Lars-Åke Henningsson och Kerstin Alsund är gifta.
Lars-Åke Henningssons begravning sker i Uppståndelsens kapell fredagen den 8 juni klockan 11.
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2012-05-31
Konsert i Helgeandskyrkan
Helgeandskyrkan
lördagen den 2 juni kl 17
"Violin Variations"
Ian Peaston, violin
lördagen den 2 juni kl 17
"Violin Variations"
Ian Peaston, violin
Allhelgonagården
Ögonvittnesskildringar måndagen 4 juni kl 19.00- ca 21 på IKTs teologiska café på Allhelgonagården i Lund.
På temat Hur undvika att se mig själv som ett offer? kommer Susanne Grimheden att ge en ögonvittnesskildring från Israel/Palestina med röster från bl a en judisk israel och en kristen palestinier.
Och på samma IKT-café får vi en annan ögonvittnesskildring: Egyptierna från Tahrirtorget till vallokalerna av Sameh Egyptson som ger ögonvittnesskildringar av den politiska utvecklingen i Egypten på den senaste tiden. Sameh var delaktig i de revolutionär kretsarna i Kairo innan han kom till Sverige som politisk flykting 1990. Han åkte många gånger till Egypten sedan revolutionen bröt ut och följer utvecklingen noga via Twitter och Facebook. Han kommer hem till Skåne 1/6 från Kairo.
På temat Hur undvika att se mig själv som ett offer? kommer Susanne Grimheden att ge en ögonvittnesskildring från Israel/Palestina med röster från bl a en judisk israel och en kristen palestinier.
Och på samma IKT-café får vi en annan ögonvittnesskildring: Egyptierna från Tahrirtorget till vallokalerna av Sameh Egyptson som ger ögonvittnesskildringar av den politiska utvecklingen i Egypten på den senaste tiden. Sameh var delaktig i de revolutionär kretsarna i Kairo innan han kom till Sverige som politisk flykting 1990. Han åkte många gånger till Egypten sedan revolutionen bröt ut och följer utvecklingen noga via Twitter och Facebook. Han kommer hem till Skåne 1/6 från Kairo.
En syndare som omvänt sig
Lars Hansson, FP, kräver ökade anslag till skolan. ”Det blir större
glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig än över 99
rättfärdiga som inte behöver omvända sig.”
Lukas 15, 6.
Lukas 15, 6.
Beslut och förhållanden att vredgas över
ETT: Vård och omsorgsnämnden privatiserar den
personliga assistansen. 43 vårdtagare tvingas välja om. Valfrihet är att
välja som allianspolitikerna vill. Fem kommunala enhetschefer
protesterar mot utmaningsrätten: ”Det är en kränkning mot brukarna.
Arbetsplatser som riskerar bli uppköpta är inga attraktiva
arbetsplatser.” SDS Lund 27/4 Jan Samuelsson, 14 maj Anders Sandström
TVÅ: Yngre personer med demens och andra sjukdomar delar lokal med ett äldreboende på Papegojelyckan. Kränkande journalföring, slarvig dokumentation, brister i hantering av fel och klagomål. Socialstyrelsen kräver att Vård- och omsorgsstyrelsen vidtar åtgärder. SDS Lund 28/5 Sandra Stendahl
TRE: Utbyggnaden av södra stambanan försenas från 2014 till 2016. Regeringens tillstånd att fortsätta med projektet dröjer. Samrådsmötena skjuts upp. 700 miljoner saknas. Projektledaren hoppar av.
SDS 31/5 Martin Runol
TVÅ: Yngre personer med demens och andra sjukdomar delar lokal med ett äldreboende på Papegojelyckan. Kränkande journalföring, slarvig dokumentation, brister i hantering av fel och klagomål. Socialstyrelsen kräver att Vård- och omsorgsstyrelsen vidtar åtgärder. SDS Lund 28/5 Sandra Stendahl
TRE: Utbyggnaden av södra stambanan försenas från 2014 till 2016. Regeringens tillstånd att fortsätta med projektet dröjer. Samrådsmötena skjuts upp. 700 miljoner saknas. Projektledaren hoppar av.
