Italiensk afton

Mulieris Voces, från Firenze
Folklig musik från södra Europa
Utdrag ur Missa Sancti Leopoldi av Haydn
Midnattskören
   Fredag 7 oktober kl 20 i Vita huset, Uardavägen i Lund (bakom ICA Tornet)
Entré: 80 kr (60 kr för stud)
Arr: Midnattskören

Affisch  

Torgmöte på lördag 8/10

V kommer att vara på Lilla Fiskaregatan, hörnet mot Stortorget. Start klockan11, och det håller på en timme. Temat är integration.

Höstens första vandring

Höstvandring söndagen den 9 oktober klockan 14. Samling utanför Källbybadet. Tema: landskapets förvandlingar.
   Detta är höstens första vandring. Den tar cirka en och en halv timme på fast och slätt underlag. Vi stannar några gånger för att minnas det gamla landskapet och föreställa oss det kommande.
Klostergårdens byalag

Palestina i Domkyrkan

Med fokus på de mänskliga rättigheterna vill vi rikta uppmärksamheten mot en plats på jorden som präglas av oroligheter och strider. En plats där människor lever under stress och där möjligheten att leva ett liv i fred och frihet förhindras.
   För att lyfta situationen i Palestina bjuder vi in till
En kväll för Palestina,
ett samarrangemang mellan Domkyrkoförsamlingen, Individuell Människohjälp, Lunds Stift, Studentprästerna och Västerkyrkan.
Var: Lunds Domkyrka
När: Den 9 oktober kl 19
Vem: Mattias Gardell, professor i religionsvetenskap vid Uppsala universitet, K G Hammar, ärkebiskop emeritus, Midnattskören, Behrang Miri, Maria Gerhardsson Ståhl, Sofie Kuchler Lundström och Monica Brundin Danielsson.
   Domkyrkokaplan Lena Sjöstrand är kvällens värd och leder också den avslutande mässan.
Varför: För att ge en fördjupad förståelse för situationen i Palestina. Ge hopp och mod i övertygelsen att samverkan mellan människor av olika tro kan vara ett led i fredsarbetet.
   Kvällens kollekt går till Individuell Människohjälp

Nästa vecka i Helgeand

Kl 13.00 Torsdag 13 oktober i Helgeandsgården, Nordanväg 11 i Lund
Café: Rickard Bonnevier om Domkyrkoforum och arbetena kring Domkyrkan.
   Rickard Bonnevier som är informatör i Domkyrkoförsamlingen presenterar
Domkyrkoforum i ord och bild, och förklarar tankarna bakom förändringarna i miljön kring Domkyrkan

Kl 19.00 Torsdag 13 oktober i Helgeandsgårdens Stora Sal, Nordanväg 11 i Lund.
Film: Shine med Geoffrey Rush
   Påtvingad det judiska traumat från Förintelsen, inlåst i familjen av den tyranniske pappan: ”Man måste överleva! Ingen kommer att älska dig som jag. Jag finns alltid hos dig. I evighet!” David Helfgott är ett underbarn vid pianot, men familjevåldet gör honom till en hjälplös idiot i det sociala livet. ”David, om du älskar mig stiger du inte utanför dörren. Du blir straffad för resten av livet!” Men kanske ska Chopin och Rachmaninov till sist visa sig starkare och mer livsdugliga än arvet efter pappa?

Veckans citat

Hur fan kan den alltid smilande Annie Lööf bli ny centerledare, hon som har hyllat Thatcher!  Som stöttade Pinochet! Som högg händerna av Victor Jara! Varför är det ingen som ställer sig upp och skriker?
Ulf Lundell, DN, 1/10

Snålande och mögel av Gunnar Stensson

Att förskolor och skolor möglar beror inte bara på att man snålar med underhållet. Det beror också på att man snålar med värme och ventilation.

Dags för Tobinskatt-robotar

Om finansrobotar kan göra 1000 börstransaktioner  i sekunden, kan Tobinskatt-robotar fixa 1000 skatteuttag på samma tid. Äntligen en expanderande skattebas! Öka tempot!

