Friday for Future alla fredagar

 

Efter samtal med Nilla Bolding så har vi beslutat att pausa Fridays for Future på Stortorget i Lund.
   Vi har träffats varje fredag – inte missat en enda en –  sedan den 16 november 2018. Det är 72 fredagar. Och Nilla har varit med alla dessa dagar. Fantastiskt!
   Vi gör således som Greta alltid gör och lyssnar till vad vetenskapen säger; I coronatider undviker vi större folksamlingar och tar hand om varandra.
 

Fotot togs av Adriane Trottner den 1 februari 2019

Veckobladet i coronatider

Kvintettens budget 2021 för Lund: Siffror utan verklighetsförankring av Ulf Nymark

Mattias Horrdin (C), Agneta Lindskog (KD), Philip Sandberg (L), Fredrik Ljunghill (M) och Börje Hed (FNL) berättar om sitt budgetförslag för 2021.
Bild: Emil Langvad (lånad från Sydsvenskan)

I veckan presenterade de fem styrande partierna sitt budgetförslag för nästa år. Jag har inte sett förslaget, annat än som referat i Sydsvenskan. Helst vill jag heller inte se förslaget i sin helhet. Det är fullkomligt sanslöst av kvintetten att lägga fram ett förslag som bygger på ekonomiska prognoser som gjordes i januari och början av februari, dvs innan pandemin bromsade upp hela samhällsekonomin.

Okända ekonomisk utveckling
Ingen kan i dagens läge göra en prognos över den ekonomiska utvecklingen för kommunen för nästa år. Ingen vet hur länge pandemin lägger sin kalla hand över den ekonomiska aktiviteten. Konkurserna är på en rekordnivå och kommer att ge kännbara efterverkningar även under nästa år. Konjunkturinstitutet spår rekordarbetslöshet för år 2021. Hur mycket skatteunderlaget kommer att minska är ovisst, hur mycket försörjningsstödet kommer att öka är lika ovisst. Ingen kan veta hur det blir med statsbidrag nästa år. Kort sagt: Den ekonomiska utvecklingen för når 2021 är än så länge helt okänd.

Senarelägg beslut om budget
Att i detta läge presentera och ta beslut om en budget som bygger på prognoser som är helt överspelade är som att tro att det går att klara av en 10 -mila cykeltur utifrån Google Maps tidsangivelse, fast en vet att växlarna på cykeln pajat och det bara går att veva sig fram på den lägsta växeln.
Kvintetten verkar fast besluten att genomföra ett budgetsammanträde med fullmäktige i juni som planerat. Det enda realistiska är att skjuta på beslut om budget fram till dess det finns någotsånär hyfsat sannolika prognoser att bygga på.

Vardaga ut ur Vellinge – men beroendet av VVV-modellen kvarstår

I förra VB berättade vi hur Lomma efter 15 års lidande för kommunens äldreboende befriade sig från den nyliberala VVV-modellen, Vinst genom Valfri Vanvård. 
   Den här gången gäller det den rika kranskommunen Vellinge.
   Liberalerna och Socialdemokraterna i Vellinge vill efter mer än ett års vanvård säga upp avtalet med riskkapitalbolaget Vardaga på stående fot, men beslutet blev i stället att genom en ny upphandling ge vinstbolagen ännu en chans att sko sig på de äldres - och skattebetalarnas - bekostnad.
   Nu tillkommer risken att coronasmittan drabbar det vanskötta äldreboendet i S:t Knut och Aspen.         

Läs mer om Palestina

http://www.palestinagrupperna.se/temaskrifter/
 

Palestinagrupperna i Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden solidaritetsorganisation som bildades 1976 genom samgående av lokala Palestinagrupper.
   Organisationen har idag ca 1 200 medlemmar och 17 lokalgrupper runt om i Sverige. PGS har även ca 500 månadsgivare som regelbundet stödjer de biståndsprojekt som PGS bedriver tillsammans med lokala samarbetspartners i Libanon, på Västbanken och i Gaza.           

Sluta lek med våra liv – skaka fram munskydd!

Ledare ETC, 20200402 av Roya Hakimini

Jag måste vittna om att vi i flera dagar har tvingats återanvända munskydd, som är engångsmaterial, med icke heltäckande visir. Detta i strid med riktlinjerna.
   Så det är bara att vaska fram de där munskydden och visiren och en gång för alla våga satsa på överkapacitet i det viktigaste området vi har. Sluta lek med vår hälsa och våra liv. Vi kräver bara att vi som riskerar vår hälsa och liv är med och utformar riktlinjerna!

