Inför den annalkande internationella kvinnodagen presenterar det rödgrönrosa samarbetet:

Den 4-7 mars kl. 18.00 - varje kväll!
Inför åttonde mars kommer vi arrangera feministiska evenemang varje dag - hela veckan! Det kommer att vara en vecka fylld av fantastiska feministiska föreläsningar, festligheter och funderingar kring könsroller, makt och fördelning. Så kom och kämpa för kvinnor av alla sorter och slag hela veckan med oss!
   Allt detta kommer att ske från och med onsdagen den 4 mars och alla kvällar fram till den stora finalen - kvinnodagen den 8 mars. Varje dag har ett tema inspirerat av regeringens fyra jämställdhetsmål. Se till att reservera dina kvällar i kalendern för att inte missa den makalösa kvinnoveckan!
 • Onsdagen den 4 mars kl. 18.00
    PANELSAMTAL - Tema: Kvinnors arbete och pension
 • Torsdagen den 5 mars kl. 18.00
    SERIETECKNARWORKSHOP med Dotterbolaget - Tema: Hushållsarbete

 • Fredagen den 6 mars kl. 18.00
    FÖRELÄSNING med Kvinnojouren Lund - Tema: Mäns våld mot kvinnor
 • Lördagen den 7 mars kl. 18.00
    CAFÉ- OCH POESIKVÄLL MED ÖPPEN SCEN - Tema: Makt

Allting äger rum i ABF:s lokaler på Kiliansgatan 9 i Lund. Lokalen är tillgänglig för personer med rullstol. Det finns även hörselslinga.
Feministiskt Initiativ Lund, Socialdemokraterna i Lund, Vänsterpartiet Lund och Miljöpartiet Lund


8 mars
Demonstration på Stortorget i Lund
 • 10.30-11.30 Sara Duarte från Expo föreläser om "Feministisk antirasism- nationalismens motpol" i Stadshallen.
 • 12.00-13.20 Sånger av Heleneholms Systerskapskör och tal från Vänsterpartiets Martina Skrak, Ung Vänsters Ylva Aspelin och Vänsterns Studentförbund. Efter det blir det demonstrationståg genom Lund.
 • 13.30-14.30 Panelsamtal i Stadshallen om kvinnors arbetsvillkor inom kommun och landsting- Vad bör göras 2015? Med Sussi Wensmark, Kommunals skyddsombud på SUS och Sara Svensson, gruppledare Vänsterpartiet Skåne.
 • 15.00-17.00 Feministiskt självförsvar i Stadshallen (för alla som definierar sig som kvinnor).

Vänsterpartiet Skåne söker politisk sekreterare i Region Skåne

Vänsterpartiet Skåne, vårt partidistrikt, söker nu en ny politisk sekreterare att arbeta med Vänsterpartiets regiongrupp och politiker i Region Skåne.
Se mer i den bifogade filen

Föreläsningsserie arrangerad av Lunds Naturskyddsförening

Vårens serie om fyra föreläsningar på temat Hållbar utveckling och klimat startar nu i veckan som kommer. Vi har engagerat synnerligen kompetenta och intressanta föreläsare, så missa inte tillfället att få veta mer om dessa viktiga ämnen. Det blir som vanligt tillfälle till frågor och diskussion. Föreläsningarna är öppna för alla, så ta med dina släktingar och vänner och fortsätt sedan samtalet hemma och på din arbetsplats. Miljöfrågorna förtjänar att uppmärksammas!
   Föreläsningarna ges i Stadshallens sessionssal kl 19 med mingel från kl 18.30. Tre torsdagar i rad, sista veckan är det på onsdagen.
   5 mars Mikael Klintman, professor i sociologi: Drivkrafter för samhällsförändring
   12 mars Staffan Laestadius, professor em i industriell utveckling: Klimatet och välfärden
   19 mars Gun Rudquist, Naturskydds-föreningen, och Erik Steen Jensen, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet: Ekologiskt och matbrist
   25 mars Ethel Forsberg, tidigare gd för Kemikalieinspektionen: Giftig vardag?

