedjan, där villkoren oftast är som sämst.
   Genom Fairtrade får odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom bättre kunskap om sina rättigheter, större försörjningsmöjligheter och en stärkt position på världsmarknaden. Det ger handlingskraft för förändring – och en möjlig väg ut ur fattigdomen.

Vision för rättvis handel
Fairtrades vision är en världshandel med rättvisa villkor, där producenter i länder med utbredd fattigdom har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och bestämma över sin egen framtid.
   Det handlar alltså inte om bistånd, utan om handel på rättvisa villkor. Fairtrade innebär – för att uttrycka det kortfattat – ekonomisk, social och miljömässig utveckling för producenter och arbetare fattiga länder.

Fairtrade-certifiering
För att en produkt ska kunna bli Fairtrade-märkt måste en rad krav i handelskedjan vara uppfyllda. Kraven bygger på internationella Fairtrade-kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling.
 
 
För anställda på banan-, ros- och teplantage handlar kriterierna bland annat om att ha rätt till något så grundläggande som anställningsavtal, men även till övertidsersättning och föräldraledighet, att få göra sin röst hörd och kunna organisera sig fackligt.
   För till exempel kaffe-, kakao- och sockerodlare med egen mark är istället råvarupriset avgörande. Betalningen ska minst täcka produktions-kostnaden och samtidigt ge möjlighet till hållbara investeringar på både kort och lång sikt.

Fairtrade i Sverige
För den övergripande Fairtradeverksamheten i vårt land svarar Fairtrade Sverige.
   Fairtrade Sverige består av en ideell förening och ett bolag. Föreningen för Fairtrade Sverige är en ideell förening där ett 40-tal organisationer ingår, t ex Svenska Kyrkan, Scouterna, Röda korset, LO, Konsumentföreningen Solidar i Stockholm m fl. Föreningens inkomster består förutom av medlemsavgifter av stöd från Konsumentverket och Postkodlotteriet. Föreningen har till uppgift att sprida information och bilda opinion med syfte att öka konsumenters kännedom och kunskap om Fairtrade.

Licensieringsföretag
Fairtrade Sverige AB har bl a till uppgift att licensiera Fairtrade-märket till företag vars produkter är certifierade i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier. Det är ett icke vinstdrivande företag. Allt eventuellt överskott återinvesteras alltid i verksamheten, till exempel genom sänkta avgifter för licensiering och ökande bidrag till Fairtrade Internationals verksamhet. Bolaget ägs till hälften av LO och till hälften av Svenska Kyrkan.

Vad är Fairtrade City?
Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen syftar till att öka kännedomen om rättvis handel och efterfrågan av varor som har blivit producerade med respekt för mänskliga rättigheter i enlighet med Agenda 2030.

Brett lokalt engagemang
Styrgruppen är navet i det lokala engagemanget för en mer rättvis handel i kommuner där konsumtion av rättvist handlade produkter, producerade i länder med utbredd fattigdom, ges hög prioritet. Styrgruppens sammansättning har en bred samhällelig sammansättning från kommunen, lokala näringslivet och civilsamhället. Styrgruppen ansvarar gemensamt för att det samordnas och arrangeras informationsinsatser om rättvis handel samt att dokumentera dessa.
   I styrgruppen för Fairtrade City i Lund finns representanter för bland annat livsmedelshandeln, Svenska Kyrkan, Lunds universitet, IM, ABF, Handelsföreningen m fl samt förstås Lunds kommun.

Rättvis handel i Lunds kommun
I Lunds kommuns program för ekologiskt hållbar utveckling, LundaEko II, finns målsättningen att kommunen kontinuerligt ska öka andelen upphandlade och inköpta produkter som är etiskt/rättvisemärkta. Målsättningen kan förefalla lite lam, men mot bakgrund av att inköpen redan ligger på en mycket hög nivå är det ändå en ganska vass målsättning. Under 2017 låg inköpen av rättvisemärkt kaffe, kakao, bananer, vitpeppar och svartpeppar på 90% eller däröver