SDS 31/5 Martin Runol
Almedalen igen, nu med lundaprofil av Lucifer
Nu laddar Lund upp inför Almedalsveckan där man kommer att framträda i det s.k. Öresundshuset. 
Lund
vill nu kunna matcha Malmö och Helsingborg och skickar en manstark
delegation av kommunalråd till Visby. Helmfrid blir vår Reepalu. Årets
budget för de förenade städerna har höjts till 1.8 miljoner vilket bör
räcka till några salta pinnar med dryck. Pressmeddelandet (se länk från
Lunds hemsida) har rubriken ”Ministerspäckat program”, vilket alltså
förväntas locka. ”Medverkar vid seminariet gör bland andra
migrationsminister Tobias Billström, biskop Antje Jackelén och Pia
Kinhult, regionstyrelsens ordförande i Region Skåne samt ordförande i
Öresundskomiteen.” Vi måste nog erkänna att migrationsminister
Billström nog inte har den stora attraktionskraften och kanske inte ens
Pia Kinhult och biskopen. Nån gång framåt slutet av veckan ska visst
också kulturminister Adelsohn titta in under en lunchtimme. Men det är
förstås ett riv och ett slit efter notabiliteterna och inte så lätt att
få ihop det.
Själva pressmeddelandet ger oss anledning föreslå att till kansliet av politiker, kommunikatörer och PR-personligheter knyts en adjungerad tjänst (deltid) som stavningskonsult. Det är bra att ha i samband med pressmeddelanden.
Bland programpunkterna är det annars skonsamt återhållet vad gäller framträdanden från Lunds ditresta politiker. Det enda vi kunnat upptäcka är att Mats Helmfrid, kommunalråd (m), ska medverka i en diskussion om miljonprogrammen. Programmet presenteras så här ” Utan större hänsyn till de sociala värdena i en upprustning av miljonprogrammet kommer konsekvensen med nödvändighet bli en påtaglig underinvestering i det bredare samhällsperspektivet.” Jaha, på det viset. Vad ska Helmfrid säga om det? Det får nog vara för min del.
Ja i övrigt är det ju fint på Gotland så där vid midsommartid och det är inte helt fel med några glas vitt i på uteserveringarna i den ljumma Visbynatten. Men är det rimligt att skattebetalarna ska stå för notan? Jag får nog kolla in rese- och representations- räkningarna framåt höstkanten. Det ska bli spännande att se om de klimatkompenserar sina flygresor.
Lund
vill nu kunna matcha Malmö och Helsingborg och skickar en manstark
delegation av kommunalråd till Visby. Helmfrid blir vår Reepalu. Årets
budget för de förenade städerna har höjts till 1.8 miljoner vilket bör
räcka till några salta pinnar med dryck. Pressmeddelandet (se länk från
Lunds hemsida) har rubriken ”Ministerspäckat program”, vilket alltså
förväntas locka. ”Medverkar vid seminariet gör bland andra
migrationsminister Tobias Billström, biskop Antje Jackelén och Pia
Kinhult, regionstyrelsens ordförande i Region Skåne samt ordförande i
Öresundskomiteen.” Vi måste nog erkänna att migrationsminister
Billström nog inte har den stora attraktionskraften och kanske inte ens
Pia Kinhult och biskopen. Nån gång framåt slutet av veckan ska visst
också kulturminister Adelsohn titta in under en lunchtimme. Men det är
förstås ett riv och ett slit efter notabiliteterna och inte så lätt att
få ihop det.Själva pressmeddelandet ger oss anledning föreslå att till kansliet av politiker, kommunikatörer och PR-personligheter knyts en adjungerad tjänst (deltid) som stavningskonsult. Det är bra att ha i samband med pressmeddelanden.