Politiken

Nu finns nummer 2 av v-Lunds tidning ute.
Ladda ner »

Veckans citat

Idag presenterar regeringen direktiven för utredningen om vinster i välfärden.
Om förslagen blir verklighet går mångfalden i vården mot svältdöden. Patienter, äldre och personer med funktionsnedsättning får i slutänden en valfrihet motsvarande DDR.
Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Hämtat från vårdföretagarnas webbsida

Vi har förlorat ett ord av Lucifer

Så länge jag kan minnas har vi inom vänstern använt ordet ”radikal” som ett positivt ord. Vi har sagt att vi står för ”ett radikalt alternativ”, vi har talat om att vi har föreslagit ”radikala reformer”, vi har talat om ”radikala ungdomar”. Vad har vi menat med det? Ja, ordet radikal har med rötter att göra, vi har velat säga att idéerna, reformerna etc har gått på djupet och inte rört sig på utsidan eller ytan. Ja, och så har vi utan att det har ansetts vara nödvändigt menat inte bara ”radikal” utan ”vänsterradikal”, dvs idéerna, reformerna etc har rört sig inom den politiska sfär som präglas av tankar om jämlikhet, social rättvisa och närhet till marxistiska förklaringsmodeller.
   Jag tror att det är slut med det. Jag hör nämligen dagligen i aktualitetsprogrammen, jag läser i tidningar etc. att vi nu alla måste samla oss för att avvärja hoten från ”de radikala”, hur vi måste ta reda på vilka som är källorna till ”radikaliseringen” och därefter bekämpa dem. Om vi märker att någon tonåring håller på att ”radikaliseras” ska vi omedelbart ta kontakt med SÄPO så att lämpliga åtgärder kan sättas in. Det är lite svårare här att ange exakt vad det betyder, men det förmodas tydligen höra hemma i någon sorts religiöst sammanhang. Kanske ska vi tolka ”radikal” här som ”långtgående” och med ”radikal” menas då kanske ”extrem” eller rentav ”extremistisk”.
   Men här finns ingen antydan om vänster- eller högerinriktning eller vilken sorts fördjupning det kan röra sig om i religiöst avseende. Religion förresten, handlar det om det? Är det själva verket antiimperialism det är frågan om, bara det att de använda kampmetoderna är grova eller svårbegripliga och retoriken religiöst präglad?  Ordet ”radikal” verkar ha tappat all anknytning till innehåll eller riktning. Alla riktningar är kanske lika goda /dåliga? Tänk t.ex på Mona Sahlin som har till uppgift att motarbeta extremism, så vitt man förstår av alla sorter. Man kommer att tänka på den s.k. centerextremismen, en gång ett Hasse- och Tageskämt, men nu bistert allvar sen man lärt känna Annie Lööf(c).
   Jag har förstått att den tilltänkte nye Kd-ledaren från Uppsala har sin utbildning från Livets Ords gymnasieskola i Uppsala och tar sin religion på allvar. Är hon ”radikal”?
   Jag kan inte se annat än att ett ord, ”radikal”, har kidnappats för att användas i ett speciellt sammanhang och därmed berövats oss, och jag menar då vänstern. Jag tror att vi har varit slarviga och obetänksamma med ordet och att vi delvis får skylla oss själva. Tråkigt nog kan jag heller inte se vad vi skulle kunna göra åt det inträffade.

Protestera mot Regeringens uttalande 21/2 om Ukraina!

Jag vill särskilt uppmärksamma slutklämmen i uppropet. ”Det är skrämmande att uppleva att svensk politik avseende konflikten i Ukraina i stort sett överensstämmer med den som fördes när Carl Bildt var utrikesminister.” Samma fråga som jag kände mig tvingar att ställa i förra numret angående den nuvarande regeringens hantering av Saudi-affären, har vi verkligen fått en ny regering?
Göran Persson
 

 

Anders Romelsjö på Jinges blogg:
Lördagen 21/2 gjorde Sverige Regering ett uttalande om Ukraina, som enligt min mening visar stora brister i kunskap om konflikten där, och ett okritisk uppslutning bakom ett synsätt som förs fram av världens enda supermakt, USA, känd för sina brutala krig och tortyr detta millenium. Detta har behandlats i många, faktarika inlägg på denna blogg. Den 11/2 hade vi anledning att skarpt påtala några stora missar i Regeringens utrikesdeklaration.
Några insiktsfulla personer har tagit ett bra initiativ till protest mot detta. Nedan följer uppropet, och Regeringens uttalande.
Läs mera
Skriv under protesten

Frigivna Guantamo fångar behöver hjälp av Ana Valdés

 

