Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.          

Samtal om: Höje å naturskyddsområde och källby reningsverk

 

Träffpunkt Virvelvindsvägen fredagen den 18 februar kl 1400.
Samtalsledare Gunnar Stensson, Klostergårdens byalag.

Utflykter med Lunds Konsthalls Vänner

 

Lördag 9 april. Klippans kyrka, Hishults konsthall och Teckningsmuseet i Laholm.
Tisdag 3 - onsdag 4 maj. Bornholms konstmuseum, Gudhjems museum, gallerier mm
Onsdag 1 juni. Wanås
Gå med i föreningen och följ med på utflykterna! 

Kolla föreningens hemsida för mer information.

Gratis bussresor i Lunds kommun på lördagar

 

Vänsterpartiets förslag om gratis bussresor på lördagar skulle ge Lunds centrum med alla dess butiker, torg, teatrar, föreläsningssalar, muséer, frisörer och serveringar en helt ny vitalitet. Samtidigt skulle biltrafiken minska. Förslaget bör utvecklas till en förstudie till gratis bussresor alla dagar året runt.            

Folkomrösta om vinstförbud i skolan

 

Nooshi Dagostar och Daniel Riazat i Aftonbladet 14/2
Den parlamentariska demokratin fungerar inte alltid. Ibland trixar politikerna bort väljarnas vilja.
   Det gäller till exempel frågan om vinstförbud i skolan. Cirka 80 procent av väljarna och 97 procent av lärarna är emot det nuvarande vinstsystemet. Det gäller också de borgerliga väljarna. 75 procent av M-väljarna underkänner det nuvarande skolsystemet och ännu fler C-väljare. Men partiernas ledningar har ofta egna vinstintressen eller sitter i knäet på friskolornas lobbyister.
   Vänsterpartiet föreslår en folkomröstning som låter folket avgöra om vi ska ha ett system som ger vinstdrivande bolag – det vill säga alla bolag – rätt att bedriva skolor, eller ett jämlikt och demokratiskt skolsystem
   Sydsvenskan reagerar med magen: ”Folkomröstning om vinster populism från vänster”. SDS ledare 16/2. Tidningens ledarredaktion företräder friskolornas lobbyister och sviker majoriteten av väljarna inom L, C och M.
   Den bästa analysen av det nuvarande skolsystemet finns i En annan klass av Emma Leijnse. Läs den!           

Rapport från riksdagen: Utrikespolitisk debatt!

Den här veckans stora händelse i riksdagen var den årliga utrikespolitiska debatten. Den inleds med att utrikesministern läser upp den utrikespolitiska förklaringen och därefter hölls en åtta timmar lång debatt. Varje parti har en debattör i första rundan, och sedan får alla andra riksdagsledamöter skriva upp sig på talarlistan. Vänsterpartiet deltog med fem personer denna gång, för att kunna täcka upp så många ämnen som möjligt. Självklart blev det säkerhetspolitiska läget i Ukraina en stor diskussion i debatten samt den återkommande frågan om svenskt Nato-medlemskap, men vi lyfte såklart också utrikespolitiska hjärtefrågor som Palestina och Västsahara.

Hela debatten finns att lyssna på här.            

Idag torsdag var vi fyra vänsterpartister som ställde frågor till ministrarna i frågestunden i riksdagens kammare. Vi ställde frågor om hur utsläppen från vägtrafiken ska minska så att vi når våra mål, om hur polisen ska gå från ord till handling med tanke på de stora resurser de har fått senaste tiden samt om hur det kan komma sig att Sverige exporterar polisdatorer som kan användas för avlyssning till diktaturen i Myanmar. Jag själv frågade inrikesministern vilka åtgärder han tänker vidta med anledning av att ett kinesiskt företag har vunnit upphandlingen om säkerhetskontroller på Arlanda.

Frågor och svar finns här.            