Starkt lundastöd för Sjöstedt av Gr

Ska bara en partiledare väljas vill Vänsterpartiets partiförening i Lund ha Jonas Sjöstedt. Blir det två, vilket föreningen föredrar, önskas Sjöstedt och Ulla Andersson.
Besluten fattades på ett möte med närmare tretti medlemmar i en lokal på sexton kvadratmeter. Trångt alltså men god stämning och bra diskussion.
Den överordnade instansen partidistriktet hade tidigare också nominerat Jonas Sjöstedt men i par med Rossana Dinamarca. Det hade spekulerats i att hon skulle ha ett betydande stöd i Lund men så var det inte. Hon hade bara en tapper förespråkare på mötet. Samma sak gällde Ulla Andersson. För bådas del hävdades att partiets feminism gör det nödvändigt med en kvinna som ledare, och för Dinamarcas del tillfogades att unga och invandrare lättast skulle kunna identifiera sej med henne. För Andersson framfördes att hon var engagerad i glesbygdsfrågor och att hon har en icke-akademisk framtoning – även om jobbet som förskollärare faktiskt kräver högskoleutbildning.
Jonas Sjöstedts lov sjöngs med många variationer. Kunnig och erfaren politiker, bakgrund på verkstadsgolvet, praktisk feminist, ståndaktig EU-motståndare, får människor att växa. Mer intressant är att så många uttalade sej påfallande negativt om Rossana Dinamarca. Hon är skolpolitiskt ansvarig i riksdagsgruppen men ansågs inte ha skött den rollen särskilt väl, hon stod sej slätt i skoldebatter med Jan Björklund, hon hade otillåtet svaga kunskaper i ekonomi.
Vid parstyre föredrogs alltså Andersson och Sjöstedt även om någon invände att de var alltför lika. Mot kombinationen Dinamarca–Sjöstedt anfördes att hon inte vill ha delat ledarskap men också att de båda inte är särskilt goda vänner och kunde få problem i samarbetet. Alltför olika alltså.
En enda talade för Hans Linde och menade att skulle vara en bra parhäst till Ulla Andersson.

Ockupera Wall Street! av Gunnar Stensson

Sedan tre veckor ockuperar demonstranter en park i närheten av Wall Street. Det är en protest  mot finanssektorn och  bankerna i New York. I söndags slog staten till för att stoppa  protesterna.
   Polis grep 700 demonstranter. Men rörelsens styrka bara ökar och den har nu spridit sig till resten av landet.  I USA demonstrerar man i hundratals städer mot miljardärer, finansinstitut och politiker som ingenting gör för att avhjälpa arbetslöshet, bostadsbrist, avsaknad av sjukvård osv.
   Proteströrelsen  har förenat sig med en antibankrörelse som redan tidigare etablerats i Boston, Chicago, Seattle, San Francisco och Los Angeles.och med en annan rörelse benämnd New Bottom.
   Under Bush-åren har finanssektorn blivit allt större, genererat allt större vinster och blivit alltmera dysfunktionell.
   Finanssektorns syfte var från början att tjäna den produktiva industrin. Nu är det i stället industrin som slavar under finanskapitalet.
   När finansvärlden imploderade 2008 gick staten in med enorma belopp för att rädda den. Termen var ”bail out”. Det var skattebetalarnas pengar som användes.
   Avsikten var att bankerna åter skulle fungera enligt sitt syfte, nämligen låna ut pengar till investeringar i industri, småindustri och byggnadsverksamhet för att få igång ekonomin igen.
   Men Wall Street behöll pengarna och delade ut dem till delägare och medarbetare i form av bonusar och jättelöner.
Produktiva företag gick i konkurs och arbetslösheten ökade, liksom hemlösheten. Samtidigt blockerade miljardärerna via sina redskap Teapartyrörelsen och Republikanska partiet alla försök i  kongressen att rädda amerikansk ekonomi.
   Så drivs den giriga privatiseringsivern till sina yttersta konsekvenser medan landet går under.

Grannlandet efter valet av Lucifer

Ja, så har vi fått en ny regering i Danmark. Det var efterlängtat, men frågan är hur långt det räcker.