Kära vänner, jag har gjort flera intervjuer med de sex Guantanamo fångar som har fått politisk asyl i Uruguay. De är sex, har suttit tretton år i fängelse och blivit utsatt för tortyr och förnedringar. Under 13 år har de aldrig sett sina familjer. De har suttit i förvar utan rättegång, inga bevis har hittats mot dem och nu har de äntligen blivit frisläppta.
   Uruguay har fått en lapp från USA som säger att de är oskyldiga och ofarliga.
   De har fått låna ett hus att bo i, second hand kläder och inte mycket mer. Landet här är ett fattigt land och deras advokater har förgäves frågat USA om de är inte berättigade till någon kompensation för alla dessa år som de satt som oskyldiga. Men USA vill inte etablera något prejudikat.
   De lär sig spanska och så småningom ska de kunna arbeta, men just nu ska de börja olika medicinska behandlingar, de har knappt fått någon vård i Guantanamo.
   För mig som har också varit politisk flykting och politisk fånge är det lätt att identifiera mig med dem.
   Jag har fått ta del av er solidaritet och det är därför jag vågar nu ställa den fråga: skulle ni kunna tänka er att bidra till en insamling som vi håller på att göra er för att köpa dem en cykel var och öppna några Skype konto åt dem?
   Telefonkostnader är höga eftersom många av deras släktingar saknar fasta telefoner och datorer, många av deras familjer lever nu som flyktingar i olika flyktingläger i Turkiet och Libanon.
   Deras dröm är att få deras familjer hit men det är en lång väg till detta sker...
Läs mer i The Guardian

   Om vi får tillräckligt många människor som kan sätta in en hundralapp på ett konto som jag öppnar på mitt eget konto klarar vi detta.
Tack och ursäkta om jag besvärar er med detta!


cell Sweden +4670-3213370
cell Uruguay +598-99470758
Konto. Handelsbanken 6133-327857161

Stöd den europeiska namninsamlingen mot det odemokratiska handelsavtalen TTIP och CETA!

Över 1,5 miljoner europeer har undertecknat uppropet mot de nya handelsavtalen TTIP och CETA. I Sverige är det hittills 12 000 personer som undertecknat. Om vi blir minst 15 000 svenskar som stödjer uppropet så godkänns det som ett europeiskt medborgarinitiativ från även Sverige. Hittills har den gränsen nåtts i 11 EU-länder. Vi kan väl inte vara sämre.
Skriv under!

Vad handlar det hela om:
EU planerar att underteckna två omfattande handelsavtal: ett med Kanada (CETA = Comprehensive Economic Trade Agreement) och ett med USA (TTIP = Transatlantic Trade and Investment Partnership). Den officiella linjen är att detta kommer att skapa arbetstillfällen och öka den ekonomiska tillväxten. Men dessa löften baseras på begränsade och partiska konsekvensanalyser, medan andra akademiska studier visar att dessa fördrag kommer att förstöra hundratusentals arbetstillfällen i EU.
   De som kommer att nytta av dessa avtal är stora företag, som utformade dem och lobbade för dem, inte medborgarna. Som skrämmande exempel kan vi nämna Investor-State Dispute Settlement (ISDS): kanadensiska och amerikanska företag skulle ha rätt att stämma Sverige inför privata skiljedomstolar för skador om de anser att deras investeringar och vinster har påverkats negativt av statliga eller riksdagsbeslut (till exempel åtgärder/lagar som skyddar miljön eller konsumenternas rättigheter).
   CETA och TTIP skulle ge mer makt till multinationella företag på bekostnad av demokratin och allmänheten. Vi kan inte låta detta hända och vi måste kräva av europeiska institutionerna och vår egen regering att stoppa TTIP och CETA!
Här kan du läsa mer om avtalen:

Solidarisk körkonsert lyfte en fullsatt domkyrka av Bertil Egerö

Det är numera rätt gott om tiggande EU-migranter i Lund. De som brukar spela dragspel får inte längre roa resenärerna på stationen. Banverket sägs ha accepterat någras klagomål och satt stopp för all musik, även av de fiolister som tjänat på den goda akustiken i Rydes undergång. Vi som rör oss på gatorna påverkas på olika sätt av människor som sitter där, i ur och skur, för att få ihop en liten slant att sända hem. En del rundar, andra ser till att alltid ha mynt i fickan eller börsen. Alla vet vi att dessa mynt inte ger någon lösning på den hårda diskriminering och utsatthet som förekommer inom Europas gränser.
   I lördags eftermiddag var domkyrkan fullsatt, folk stod mellan pelarna, stämningen bar på stor förväntan. Så kom de in, sjungades – åtta stora körer med över 200 sångare förenade i en gemensam sång. Lund är en stor körstad, det borde ha varit en dyr konsert för oss alla. Men inte.