Bland programpunkterna är det annars skonsamt återhållet vad gäller framträdanden från Lunds ditresta politiker. Det enda vi kunnat upptäcka är att Mats Helmfrid, kommunalråd (m), ska medverka i en diskussion om miljonprogrammen. Programmet presenteras så här ” Utan större hänsyn till de sociala värdena i en upprustning av miljonprogrammet kommer konsekvensen med nödvändighet bli en påtaglig underinvestering i det bredare samhällsperspektivet.” Jaha, på det viset. Vad ska Helmfrid säga om det? Det får nog vara för min del.
Ja i övrigt är det ju fint på Gotland så där vid midsommartid och det är inte helt fel med några glas vitt i på uteserveringarna i den ljumma Visbynatten. Men är det rimligt att skattebetalarna ska stå för notan? Jag får nog kolla in rese- och representations- räkningarna framåt höstkanten. Det ska bli spännande att se om de klimatkompenserar sina flygresor.
Hon tog över predikan och hamnade på S:t Lars
av Gunnar Stensson
En dag rågades måttet. Nu måste det ske! Prästen stod där i
predikstolen och pladdrade. Som alla söndagar. Hon hade tänkt på det
länge, tänkt och våndats. Vem var hon att göra sådana anspråk? Vilka
skulle konsekvenserna bli? Hur som helst, nu måste det ske. Äntligen
reste hon sig i kyrkbänken och tog med hög och klar röst över predikan.
Året var 1916. Första världskriget rasade. Sverige befann sig i ekonomisk kris. De sociala spänningarna växte, liksom arbetslösheten. Svensk spannmål exporterades till Tyskland. De rika exportörerna profiterade. Nöden var stor. Hungerkravaller förekom.
Strax efter prediko-upproret i kyrkan såg prästen till att hon blev gripen och skickad till S:t Lars. Där satt hon fängslad till sin död 1934. Kostnaden för hennes uppehälle betalades av socknen.
Hon begravdes på S:t Lars kyrkogård och var snart glömd, på S:t Lars och i sin hemsocken.
Men inte helt. Hon efterlämnar en dikt, som blivit bevarad och som man kan läsa på en anslagstavla i S:t Lars vårdcentral där den finns återgiven tillsammans med ytterligare några dokument om institutionens historia.
Det fanns någon, vän, kristen, kamrat eller vårdare, som delade hennes tankar, respekterade henne och såg till att dikten bevarades.
”Varen ordets görare. Bygg!
Giv goda råd åt dem som stad och land regera
Tryck pengar! Använd dem förståndigt!
Vi vill ha fabriker, inte fängelser!
Tänk rätt! Gör rätt, det goda Gud bjuder,
Gör det och lycklig var.”
Diktens kärna är konkret och innebär en skarp kritik, riktad mot tidens överhet: ”Tryck pengar! Använd dem förståndigt! Vi vill ha fabriker, inte fängelser!”
Dikten är också aktuell, i Grekland, i Spanien... Där höjer andra anonyma sina röster – och fängslas.
PS. På 1970-talet skrev Lars-Åke Henningsson en uppsats om maktstrukturen i kyrkan.
Året var 1916. Första världskriget rasade. Sverige befann sig i ekonomisk kris. De sociala spänningarna växte, liksom arbetslösheten. Svensk spannmål exporterades till Tyskland. De rika exportörerna profiterade. Nöden var stor. Hungerkravaller förekom.
Strax efter prediko-upproret i kyrkan såg prästen till att hon blev gripen och skickad till S:t Lars. Där satt hon fängslad till sin död 1934. Kostnaden för hennes uppehälle betalades av socknen.
Hon begravdes på S:t Lars kyrkogård och var snart glömd, på S:t Lars och i sin hemsocken.
Men inte helt. Hon efterlämnar en dikt, som blivit bevarad och som man kan läsa på en anslagstavla i S:t Lars vårdcentral där den finns återgiven tillsammans med ytterligare några dokument om institutionens historia.
Det fanns någon, vän, kristen, kamrat eller vårdare, som delade hennes tankar, respekterade henne och såg till att dikten bevarades.
”Varen ordets görare. Bygg!
Giv goda råd åt dem som stad och land regera
Tryck pengar! Använd dem förståndigt!