Inte en vänsterseger
För att bedöma det får man se på vad det var som hände. Framför allt måste man ha klart för sig att valet var inte en vänsterseger. S gick ett mandat tillbaka, SF gick mycket tillbaka. Enhedslistan vann 8 nya mandat, vilket svarar mot SF:s förlust på 7. Alltså; den samlade vänstern stod med oförändrat mandattal. Segrarna var Radikale Venstre, ett mittenparti som får sägas ligga till vänster i värdefrågor men till höger i ekonomi, och som slåss som en tiger för sina medelklassväljares allmänna välstånd t.ex. vad gäller hus, löner och beskattning. S och SF hade i valkampen satsat stort på vad som de kallade en miljonärsskatt, ett försök att ta tillbaka efter den borgerliga regeringens frikostighet mot höginkomsttagare. Det var med det första som strök med i regeringsförhandlingarna. Och efterlönen, den tidiga danska pensionen var körd redan från början.
   I den danska parlamentariska traditionen ingår att man ska respektera alla tidigare uppgörelser i folketinget. Sådana finns det ett sextiotal av och det innebär att den nya regeringen i stort sett var bunden till händer och fötter.
   Tja, vad mer att säga om själva valresultatet. Jo, det gick som man skulle tro: lätt tillbakagång för Pia Kjærsgaard, katastrof för konservative, vars röster i stället gick till nyliberala Liberal Alliance och i någon mån till Radikale Venstre. Kristdemokraterna åkte ut.

Vad har ändrat sig då?
Ja, knappast den ekonomiska politiken. Nej, vad det handlar om är en sorts stämningsbyte. Ta en sån sak som att SF:s ledare, Villy Søvndal är ny utrikesminister. Ja, det är ungefär som om Jonas Sjöstedt skulle bli det i nästa svenska regering. Ett utmärkt val förstås, både vad gäller kunskaper och personliga kvalifikationer, men det handlar om vad som går för sig. Låt mig citera en kommentator i Berlingske Tidende, Claes Kastholm, som talar om ”‹den nye regering med de mange amatører og støtten fra den kommunistisk-stalinistiske forening, som kaldes Enhedslisten”. Jo det kommer att bli många hatfyllda invektiv och ett ständigt grävande efter affärer. Heller Thorning Schmidt är utsatt på lite samma sätt som Olof Palem. En klassförrädare helt enkelt, en flicka från Österbro av god familj och med god smak – hon kallas ju ibland Gucci-Helle, som slår sig ihop med vänsterslöddret. Danmark kan ju förefalla lugnt och harmoniskt med en välbalanserad borgerlighet. Jag skulle nog vilja påstå att klasshatet vibrerar under ytan.

Vad kommer att hända
En del säger att SF har skrivit under sin egen dödsdom genom sitt nära samarbete med S. Ja, kanske. Och regeringens livslängd? Ja, mycket hänger på Enhedslistens hållning. Deras stöd är ju verkligen inte ovillkorligt. De inser säkert sitt ansvar – vem vill välta en regering man har kämpat i tio år för att etablera. Men förr eller senare kommer den att tvingas föra en ännu mer utpräglad högerpolitik när det gäller ekonomin och då tvingas Enhedslistan att säga nej om inte partiet ska spricka. Det ser alltså inte så muntert ut. En preliminär gissning om regeringens livslängd? Tja, två år.
   Och visst är det jobbigt med motsägelsefulla valresultat som det danska. Ett system med nio partier och låg spärr ger inte särskilt tydliga majoriteter.

”People have the Power” av Gunnar Stensson

Babels torn rasade inte. Inte ens när USA bombade Tvåflodslandet. Försöket att bygga ett torn som sträckte sig till himlen misslyckades för att människornas språk förbistrades ”så den ene inte förstod den andres tungomål”.
   Dessförinnan  ”hade alla människor enahanda tungomål och talade på enahanda sätt”,enligt första mose-bok. Det var det som gjort det möjligt att börja bygga tornet. 
   ”Babels torn” är en babylonisk berättelse som skrevs in i bibeln under judarnas babyloniska fångenskap på 500-talet fvt.
   Patti Smith inspirerades av berättelsen till sin storslagna dikt/sång ”People have the Power”. Den handlar om en värld där ”hela jorden har enahanda tungomål och talar på enahanda sätt”och alla människor förstår varandra. Det berättade hon i TV-programmet Babel härom veckan.
   Till skillnad från Babels torn rasade tvillingtornen i New York. Som korthus. Precis som korthus, faktiskt. Själva raset tog bara några sekunder. En värld bevittnade händelsen. Sedan återstod bara Ground Zero.

