Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
6 februari kl 17
Lärare från LIMUS

Häv blockaden mot Kuba

LÖRDAG 6/2/2016 KL. 19:00
SOFIELUNDS FOLKETS HUS, ROLFSGATAN 16 MALMÖ
TAL, LEVANDE MUSIK, MATSERVERING
Affisch »

Vi behöver dig i Lund!

Amnesty i Lund välkomnar alla intresserade till en träff där vi berättar vilka grupper och aktiviteter som finns i Lund. Du kan exempelvis engagera dig i bokloppisgruppen, kampanjgruppen, HBTQ-gruppen, kvinnorättsgruppen eller second hand-butiken.
   Om intresse finns hjälper vi gärna till att starta en ny grupp, fokus kan till exempel vara Kina, dödsstraff eller Mellanöstern.
Tid: Måndag den 8 februari kl 18.00
PLats: Amnestys lokal på Östra Vallgatan 61 (mittemot Botaniska trädgården)
Vi bjuder på kaffe och smörgås.

12TH INTERNATIONAL ISRAELI APARTHEID WEEK 7-13 march 2016

 

En mycket stor manifestation i Sydafrika som är betydligt mindre i resten av världen. Detta gäller även för BDS-kampanjen för att isolera Israel som ett stöd för Palestina i allmänhet och den ockuperade delen i synnerhet.
I Sydafrika har man publicerat ett antal tips på hur man kan bli involverad i IAW. Kanske något att fundera på för aktivister även i Sverige.
Läs mer här:
 

En liten pojke… av Karin S

En liten pojke ligger drunknad
på en stenig strand
med en stickad mössa
över ansiktet.
Vi ser hans mörka hår
som aldrig kommer att
växa mer.
Kommer det svenska folket
att beröras eller
har det gått inflation
i medkänslan?

Att giva eller inte giva…

Läs Politiken

Vänsterpartiet avvisar förslaget till “Handlingsplan mot våldsbejakande extremism”: snömos, politiserat och ovetenskapligt menar Abe Bergegårdh.
Kampen mot Daesh (Islamska staten) måste tas på allvar, men framförallt vara framgångsrik. Det kräver en balansgång mellan riktade hårda medel och ett effektivt förebyggande arbete som kan undergräva deras långsiktiga stöd.
Läs mer i Politiken »
 

Bygg höghastighetstunnel! av Gunnar Stensson

I måndags kom beskedet att somliga – inte alla - höghastighetståg kommer att göra uppehåll i Lunds central. Det gläder Lunds politiker och säkert också många lundabor.
   Det betyder samtidigt att många höghastighetståg kommer att susa tvärs igenom centralstationen. I hög hastighet.
   Det kräver att mycket stora ingrepp görs i stationsområdet och bebyggelsen närmast spåren, främst längs Nygatan och Gasverksgatan, där järnvägen gör en skarp krök och 80 km/timmen är högsta tillåtna hastighet.
   Banområdet måste breddas vilket leder till att barriäreffekten som klyver Lund förstärks.
   Ur de perspektiven måste tunnelalternativet tas upp till ny prövning. Det kan komma sådana krav i den så kallade Sverigeförhandlingen.

Korrektioner av Lucifer

I förra veckan påstod jag att vi (delar av Blåsorkestern) spelat för Cesar Chavez i samband med Köpenhamnsmötet om klimatet för några år sen. Det var en pinsam förnamnsförväxling av mig.  Den vi spelade för var inte den mexikansk-amerikanske folkledaren, jordbrukaren och fackföreningsorganisatören César Chávez(1927-1993) utan den venezuelanske exmilitären och revolutionsledaren Hugo Chávez (1954-2013).    Han stod i spetsen för ett försök till statskupp 1994 vilket gav honom ett par år i fängelse. Men han kom igen och vann presidentvalet 1998 och ledde sedan landet. Hans ideologi var en antiimperialistisk ”demokratisk bolivarianism” som skulle bryta ned de gamla maktgruppernas monopol på makten. Han hade goda kontakter med Cuba. var hatad av de privata ägarna av TV och tidningar och möttes av ett statskuppsförsök 2002 understött av USA.