…

När jag skriver klart denna artikel, kommer rapporter om att tre läkare och två sjuksköterskor intensivvårdas i Stockholm. De insjuknade efter de sänkta kraven för mun- och andningsskydd samt att vi ska ha kortärmat.
Läs hela ledaren i ETC »

Rapport från riksdagen: Debatter om integration, arbetstid, apotek och läkemedel av Hanna Gunnarsson

Arbetet i riksdagen tuffar på i maklig takt, samtidigt som jag ser färre och färre personer på Stockholms gator och restauranger. Nu ikväll blåser kalla vindar med hårt regn, även om det vore fint med vårväder och stockholmspromenader, är lite sämre väder förmodligen bra för att minska smittspridningen. Men det verkar som om stockholmarna nu har förstått allvaret i hur smittan ska begränsas, samtidigt som jag ser fler och fler rapporter om sjukdom bland de jag följer på sociala medier. Läget sätter verkligen saker i perspektiv. Jag har själv möten med försvarsberedningen någon eller några gånger i veckan, annars är det tomt i kalendern och allt är ersatt med telefon- och videomöten. 

De extra ändringsbudgetarna för att minska de ekonomiska effekterna av pandemin beslutas i riksdagens kammare (där fortfarande bara 55 ledamöter röstar) efter bara ett par dagars motionstid för partierna. Vänsterpartiet har fram tills nu stöttat regeringen i dessa satsningar, men imorgon kommer vi rösta emot för första gången när regeringen föreslår tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter. Vi kan acceptera sänkta arbetsgivaravgifter för speciellt utsatta branscher, men inte överallt. För den som vill se debatten så sänds den fredag 3/4 på riksdagens hemsida med start klockan 9. 

Under veckan har vi också fått igenom ett nytt direktiv till en utredning om arbetskraftsinvandring, tillsammans med M och Kd, om hur utnyttjandet av arbetskraft med låga löner och dåliga arbetsvillkor kan motverkas.
   I veckan debatterade Vänsterpartiets ersättare i arbetsmarknadsutskottet Ciczie Weidby två motionsblock om integration och arbetsmiljö/arbetstid. De är väl värda att lyssna på. Integration och arbetstid.
   Karin Rågsjö debatterade allmänna motioner om apoteks- och läkemedelsfrågor, högaktuellt såklart. Se här.

Hanna Gunnarsson (v) riksdagsledamot

Låt aldrig en allvarlig kris bli bortslösad! av Gunnar Stensson

Spanska sjukan var en fruktansvärd pandemi som krävde minst 40 000 liv i Sverige.
   Men erfarenheten av krisen gick inte förlorad. Sverige införde allmän rösträtt och började bygga upp en fungerande hälsovård för alla.
   Erfarenheterna från 30-tals-depressionen och andra världskriget ledde till genomförandet av välfärdsstaten.
   Däremot slösades erfarenheten från 2008 års finanskris bort. Bankerna och de spekulerande miljardärerna som orsakat krisen återtog makten och klyftorna mellan rika och fattiga och mellan rika och fattiga länder vidgades. Klimatupphettningen accelererade.
   Med corona-pandemin slog naturen tillbaka och orsakade på några veckor en kris som välte det globala ekonomiska systemet över ända och tvingade fram drastiska åtgärder i alla länder.
   Den demokratiska staten trädde fram som människornas gemensamma skydd och de odemokratiska aktiebolagen (där rösträtten är beroende av kapitalinsatsen och de rikaste styr enväldigt) avslöjades som vanmäktiga och oansvariga.
   Miljonstädernas gator tömdes, röken ur fabriksskorstenarna upphörde och atmosfären rensades från luftföroreningar som varje år kräver 7000 svenskars liv. Miljoner blev arbetslösa och i Trumps nyliberala USA väntas en kvarts miljon människor dö de närmaste veckorna. Världsekonomin och den svenska ekonomin är i fritt fall.
   Vi trodde på evig tillväxt. Nu sjunker BNP. Exporten och skatteintäkterna sjunker. Arbetslösheten stiger till 10 procent eller mer. Vi blir fattigare – eller vi tvingas kanske anpassa ekonomin till jordens naturresurser.
   Nu gäller det att inte låta erfarenheterna av corona-krisen gå förlorade.

Det krävdes en katastrof för att staten skulle inse sitt ansvar att skydda medborgarna.
   Med en massarbetslöshet på 100 000 eller mer förlorar många hushåll både sin försörjning och kanske också sina bostäder. Staten går i politisk enighet in med en mängd allt mer omfattande stödpaket och krediter. Det blir lättare att bli medlem i a-kassan i Sverige och andra länder. Medborgarlön eller basinkomst diskuteras på många håll som ett sätt att rädda människor och hålla uppe konsumtionen.
   Staten räddar storföretagen men förbjuder deras vinstutdelningar. (Volvo ville ge miljonärerna 7 och en halv miljoner samtidigt som företaget tog emot statligt stöd). Magdalena Andersson, S, öppnar för att göra staten till delägare i storföretagen för att demokratisera dem.
   I USA föreslår Bernie Sanders löntagarfonder för att skapa löntagarinflytande.
   Till och med Liberalerna kräver statlig kontroll över järnvägar och hamnar, Saab, Scania och Volvo lastvagnar. I Storbritannien återtar staten driften av järnvägarna efter den långa nyliberala förfallsperioden sedan Margaret Thatchers tid.
 