Varför vill kvintetten sluta med Fairtrade
Varför vill då Nedskärningskvintetten dra sig ur samverkan för rättvis handel och inte längre vara en Fairtrade City? Det handlar i varje fall inte om att göra stora ekonomiska besparingar. Kommunens kostnader för att vara diplomerad Fairtrade City och delta i det lokala arbetet för rättvis handel var ca 180 000 kronor förra året. Den största posten i den summan utgörs av en 20% tjänst som samordnare för rättvis handel.
   Jag kan inte få det till annat än att Nedskärningskvintetten tycker att det är oväsentligt under vilka villkor kommunens upphandlade varor produceras. Agenda 2030 existerar tydligen inte i kvintettens tankevärld.
   ”Orättvis handel, gärna för oss!” är mottot. Nu gäller det för alla som vill att Lunds kommun fortsatt ska stå för en rättvis och hållbar handel med producenter i länder med utbredd fattigdom, att på alla tänkbara sätt göra sin stämma hörd och protestera mot Nedskärnings-kvintettens förslag om att kommunen ska bli en Unfairtrade City!

PS. En företrädare för Nedskärningskvintetten har förklarat att hen är emot Fairtrade därför att LO ”äger och driver” Fairtrade Sverige. Detta påstående är naturligtvis lika tossigt som att påstå att Kiwa AB, som bl a utför Kravcertifieringar, skulle äga och driva den ekonomiska föreningen Krav. Mera om Fairtrade Sverige »
DS

US Army försvarar USA:s gräns mot migrantkaravanen
av Gunnar Stensson

Ojämlikhet och migration
Ojämlikheten mellan rika och fattiga ökar i de flesta länder och utgör ett växande hot mot demokrati och samhällsekonomi.
   Men ojämlikhet inom länder kan bekämpas politiskt, även om motståndet från plutokraterna är stort.
   Ojämlikheten mellan rika och fattiga länder är ett större och mer svårbemästrat hot.

Jag är född i Sverige, ett av världens rikaste länder. Det innebär att jag är 92 gånger rikare än om jag vore född i Kongo. Jag är en av världens, och världshistoriens, mest privilegierade människor. Fördelen att vara svenskfödd skulle till och med vara ännu större om jag råkade vara låginkomsttagare eller funktionshindrad. Mitt samhälle tar hand om mig, som en rik familj tar hand om en fattig släkting. Jag har inte gjort något för att förtjäna min privilegierade situation. Den beror enbart på att jag råkar vara född här.
   I Global ojämlikhet kallarBranco Milanovic mitt privilegium medborgarskapspremie. Att vara född i Kongo kallar han medborgarskapsstraff.
   Hur uppstod ojämlikheten? Milanovic pekar på västländernas industrialisering, slavhandeln, koloniseringen, koloniernas begränsning till råvaruproduktion, de fattiga ländernas perifera läge, krigen i Mellanöstern och Afrika och de multinationella företagens utnyttjande av olja och metaller i länder som Kongo och Sudan.

Konsekvensen av ojämlikheten är att allt fler krigsflyktingar och människor från krisdrabbade och fattiga länder försöker migrera till rika länder. Målet är att bli medborgare i något av de rika länderna som Tyskland, Sverige, USA och Kanada för att därigenom få del av medborgarskapspremien. De som lyckas migrera kan fördubbla, tredubbla eller tiodubbla sina realinkomster.
   Det finns idag 230 miljoner migranter och antalet växer. Enligt gallupundersökningar som genomförts varje år sedan 2008 skulle ungefär 700 miljoner människor, 10 procent av jordens befolkning,  vilja flytta till något annat land.
   Därtill kommer de klimatflyktingar som tvingas från sina hemländer av översvämningar och ökenbildning.
 

