Ligger i min… av Karin S.

Ligger i min välkända säng
Den är för det mesta
samarbetsvillig
Lurar inte ut mig
i det fria
Tar hand om mig
som en mamma
Jag minns mammas famn
Den var pålitlig, fast
och kärleksfull
och accepterade min
låtsassömn
En sömn som min
storasyster
ifrågasatte. 

Friday for Future alla fredagar

 Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
 

 

Strejk För Klimatet - Lund 20 september
Den 20 September kommer ungdomar strejka över hela världen från USA till Europa och Australien. Därför uppmanar vi alla lundastuderande ungdomar att lämna sin skola och bege sig mot Stortorget kl. 10.00 den 20 september där vi ansluter oss till FridaysForFuture-demonstrationen som pågått sedan förra året och visar vårt stöd. Om alla tar sitt ansvar som svenska medborgare och tågar ut tillsammans kan vi bli tillräckligt många för att politiker och beslutsfattare måste ta klimathotet på allvar och agera. Det är dags att vi använder våra medborgerliga rättigheter och förenar oss trots våra meningsskiljaktigheter under den i nuläget viktigaste kampen: den för framtiden och klimatet!

   På stortorget kommer vi köra open-mic, vilket alltså betyder att alla som vill tala kommer ha möjlighet att ställa sig bakom mikrofonen!
Viktigt att tänka på är att detta inte är en partipolitisk demonstration, samt att det inte är tillåtet att driva andra organisationers agenda.

Miljöseminarium: Delningsekonomi - Dellösning på klimatkrisen

Delningsekonomi som också kan identifieras som gemensam konsumtion är en del av begreppet cirkulär ekonomi. Grundidén med delningsekonomi är att den skall vara tillgänglig för alla vilket kan innebära att man delar, hyr och lånar saker i stället för att äga dom själv. Det kan tillämpas både för produkter och tjänster. Resultatet blir att den totala konsumtionen minskar.
Tisdagen 24 september kl 19
Seminariet hålls i lokal hos ABF, adress Kiliansgatan 9, Lund.

Miljöseminariet arrangeras av Vänsterpartiet i samarbete med ABF i Lund
Seminariet ingår i en serie miljöseminarier under hösten 2019

Kulturnatten i Lund den 21 september

Hela programmet »

RÖDA KAPELLET PÅ KULTURNATTEN

Hur står det till?
Liten kabaré om likt och olikt med tal, musik, skämt och allvar

Göran Therborns hyllade bok ”Kapitalet, överheten och alla vi andra” beskriver lättfattligt hur klassamhället Sverige utvecklats sedan 1980. De rika har blivit rikare och de fattiga fattigare. Ojämlikheten har ökat. ”Gottställtarna” har brett ut sig. Propagandan om valfrihet är en fernissa över ett gammaldags klassamhälle.
   Blåsorkestern Röda Kapellet, som alltid (sedan 1974) spelat med syfte att genom musik och aktiviteter bidra till en bättre och mer rättvis värld, har gjort en kabaré på temat med fakta från Lundasociologen Therborns bok och utropar till slut: Nä, så här kan vi inte ha det!
   (Andra som har beskrivit samma fenomen är till exempel Björn Elmbrant 2019: Marknadens tyranni – och hur vi kan rädda demokratin och LO 2019: Makteliten – utan markkontakt. En studie av inkomstutvecklingen för makteliten perioden 1950-2017.)
Lördag 21 september 2019 kl 17.00
Folkuniversitetets gård, Skomakaregatan 8, Lund
 

Filmtips

            

Push

En dokumentär om den nya, obeboeliga staden
Regissör Fredrik Gertten

Filmen handlar om hur kapitalstarka bolag placerar pengar i resurssvaga bostadsområden. De köper upp bostäder och låter husen stå tomma. En ren spekulation i väntan på ökat värde. Detta är ett vanligt fenomen i världsstäder som Toronto, Berlin, London, Berlin m.fl.
   Filmaren följer Leilani Fahra i hennes arbete. Leilani är sedan 2014 FN:s rapportör för bostadsfrågor. Hon försöker tillsammans med lokala makthavare skapa en motkraft mot rovdriften på våra bostäder.
   Rörelsen kallas The Shift. Malmö kommun har anslutit sig.            