Ulrika Emanuelsson, tonsättare och ledare av Carolinae damkör, tog initiativet till denna manifestation. Hon drog igång planeringen i januari, ungefär samtidigt som nätverket Crossroads bildades, och fick bra gensvar från de andra körerna. Siktet var hela tiden att mobilisera oss lundensare till en manifestation för EU-migranter och andra hårt utsatta, med hjälp av de fina körer som finns i staden. Gratis deltagande av alla körer och körledare, gratis inträde och kollekt för oss som lyssnade skulle ge intäkter som i sin helhet går till samhällets behövande via Diakonicentralen och nätverket Crossroads.

Kultur är politik
Kultur kan vara ett bra redskap. Jag lyssnade till den ena kören efter den andra, tänkte på de stora ’pop’-konserter som organiserats i protest mot fattigdom, apartheid eller andra förhållanden som måste ändras. Genom denna konsert kunde vi som lyssnade känna oss delaktiga i en manifestation mot de fruktansvärda villkor som driver EU-migranterna till att tigga på Sveriges gator och torg. Säkert lades det många stora sedlar i kollektkorgarna när konserten slutligen var över.
   Någon politisk spets fanns just inte i de texter som sjöngs under konserten. Texterna var allmänmänskliga, delvis åt det religösa hållet. Jag njöt desto mer av tonsättningen av Garcia Lorcas De profundis, en dikt om massmorden under Franco-regimen i Spanien. Mer sådant hade setat bra.
   Ulrika Emanuelsson hoppas nu att denna manifestation kan bli något som återkommer år för år. Det vore bra om hennes entusiasm kunde inspirera till mera, ja varför inte till ett liknande arrangemang på sekulär plats?

Mer manifestationer, med debatt!
Mejeriet är en perfekt arena. Där ordnades för några år sedan en stor manifestation för Ship to Gaza. Körmanifestationen i domkyrkan är en utmaning som vänstern, kulturradikaler, trubadurer, jazzmusiker och andra bara inte kan ducka för. Det är dags att agera.
   Och, varför inte, inleda kulturevenemanget med att bjuda in Crossroads till en rejäl offentlig debatt om vad kommun och civilsamhälle kan göra inför de nya villkor Europas växande fattigdom och utsatthet ger oss i Lund, i Skåne, i Sverige.
   Vi behöver hitta vettigare svar på människors utsatthet än mynt i pappersmuggar och sedlar i kollektkorgar. Pengar är viktiga, men problemet är både stort och långsiktigt. De politiska svaren kan inte komma enbart från regering och riksdag – civilsamhällets kraft uttrycks bäst i den lokala gemenskapen. Ulrika Emanuelsson har visat vägen.

Framgafflat - om cykel och trafik: Lund ger avtryck i Trafikförordningen; missvisande om Lilla Fiskaregatan i Sydsvenskan m m av Ulf Nymark

Lund får genomslag i Trafikförordningen
Nu ska cyklister över 15 år få cykla på gatan, även om det finns cykelbana. Det kunde vi läsa om i Sydsvenskan. Det är en framgång för Karin Svensson Smiths (MP) i riksdagen. Tidigare har cyklar med två hjul och tvåhjuliga cyklar med kärra eller sidovagn fått använda körbanan i stället för cykelbanan. Bakgrunden är givetvis att en cyklist, som i Lund kördes på av en bil, bötfälldes för att han kört på gatan i stället för på cykelbanan vid sidan om gatan. Det är minsann inte varje dag eller varje år som Lund indirekt ger avtryck i Trafikförordningen!

Barn tillvänjs vid trottoarcykling
Apropå nya regler: jag har missat att rapportera och kommentera en ny regel som infördes i Trafikförordningen i höstas: barn under åtta år får numera cykla på gångbanan om det inte finns någon cykelbana. Det handlar alltså här om barnets cykel som transportmedel, inte som lekredskap. Vad ska en tycka om denna bestämmelse? För min del anser jag det var helt tokig. För det första menar jag att barn under åtta år överhuvudtaget inte ska cykla på tättrafikerade gator (och det är det som det ofta handlar om där det finns trottoarer). För det andra: risken att eventuell medföljande vuxen också cyklar på trottoaren är givetvis högst påtaglig. För det tredje: om man vänjer barnen vid att cykla på trottoaren talar väldigt mycket för att de fortsätter även efter åttaårsgränsen, upp genom tonår och vuxenliv.