Sveket mot Afghanistan av Anders Davidson

Det har gått ett par veckor sedan tioårsdagen av attacken mot World Trade Center och Pentagon. Imorgon fredag är det tio år sedan USA "i självförsvar" attackerade Afghanistan. George W Bush förklarade krig mot terrorismen och att den som inte var med honom var en fiende. Sverige hängde strax på och stretar lojalt vidare.
   Ännu ett årtionde senare, med en ny president i Vita huset fortsätter kriget mot terrorismen, och de till en början framgångsrika internationella styrkorna, dominerade av USA-styrkor, ledda av USA-befäl under Natos banér, har kört fast i ett växande motstånd, i Afghanistan likväl som på hemmaplan.
   Kriget mot terrorismen har satt rättssäkerhet och demokratiska spelregler ur spel, misstänkta terrorister mördas och torteras, civila attackeras, driv spå flykt, skadas. Tiotusentals civila afghaner har fått sätta livet till. Kriget har kostat tusentals ockupationssoldaters liv och lem. Det har kostat USA motsvarande sex års budgetunderskott, 4 000 000 000 000 dollar - minst. Inte alldeles utan betydelse för den världsvida ekonomiska krisen.
   Attacken som inleddes imorgon för tio år sedan skingrade talibanerna och slog sönder al-Qaidas nätverk. Det svåra förtrycket under talibanväldet ersattes av det nygamla krigsherravälde som talibanvinden en gång blåst bort men som nu kom inflygande på USA:s bombmattor. Kaos, korruption, krig.
   Usama bin Ladin är död, stödet för al-Qaida bortsopat av folkliga revolter i de västvänliga arabiska diktaturerna.
   Ibland påstås Pakistan nu vara det stora problemet. Landet har sina egna talibaner och så länge de afghanska talibanerna har en fristad i Pakistan, kommer de att fortsätta sitt gerillakrig.
   Det är ett grumligt resonemang utifrån grumliga tankar. Det stora problemet är ockupationen av Afghanistan och de övergepp och smutsiga allierade vi i väst skaffat och stödjer därför att inte demokratiska principer och mänskliga rättigheter utan ändamålet styr våra länders agerande.
   Världen - inte minst afghanerna - får dras med konsekvenserna av detta, av de dubbla måttstockar vi i namn av krig mot terrorismen tillämpar.
   Är det ett krig värt sitt pris, har Afghanistan - och världen - blivit säkrare?
   Kanske dags att tänka och pröva nytt. Sverige måste som ett första steg i denna omprövning ta hem soldaterna från Afghanistan.
   Vi som insett det måste organisera opinionen mot den svenska krigsleken.

George Bush´s monster i Somalia av Gunnar Stensson

För fem år sedan tycktes Somalia långsamt resa sig efter årtionden av anarki. De Islamiska Domstolarna, ledda av bland andra shejk Sharif Ahmed , återupprättade ett styre enligt lag, avväpnade milisgrupper, säkrade marknadsplatser och skapade trygg kommunikation på vägar och järnvägar.
   Inom ett allt större område återuppstod ett samhälle byggt på lokal kultur och civil ekonomi utan våld. Hoppet växte i det krigshärjade landet.
   Visst fanns det orosmoment. Alla milis- och klan-grupper var inte pacificerade. Den fundamentalistiska ungdomsorganisationen al Shabaab var visserligen svag och obetydlig, men utgjorde ändå en huvudvärk.
   Det nya välståndet i allt större delar av Somalia oroade Etiopiens diktator Meles Zenawi. Han bedrev sedan  många år ett lågintensivt krig för att underkuva den somaliska befolkningen i den oljerika Ogadenprovinsen. Ekonomiskt stöd gav Lundin Oil.
   Meles Zenawi hade som andra diktatorer i Mellanöstern och Nordafrika anslutit sig till the ”War on Terror” och åtnjöt USA:s stöd.
   Han utmålade de Islamiska Domstolarna som en terrororganisation. På själva julafton 2006 invaderade han med USA:s stöd Mogadishu. Mellan 7 och 9 januari 2006 bombade USA landet. Den amerikanska flottan besköt Mogadishu. Angreppet krossade de Muslimska Domstolarna.
   Att slå sönder ett samhälle är lätt. Det gick på några dagar.
   Konsekvensen blev att unga somalier i allt större omfattning anslöt sig till al Shabaab, som blev allt mer fundamentalistiskt.
   Tillsammans hade George W Bush och Meles Zenawi skapat ett monster, Al Shabaab, vars verksamhet visserligen riktade sig mot Etiopien och USA , men som framför allt ökade det somaliska folkets lidande.
   George W Bush skapade många sådana monster på olika håll i världen under sina åtta år vid makten. Ett av dem är Isaias Afeworki i Eritrea som i likhet med Meles Zenawi utmålat sig om engagerad antiterrorist, men som senare vänt sig mot USA i besvikelsen över alliansen USA-Etiopien.
   Al Shabaab härjar i den hungerkatastrof som nu pågår och som orsakas inte bara av torkan utan också av den anarki som blev följden av invasionen 2006. Denna vecka genomförde al Shabaab mitt i Mogadishu ett terrordåd som kostade 60 människors livet.
   Världssamfundet insåg till slut vilken katastrof den etiopisk-amerikanska invasionen orsakat och försökte reparera skadan genom att övertala shejk Sharif Ahmed att leda den nya övergångsregeringen i ett försök att tillvarata den respekt han vunnit som ordförande i de Islamiska Domstolarnas. Men skadan var redan gjord och kunde inte göras ogjord med så klumpiga metoder.
   George W Bush´s somaliska monster fortsätter att sprida skräck och förödelse, samtidigt som torkan driver Somalias befolkningen på flykten.
   En sidoberättelse handlar om de två svenska journalister som Meles Zenawis trupper gripit i Ogadenprovinsen, dit de begivit sig för att utreda den etiopiska diktaturens terror i området och Lundin Oils medansvar. De hotas av långa fängelsestraff.
   Samtidigt kräver allt starkare röster att Carl Bildt ska avgå från utrikesministerposten på grund av hans tidigare inblandning i Lundin Oil.
   Slutligen: VB beskrev den illegala etiopisk-amerikanska invasionen i Somalia medan den pågick 2006-2007. Det är bara att kolla i arkivet.