Lund säger nej av Gunnar Stensson

I VB den 13 september skrev vi att Staffanstorps kommun planerar att på ett fem kilometer brett område av förstklassig åkermark från Knästorp i öster till Trolleberg i väster bygga tusentals bostäder mellan Höje å och väg 108. Vi kallade det ”En gigantisk landskapsomvandling”. Vi var framför allt djupt oroade över att åkermark skulle förvandlas till hårdgjord stadsmark.

Under samrådet i Flackarps mölla den 5 september om Staffanstorps fördjupade översiktsplan Flackarp – Höjebromölla var kritiken kompakt och desperat.
   Enstaka markägare välkomnar dock planen, som Trolle, innehavare av Flackarps gård och ägare till kyrkogården. Han kräver bara bullerskydd i anslutning till järnvägen.
 

 

Idag, den 19 september rapporterar Kalle Knivilä under rubriken Lundapolitiker sågar utbyggnadsplanerna att Tekniska nämnden på sitt tisdagsmöte krävde att Staffanstorp antingen skulle göra om sina byggplaner eller slopa dem helt.
   Jan Annerstedt, FNL, anser att det här projektet borde ha diskuterats mycket djupare innan man gick igång.

Sanningen är ju att politiker och tjänstemän från Lund och Staffanstorp samordnat byggplanerna under flera rådslag. Så Staffanstorp trodde väl det var fritt fram.
   I protokollet från Byggnadsnämndens sammanträde 18 juni där den fördjupade översiktsplanen för Källby antogs nämns ingenting om samordningen. Ordförande i Byggnadsnämnden är Klas Svanberg, M.
   Att en förlängning av Åkerlunds och Rausings väg är en viktig förutsättning för Staffanstorps byggplaner söder om gränsen nämns inte.
   Ann Schlyter, V, är den enda som tycks inse att också den föreslagna förlängningen av Sunnanväg förbi järnvägen till Åkerlunds och Rausings väg är en del av förutsättningarna för Staffanstorps planer. Genom att bygga den för biltrafik utvidgar man Staffanstorps kommunikationer i Lund på grönområdets bekostnad.
   ”Det är helt absurt att Staffanstorp expanderar i direkt anslutning till Lunds centralort”, säger Jan Annerstedt.
   ”Fel på alla punkter”, säger Karin Svensson-Smith, MP, och syftar särskilt på planerna att bygga ett nytt handelsområde söder om Gastelyckan.
   Bakom Tekniska nämndens hårda utlåtande står hela Lundakvintetten och V och MP. Socialdemokraterna har gjort ett eget uttalande, som också det är kritiskt. Det är okänt hur KD och Sverigedemokraterna ställer sig.
   Jan Annerstedt hoppas att Länsstyrelsen ska ingripa. ”Det är inte rimligt att bygga på den här extremt fina jorden”, säger han.
   Det blir Lunds kommunstyrelse som formulerar det slutliga utlåtandet.

Linde måste tala klartext med Israel av Gunnar Olofsson

Sveriges nyutnämnda utrikesminister Ann Linde har som en av sina första uppgifter ett planerat möte med den israeliske ambassadören i Sverige, Ilan Ben-Dov. Mötet ses som ett sätt att förbättra Sveriges relation till Israel. Möjligen är det så, men en bättre relation måste i så fall vila på kravet att Israel upphör med sin ockupation av Palestina, kallar hem sina militärer och bosättare, river murar och stängsel och erkänner Palestinas rätt att existera i fred sida vid sida med Israel
   Det är viktigt att Linde talar klartext om detta med den israeliske ambassadören, så att den ”bättre relationen” inte kommer att betyda ett accepterande av israeliskt förtrampande av demokrati och mänskliga rättigheter. Något som för övrigt utgör brott mot handelavtalet mellan EU och Israel. Ett avtal som -  vilket Ann Linde som tidigare handelsminister borde känna till – kräver ”respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer” (artikel 2).
   Gärna bättre relationer. Men först ett upphävande av ockupationen. Det är nödvändigt att Ann Linde, efter sitt möte med ambassadören, offentligt förklarar att hon framfört just detta.