 

Solidariteten har åter blivit en politisk kraft som inte får ödas bort. Den amerikanska författaren Rebecca Solnit skrev om människornas paradisiska solidaritet efter 2008 års finanskrasch i boken A paradise built in hell.
Nu lever vi i ett värre helvete, men också i ett tydligare paradis av solidaritet.
   Chock-doktrinen av Naomi Klein beskriver hur kapitalet utnyttjat kriserna. Nu måste människorna ta vara på den solidaritet corona-krisen frambringat.
   När corona-pandemin har gått över – och det gör den – måste vi sluta att tro på ansvarslös tillväxt och privat vinst. I stället måste vi skapa ett nytt samhälle byggt på människornas solidaritet med varandra och med livet på jorden.
   Never let a serious crisis go to waste är titeln på en bok av Philip Mirowski.

Bedrövlig utveckling på miljöområdet i Lund av Ulf Nymark

Den kvintilerande styrande kvintetten i Lunds kommun har nu lagt förslag till årsredovisning för år 2019 för Lunds kommun. En årsredovisning innehåller inte bara ekonomisk redovisning utan en hel del om hur kommunen klarat av andra målsättningar. Det gäller till exempel hur Lund klarar av att uppnå övergripande målet ”Ett grönt föredöme”. (Fast detta kallas inte ”mål” utan fokusområde, vilket många förtroendevalda tycker låter väldigt tjusigt). Under detta mål finns flera delmål angivna, bland annat ”Vi vill att Lund ska vara en föregångskommun för hållbarhet” och ”Vi vill minska Lunds klimatavtryck”.

Indikatorer
För att kunna mäta måluppfyllelse av för dessa tämligen abstrakt formulerade mål har fem så kallad indikatorer satts upp.
   De ser något förenklat ut så här:
 1 Andel grundskolor och förskolor med utmärkelser för lärande för hållbar utveckling ska vara 100 procent.
 2 Mängden hushållsavfall ska minska
 3 Andelen utsorterat matavfall ska öka
 4 Antalet cyklade kilometer per dygn som ska öka.
 5 Andel påstigande på buss och tåg ska öka
(För varje indikator finns precisa målvärlden angivna men för överskådlighetens skull utelämnar jag dessa siffror här).

Fyra av fem målvärden nås inte
Hur har det då gått? Jo, kvintettens bedömning är att kommunen ”klarar delvis målet”. Men endast en enda av indikatorerna når upp till målvärdet! Det är utsorteringen av matavfall. Men för fyra av indikatorerna har kommunen alltså inte nått fram till målvärdet! Så visst, en kan förstås hävda att målet är delvis uppnått med denna femtedelsuppfyllelse. Men det vore förstås mera korrekt att hävda att det inte alls har uppnåtts när fyra av fem målvärden inte nås. 

   Med andra ord ser det rätt så uselt ut på miljöområdet enligt redovisningen.

Endast en fjärdedel av LundaEkos mål kommer att klaras
Från ”rätt så uselt” till ”bedrövligt och djupt oroväckande” ser miljötillståndet ut om en går till en bilaga till årsredovisningen, ”Miljöredovisning Lunds kommun 2019”. I bilagan granskas hur kommunen ligger till i förhållande till de 39 delmålen i LundaEko II, Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling 2014-2020”.
   Här framgår att endast ynka 10 mål – av 39! - kommer med någorlunda stor säkerhet ha uppnåtts vid målårets slut. Lika många delmål bedöms inte komma att klaras av, medan resterande 19 delmål bedöms som osäkra att uppnå. Endast en fjärdedel av målen kan alltså nås! När det gäller de 19 delmål som bedöms som osäkra kan de fortfarande i stor utsträckning klaras av, men då fordras att kraftfulla och snabba åtgärder sätts in – de är ju bara 9 månader kvar av innevarande år, som alltså är målår.

Klimatpolitiska rådet – målen riskerar att inte uppnås
Lägligt nog kommer nu också Lunds klimatpolitiska råd, bestående av vetenskapspersoner från olika discipliner med sin årliga rapport nu i dagarna. Rådet bekräftar bilden: både målet 2020 med minskning av 50 % av utsläppen av växthusgaser och etappmålet 2030 med en minskning av 80% (jämförelseår: 1990) riskerar att inte nås om inte kommunen sätter in kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen framför allt från trafiken.
Kommer den styrande kvintetten att sätta in nödvändiga åtgärder. Jag betvivlar dessvärre det. Miljöfrågor är i praktiken inte ett prioriterat område för styret.