Levande historia av Sten H.

Steven Jobs, den ena av grundarna till Apple har avlidit, 56 år gammal. Han hyllas nu i pressen och (i delar av) datavärlden som den store innovatören.

Tacksamma kunder lägger blommor utanför Applebutiken på Fifth Avenue och på åtminstone ett dataföretag i Stockholm hedras han med en minnesstund och en tyst minut.

En alternativ historieskrivning
Jag tror att det just i sådana stunder finns ett behov av en alternativ historieskrivning. Kalla den gärna marxistisk om det känns bättre så.
   Steven Jobs växte upp i Silicon Valley, teknikindustriområdet några mil söder om San Francisco. Missil- och rymdprojekt krävde miniatyriserad elektronik och här fanns nu företag som Intel och Hewlett-Packard som blomstrade i rustningskonjunkturen. Den snabba utvecklingen gjorde också att det fanns gott om billig surplus-elektronik för de som byggde i garagen. Elektroniktidningarna för tonåringar började tala om hemmabyggda smådatorer. I sitt januarinummer 1975 erbjöd tidningen Popular Electronics en byggsats till en dator kallad Altair som byggde på Intels mikroprocessor 8080. Priset var 400 dollar, ungefär en hundradel av den dittills billigaste datorn. Det blev en störtflod av hembyggen och datormodeller. Den 21-årige college-dropouten Steve Jobs och hans kompis den något äldre teknologen Steve Wozniak byggde Altair men inspirerades till en ny datorkonstruktion baserad på MOS 6502. Ett Basicsystem köptes från ett annat nystartat företag kallat Microsoft.
   Resultatet blev datorn Apple II som blev en stor framgång1977. Apple producerade mer än en miljon exemplar av vad som nog bör kallas den första persondatorn. Och den såldes inte till hobbyister utan till företag och den såldes därför att det fanns ett program till den som inte fanns på stordatorerna. Det var Visicalc, vad vi nu skulle kalla ett kalkylprogram med vars hjälp man kunde kalkylera alternativa priser t.ex. för en offert. Och utrustningen hade ett pris som låg inom ramen för vad en avdelning på ett företag kunde köpa själva, utan att fråga dataavdelningen om lov.