 
Globaliseringen innebär att kapital och varor är rörliga, men inte människor. Befolkningen i de rika länderna vill inte dela med sig av medborgarskapspremien och försöker därför stänga migranterna ute med murar och militärt våld.
   De största hindren mot migration finner vi vid lands- och havsgränserna mellan länder med stora inkomstskillnader.
   Stängslet mellan USA och Mexiko löper hundra mil längs den drygt trehundra mil långa landgränsen. Nu närmar sig tusentals migranter från Honduras, Guatemala och Mexiko USA:s gräns. President Trump har skickat 15000 soldater ur US Army för att ”försvara” gränsen.
   I Medelhavet ”försvarar” en paramilitär styrka kallad Frontex Sydeuropa med en flotta  patrullbåtar som ska spärra vägen för migranterna.
   Muren mellan Israel och Palestina skiljer palestinier och israeler. Inkomstskillnaden är 10 mot 1.
 

En tvåtusen kilometer lång mur håller på att uppföras mellan Indien och Bangladesh.
 

Nationalistiska, främlingsfientliga och  fascistiska rörelser vinner fotfäste i Storbritannien, Frankrike, Österrike, Polen, Tyskland, Danmark, USA, Brasilien och Sverige. 
   Storbritannien lämnar EU, förbundskansler Angela Merkel avgår som partiledare, Trump försöker vinna kongressvalet genom att skicka armén mot migranterna och föreslå en lagändring som ska göra det möjligt att utvisa barn födda av utländska föräldrar.
   Regeringskrisen i Sverige vill Moderater och Kristdemokrater lösa genom samarbete med ett främlingsfientligt parti.

I boken Global ojämlikhet redovisar och analyserar Branco Milosevic hela detta globala skeende och diskuterar möjligheterna  att lösa de konflikter som är en följd av ojämlikheten.
   Han konstaterar att Världsbanken har fastslagit att ökad migration leder till ökad global BNP och bättre livsvillkor.

FN:s förbud mot kärnvapen av Elisabeth Mühlhäuser & Emilia Mühlhäuser,


 
Så länge kärnvapen finns är det bara en tidsfråga innan de används. Det finns inga kärnvapenkrig med begränsade skadeverkningar. Mänskligheten vill överleva. Nobels fredspris gick därför 2017 till ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) för arbetet med ett FN-förbud mot kärnvapen. Avtalet antogs i juli 2017 med ett massivt globalt stöd från 122 länder, däribland Sverige, och träder i kraft globalt när det ratificerats av minst 50 länder. Förbudet blir bindande för varje enskilt land som ratificerar.
   Sverige har i det förflutna internationellt haft en pådrivande roll i frågor om nedrustning av kärnvapen. SIFO:s opinionsundersökning från 2017 visade också att 86 % av svenskarna vill att Sverige skriver på och ratificerar kärnvapenförbudet. Vår utrikesminister Margot Wallström har förordat att Sverige skriver på. Saken verkar ju vara klar – vad väntar vi på?
   Jo, vi väntar på en utredning tillsatt av regeringen som ska läggas fram den 31 oktober, vilken ska ge vägledning om Sverige ska skriva på. Tillfällighet eller ej, men utredningen tillsattes efter att USA:s försvarsminister James Mattis öppet hotat Sverige med försämrat försvarssamarbete mellan våra länder om vi skriver på FN:s förbud mot kärnvapen.
   Sveriges nationella suveränitet och geopolitiska läge kräver ett självständigt svenskt beslut. En överväldigande majoritet av svenska folket önskar att inget land ska behöva agera avfyrningsramp eller måltavla för kärnvapen. Det är bara att låta den svenska demokratin verka.
Elisabeth Mühlhäuser & Emilia Mühlhäuser, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens lokalförening Lund-Malmö och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens Kärnvapengrupp"

Väntan förtsätter Följande text finns på regeringens webbsida:
Förlängning av utredaren Lars-Erik Lundins uppdrag om kärnvapenförbudskonventionen
Efter samråd med utredaren Lars-Erik Lundin har utrikesminister Margot Wallström beslutat om nytt slutdatum för utredningen om konventionen om ett kärnvapenförbud. Utredaren ska redovisa sina slutsatser senast 21 januari 2019.
   Bakgrunden till beslutet är att utredarens direktiv innehåller en rad breda komplexa frågeställningar inom tre huvudområden – konsekvenser på andra nedrustnings- och icke-spridningsavtal, Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten samt olika rättsliga aspekter.
red
Mer att läsa om avtalet:

Signature/ratification status of the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons »

Nuclear Weapons Ban Monitor on the way »

Nuclear Weapons Ban Monitor »

UN Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons (full text) »

Tre palestinier döda i luftangrepp mot Gaza


Bränder i Gaza efter Israelisk luftangrepp
 
Tre palestinier har dödats i samband med ett israeliskt luftangrepp mot Gaza senaste helgen, uppger enklavens hälsodepartement.
   Enligt en talesperson för departementet transporterar räddningspersonal kropparna, som rapporteras vara kvarlevor efter unga tonåringar, till sjukhus i Gaza.
   Den israeliska militären säger i ett uttalande att ett av deras flygplan öppnade eld mot en grupp på tre palestinier som närmat sig Gazas gränsstängsel och "försökt förstöra det och som uppenbarligen försökte placera en hemmagjord sprängladdning intill det".
   Sedan i slutet av mars i år har återkommande demonstrationer hållits vid gränsen mot Israel i protest mot blockaden av Gaza, som inleddes när islamistiska Hamas tog kontroll över området 2007. Ofta har de som protesterat kastat sten, brandbomber, explosiva föremål och granater, mot stängslet samt mot israeliska soldater.
   Minst 217 palestinier har dödats i samband med demonstrationerna, enligt palestinska myndigheter. Även en israelisk soldat har dödats.

TT-AFP 2018-10-28

Tortyren måste upphöra i Israel / Palestina!
av Gunnar Olofsson

Det palestinska ledarskapet spärrar in och torterar personer som opponerar sig mot den förda politiken. Det är slutsatsen i en färsk rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW). Kritiken gäller såväl situationen i Gaza som på det ockuperade Västbanken. Tortyren bedöms som systematisk.

Enligt rapporten, som bygger på två års utredning och nära 150 intervjuer med tidigare dömda, har den palestinska myndigheten internerat runt 220 personer – däribland 65 studenter och två journalister - för deras regimkritiska aktiviteter på sociala media. Enligt en lag från förra året, undertecknad av den palestinske presidenten Mahmoud Abbas, kan fängelsestraff utdömas för den som skadar den ”nationella enheten” eller ”samhällsstrukturen”. I Hamasstyrda Gaza har runt 45 personer internerats för olika nätaktiviteter. Här gäller anklagelserna framför allt misstänkt samarbete med Israel eller med - den palestinska myndigheten!

De anklagade berövas mobiltelefoner och annan möjlighet till kontakt med omvärlden, spärras in i mörka celler, utsätts för slag och sparkar och tvingas stå långa perioder i obekväma ställningar. De hålls sedan inspärrade för kortare eller längre tid utan rättegång eller dom.

På den israeliska sidan har flera rapporter tidigare pekat på liknande övergrepp. Enligt en beräkning från tidigare i år sitter 6.950 palestinier, de allra flesta politiska fångar, i israeliska fängelser. 359 av fångarna är barn, 22 journalister och 10 medlemmar av det demokratiskt valda palestinska parlamentet. 450 fångar sitter i så kallat ”administrativt förvar” på obestämd tid utan rättegång eller dom.

Fångarna, även barn, utsätts för inhuman och förnedrande behandling. Enligt en rapport från förra året av motsvarigheten till Rädda Barnen, Defense for Children International – Palestine (DCI-P), arresteras barn ofta i sina hem mitt i natten, framför ögonen på sina familjer, förses med handfängsel och ögonbindlar, och transporteras på golvet i ett militärfordon till en polisstation i en olaglig israelisk bosättning där de misshandlas och förödmjukas. De får ingen information om sina rättigheter eller vad de anklagas för, och föräldrar och syskon får inte veta vart de förts.

Barnen förhörs utan närvaro av någon vuxen de kan lita på och ställs inför en militärdomstol där de får skriva på ett ”erkännande” på hebreiska – ett språk de inte förstår. Den vanligaste anklagelsen är stenkastning mot soldater och militärfordon – ett brott som enligt ”Militärorder 1651” kan ge 20 års (!) fängelse. De spärras sedan ofta in, bland vuxna, i fängelser inne i Israel, där de inte kan få besök av sina anhöriga. Israel är det enda land i världen som systematiskt ställer barn inför militärdomstolar. Varje år hanteras runt 700 barn inom det israeliska militära rättssystemet. DCI-P har, hittills utan framgång, krävt att detta måste få ett slut.