Corona slår Aurora? av Gunnar Stensson

25 000 soldater från 8 nationer ska vid månadsskiftet maj – juni samlas längs Skånes och Blekinges kust för att genomföra Aurora, den största nato-övningen på 20 år, samtidigt som corona-pandemin kulminerar.
   Det är självklart en orimlighet, men ledningen framhärdar i att Aurora ska genomföras som planerat.
   Tyskland och Kanada har emellertid redan hoppat av, Storbritannien deltar inte och Österrike överväger att avstå.
   Resurserna måste användas till försvaret mot coronan och inte slösas bort på en meningslös och provocerande militär uppvisning. Att genomföra Aurora nu skulle obotligt skada försvarets syfte.
   Corona-pandemin är en farligare fiende är Ryssland och fortsatt försvarssamarbete med dagens USA ger ingen trygghet.
   Just nu håller den amerikanska krigsmakten på att dra sig ur Afghanistan, som efter att ha drabbats av USA:s långvarigaste krig är mer sargat än någonsin.
   Endast USA:s militär-industriella komplex och olje-kapitalet har tjänat på det.

FN: Coronakrisen är den värsta efter andra världskriget
Hur var det då under andra världskriget? ”Stackars barn som växer upp i en sådan tid!” sa vår fröken i tredje klass. Vi blev mycket förvånade. Vad var det för fel på vår tid? Vi pratade om det på rasten när pojkarna spelade kniv och flickorna bollade.
   Vi gjorde så mycket kul. I stället för att gå i skolan gick hela klassen ut och plockade lingon i skogen. Sen kom potatislovet då vi fick åka ut på landet en vecka och ta upp potatis. På sommaren plockade vi tallkottar att elda i spisen med. Det kunde man få pris för. En massa finska barn kom till Sverige. Hos oss bodde Kerttu och Onni några veckor. Sedan flyttade Kerttu till en barnmorska tvärs över gatan.
   Och alla våra läger där vi byggde torkställ av pinnar, badade och hade kul vid lägerbålen! Jag var på läger i Kvarnamåla, Ramkvilla, Kronoberg och på Gränsö. I Älghult besökte vi ett läger med flickscouter från Lund.  Ibland var det förstås lite besvärligt, t ex när det regnade och tälten läckte. Då sjöng vi:

”Ta fram det bästa humör du har
var morgon när solen går opp.
Försök att hålla det ständigt kvar
fast jorden går runt i sitt lopp.

För om du bara tänker så
det här var skojigt det måste gå
så finns ingen väg som är svår för dej.
Gå framåt med jublande hej.

Sedan byggde de som bestämde ett skyddsrum på den lilla gräsplätt där vi brukade spela fotboll. Det tyckte vi inte var något vidare. Tråkigt var det också när far var inkallad till Gotland julen och nyåret 1942-43. På den tiden var vi med i scouterna.
”För gud och kung och fosterland
varhelst dig livet ställer
var redo när det gäller,
med hjärta, håg och hand.” sjöng vi.

Det var kul när far kom hem i mars och hans pistol låg i skrivbordslådan och uniformen hängde i garderoben. Då läste vi Soldatinstruktionen. Där fanns en teckning som visade hur svenska soldater gjorde ett eldöverfall. Fiendesoldaterna satt runt en lägereld och svenskarna kom smygande och sköt ihjäl allihop. Liksom finnarna gjort med ryssarna.
   Det värsta på somrarna var när vi inte kunde gå barfota utan måste ha trätofflor. Man sparkade sig på fotknölarna så det blödde. Så mest gick vi barfota. Hundratals hästar betade på Bäckaslövs hed. Ibland klättrade vi upp på en hästrygg och försökte rida.
   I första klass i läroverket hade vi en otäck gymnastiklärare som var nazist. Han brukade kasta sin nyckelknippa på oss. Han träffade ofta den han var arg på. Han slutade 1945 och efterträddes av kapten Redstedt som var hygglig och lät oss spela fotboll.

Corona-krisen är annorlunda. Under andra världskriget brukade folk vara aktiva tillsammans och alla skulle hela tiden ut i friska luften, till exempel på Riksmarsch, ibland med I 11:s blåsorkester som spelade Kronobergs regementes paradmarsch.
   Nu måste alla sitta stilla och titta på tv. Den som vågar sig ut betraktas som en sorts femtekolonnare, medan läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal är i närkamp med pandemin. Och väldigt många ställer upp anonymt och utan alla anspråk.
   Andra världskriget bara höll på och höll på. Den här krisen går nog över fortare.