Vi vill ha fabriker, inte fängelser!
Tänk rätt! Gör rätt, det goda Gud bjuder,
Gör det och lycklig var.”
Diktens kärna är konkret och innebär en skarp kritik, riktad mot tidens överhet: ”Tryck pengar! Använd dem förståndigt! Vi vill ha fabriker, inte fängelser!”
Dikten är också aktuell, i Grekland, i Spanien... Där höjer andra anonyma sina röster – och fängslas.
PS. På 1970-talet skrev Lars-Åke Henningsson en uppsats om maktstrukturen i kyrkan.
En tänkt sommarvandring av Gunnar Stensson
Klockan är åtta. Det är söndag. Vi står utanför läkarbostaden i S:t
Lars. Medan vi väntar beundrar vi näsduksträdet mellan Vårdcentralen
och överläkarbostaden, Det blommar lika vackert som det i Botan – men
det hinner kanske blomma över till på söndag.
Rymden ljuder av fågelsång, och trafiken på Lundavägen har tystnat. Vi vandrar genom ett fragment av den bokskog som en gång täckte Skåne, över Höjebro, västerut längs ån och den långa dammen som nästan ingen känner till och spanar mellan jätteträden in i den sumpiga, doftande, surrande, kvittrande, kluckande skånska subtropiska djungeln för att upptäcka de ormar och jätteödlor som måste finnas där bland paddor, grodor och sjöfåglar.
Bortom S:t Lars drar vi ut på den höga brinken söder om Höje å med vid utsikt över Riksbyggens snart färdiga täta London-kvarter och den ödsliga, skräpiga byggplatsen med kranar, grushögar, jordhögar, caterpillars, truckar, arbetarbodar, och bortom den Klostergårdens tegelmassor avbrutna av höga träd.
När vi passerat den frodiga grönskan under järnvägsbron med dess graffitimålningar och monument över den 2009 avlidne Jonas kommer vi ut på de skånska prärien, himmel och böljande vetefält som snart går i ax ända bort till horisonten. Vispgräddsvita hagtornsbuskar och snart blommande fläder kantar fälten. Trolleberget syns inte. Trolle trollade bort det.
Nedför trappan och över Värpinge-bron till Källby-dammarna, där en aristokratisk häger spatserar på en balk och stirrar ner i vattnet vars yta klyvs av karparnas höga svarta ryggar medan paddorna honkar och grodorna surrar i det höga gräset och en stjärnhimmel av grodögon flyter i vattnet: tusentals nyfödda små grodor. Pilsnabba svalor susar genom insektssvärmarna ovanför. Andmammorna följs av bruna lurviga ankungar, ett stolt svanpar glider fram med två nykläckta ungar efter sig, doppingen stoltserar i sina sommarfärger, dyker och är försvunnen en hel minut, de tjocka frodiga tistelplantorna är snart meterhöga liksom nässlorna, gräset och hundkexen.
Vi beskådar det brusande eller porlande dagvattnet som strömmar ut genom en kulvert som man kunde gå till stan genom, om den var torrlagd. Och där låg den gamla kvarnen, och kvarnrännan, tom på vatten nu efter en torr vår. Vi tränger oss fram mellan betande hästar, in under de hundraåriga träden och upp från Klockhuset mot överläkarbostaden. Efter två timmar och drygt fem kilometer är vandringen slut.
Den som vill jämföra texten med verkligheten ska veta att vi samlas utanför S:t Lars vårdcentral söndagen den 3 juni klockan 8 på morgonen. En frivillig avgift på 20 kronor samlas in till Klostergårdens byalag innan vi startar vandringen.
Rymden ljuder av fågelsång, och trafiken på Lundavägen har tystnat. Vi vandrar genom ett fragment av den bokskog som en gång täckte Skåne, över Höjebro, västerut längs ån och den långa dammen som nästan ingen känner till och spanar mellan jätteträden in i den sumpiga, doftande, surrande, kvittrande, kluckande skånska subtropiska djungeln för att upptäcka de ormar och jätteödlor som måste finnas där bland paddor, grodor och sjöfåglar.