Såväl Israel som den palestinska myndigheten har anslutit sig till FN:s konvention mot tortyr. Israel undertecknade Barnkonventionen 1991. Det är den svenska regeringens, EU:s och FN:s, skyldighet att se till att konventionerna respekteras och efterlevs. I fallet Israel gäller det att allt samarbete inom vetenskap, kultur oc h idrott stoppas, det förmånliga handelsavtalet suspenderas och det militära samarbetet avbryts, tills respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska principerer återupprättats, landets rasistiska och diskriminerande lagstiftning avskaffats och ockupationen av palestinskt land upphört. För palestiniernas del bör varje bistånd villkoras med garantier för demokrati och mänskliga rättigheter. För den som verkligen bryr sig om en framtid för israeler och palestinier i fred sida vid sida i två demokratiska stater är det här frågor som inte kan undvikas.
 

2018-10-25

USA-bolag vill bygga vid Höje å

Promenad från St Lars vårdcentral till St Lars begravningsplats
   Samling söndagen den 28 oktober klockan 14.00 vid St Lars vårdcentral

Byalagsmöte i ABF-lokalen, Sunnanväg, måndagen den 29 oktober klockan 19.00
På dagordningen:
 • Gårdagens promenad till St Lars begravningsplats och det amerikanska investmentbolaget Starwood Capital Group som vill bygga på åkermarken mellan begravningsplatsen och Klostergården.
 • Lunds översiktsplan och arbetet med den kommande detaljplanen för Källby-områdets utbyggnad.
Gunnar Stensson

Arbetarrörelsen och den Svenska Modellen


Tid: Söndag 11 November 15:00
Lokal/sal: ABF Huset Malmö, Lilla salen
Adress: Spånehusvägen 47, 21158, Malmö

I den politiska debatten är det idag få begrepp som är så omhuldade som "den svenska modellen".
   Från vänster till höger säger man sig vilja värna den svenska modellen, men vad är det egentligen som man säger sig stå upp för? Finns det en gemensam definition eller är den svenska modellen idag endast ett begrepp som ideologiskt fylls med det som för stunden passar? Roy Karlsson, gymnasielärare och tidigare fackligt aktiv metallarbetare bosatt i Västervik kommer att ge ett historiskt perspektiv på "den svenska modellen" utifrån arbetarrörelsens olika ideologiska riktningar och diskutera dess politiska betydelse av idag.
Arrangörer: Svenska Clartéförbundet och ABF Malmö

Noterat: Himalayas glaciärer smälter

Skulle ismassorna smälta helt kan konsekvenserna bli katastrofala för en miljard människor. ”Om glaciärerna försvinner kan vi räkna med brist på färskvatten”, säger Bhardway, forskare i atmosfärkunskap vid Luleå Tekniska Universitet. TT

Återupprätta Lunds rådhus – för demokratins skull
av Mats Olsson

Motion till Lunds kommunfullmäktige 2018-10-22

Sedan medeltiden har Lunds stads styre befunnit sig vid Stortorget. Det är ingen tillfällighet, styrets synlighet och tillgänglighet är en viktig förutsättning för dess legitimitet. Det nuvarande rådhuset byggdes på 1830-talet och har i 185 år fungerat som nod och kontaktpunkt mellan styre och medborgare och har sedan den allmänna rösträttens införande tillika varit demokratins högborg.
   Men sedan september 2018 har kommunkontoret och de förtroendevalda kommunalråden försvunnit från Rådhuset. De återfinns numera i hyrda lokaler på femte och sjätte våningen i det nybyggda tingshuset. Ingången är en låst anonym dörr ut mot spår 6. För att komma in och träffa en levande människa måste två låsta spärrar passeras, likaså måste den som vill passera ut från kommunkontoret be om hjälp av personal. I interna meddelande på kommunkontoret talas det om ”Ytterdörren – vårt skal mot omvärlden”, att ”tyvärr har det redan förekommit att obehöriga har kommit in i trapphuset” och att vi måste ”se till att skalet håller tätt” (2018-09-28). De ”obehöriga” är alltså medborgarna, som till varje pris ska hållas ute.
   Jag har i kommunstyrelsen det senaste året vid flera tillfällen försökt få klarhet i planerna vad gäller rådhuset, men mötts av tystnad eller undvikande svar. Man kan på goda grunder fråga sig vem som har beslutat att avveckla Lunds rådhus, nedläggningen har i alla fall inte föregåtts av något politiskt beslut i kommunstyrelsen.