Kan inte socialister sköta ekonomin?
Men så hände det som så ofta har skett med kraftfulla försök att ändra den sociala ordningen. Venezuelas ekonomi missköttes med resulterande varubrist, inflation och korruption. Hans livsverk har (efter hans död i cancer) fallit ytterligare sönder under efterträdaren Maduro. Det är ett sorgligt slut på en viktig reformperiod. Måste det alltid gå så när socialister tar makten?

Goldwater igen
Det här är en historia jag har berättat tio gånger i dessa spalter: kampen mellan republikanernas Barry Goldwater och demokraternas Lyndon Johnsson i amerikanska presidentvalet 1964. Alla goda krafter i Sverige (inkl. jag själv) stod upp som en person och talade för hur avgörande det var att stoppa den reaktionäre Goldwater och se till att den progressive Johnson blev vald. Johnson vann och snart hade USA en halv miljon soldater på marken i Vietnam medan himlen förmörkades av USA:s bomarmador.

En förkämpe för demokratin
Nu läser jag i Aftonbladet politiska redaktören Karin Peterssons varning för att de skäggiga intellektuella i Sverige inte nog uppskattar den progressiva Hillary Clinton. Hon är t.ex. kvinna och hon är för fri abort. På USA:s hemmaplan är hon lika mycket till vänster som Sanders, påstås det, skillnaden gäller bara utrikespolitiken . ”Sanders före­språkar en mer isolationistisk linje medan Hillary Clinton vill se ett större amerikanskt engagemang i exempelvis Syrien” Engagemang är alltså ordet. Men som utrikesminister var hon en utpräglad hök. Berömt är hennes råa yttrande om Gaddafi i Libyen: “We came, we saw, he died.”  Jo, förvisso. Gaddafi dödades i ett dike genom att en bajonett stacks upp i ändtarmen. Som president kommer Hillary leda USA ut i allsköns krig som förklaras vara fredliga och värna demokratin av bombliberalerna. Hon kommer säkert att prisas av Per T. Ohlsson. Nej tack, är enda rimliga reaktionen

Protester mot tillfälligt flyktingboende på Mårtens Fälad av Ulf Nymark

I lokalpressen har framgått att det blåser en lokal proteststorm mot ett tillfälligt flyktingboende på Mårtenskolans tomt. Protesterarna gäller att Servicenämnden sökt bygglov paviljonger för ett tillfälligt boende för ensamkommande flyktingbarn på den utdömda Mårtenskolans tomt. De boende har uppfattningen att detta förhindrar ett nytt skolbygge. Så här inte fallet.
   Mårtenskolan dömdes ut och ska rivas. Barn- och skolnämnd Lunds stad har beställt kalkyl för en ny skola. Utredning pågår. Inga beslut om en ny skola har fattats. Om det blir ett sådant beslut kommer plan- och byggprocessen att ta relativt lång tid.

Tillfälligt bygglov
Att tillfälligt bygglov har sökts innebär inget beslut om att ett tillfälligt boende verkligen ska etableras. Tomten där Mårtenskolan tidigare låg är en av många som kommunen sökt bygglov för i syfte att ha hög beredskap. Om ett tillfälligt boende skulle komma till stånd på den aktuella tomten kommer det att vara tillfälligt och inte utgöra ett hinder i för att bygga en ny skola.
   Måndag i förra veckan hade föräldrar till barnen på skolan inbjudit ansvariga politiker till ett möte på skolan. Politiker från praktiskt taget samtliga partier var närvarande och fick frågor både om bygglovsansökan och planerna på en ny skola. Utredningen om skolsituationen på Öster beräknas vara klar i mars månad.