Ett helvete av Gunnar Stensson

 

Att göra den svenska skolan till en marknad slog sönder den. Att privatisera äldrevården gjorde den till ett helvete.
   Sydsvenskan rapporterar om det privatiserade äldreboendet Sankt Knut i Falsterbo. Vellinge är en rik moderatstyrd kommun. Sådana kommuner vill minimera skatten samtidigt som de vill öka vårdkoncernernas möjlighet till profit.
   Det är förstås Carema som är i farten. Det bytte namn till Vardaga efter skandalerna 2011-2012. Ägare är vårdkoncernen Ambea, Nordens största omsorgsbolag som driver 750 vårdboenden och har en omsättning på över tio miljarder. Cheferna har hemliga särskilda bonusprogram. Så mutar storkapitalet hänsynslösa tjänstemän att leverera profit.
   På de äldres bekostnad.
   Läs Elinor Strands och Dan Ivarssons reportage ”Vardaga anklagas för vanvård på boende” i Sydsvenskan den 19/9.

Gymnasieskolan i Skåne av Gunnar Stensson

Från samarbete för kvalitet till konkurrens på skolmarknad

En gång fanns det ett brett och förtroendefullt samarbete om skola och utbildning mellan Lunds Utbildningsnämnd och nämnderna i samverkanskommunerna Lomma, Staffanstorp, Kävlinge och Burlöv.
   Vi försökte skapa en gemensam utbildningsstruktur som gjorde alla program tillgängliga för våra elever. Jag minns med vemod sista gången vi träffades i Bjärred en solig vårdag 2006.
   Sedan infördes Fritt sök Skåne som ett led i den omvandling av skolan som kommunaliseringen, det fria skolvalet och friskolesystemet innebar.
   En mängd friskolor av skiftande kvalitet etablerades i avsikt att exploatera skolpengen. Den gemensamma svenska skolan förvandlades till en skolmarknad. På en skolmarknad konkurrerar alla. Den går inte att styra. Pengarna styr.
   Strukturomvandlingen var genomgripande och förändrade relationerna mellan alla aktörer inom svensk skola, kommuner, skolledningar, friskolekoncerner, lärare, lärarfack, elever och föräldrar.
 

 

Fritt sök Skåne gynnade Lund. Snart kom mer än hälften av gymnasiets elever i Lund från andra kommuner. Lund hade makten att bestämma skolpengen. Men makt kan missbrukas. Makt skapar misstro.
   Lomma, Staffanstorp, Kävlinge och Burlöv, Lunds gamla samverkanskommuner, anklagade Lund för att roffa åt sig pengar. De anställde advokater och krävde 100 miljoner tillbaka.
   Lund svarade med att begära en höjning av skolpengen. Den täcker inte kostnaderna, påstod man. Lund vill att grannkommunerna ska betala 8 miljoner mer.
   Lommas kommunalråd Christian Sonesson, M, rasar. Man får inte ändra skolpengens förutsättningar innan den ursprungliga tvisten är löst.
   Men Lomma kommuns ordförande Robert Wenglén, M, uttalar en önskan om ett bredare samarbete mellan Lund och grannkommunerna.
   Lund bestämmer ju helt på egen hand om skolan, säger han. Jag tycker att vi gemensamt ska tala om detta.
   Det är oklart om han syftar på ekonomin eller undervisningen. Det kan låta som om han längtar tillbaka till den situation som rådde före Fritt sök.
   Men är en återgång möjlig inom dagens skolmarknadssystem?