PC och Mac
Det var tillräckligt för att branschens gigant IBM skulle komma i gång. IBM dominerade datormarknaden i USA och i världen och var misstrogen mot sådana här leksaker. Men man satte upp en avdelning som 1981 tog fram IBM PC. Med sin marknadsföring och sina kontakter i företagsvärlden kunde nu IBM snabbt helt dominera persondator- marknaden. Apple II konkurrerades ut och efterföljaren Apple III blev ett misslyckande Nu var goda råd dyra för Jobs & Wozniak.
   De hade faktiskt redan letat efter idéer och sådana fanns inom människa-dator interaktion. Det här var ett område som var väl försörjt med militära forskningsprojekt som tog fram metodik för stridsledningsskärmarna och jaktpiloternas displayer. Man uppfann t.ex. pekverktyg som datormusen. Och med snabbare elektronik kunde man nu använda bitmappade skärmar där varenda bildpunkt snabbt kunde uppdateras. Sedan början av 1970-talet fanns i Silicon Valley en privat forskningsinstitution, Xerox PARC, grundad på de mängder pengar kopieringsföretaget hann ta ut genom sitt monopol på xerografi/kopiering (innan japanerna tog över). På Xerox PARC uppfanns det mesta av det vi i dag associerar med persondatorer: ikoner, fönstersystem, lokala nät, laserskrivare etc. Det konkretiserades i arbetsstationer som kostade upp mot en miljon, men alltså var avsedda för en person. Steven Jobs fick tillfälle att besöka Xerox PARC och fick se läckerheterna under utveckling. Han kunde nu snabbt hyra in några av de ledande utvecklarna och satte in dem på det pågående Lisaprojektet, senare Macintosh.
   Macintosh lanserades 1984, väckte en del uppseende men har väl aldrig nått över 10 procent av marknaden. Mac är lättare att använda, har alltid legat ett par år före alla Micosoftvarianter av Windows men är lite dyrare och ofta lite långsammare. Man sa, åtminstone förr, att Mac ägnade så där 30 procent av sin kraft åt att vara beredd för användarens infall vid mus och tangentbord. Just denna betoning på användaren var Mac-ens särmärke och den yttrade sig i operativsystemet och i all programvara. Inom vissa branscher: grafisk industri, reklam etc vann Mac terräng, men på andra håll var det inte tal om Mac, den kunde näst intill förbjudas på många arbetsplatser. Mac lanserades ofta som ”användarvänlig”, ett epitet utan innehåll. Man använder ju inte dator för vänlighetens skull utan för effektiviteten. Men man skulle kunna uttrycka det så att för att datorn skulle bli ett verktyg för massorna – hundratals miljoner världen över – var det nödvändigt att utforma kontaktytan på ett lättbegripligt sätt som inte krävde utbildning av användarna. Det är det man har gjort och i stort sett lyckats med och det var en nödvändighet för den masspridning som skett.

PepsiColadirektör tog över
Det gick alltså upp och ner för Mac och kapitalägarna i Apple hade inte tålamod att vänta på att systemets styrka skulle ge utdelning utan sparkade Jobs 1986 och ersatte honom med en PepsiColadurektör. Jobs ägnade sig i stället åt Next, en häftig persondator för forskare och företaget Pixar som gjorde grafik för film. 1997 vacklade Apple på ruinens brant och Jobs inbjöds att komma tillbaka. Sen dess har det bar gått som tåget.
   Jobs var inte elektronikingenjör och inte programmerare. Men han hade en sorts känsla för vad som var tekniskt, ekonomiskt och marknadsmässigt möjligt. Ett grundläggande förhållningssätt under dessa år var att ta fram teknik som låg på gränsen till vad som var möjligt tekniskt och kostnadsmässigt och därefter förlita sig på Moores lag. I grov form: på 18 månader går alla processorer dubbelt så snabbt eller kostar hälften. Teknikutvecklingen fixar allt.
   Vad Jobs dessutom hade var erfarenheterna från Macintosh: jo man kunde slåss med de stora om man gjorde saker snyggare, enklare, bättre. Det fanns en sorts minimalism i sätet att arbeta som bar över till de senare produkterna: iPod, iPad, iPhone. Jobs vann på sin estetik.

Kulturkamp
Under 80- och 90-talen försiggick vad man skulle kunna kalla en kulturkamp mellan PC- och Mac-anhängare som var ytterst upphetsad. Mot det fula, dåliga Microsoft stod det vackra rena Apple. Bill Gates var inte bara dum utan också elak.
   Jag skulle tro att de flesta ser saken annorlunda i dag. Gates hade sin roll som monopolförsvarare och Jobs sin som utmanare och det handlade inte om moral. När Apple på 2000-talet blev stora i musikbranschen var Apple precis lika snåla och avoga och monopolitiska som någonsin Microsoft. Det är strukturerna det handlar om och vilka roller de genererar.
   Till slut två saker: Vad jag minns så skrevs det på 80-talet rätt mycket om Jobs som företagsledare. Han var tydligen en elak jävel, med häftiga utbrott där han avskedade trotjänare på stubben och ständigt krävde orimliga arbetsinsatser. (Min favorit är hans ord till de som låg efter sitt tidsschema: Real artists ship!) Han kanske blev snällare med åren. Här i Lund mottogs han storartat. Universitet hade ett samarbete med Apple som manifesterades med en middag på Svaneholms slott där gästerna stod på gräsmatten och tog emot Steve Jobs som kom med helikopter från himlen och mottogs som en frälsare.