Missvisande i Sydsvenskan om Lilla Fiskaregatan
För någon vecka sedan skrev Cecilia Nebel i Sydsvenskan att cyklister och gående borde inse att de ska samsas om gatuutrymmet. Det har Cecilia givetvis rätt i, men inte på det sättet som hon menar. Gående ska färdas på gatans sidor, inom det område som är markerat som trottoar, och cyklister och andra fordon på utrymmet däremellan, dvs själva körbanan. För gående och cyklisters och övriga fordons plats för färd gäller samma regler som t ex på Östra Mårtensgatan, även om man där markerat skillnaden mellan trottoar och körbana genom pollare. Det stora misstaget med utformningen av Lilla Fiskaregatan är att den är byggd som en gågata, fast den inte är en sådan. Jag har påpekat för Cecilia att hon har missförstått regelverket. Hon gav mej rätt, men har inte korrigerat i tidningen. Det är faktiskt allvarligt att tidningen aktivt späder på förvirringen kring vad som gäller på denna Lunds kanske livligast trafikerade gata.

Uppsala har byggt en snabbcykelled, eller?
Uppsala har byggt en snabbcykelled, den s k Valsätraleden. Jag har inte på plats inspekterat stråket, men har ändå från spridda källor inhämtat att man skiljer gående från cyklister endast med en heldragen linje. Cyklister har inte heller getts företräde gentemot korsande biltrafik. För mej verkar detta på sin höjd vara en halvmesyr.

Cykelmässa i Dronningens By
Nu ser jag i spänd förväntan fram mot cykelmässan i Köpenhamn nästkommande veckoslut, alltså 13-15 mars. Se www.copenhagenbikeshow.dk. Köpenhamn är förvisso värt en sådan mässa!

2022 av Gunnar Stensson

Klostergården hade en gång en hållplats. Jag vill minnas att den hette Höjebro Mölla. Den fanns där järnvägsundergången mellan Nordanväg och Åkerlunds och Rausings väg nu ligger och den försvann någon gång i mitten av 1970-talet.
   2022 ska där ligga en pågatågsstation med 4 till sex avgångar i timman! Vi på Klostergården ska snabbt och lätt kunna resa till Malmö central – eller Köpenhamn. Eller åt andra hållet.
   Vi har länge känt till planerna. Karin Svensson Smith och en direktör för Jernhusen informerade Byalaget i december 2013. Men då fanns det inte någon bestämd tidpunkt för färdigställandet. Nu vet vi. 2022. Om sju år. Det ger en helt annan konkretion.
   Då ska pågatågsstationen vara färdig. Det måste innebära att utbyggnaden av järnvägen också är klar. Och breddningen av järnvägsbron över Höje å.  2022.
   Platsen för pågatågsstationen är visserligen inte slutgiltigt bestämd – man kan tänka sig ett sydligare läge, kanske i förlängningen av Sunnanväg. Men på fotot i Sydsvenskan står stadsbyggnadskontorets projektledare Vesna Vasiljkovic och planchefen Cecilia Hansson vid järnvägsundergången. Det var där den gamla hållplatsen låg. En pågatågsstation där skulle komma att ligga närmast Klostergårdens centrum och Arenan. Vid större evenemang kunde man nå Arenan med järnväg från stora delar av Skåne.

Pågatågsstationen 2022 är alltså ett faktum. De övriga utbyggnadsplanerna existerar ännu bara som visioner. Karin föreställde sig höga hus nära järnvägen med butiker och restauranger i gatuplanet och hyreslägenheter högre upp.
   I Sydsvenskans artikel (4/3) nämns möjligheten av överbyggnad av hela spåret. Då skulle järnvägen inte längre vara en barriär utan hamna under markplanet i en sorts tunnel. Områdena öster och väster om järnvägen skulle förenas. Fantastiskt. Bullret från den täta och i framtiden än tätare tågtrafiken skulle minska.
   Korpvallens fotbollsplaner ska bevaras. Pågatågsstationen ökar tillgängligheten för pojklagen från Malmö och Hjärup och Kävlinge. De behöver inte längre skjutsas i bilar.
   Klostergårdsprojektet finns med i världens största arkitekttävling European. Man väntar förslag från stadsplanerare i hela Europa. Något av dem kan komma att ligga till grund för detaljplanerna.