Jag föreslår
att rådhuset omedelbart återupprättas som säte för Lunds politiska ledning och som kommunkontor.
Mats Olsson, Vänsterpartiet

I skogkanten/Vanaprashta: Ingen tror på ”apokalyps” i vår tid av Staffan Lindberg


 
Det är väl bara Jehovas vittnen och andra sekteristiska extremister som tror att världen ska gå under. Vi andra är för upplysta och sekulariserade för det.
   Klimatförnekarna blir visserligen färre och färre. Men el-bilar och fossilfri omställning går inte fort nog för att stoppa den globala uppvärmningen. Nu får vi rikta in oss på de skador som uppstår och kan uppstå. Det blir till uthärda och göra så gott vi kan. Översvämningar, torka och höjning av havsytan. Var ska vi göra av alla miljöflyktingar från tropikerna?
   Det här orkar man inte tänka på utan att bli halvt galen. Det är kanske mer begripligt att vi inte förstår finanskapitalismen med dess snabbt ökande ekonomiska ojämliket, som undergräver demokratin och är kopplad till miljöförstöringen. Vi har det ju bra i världens minst fattiga land, nya bilar, sommarstugor och restaurangmiddagar.
 

 
Läs Therborns bok Kapitalet, överheten och alla vi andra! Lägg till kunskapen om den växande småföretags-/ egenföretagssamheten och vad den gör med facket. Detta är en nödvändig civilisationskritik.



 

Ojämlikhet hot mot demokrati och klimat
av Gunnar Stensson

Global ojämlikhet. Nya perspektiv i globaliseringens tidevarv är titeln på en aktuell bok av Branco Milanovic, utgiven på Daidalos.
   Ojämlikheten ökar i nästan alla stater. Ojämlikheten mellan staterna ökar. Ojämlikheten ökar i Sverige.
   Branco Milanovic varnar för att ojämlikheten kan förvandla demokratiska stater till plutokratier, stater styrda av de rika i de rikas intresse. Han menar att detta redan skett i USA och att vi kan se vad det innebär.
   Ojämlikhet kan också leda till populism. Ett av Milanovics exempel är att Sverigedemokraterna under 2000-talet har vuxit från ett par procent till dagens närmare 20 procent. Tendensen i Sverige är starkare än i många andra europeiska länder.
   En förutsättning för att vi ska klara klimatkrisen och krisen i världssystemet är att vi minskar ojämlikheten.

