Nazisterna ägnade inte 1930-talet åt att uppfinna en rasistisk stat
utan fann i USA ett mönster att efterlikna. Lagarna i större delen av
USA föreskrev segregation i skolor, i offentliga ämbeten, på teatrar, i
simhallar, på kyrkogårdar och i kollektivtrafiken. De flesta
delstaterna tillämpade tvångssterilisering i rasförbättrande syfte och
betraktade rasblandade par som brottsliga. I samtliga stater var
homosexualitet förbjuden. Ku Klux Klan var mäktig, FBI registrerade
journalister, författare och akademiker. Invandringslagarna gynnade
”arier”.
Rashygieniska föreställningar och teorier om rasförbättring genom sterilisering smög sig in också i paret Myrdals
Kris i befolkningsfrågan och tillämpades bland annat i Vipeholm.
Nazistiska rättsvetare och politiska beslutsfattare studerade
”rasokratin” i USA. Hitler hyllade det amerikanska systemet i
Mein Kampf. Tyska forskare var flitigt sysselsatta med att undersöka hur USA fått så bra kläm på rasismen.
Sedan kom andra världskriget, Förintelsen och det
nazistiska nederlaget. Gamla vanföreställningar omprövades, inte bara i
USA utan också i Sverige och i Lund. Man gjorde upp med de tidigare
gängse trossatserna om ras, biologisk och kulturell överlägsenhet som
legat till grund för nationalism, kolonialism och imperialism.
Omprövningen förutsatte ett radikalt nytänkande. En grupp
amerikanska antropologer kom att få en ledande roll i kampen mot de
ödesdigra fördomarna: Franz Boas och hans elever Margaret Mead, Ruth
Benedict, Ella Cara Deloria och Zora Neale Hurston.
De skapade förutsättningarna för Martin Luther King och medborgarrättskampen.
Om detta berättar Charles King, professor i internationella relationer vid Georgetown University, i sin bok ”
Den övre luftens gudar. Hur en grupp nytänkande antropologer förändrade vår syn på ras och kön.” (Daidalos 2022)
Det är en överväldigande rik bok. Den handlar inte bara om rasism
och nationalism utan också om könsroller och vår syn på sexualitet.
Det har krävts år av kreativ och modig intellektuell och samhällelig
kamp.
Kampen måste fortfarande föras. Åter dyker nationalistiska,
rasistiska och främlingsfientliga hatföreställningar upp, i Trumps USA
och i SD:s valpropaganda Åter drömmer somliga om enkelriktade tåg,
visserligen inte destinerade till Auschwitz utan än så länge till
Kabul.