På lång sikt förestår en utbyggnad av ett större område i sydvästra Lund. Det handlar om Källby reningsverk och dammarna. Byalaget arrangerade en ”djungelvandring” där i höstas. Det är angeläget att naturvärdena tas tillvara. Stigarna på båda sidor om dammarna är ett populärt och viktigt naturstråk där hundratals människor dagligen promenerar och springer.
   Just nu är fågellivet rikt i dammarna. Svanar, hägrar, storskarvar, gäss, gräsänder, bläsänder, smådoppingar, fiskmåsar, viggar, sothöns, skator, råkor, kråkor, glador och kajor vimlar omkring varandra över och under den blanka vattenytan.
   Somliga ska inom kort flyga vidare. Fram i maj är pilarna mellan dammarna och ån hemvist för gökar och näktergalar. I augusti flyger flockar av svalor tätt över vattnet.
   Det blir stökigt när järnvägsbron över Höje å ska breddas (det måste vara klart före 2022). Dessutom ska ett ställverk byggas intill kraftledningen för att trygga järnvägens energiförsörjning. I värsta fall kommer Åkerlunds och Rausings väg att förlängas över ån ner till väg 108.

Jag gjorde en liten inspektionsrunda i förmiddags. Jag mindes hur vi i Klostergården under 1990-talet hoppades kunna bidra till biologisk mångfald genom att utveckla ett ”grönt stråk” från Höje å till stadsparken längs med järnvägen över Södra vägen och genom koloniområdet söder om själva parken.
   Förutsättningarna för det gröna stråket finns inte längre. Men kanske finns det nu ett bredare intresse för att bevara de öar av värdefull natur och djurliv som ännu förekommer i sydvästra Lund. Klostergårdens byalag kommer i alla fall att hålla ett vakande öga på utvecklingen.
   Vi inbjuder särskilt Ulf Nymark, MP, och Björn Abelsson, S, i Byggnadsnämnden att kommentera utvecklingen i kommande nummer av Veckobladet. Och alla andra förstås. Det finns mycket att fundera över och VB är ett utmärkt forum att pröva idéer i!

Vad varje människa bör känna till om invandring, flyktingar och rasisternas lögner av Bengt Hall

Så är titeln på den specialbilaga som finns i tisdagens ETC. ETC kommer som bekant numera ut fem dagar i veckan. Innehållet har  vänsterprofil . Det är en ambitiös satsning. Vi får se hur länge det håller nu när papperstidningarna i allmänhet blir tunnare och tunnare eller helt enkelt försvinner. Framför allt verkar det vara de yngre som valt bort den klassiska tidningen. Man kan ju undra om okunskapen förtvinar i takt med tidningsdöden.
 

Läs hela bilagan hos ETC
 

Jag har plockat ut några väsenliga korn ur ETC-bilagan. Syftet med bilagan är att ”det är dags att ta initiativet, visa på enfalden i rasisternas världsbild men också de enorma möjligheter vi har att skapa ett friare och rättvisare samhälle genom invandring, asylmottagning och solidaritet.” Materialet bygger främst på OECD:s undersökningar och rapporter.

Det påstås att Sverige är ett annorlunda land som tagit emot fler människor födda i andra länder än andra. Det är inte sant. Sverige har nästan 15 procent utlandsfödda. Flera länder har större andel. Extrem åt andra hållet är Finland. Trots jämförbar levnadsstandard är bara var 20:e person utlandsfödd. Samtidigt är arbetslösheten större och Finland har ett lika stort rasistiskt parti som Sverige.

Utifrån BNP-begreppet visas att högre invandrarandel samvarierar med högre tillväxttakt. Det betyder inte att invandring i sig skapar tillväxten men visar att länder med hög invandring inte har lägre tillväxt än liknande länder med lägre invandring. Ett av de vanligaste argumenten från rasistiska debattörer är att utlandsfödda är en orsak till att ett land har massarbetslöshet. Det stämmer inte alls. Ett traditionellt påstående från ett inskränkt fackligt håll är att hög invandring riskerar sämre reallöneutveckling. Ett sådant samband kan man inte se generellt.  Växande inkomstklyftor beror inte på ökad invandring som vissa ibland påstår utan på helt andra faktorer: skattesänkningar, kapitalinkomster stiger mer än löner, ökad arbetslöshet. Det är också falskt att påstå att ökad invandring ger ökade budgetproblem.