Opportunism
Bristen på underlag för ett ställningstagande, dvs utredningen, hindrade emellertid inte några av de närvarande partierna, t ex liberalerna och kd, att i sann opportunistisk anda utfästa sig för att – oavsett utredningens resultat – så skulle en ny skolas byggas på den gamla skoltomten. Mötet resulterade i att föräldrarna av de förtroendevalda lovades ett nytt sammanträffande när utredningen är klar, samt att frågan om bygglov inte ska tas upp till behandling förrän skolutredningen är presenterad.
Ulf Nymark (MP)
Vice ordförande i Byggnadsnämnden

Nyspråk

Att hyra ut bostäder är ett utmärkt sätt att roffa åt sig pengar. Bert Karlsson gör det, liksom Donald Trump.
   Moderaterna, ett parti fullt av fastighetsägare, vill höja din hyra och ge fortsatta bidrag till fastighetsägarna. Det gäller att profitera på bostadsbristen. Men de vill inte att du ska veta om det. Så i stället för hyreshöjning säger de marknadshyra och i stället för statsbidrag ränteavdrag.
   Det kallas ”nyspråk”, som i Orwells roman 1984.
Gunnar Stensson
 

Podemos – makten till folket av Gunnar Stensson

Genom att överraskande bli det tredje största partiet i det spanska valet den 20 december 2015 fick det nya vänsterpartiet Podemos möjlighet att bli avgörande i bildandet av en ny regering. Det konservativa partiet PP blev visserligen störst, men förlorade sin majoritet.
   Socialistpartiet vill bilda en vänsterregering tillsammans med Podemos, men bara på vissa villkor. I måndags krävde partiledaren Pedro Sanchez, att Podemos skulle sluta att ge stöd åt kravet på en folkomröstning om självständighet för Katalonien, ett krav som en stor majoritet katalaner står bakom, men som alla spanska partier är emot - utom Podemos.
   Pablo Iglesias, Podemos ledare, vägrade och förklarade att ”den enda vägen att försvara vårt lands enhet går genom demokratiska processer”.
   Podemos vill visserligen att Katalonien ska förbli en del av Spanien och tror att katalanerna kommer att säga nej i folkomröstningen på samma sätt som Skottland förra året och Quebec 1980. Partiet vill undvika att göra samma misstag som brittiska Labourpartiet.
   Iglesias försvarade också sitt förslag att man ska utse en oberoende vänsterperson till premiärminister i stället för Pedro Sanchez, som är omstridd i sitt eget parti.
   Podemos viktigaste krav är en ”lag mot det sociala nödläget” för att förhindra att familjer tvingas lämna sina hem på grund av oförmåga att betala sina skuldräntor och för att säkra att de gamla kan betala sina mediciner.
   Om parlamentet inte lyckas utse en ny premiärminister före den 20 februari blir det nyval. (Guardian 2/2)

Podemos växte fram ur massprotesterna 2011 mot nedskärningarna, besparingarna och korruptionen. Partiet övergav den klassiska höger-vänster-retoriken och sade sig i stället kämpa för ”de många” mot den styrande eliten (som det kallar ”kasten”).
   De står till vänster, men säger sig vara ett mittenparti. Deras partifärg är lila. De byggde upp partiet genom en stor och mångsidig gräsrotsaktivitet.
   Den norska journalisten Lotta Elstad beskriver i sin bok Podemos – vänsterpolitik i kristid, Celanders förlag, partiets framväxt och program från partibildningen för två år sedan till augusti 2015.
   De senaste sex månader-nas utveckling gör hennes analys av vänsterpolitikens förutsättningar i en tid av förvärrad europeisk kris ännu mer intressant. Hon ifråga-sätter de traditionella socialdemokratiska partiernas möjlighet att genomföra sin politik i ett EU-system som är låst i en nyliberal privatiserings- och avregleringspolitik.
   En rad svenska vänstertidningar från Östra Småland till Aftonbladet har skrivit om boken och bidragit till en intressant debatt. Men bäst är förstås att skaffa sig den och bilda sig en egen uppfattning, inte minst inför V-kongressen.