Idag har riksdagen röstat om motioner som handlar om livsmedelsfrågor, cybersäkerhet, alkohol/narkotika/tobak, digitalisering och post, samt väg och fordonsfrågor. Vi håller på att beta av alla de tusentals motioner som lämnades in i höstas.
   För min egen del har den extrainkallade Försvarsberedningens arbete påbörjats. Denna gång kommer vi nog ha ganska få möten, regeringens mål är att vi ska vara klara innan vårbudgeten presentera som en månad. De borgerliga partierna vill ha flera miljarder mer till försvaret, så vi får se var regeringen kommer hamna i slutändan.
Hanna Gunnarsson, riksdagsledmot (v) Lund         

Därför segrade talibanerna i Afghanistan av Gunnar Stensson

Det kalla kriget mellan supermakterna USA och Sovjetunionen utkämpades ofta i tredje världen eller i beroende länder och ledde till förödande övergrepp. Det bör man vara medveten om idag när ryska arméer inringat Ukraina och USA skickar trupper till Europa.
   Sovjetunionens invasion i Afghanistan 1978 slutade efter tio år med att de ryska trupperna tvingades lämna landet. Då hade 1,3 miljoner afghaner mist livet och 5 miljoner tvingats fly.  Efter ytterligare några års inbördeskrig kunde talibanerna etablera en islamisk nationalstat.
   USA:s på lögner grundade invasion i Irak 2003 förödde landet och skapade IS.
   USA:s invasion i Afghanistan efter 11 september 2001 slutade med tillbakadragandet ur Kabul 2021. Hur många människoliv kriget kostat det afghanska folket finns det ännu inga bekräftade siffror på. En miljon? De offrades för att skydda USA mot terrorism.
   För en månad sedan besökte en afghansk regeringsdelegation Oslo för att vädja om bistånd mot svälten som orsakats av 40 år av supermaktsinvasioner och den missväxt som är en följd av klimatuppvärmningen.
   Den amerikanske historikern Carter Malkasians klarlägger händelseförloppet i sin genomgripande analys The American War in Afghanistan. A History, Oxford university 2021.
   Han fastslår – i skarp motsats till den gängse bilden – att den stat som talibanerna etablerade efter Sovjetunio-nens nederlag fungerade, att våldet där var begränsat och att lag och ordning övervägde. Talibanerna lyckades stoppa krigsherrarnas anarki. Deras traditionella islam kunde kontrollera kaoset och säkrade därigenom talibanernas uthållighet. De blev visserligen överrumplade av USA:s plötsliga angrepp 2001, men under det 20-åriga krig som följde byggde de upp det motstånd som tvingade USA att fly från Kabuls flygfält.

Under de tjugo år som den USA-stödda regeringen härskade i Kabul skedde en historisk omvandling av Afghanistan.

            

Två skilda samhällsalternativ uppstod. I regeringskontrollerade områden upprättades en demokratisk regim efter västerländskt mönster, kvinnorna blev jämställda, barnen fick tioårig skola, en sorts marknadsekonomi infördes. Korruptionen var visserligen förödande och det hela byggde på amerikanskt beskydd och amerikanska pengar men afghanerna fick trots allt en föreställning om ett demokratiskt alternativ. Kabuls folkmängd steg till 5 miljoner. Många hoppades att den amerikanska närvaron skulle fortsätta så att ekonomin och det relativt fredliga tillståndet i Kabul kunde bestå. Hela tiden förhärjades landsbygden.
   Samtidigt konsoliderades det talibanska styret på landsbygden med gemensamt omfattade islamiska lagar och värderingar, en religiös tro (som delades av många i Kabul) och ett nationalistiskt motstånd mot utländsk närvaro. Folket längtade framför allt efter fred och trodde att den kunde vinnas genom seger för talibanerna.

Talibanerna står nu inför uppgiften att försona och samordna de båda alternativen. De måste dessutom bekämpa internationella terroristgrupper som IS och al Qaida. De måste upphäva sin internationella isolering. De måste tillämpa allt det moderna kunnande som finns i Kabul. Trossatser måste ifrågasättas. De måste försörja folket. Ett viktigt steg i det arbetet var den afghanska regeringsdelegationens besök i Norge för en månad sedan.

P.S. Jag återkommer i nästa VB med Malkasians analys av orsakerna till USA:s nederlag och vad som kunnat göras för att få ett slut på ett krig som inte kunde vinnas och som varade fem år längre än Vietnamkriget.
   Malkasians historia avslutas våren 2020. USA:s uttåg i augusti 2021 blev ett mer förödande nederlag än han kunde föreställa sig.    