Ibland skylls skolans problem på invandringen.  Vid en jämförelse mellan elevernas läsförmåga i olika länder i Pisa-undersökningen kan man inte se att det är antalet invandrare som styr om läsförmågan är bra eller dålig. Man visar också att ökad invandring inte ökar otrygghet, inte minskar livstillfredsställelse och inte innebär sämre jämställdhet.

Staternas offentliga inkomster påverkas i genomsnitt positivt av invandring. Då har man räknat på bidrag och stöd och jämfört med intäkter genom skatter och avgifter för invandrare.  För Sverige visas ett positivt tillskott på cirka 8400 kronor per hushåll. ”Om vi i Sverige istället för att diskutera invandrare som ett problem, investerade, utbildade och anställde de som kommer hit skulle den gemensamma vinsten bli 0,53 procent av BNP, 207 miljarder kronor per år. OECD:s basuträkning visar att invandringen idag ger ett överskott på 8 miljarder per år. Detta handlar då bara om den offentliga sektorns inkomster och utgifter. Det är nog den här OECD-rapporten som Sverigedemokraterna ogillar mest. De talar istället om flera hundra miljarder som årlig kostnad för invandringen och bygger på helt absurda beräkningar.

Rasismen är ett stort ekonomiskt problem, inte invandringen. Historiskt har utvandringen varit ett större problem än invandringen. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter slår fast asylrätten.  Rasister och SD skrämmer med ord som ”Massinvandring” och ”flyktingvåg”. Men flyktingströmmar sker inte jämnt över tiden. 1990-94 sökte 197 000 asyl i Sverige. De flesta från kriget på Balkan. 125 00 fick stanna dvs 25 000 per år. 2010-14 sökte 241 000 asyl, flertalet från Syrien. 106 000 har fått uppehållstillstånd dvs 21 500 per år. Åren emellan låg nivån avsevärt under. Asylsökandet ökar vissa år pga flykt och krig. Rasister försöker gärna framställa flyktingar som lycksökare. I så fall borde antalet flyktingar genom åren vara jämnare fördelat.

Sverige har ingen hög invandring. Totalt invandrade 940 000 människor under tio år. Samtidigt utvandrade 452 000 människor. Verklig nettoinvandring blir då bara 488 000 personer. Sanningen är att om vi inte tog emot flyktingar och inte tog emot gäststudenter och EU-medborgare så skulle Sverige bli ett allt mindre befolkat land. Vi skulle bli färre. Utan invandring krymper Sverige och blir därmed fattigare.

När rasister i sin hets mot invandrare påstår att de har ”den tysta majoriteten bakom sig” så är det helt enkelt inte sant. Svenska folket är enligt en undersökning det absolut mest positiva av alla inom EU när det gäller invandring. 23 procent mycket positiva, 49 procent ganska positiva. Bara 8 procent var mycket negativa.

Därför är de finska skolorna bäst i Europa av Gunnar Stensson

I Finland råder konsensus om skolpolitiken. Huvudprincipen är likvärdighet. Det ska inte förekomma någon skillnad mellan skolorna. Skolorna jämförs inte, det krävs samma kvalitet på alla skolor. 
   Det så kallade fria skolvalet förekommer inte. I stället tillämpas närhetsprincipen. Den kommer att skärpas i lagstiftningen. Elever ska gå i den skola som ligger i deras eget distrikt.
   Privata skolor förekommer nästan inte alls. I Finland vill man absolut inte ha någon skolshopping.
   Finnarna har förtroende för den statliga skolan. Det ger lärarna pedagogisk auktoritet. De kan ställa krav på eleverna, kräva dokumenterad kunskap och tydligt säga vad som är rätt eller fel utan att riskera reaktioner från arbetsgivare eller föräldrar.
   Den svenska skolpolitiken uppfattas som ett varnande exempel.