Vipeholm – från grönpark till bilpark? av Ulf Nymark

Den planerade hårdexploateringen av Vipeholmsparken har i dagarna väckt berättigad uppmärksamhet i ett par insändare ibland annat Sydsvenskan. Grönytor och träd ska få ge vika för 550 bostadsrättslägenheter, parkeringsytor och genomfartstrafik. Miljöpartiet är det enda parti som har riktat principiell kritik mot det detaljplaneförslag som snart läggs på fullmäktiges bord.
   Det behövs byggas fler bostäder i Lund, särskilt hyresrätter. Miljöpartiet ser gärna att en stor andel av de nya bostäder som behövs byggs genom förtätning i befintlig bebyggelse. Vi slår dock vakt om våra parker. Vi säjer ja till att bygga bostäder i Vipeholmsparken, men vi vill bevara parkmiljön och förespråkar en betydligt måttfullare utbyggnad än vad detaljförslaget anger. Vi har därför under planprocessens gång sammanfattningsvis yrkat på att detaljplanen ska omarbetas så att:
 • i huvudsak endast hårdgjorda ytor bebyggs
 • parkmiljön och grönskan – även grönskan längs Hardebergaspåret - bibehålls
 • den planerade lokalgatan inte ska möjliggöra genomfartstrafik för motorfordon
 • lokalgatan byggs med enkelriktade cykelbanor och att gångbanorna tydligt avskiljs från såväl cykel- som motortrafik
 • att antalet bilparkeringar väsentligt ska minskas och att parkmark inte tas i anspråk för parkeringsändamål
   Våra synpunkter har rönt noll förståelse hos övriga partier och har alltid röstats ner. Vår förhoppning är att en fortsatt genomlysning av konsekvenserna av planförslaget kan få en omarbetning till stånd innan planförslaget kommer till fullmäktige för beslut.
   För visst tycker väl de flesta lundabor att det är viktigare att alla barn ska kunna färdas och vistas i en trygg miljö än att bilar ska kunna köra rakt igenom det som en gång varit park? Och visst tycker väl lundaborna att staden behöver mera träd och grönska, inte färre parker och grönytor?
Ulf Nymark (MP)
Vice ordförande i Byggnadsnämnden

Haaretz 29/1

I Jerusalem har den 13-åriga palestinska flickan Ruqayya skjutits till döds med en kula i hjärtat, avlossad på nära håll av israelisk militär. Ruqayya brukade valla familjens får, berättar hennes far. Hon hade en kniv. I israelisk tv kallas hon ”girl terrorist”. Gideon Levys artikelserie om israeliska dödsskjutningar fortsätter.
   Socialdemokraternas ledare Herzog meddelar att det inte är aktuellt att driva tvåstatslösningen.
   USA påminner om att varor som producerats i Gaza ska ursprungsmärkas och inte får säljas som israeliska.
   Skolorna i östra Jerusalem ska ”israeliseras”.
Gunnar Stensson läste