Flera andra ekonomer oroas av växande klyftor.  Thomas Piketty varnar för följderna av de snabbt ökande förmögenhetsskillnaderna i Kapitalet i tjuguförsta århundradet. Utvecklingen hotar inte bara den demokratiska välfärdsstaten utan också den liberala marknadsekonomin.
   Staten måste korrigera marknadens löne- och förmögenhetsuppdelning skriver Per Molander i Condorcets misstag. Hoten mot staten och demokratin. Weylers.
Löneskillnaderna kan minskas genom progressiv löneskatt. Det kanske överraskar, men USA hade faktiskt fram till 1980 höga marginalskatter på hög lön utan negativa effekter, påpekar Piketty.  
    Förmögenhetsklyftorna kan minskas genom arvsskatt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Både Piketty, Milanovic och Molander rekommenderar att man använder sig av dem.
   Men under 2000-talet har den svenska staten avhänt sig instrumenten för att skapa jämlikhet.
   Det har gjort Sverige till ett av de länder där skillnaderna i inkomst och förmögenhet ökar snabbast. I Sverige blir människor numera förmögna utan att det står i någon som helst proportion till deras förmåga eller arbetsinsats.
   Hur har det gått till?
Det gamla högerkravet att avskaffa arvsskatten aktualiserades faktiskt av Göran Persson som lade fram ett förslag att avveckla den och fick stöd från Vänsterpartiet sedan han ställt ultimatum till Lars Ohly.
   När högern kommit till makten 2006 avvecklades också fastighetsskatten och förmögenhetsskatten. Arvsskatten togs bort helt.
   Internationellt är det mycket ovanligt att avskaffa arvsskatten. Normalt brukar nivåerna ligga på 30 till 40 procent.
   Dessutom minskade skatten på värdepapper.
   Brancovic skriver: ”Ett intressant fall är Sverige, där medelklassens andel av förmögenheten minskade obetydligt men där de översta fem procenten blev mycket rikare och såg sin andel av inkomsten öka med tre procentenheter. Den ekonomiska maktförskjutningen från medelklassen mot de översta fem procenten påverkar de totala konsumtionsmönstren. De rika konsumerar mer lyxartiklar än medelklassen, såsom dyra bilar, semestrar, restaurangmåltider och smycken. Det innebär att producenterna har skäl att inrikta sig på den typen av varor och tjänster.”

Ett aktuellt exempel på de rikas prioriteringar är Cum-ex, storsvindeln mot europeiska banker. De som genomförde den var högutbildade män, från de främsta universiteten, med de högsta betygen.
   Vad fikade de efter? Två villor i Mallorca. Flygning i business class. Privatplan. Futtiga önskemål för en gränslös girighet.
   Tyskland lurade de på 50 miljarder genom fusk med återbetalning av skatt på aktieutdelningar.
   Ett annat exempel är Handelshögskolan i Stockholm. Handels. Maktelitens skola av Mikael Holmqvist ”beskriver högstatus-skolan som en plats där studenterna snarare förväntas stå på god fot med företag och sponsorer än att hålla intellektuell kritisk distans”, skriver Anneli Jordahl i en replik till Handelshögskolans rektor Lars Strannegård. (SDS 25/10).
   Hon citerar en student som jublar första dagen på Handels: ”Den STORA överraskningen under lunchen var att BMW lottade ut en bil till en student – hur coolt? Handels med alla dess kontakter och partnerföretag. Självklart vann man den inte men coolt ändå.”
   Lite oroande är att även finansminister Magdalena Andersson är utbildad i denna miljö.

En korrupt statsministerkandidat av Bengt Hall

Centern och Liberalerna hävdar med emfas att de helst vill se Ulf Kristersson som ny statsminister. Är han en omdömesgill kandidat till posten?  Under valparollen ”Lika för alla” ville Ulf Kristersson skapa ett samhälle där ingen går före i kön och där alla människor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Hur har han själv levt upp till dessa paroller?
 

  Ekots presentation av Ulf Kristersson när han tillträdde som partiledare. Ekot censurerade sedan tidslinjen efter påtryckningar. Kanske var den alltför sann.
 
Mellan 2006 och 2010 var Kristersson socialborgarråd i Stockholm. Han genomdrev då omfattande utförsäljningar av offentliga verksamheter och kommunala bolag för priser långt under marknadsvärdet. Bara under ett år (2008) slumpade han bort verksamheter värda minst 81,7 miljoner kronor för 3,4 miljoner kronor. Enligt både Statskontoret och Regeringsrätten var utförsäljningarna olagliga. Redan hösten 2007 ifrågasatte Sveriges Kommuner och Landsting avknoppningarnas laglighet. Medborgarnas förluster på utförsäljningarna – 78,3 miljoner kronor – motsvarar kostnaden för 6 552 301 Toblerone.
   De nya ägarna gjorde sedan vinster på 65 miljoner kronor på bara tre år. Kulturkrabatens förskolor i Årsta såldes till exempel för 635 000 kronor. Under år 2013 hade förskolechefen tagit ut 9 miljoner kronor i vinst och låtit bolaget köpa en gård för 2 miljoner kronor. Vantörs hemtjänst såldes för 69 500 kronor och de nya ägarna gjorde en vinst på 5,4 miljoner kronor redan efter nio månader.