Därför hör de svenska skolorna till världens sämsta
Sverige är det enda land i världen där man fritt får etablera friskolor och göra vinst på skattemedel. Förebilden var Chile, där Pinochetregimen etablerade ett extremt marknadssystem enligt nationalekonomen Milton Friedmans teorier. Nu har Chile skrotat systemet på grund av de skador det orsakade.
   Sverige har alltså ett unikt skolsystem. Unikt och extremt. Men när man levt under extrema förhållanden några år vänjer man sig. Det extrema uppfattas som normalt. Därför undrar somliga om det kommer att finnas skolor och vårdinrättningar om det inte längre går att göra vinst på dem.
   I Sverige har man övergett tanken på en enhetlig skola med hög kvalitet. I stället tillämpas kundval. Det innebär att man privatiserat ansvaret för barnens skolgång.  Skillnader mellan skolorna uppmuntras för att alla ska kunna välja den skola som man, trots bristande insyn och kunskap, tror passar det egna barnet bäst. Skolshoppingen och den vilseledande reklamen är institutionaliserade genom regelbundet återkommande skolmässor.
   Eftersom skolorna konkurrerar med betygen har det svenska skolsystemet ett inbyggt betygsinflationstryck i skolsystemet. Det har lett till att man tvingas till nationella mätningar för att granska betygssättningen. Den svenska skolan är i hög grad byråkratiserad, på bekostnad av kunskapsförmedlingen.
   Lärarnas ställning är svag. Att betala ut låga lärarlöner är den viktigaste metoden att göra vinst i friskolorna.  Academedia, den största privata skolkoncernen, betalar cirka 2500 kronor lägre lärarlöner än det genomsnittet. Så har de också miljardomsättning.
   En annan vinstfaktor är klasstorleken. De privata skolorna har större klasser. Detta blir möjligt genom att de systematiskt undviker elever med problem. Dem överlåter man till de kommunala skolorna. Skolsegregationen ökar alltså kontinuerligt.
   Även de kommunala skolorna har tvingats anpassa sig till kundsystemet. Också till dem har eleverna nu en kundrelation, inte en förtroenderelation. När som helst kan en elev, eller förälder, välja en ny skolprodukt. Låga betyg kan de skylla på läraren.

   Det försvagar lärarnas auktoritet. De tvingas skriva på tystnadskontrakt för att inte genom kritik försvaga det egna skolföretagets konkurrenssituation.

Lund hade fyra likvärdiga gymnasieskolor fram till en bit in på 1990-talet: Vipan, Katte, Spyken och Polhem. Alla skolorna hade för att undvika segregation både teoretiska och praktiska program. Närhetsprincipen tillämpades genom att skolorna hade var sitt upptagningsområde.
   Somliga program fanns bara på en skola. I de fallen fungerade Lund som ett enda upptagningsområde. Valfriheten var stor tack vare mängden olika program.
   De borgerliga partierna rev upp närhetsprincipen. V och S påpekade att det skulle slå mot Vipan trots att skolans höga kvalitet, eftersom valet av skola styrs också av andra faktorer än kvalitet som till exempel tillgången till kaféer och butiker i närområdet.
   Utbildningsnämnden satsade extra resurser på Vipan bland annat i form av speciellt utformade gymnasieprogram som bara förekom på Vipan. Det hjälpte inte. Skolan tappade elever. Lunds gymnasier blev mer och mer segregerade.
   Vipan är i dag en ren yrkesskola. Samtidigt har Alliansen berövat yrkesprogrammen gymnasiebehörigheten.

Katastrofen i Pisamätningen gjorde Alliansen panikslagen. En jämförelse mellan Sveriges och Finlands skolresultat i grundfärdigheter som läsförståelse, matematik och problemlösning visar omfattningen av det svenska skolfiaskot.
   I början av 2000-talet hade de båda länderna ungefär samma goda resultat. Efter några år med Alliansregeringens skolpolitik var skillnaden mellan länderna markant.
   Finska elever låg på plats 5 i läsförståelse. Svenska elever fick en bottennotering och hamnade på plats 36.
   I matematik nådde Finland placeringen 12. Sverige hamnade på plats 38.
   Finland blev etta i problemlösning.
   Därför genomförde Jan Björklund FP, en skur av skolreformer - betyg i årskurs 4 är den senaste - på områden som inte påverkade de grundläggande strukturfelen: friskolor, kundval, vinstuttag och skolpeng. Strukturfelen grundar sig ju på liberal ideologi. Reformerna förvärrade problemen eftersom de saknade både lärarstöd och vetenskapligt stöd.
   Följden är ökat kaos, ökad segregering, sämre resultat.
   Ingen har hittills vågat göra något åt de grundläggande problemen. Det är kanske också politiskt svårt. Alliansen har förvandlat svenskarna till privatkunder i stället för medborgare, inom såväl skola som vård.
   Så länge det förhåller sig så kommer den svenska skolans förfall fortsätta. Sverige har ingen chans att hävda sig mot Finland, trots att vi för inte så länge sedan hade ett liknande skolsystem och en topplacering i Europa och världen.