66 år i skolan, 3: Folkskolan 1942 till 1944 av Den gamle

Vi flyttade från det lilla småskolehuset till folkskolans höga hus. Vi hade en egen korridor utanför klassrummet där vi åt mackor på middagsrasten.
   Bella Ko satte oss i arbete. Välskrivning, rättstavning, läsning, satslära, psalmversar, kristendom, Sveriges geografi och historia, multiplikationstabellen, plus och minus och delat med.
   Lasse var en pojke med hemligheter. Ibland somnade han. Titta, Lasse sover! skrek vi. Stör honom inte, sa Bella Ko. Han behöver sova. Ibland kom han för sent. Andra gånger gick han hem innan dagen var slut. Bella Ko var noga med att skydda honom. Vi hade aldrig fått stryk i småskolan och vi fick inte stryk i folkskolan heller, fast vi hörde att det fanns lärare som var hårdhänta.
   Vi läste hela Nils Holgersson högt. Det tog två år, för det gick väldigt långsamt. Jag läste i förväg, med ett finger vid den sida där klassen läste. Särskilt gripen blev jag av historien om vänskapen mellan jakthunden Karr och älgen Gråfäll. Den slutade sorgligt. På lördagen hade vi roliga timmen. Jag berättade en saga någon gång. Ibland sjöng vi. Stamsångerna var de fyra nordiska nationalsångerna: Vårt land, Ja, vi elsker, Der er ett yndigt land och Du gamla.
   Bella Ko suckade: Stackars barn som måste växa upp i en sådan tid. Det gjorde oss förvånade. Sedan tog hon fram skolsparbössan och vi stoppade i våra femöringar. Envar sin egen lyckas smed.
   Vi hade slöjd också. Syslöjd i 3:an och träslöjd i 4:an. På syslöjden sydde vi blå snickarförklän som vi hade på oss nästa år, när vi snickrade fågelholkar i slöjdsalen.

Somliga dagar när det var dåligt väder stannade vi kvar i korridoren hela middagsrasten. En dag sa Olle: Jag älskar Ingrid. Då sa Sven: Jag älskar Marianne. Vi pojkar delade upp oss i två grupper. Jag satt med dem som älskade Ingrid. Hon hade halmfärgat hår och grå ögon. Marianne var brunhårig och fylligare. Andra gånger sjöng vi fula visor som ingen vuxen fick höra dem. En lät så här:
I röven på en gris där växer eneris.
I röven på en gammal tant där växer likadant.
   Jag ska spela den på roliga timmen, sa Sven. Han hade ett gammalt dragspel. Det törs du inte, skrek Olle. Men nästa gång vi hade roliga timmen gjorde han det. Klassen höll på att explodera. Vad fint du spelar sa Bella Ko och applåderade. Hon fick aldrig höra orden.

   En annan gång, jag vet att det var vårterminen 1944, sjöng vi Lili Marlene med nya ord:
Först så tar vi Musse och hänger i en gren,
sen så tar vi Hitler och dänger i en sten.
Sedan så tar vi Ribbentrop
och hänger opp i tallens topp
och alla nassarna, och alla nassarna.

Från klassrumsfönstret hade vi utsikt över hela Växjö: vattentornet, epidemisjukhuset, fängelset, Storgatan, landshövdingens residens, stortorget, stadshotellet, domkyrkan, Växjösjön, stationen, lasarettet och den nya tennishallen, som Gustav V hade invigt. Mitt emot, på andra sidan sjön, låg Växjö högre allmänna läroverk, en stor, dyster koloss, vars stenmassor skiftade mellan mörkgrått och svart. Vi visste att några av oss skulle fortsätta där efter fjärde klass.
   En junimorgon några dagar efter inträdesproven cyklade jag till stan för att se om jag hade kommit in. På anslagstavlan nedanför terrassen vid läroverket satt listorna över klasserna 1A och 1B i den femåriga realskolan. Jag såg att Sven och Marianne skulle gå i 1A. Mitt eget namn stod näst nederst i elevlistan för 1B. Där fanns också en lista med de intagna i den fyraåriga realskolan. Den var avsedd för landsbygdselever som avslutade folkskolans sjätte klass, innan de fortsatte som inackorderade i stan. De var två eller tre år äldre än vi.
   Jag hade för alltid lämnat folkskolan. Förändringen blev än större då familjen på hösten flyttade från stan till Älghult, en glesbygd vid länets nordöstra gräns. Jag skulle i fortsättningen bo ensam i en annan del av stan och gå i en ny skola.