Bortom S:t Lars drar vi ut på den höga brinken söder om Höje å med vid utsikt över Riksbyggens snart färdiga täta London-kvarter och den ödsliga, skräpiga byggplatsen med kranar, grushögar, jordhögar, caterpillars, truckar, arbetarbodar, och bortom den Klostergårdens tegelmassor avbrutna av höga träd.
När vi passerat den frodiga grönskan under järnvägsbron med dess graffitimålningar och monument över den 2009 avlidne Jonas kommer vi ut på de skånska prärien, himmel och böljande vetefält som snart går i ax ända bort till horisonten. Vispgräddsvita hagtornsbuskar och snart blommande fläder kantar fälten. Trolleberget syns inte. Trolle trollade bort det.
Nedför trappan och över Värpinge-bron till Källby-dammarna, där en aristokratisk häger spatserar på en balk och stirrar ner i vattnet vars yta klyvs av karparnas höga svarta ryggar medan paddorna honkar och grodorna surrar i det höga gräset och en stjärnhimmel av grodögon flyter i vattnet: tusentals nyfödda små grodor. Pilsnabba svalor susar genom insektssvärmarna ovanför. Andmammorna följs av bruna lurviga ankungar, ett stolt svanpar glider fram med två nykläckta ungar efter sig, doppingen stoltserar i sina sommarfärger, dyker och är försvunnen en hel minut, de tjocka frodiga tistelplantorna är snart meterhöga liksom nässlorna, gräset och hundkexen.
Vi beskådar det brusande eller porlande dagvattnet som strömmar ut genom en kulvert som man kunde gå till stan genom, om den var torrlagd. Och där låg den gamla kvarnen, och kvarnrännan, tom på vatten nu efter en torr vår. Vi tränger oss fram mellan betande hästar, in under de hundraåriga träden och upp från Klockhuset mot överläkarbostaden. Efter två timmar och drygt fem kilometer är vandringen slut.
Den som vill jämföra texten med verkligheten ska veta att vi samlas utanför S:t Lars vårdcentral söndagen den 3 juni klockan 8 på morgonen. En frivillig avgift på 20 kronor samlas in till Klostergårdens byalag innan vi startar vandringen.
Svensk skola har havererat
Göran Persson behövde pengar. Han kom på idén
att skaffa fram dem genom att flytta ansvaret för skolan från staten
till kommunerna. Alla med någon kunskap om skola protesterade. Det såg
ut som om han skulle misslyckas.
Hans huvudargument var decentralisering, dvs att flytta makten över skolan närmare brukarna. Många köpte argumentet – det var i takt med tiden då, på 1990-talet. Men ingen riksdagsmajoritet var i sikte. V vägrade – tills Ylva Johansson, V:s taleskvinna i skolfrågor, övertalades att byta ståndpunkt. Hur det skedde är oklart. Därmed var riksdagsmajoritet uppnådd. Beslutet fattades.
Likvärdigheten, grundbulten i det svenska skolsystemet, avskaffades i praktiken. Barn i Kävlinge hänvisades till Tolvåkersskolan. Barn i Lund hade tillgång till Tunaskolan. Kommunalpolitiker med skattesänkning som enda ambition skar ned. Hundratals Tolvåkersskolor uppstod. Fältet blev fritt för skolval, friskolor, segregation, kommersiali- sering. Elevernas kunskapsnivå sjönk. Tusentals ungdomars framtidsutsikter försämrades.
Dittills brukade eleverna gå i skolan närmast hemmet. Där var kontakten mellan föräldrar och lärare tät. Där hade de sina kamrater. Det kallades Närhetsprincipen. När skolorna var likvärdiga fungerade den bra. Vid mitten av 1990-talet var svensk skola faktiskt bäst i världen.
Hans huvudargument var decentralisering, dvs att flytta makten över skolan närmare brukarna. Många köpte argumentet – det var i takt med tiden då, på 1990-talet. Men ingen riksdagsmajoritet var i sikte. V vägrade – tills Ylva Johansson, V:s taleskvinna i skolfrågor, övertalades att byta ståndpunkt. Hur det skedde är oklart. Därmed var riksdagsmajoritet uppnådd. Beslutet fattades.