Och Veckobladet? Jo vi har tillverkat Veckobladet på Apples datorer sedan så där 1987 när vi först fick tillgång till en laserskrivare och det underbara programmet PageMaker.

Högrövat stadslik av /j

Alternativtänket har börjat manifestera sig igen. Ytterst glädjande - efter tre decennier när "motsidan" succesivt återtagit basala samhällsterritoriet, här i väst som inte minst ute i globalperiferin. Mesta känns igen sen 70-talet när spontanprotester och motrörelser dominerade - i väntan på att obligatideologier och främmande imperieapologier efterhand  började profitera på Occidentala sprickan sen nukleärhot och ovillkorliga socialiseringstryck "little Boxes" förlorat sin samlade repressiva potential och socialrevolten ett faktum. Lyhördheten inför en även om slugt påförd psedouniversalistisk medelklassnorm blev paradoxalt nog efterkrigstida paradelitknepets självfall - makten alltså Ordningen behövde reinvent itself. Något som sagt skedde - och skam att, för ta lokala spelytan dagens Lundavänster ska avhänga av pensionsmoget veteranfolk. Härstädes ungradikalism saknar både idénorm, uthållighet, kritisk kärna samt uppfinningsrikedom inom manifestationslayouten. Nån lagd för paranoia kunde misstänka dem stå på en agentlista, genre inflytelse- och disintegreringsroteln alltså. Nå, snarare förirrade ut i feministträsket - anlagt av motsidan?! Sjunkytorna dock fler än så - men samtliga puritananstrukna, dem ej har rördelen i falsk och förledande tankedränk materiell kattguldsblänk, alltså. Ordningen med många klövfötter inunder döljklädnaden - inte ens Nova kan de sätta ur spel med resursaktsam metod, nb. Iglooat glassplitter i seg tjärblandning på stora p-platsen, vad sägs? Efterlyses ett subversivt tekniklaboratorium, i LTHs hägn finurligt pengat med statsrådmedel. Revoltandan är nära noll nu, uti flotta/iga retroviktorianska standardkapitalismen och behöver akut respirationshjälp. Wall Streets murar dock i smulstunden under lovande soft siége - holländarpalissader undan bepilade tjo-indianer på 1600-talet? Rådrum, tankerum, friyta.

Så, 70-talet går ej i repris, så där. För systemkritiska ideologierna lyder nu under "Washington consensus" eller snarare Pentagon&Haliburton Inc. Instrumentellt envälde och Pax Maxima råder mao - medan Putinismen söker rädda buffertterritoriet ostpå undan ny mongolism, tartarer och dito turkvälde med åter hemvist å folkfyllda gudsförgätna stäpper eller i pashtunska, barfota bergsrefugier, exvis. Civiliseringsrörelserna här i väst så svaga - pervertliberalism a la Manchester bekrigar nådlöst Gaia och k-sidor samt cafésalonger, sen 1700-talet kritiskintellektuella trafikkryssen eller energirondellerna nu räddhågat marginella, berövade selfesteem jämte kulturkretsvitalt uppdragsmedvetande. Förra motrörelsen med någon framgång rotkällad i Brasilien - den nya nordafrikansk och arabisk. Monotyp oljepalms fettdränkta irrbloss eller sjukljusta lurhjälps systemfacklor - ett väst utan intellektuella fyrtorn men med klerktystnad och dissidentödem, ett Lithos hemvist utan motvallare är dömt förnyas längs viddförlorade katastrofautostradan. Navy Seals kommandoräder ger blott andra tornstört, Europas tunnvalvskatedraler kan stå å ture.

Nå, Zettervallska bondeladan uti Lund, stiftets vanprydnad står nog pall, ett gediget stenbrott med Höörsk genealogi. Men giv mig en traktorgrävare jämte svamp (a)narkosinnad förare, så ryker både Fä'rska glasevenemanget, oädla stadsparkspåbyggnaden jämte kopprade besökscentrat! KSS ska man ju sen ha till nåt - slapp månne myndighetspåhälsning sist när TGV varslade stambaneröjning i östgötska barrskogen, där längst från hus och väg. Suicidaldåd är uteslutna, vi är ju Västerlandets prydno! och helst ska noll offer samlat krävas - men max sammanbrott. Teknikhus heter strategimålet numer och kräver blott nån dunk raffinerad petro, med tillsats samt dämpad batteriborr eller sån där, rundkär campingflaska därtill en vintapparslang. Minimal insats, timat till ny Gudrun med myckenhet snö så slipper vi sotelda hela kontorslandskap uti Borlänge! Detta samhälle eller "system" förtjänar fullödig vanäre bortgång.