”Stöld från folket”
Riksdagsledamoten Teres Lindberg (s), tidigare borgarråd, menar att Kristersson ägnade sig åt ”stöld från folket”: ”Om styrelsen i ett aktiebolag som satts att förvalta aktieägarnas egendom, säljer egendomen för en spottstyver skulle de ansvariga med all sannolikhet polisanmälas, åtalas och dömas.” I riksdagen interpellerade Lindberg dåvarande justitieminister Beatrice Ask (m) om varför Kristersson och hans kolleger kan begå olagliga handlingar men ändå gå fria från rättsliga efterspel? Ask svarade: ”Det är inte olagligt att vara korkad eller att göra dåliga affärer eller ens ha dåligt omdöme”. Men det borde vara ett problem om man vill bli statsminister. 
   Under perioden som socialborgarråd i Stockholm 2006 – 2010 bodde Kristersson i en stor våning på Folkungagatan i centrala Stockholm avsedd för svårt sjuka och hemlösa. Lägenheten tillhörde föreningen Ersta Diakonisällskap som Stockholm stad köpt tjänster av för mångmiljonbelopp inom Kristerssons ansvarsområde. Kristersson fick våningen utan att behöva ställa sig i bostadskön. En förundersökning om mutbrott inleddes men lades snabbt ner. Kristersson fick hård kritik när skandalen avslöjades. Under en intervju med SVT flydde han undan kameran.

”Social utveckling” i Kina
Under 2007 flög socialborgarrådet Kristersson tre gånger till Kina på skattebetalarnas bekostnad. Notan landade på 128 000 kronor. Kritikerna menade att resorna inte hade något med hans arbete som lokalpolitiker i Stockholm att göra och att han egentligen reste med sin fru som under samma period arbetade för Sweden China Trade Council. Kristersson svarade kritikerna med att han ”passade på” att ”diskutera social utveckling” när han var i Kina.
   Som socialförsäkringsminister 2010-2014 i Reinfeldts regering rundade Kristersson bostadskön i Stockholm och fick en attraktiv lägenhet vid Kungsholms torg genom vänskapsförbindelser med bostadskapitalisten Stefan Ränk, VD för bolaget Einar Mattsson. Samma bolag som Kristersson tidigare sålt ut 1200 allmännyttiga lägenheter till. Lägenheterna såldes för 630 miljoner kronor vilket motsvarar ett kvadratmeterpris på 6600 kronor. Det genomsnittliga kvadratmeterpriset i Stockholm var samma år (2008) 39 005 kronor. Om lägenheterna hade sålts enligt marknadsvärdet hade alltså prislappen landat på 3,7 miljarder kronor, inte 630 miljoner. Lägenheterna slumpades alltså bort långt under marknadsvärdet.

Omöjlig kandidat
Trots att Kristersson och hans fru periodvis bodde i andra lägenheter och inte heller var skrivna på Kungsholms torg, fick de behålla kontraktet. Samtidigt vräktes andra hyresgäster i samma hus, som gjorde samma sak. Kristersson har inte ställts till svars för sin jäviga relation till Einar Mattsson och sin roll i utförsäljningarna till bostadsbolaget.
   Under 2015 – 2016 åkte riksdagsledamoten Kristersson taxiresor för 113 00 kronor och lät skattebetalarna stå för kostnaderna. Detta trots att alla riksdagsledamöter tilldelas ett gratis SL-kort och enligt lag ska åka kollektivt. Endast vid en nödsituation ska de få ta taxi. Enligt TV 4:s granskning var det bara i 3 av 688 fall som Kristersson inte kunde åka kollektivt. Medborgarnas utgifter för Kristerssons taxiresor motsvarar kostnaden för 9 456 Toblerone.
   Kristersson borde väl för länge sedan varit helt omöjlig som statsministerkandidat.