Fasa ut parkeringssubventioner och marknadsanpassa parkeringsavgifterna! av Ulf Nymark & Karin Svensson Smith

Motion till kommunfullmäktige
Lund den 16 september 2019

Lunds kommun har ambitiösa klimat- och miljömål och ligger i flera avseenden före många svenska kommuner. Det framgår ändå tydligt av kommunens egen årsanalys ”Miljöredovisning 2018” och av Lunds klimatpolitiska råds rapport år 2019 att ytterligare åtgärder måste vidtas för att klimatmålen ska nås. Det gäller såväl 2020- som 2030-års etappmål. Framför allt är det utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken som måste minskas. För att detta ska vara möjligt fordras i sin tur att bilresandet minskar.

En bil kräver flera parkeringsplatser
Cirka 64 000 personbilar finns registrerade i Lunds kommun. Av dessa är ca 25 000 registrerade på juridiska personer. En bil står parkerad i genomsnitt 95 procent av dygnets timmar. Under dessa 5 procent av dygnstiden används oftast inte bara en enda parkeringsplats, utan flera parkeringsplatser tas i anspråk. Befolknings-tillväxten och det allt större bilinnehavet skapar en ökad efterfrågan på parkeringsplatser. Möjligheterna att skapa flera parkeringsplatser inom redan bebyggd miljö är begränsade, i synnerhet i stadskärnan och angränsande stadsdelar. Efterfrågan på parkeringsytor måste också vägas mot efterfrågan på alternativt nyttjande av tillgängliga ytor – bostäder, grönområden, lokaler för verksamheter etc.


Ordna trafiken

Den av många bilister upplevda knappheten på parkeringsplatser är konsekvensen av en dåligt fungerande marknad. Priset är helt enkelt för lågt satt. Kostnaden för att parkera är idag subventionerad såväl vid bostäder och arbetsplatser som på gatumark och de större parkeringsanläggningarna. Stora delar av kostnaderna fördelas istället ut på hyror, varupriser, kommunalskatten och löner. De omfattande subventionerna innebär att fler personer väljer att äga och använda bilen för olika ärenden än vad de skulle göra vid en bättre fungerande marknadssituation. På en effektiv marknad är utbud och efterfrågan i balans.

   Prissättningen och tillgången på p-platser är ett av de viktigare instrumenten kommunen besitter för att styra och ordna trafiken. Att ordna trafiken innefattar även att styra resandet mot mera miljövänliga trafikslag och minska utsläppen av växthusgaser.

Marknadsanpassa p-avgifterna – för klimatets skull
De för långt satta priserna på p-avgifterna innebär att fler väljer att använda bilen än vad som skulle vara fallet vid en bättre fungerande marknadssituation. En marknadsprissättning innebär högre kostnader för att använda och parkera bilen vilket i sin tur innebär att fler kommer att välja andra och miljövänligare färdsätt – för miljön och klimatets skull.

Balans mellan efterfrågan och utbud
Kommunen bör alltså marknadsanpassa p-avgifterna så att efterfrågan och utbud kommer i balans. Fullmäktige föreslås därför fatta beslut om marknadsanpassning av nivån för avgifter på de kommunala bilparkerings-platserna. Det innebär höjda avgifter för parkering på gatumark och fullmäktige bör via ägardirektiv styra prissättningen mot marknadsanpassning för LKP:s parkeringsanläggningar. Beträffande parkeringsplatser som kommunen inte har rådighet över bör kommunen ta initiativ till dialog med de ansvariga för större arbetsplatser, köpcentra och andra verksamheter för att stimulera till att marknadsanpassade p-avgifter införs.