Krigsjulen 1941 av Gunnar Stensson

Det var snöigt och kallt i Hässleholm när mamma steg ur det fullsatta tåget med Jan och mig strax före jul 1941. Vi skulle fira jul hos mormor och morfar i Färlöv. Far var på Gotland. Han hade blivit inkallad några veckor tidigare. Morfar körde oss i bil genom ett mörkt Skåne där bara enstaka ljus skymtade. Jag visste att nazisterna fanns i Köpenhamn några mil bort. Den tyska armén stod utanför Moskva och finnarna belägrade Leningrad. Alldeles nyss hade japanerna anfallit Pearl Harbour och Förenta Staterna dragits in i kriget. Tyska och sovjetiska ubåtar och minor sänkte fartyg i Östersjön och Nordsjön. Jag var åtta år och Jan sex.

På julafton när vi hade fått våra julklappar satt vi framför en kakelugn med en brasa. Morbror Bengt och moster Yvonne hade också kommit. Han var klädd i en stilig uniform och hade blanka stövlar. Moster Yvonne var ung och hade mörkt lockigt hår. På golvet låg deras bruna airdaleterrier. Jag hade fått en träbåt med en råttfälla i. Man spände råttfällan och byggde sedan en kajuta och lite annat ovanpå. En ubåt hörde till, också av trä. Den kunde skjuta iväg en torped.  När torpeden träffade båten slog råttfällan igen och båten exploderade. Kajutan och andra överdelar flög iväg. Sedan satte man ihop båten och sprängde den igen. Det blev tråkigt i längden. Det var en Brioleksak. Jag undrade långt senare vem jag fått den av. Jan fick en stor marsipangris.

Jag fick också Fänrik Ståls sägner av morfar i en stor illustrerad upplaga med pärmar i guld och rött. Jag kunde bitar av dikterna utantill för Far hade gett mig en folkupplaga av Fänrik Stål redan förra julen. (Den trycktes i 20 tusen ex under det finska vinterkriget med förord av Väinö Tanner, författaren Sillanpää och Ture Nerman. Jag har den 82-åriga boken framför mig här. I boken ligger också ett kort till min 7-årsdag från mormors hushållerska Matte i Färlöv. Henne tyckte jag om).

Klockan sex på juldagens morgon var vi i kyrkan på julotta. Vi sjöng Var hälsad och andra julpsalmer Morfar predikade. Vi visste inte då att han julen 1944 skulle få ett slaganfall i predikstolen och dö. Han fick aldrig uppleva krigsslutet.

Tågresan hem till Växjö blev jobbig. Mamma hade mycket att bära, och jag med. Tåget var fullt av inkallade beväringar i filtaktiga uniformer. Det stannade i Hästveda och alla måste gå ut och byta till ett annat tåg. Jan klämde fingrarna och en snäll soldat plåstrade om honom. Resan tog lång tid. När vi kom till Växjö var det natt och våningen var ganska kall.

Det dröjde ett par månader innan Far kom hem. Medan han var på Gotland hade vi fått fältpost från honom och svarat i tilldelade fältpostkuvert utan adress. (Jag antar att Astrid Lindgren censurerade dem i Stockholm). Hans uppgift på Gotland var att leda gudstjäns-ter med de tusentals inkallade som befann sig där under jul och nyår. Han skulle också ha själavård – det vill säga ta sig an inkallade med problem. Resorna till och från Gotland skedde nattetid i mörklagda trupptransportfartyg. Soldaterna var sjösjuka och rädda att båten gå på en mina eller sänkas av en ubåt, vilket någon gång skedde.

När far kom hem framåt februari visade han upp en stilig uniform. Som fältpräst hade han avancerat från tjänsten som värnpliktigt skrivbiträde till någon sorts officer och det måste synas. Det som var allra mest komiskt var att han hade utrustats med pistol. Han skrattade när han visade oss den. Pistolen var blank och svart och ganska tung. Jag fick en Soldatinstruktion som jag fann mycket intressant. Där fanns en bild av ett eldöverfall som svenska soldater genomförde mot fiender som intet ont anande rastade kring en eld i skogen. Där fanns också en beskrivning av pistolen, hur den skulle plockas isär och hur den skulle användas.