Stadsliket till sist: vinddrivna fyllisar, även å vardagsems samt burn-outs och smågalna busschaffisar fanfarer när staden som förlorade sin själ åt världslig succé o hög BNP, nu än närmre egna gravdjupet. Tempora, mores.

Kulturtips

AMIRA
På Palladium den 7 oktober kl 19:30.
Läs mer

Latinamerika i fokus
FILM- OCH KULTURFESTIVAL 3-9 oktober på Spegeln i Malmö och 12-16 oktober på KINO i Lund. Läs mer

Oh Là Là Mon Chéri
Let´s go burlesque! En lekfull, utmanande dansföreställning med en blandning av orientalisk-, flamenco och modern dans, 7 oktober kl 20:00. Läs mer

Teaterrepubliken får barn
En föreställning för vuxna - om barn och andra vuxna. På Djäkneg 7, 17 sep till 13 nov. Fre 07 okt kl. 19:30
Läs mer

48 minutes for Palestine
48 minutes for Palestine är ett fängslande nytt ordlöst drama, om en kvinna och en man som bor tillsammans mot deras vilja, berättat genom fysisk handling och nyskriven musik. På Moriska Paviljongen 8 oktober kl 19.00.
Läs mer

Ane Brun
På Palladium 8 oktober kl 19:30.
Läs mer

CRASH NOMADA & URKOS
internationellt folkpunk och new wave, garagerock med progressiva/psykedeliska influenser på Moriska Paviljongen 8 oktober kl 21:00. Läs mer

De 7 dygderna | Teaterimprovisation | Generositet
På Månteatern den 8 oktober kl 19:00 tar teaterimprovisatörerna och det akademiska Lund ett skamgrepp på dygden Generositet. Läs mer

JONSSON/ALTER VS STEFFI & DENGDENG
På Inkonst 8 oktober kl 23:00.
Läs mer

ESMERALDA
Esmeralda, en av baletthistoriens klassiker visas direkt från Bolsjoj i Moskva till Spegeln och Kino söndag 9 oktober kl 17:00. Läs mer

Malmö förr och nu - En underhållande och intressant föreläsning
Föreläsning om Malmös historia med Andreas Wennick. På Malmö Brygghus i oktober.
Sön 09 okt kl. 15:00. Läs mer

Deadman (US) LIVE
På Babel 10 oktober kl 19:00.
Läs mer

STROMAN/JÖNSSON VOCAL PROJECT
En nykomponerad svit för fem sångare, jazzkvintett och kyrkoorgel utgör den spännande grunden för detta gränsöverskridande projekt med många öppna ytor för improvisation, 10 oktober kl 20:00 i Lunds Domkyrka. Läs mer

TaPlats - Dörrarna Öppnas
På Palladium 10 oktober kl. 19.00
Läs mer

KOPA-FESTIVALEN 11/10
på Victoriateatern 11 oktober kl 19:30.
Läs mer

Middag med Jonas Hassen Khemiri
Den bejublade författaren kommer på besök till Moriska Paviljongen 11 oktober för att samtala med Jonas Jarl. Vår gäst komponerar även en måltid som vi äter tillsammans. Insläpp kl. 18.15. Samtalet börjar kl. 19.00. Läs mer

Circa!
Akrobatens mod blandas med dansarens skönhet. Den passionerade ensemblen från Australien utforskar och tänjer gränserna för vad cirkus faktiskt kan vara. På Lunds Stadsteater 12 oktober kl 19:00. Läs mer

Afenginn (Danmark)
Bastard-Ethno med en suck av nordiskt vemod och en stänk av glad galenskap, på Klaffbron 13 oktober kl 20:00.
Läs mer

MACK 13/10 Tobias Persson, Zeid Andersson
Stand-up på La Couronne Tor 13 okt kl. 20:00. Läs mer

MIKA VAINIO/ECTOPLASM GIRLS
På Inkonst 13 oktober kl 20:00.
Läs mer

Hela kulturcentralens program