Vi yrkar därför att kommunfullmäktige beslutar
   att ge Tekniska nämnden i uppdrag utreda förslag på marknadsanpassning av parkeringsavgifterna för bilar på gatumark
   att i ägardirektiv till Lunds kommuns parkeringsbolag ge bolaget i uppdrag att marknadsanpassa parkeringsavgifterna för bilar i bolagets anläggningar
   att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Tekniska nämnden ta initiativ till dialog med arbetsplatser och verksamhetsutövare för att stimulera till att marknadsanpassade p-avgifter införs även här
Lund den 16 september 2019
Ulf Nymark & Karin Svensson Smith (MP)

Den obeboeliga planeten av Gunnar Stensson

Livet efter uppvärmningen
Det är titeln på David Wallace-Wells epokdefinierande bok om klimatet. Han konstaterar att den androgena – av människor orsakade – klimatuppvärmningen fortsätter, även om vi minskar eller rent av upphör med de hittills ständigt ökande utsläppen av växthusgaser. 2018 var de större än något tidigare år. Mer än hälften av utsläppen har skett efter 1990, då nyliberalerna jublade över ”historiens slut”.
   Situationen sammanfattas i ett citat från Vollmans Carbon Ideologies: ”En dag i en inte alltför avlägsen framtid kommer invånarna på en varmare, mycket farligare och mer biologiskt utarmad planet att undra vad du och jag egentligen tänkte på eller om vi över huvud taget tänkte.”
   Södra Europa kommer att drabbas av extrem, permanent torka, liksom Mellanöstern, Australien, Afrika, Sydamerika och kornbodsregionerna i Kina. Polarisar och glaciärer smälter. Havsvattnet värms upp, utvidgas och stiger kanske 80 meter över nuvarande nivå.

Här uppstår då följande situation.  Helsingborg, Landskrona, Lomma, Malmö, Trelleborg, Ystad, Simrishamn och Kristianstad läggs under vatten. Liksom Köpenhamn och större delen av Danmark.
   Det är inte första gången.
   I Fågelsång finns en Golden Spike för epoken Sandbian, döpt efter Södra Sandby. Under Sandbian låg Lunds kommun 150 meter under havsytan. 
   Den stigande havsnivån får samma konsekvenser globalt. New York, Miami, Los Angeles – Hamburg, Amsterdam, Venedig – Mumbai, Hongkong, Shanghai ...
   Det kan dröja tusen år innan havsnivån stiger 80 meter, men i värsta fall kan det ske inom något sekel. Och höjningen av havsnivån pågår nu.

I Lund kommer kustlinjen att gå genom stadens centrum. Klostergården försvinner under vattenytan, men kanske Arenatoppen sticker upp som ett spetsigt rev. Turning Torso syns mot havshorisonten i söder.
   De Lundabor som har överlevt Öresunds orkaner och havsvattnets förstörelse av åkerjorden har förstås flyttat upp på torra land.
   Sydsvenska höglandet är en het ö som härjas av återkommande skogsbränder, men inte riskerar att översvämmas.  Där är ont om livsmedel, trots att befolkningen är decimerad av hetta, luftföroreningar, farsoter och brist på sötvatten.
 

Den obeboeliga planeten är faktarik, pedagogisk och skoningslöst drabbande. Den kom nyligen ut på Bonniers förlag efter att först ha nått en förfärad och överväldigad världspress. Varje tes i boken är belagd. Notapparaten omfattar 90 sidor och ger rika möjligheter till fortsatta studier.
   Andreas Malm, bosatt i Lund och samboende med kulturjournalisten Shora Esmailian på Sydsvenskan, citeras flera gånger.
   Jag har tidigare berättat hur skakad jag blev av en föreläsning han höll för en relativt liten vänsterpublik på Smålands nation för ungefär ett decennium sedan.
   Det var första gången jag hörde talas tipping points. Den gången talade han permafrostens smältning i Sibirien som leder till ständigt ökande, ohejdbara utsläpp av metangas.
 

Värt att läsa:
Sverker Sörlin, Antropocen. En essä om människans tidsålder. Weyler
Clive Hamilton, Den trotsiga jorden. Människans öde i antropocen. Daidalos
Andreas Malm, Fossil Capital och The Progress of this Storm. Verso
Naomi Klein, Det här förändrar allt. Ordfront