Likvärdigheten, grundbulten i det svenska skolsystemet, avskaffades i praktiken. Barn i Kävlinge hänvisades till Tolvåkersskolan. Barn i Lund hade tillgång till Tunaskolan. Kommunalpolitiker med skattesänkning som enda ambition skar ned. Hundratals Tolvåkersskolor uppstod. Fältet blev fritt för skolval, friskolor, segregation, kommersiali- sering. Elevernas kunskapsnivå sjönk. Tusentals ungdomars framtidsutsikter försämrades.
Dittills brukade eleverna gå i skolan närmast hemmet. Där var kontakten mellan föräldrar och lärare tät. Där hade de sina kamrater. Det kallades Närhetsprincipen. När skolorna var likvärdiga fungerade den bra. Vid mitten av 1990-talet var svensk skola faktiskt bäst i världen.
De nya kvalitetsskillnaderna aktualiserade ”det fria skolvalet”. Samtidigt kom friskolorna. I propagandan hette det att de främjade mångfald. I praktiken ledde de till segregation. Riskkapitalisterna såg chansen till profiter. Snåla kommuner såg chansen att minska kostnaderna. På barnens bekostnad.
På gymnasienivå fick vi ”fritt sök” i Skåne. Det innebär rätt att välja gymnasium i hela regionen. I praktiken har det gynnat Lund på bekostnad av likvärdiga gymnasier i städer som Trelleborg, Ystad, Landskrona och Eslöv. De utarmas. Gymnasisterna reser. Lund planerar en femte gymnasieskola.
Finansieringen
Det gällde bara att finna ett lätthanterligt skolfinansieringssystem. Det kom. Det kallades skolpeng. Skolpeng och konkurrens skulle leda till höjd kvalitet genom att pengapåsarna, eleverna alltså, sökte sig till de bästa skolorna. I praktiken blev effekten att skolpengen berövade skolor och elever med särskilda behov nödvändiga resurser. De överfördes till skolor där de inte behövdes. Profit uppstod – och skeppades till skatteparadisen.
Hur skulle folk veta vilken skola som var bäst? Genom betygen. En skola som satte höga betyg fick många pengapåsar. Betygsinflationen rullade igång. Riskkapitalister och skolledningar tvingade lärare att sätta höga betyg. Obehöriga, lågavlönade och därför beroende lärare anställdes av friskolorna. Skyhöga vinster genererades. Störst profit gjorde koncerner som Kunskapsskolan och John Bauer, båda verksamma i Lund. Inte ens Miljöpartiet vågar ifrågasätta floskeln att vinst leder till kvalitet.
Katastrofen
I juni 2011 konstaterade SNS den svenska skolans katastrof i rapporten Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd? Nya rapporter bekräftade och fördjupade bilden. Och där sitter vi nu.
Under Jan Björklund har den svenska skolan som en Titanic efter kollisionen med isberget sjunkit till en bottennivå. De politiska partierna inser att man åtminstone måste prata om reformer.
På en punkt kan de kanske komma överens: det är nödvändigt att återföra det pedagogiska och ekonomiska ansvaret för skolan från kommunerna till staten. Bara så kan skolans likvärdighet på sikt kanske återställas.
Självfallet måste skolpengen bort. Fördelningen av resurser ska utgå från barnens behov. Inte från riskkapitalisternas girighet.
Självfallet måste kvaliteten i lärarutbildningen återställas.
Självfallet måste närhetsprincipen tillämpas. När skolans likvärdighet återställts kan den tillämpas med förnuft, som före kommunaliseringen. Skolan ska finnas där barnen bor.
Att närhetsprincipen tillämpas med förnuft innebär att möjligheten till skolval faktiskt kommer att finnas kvar, men inte som nu, då det tillämpas helt ansvarslöst, utan med utgångspunkt från pedagogiska och sociala förutsättningar.
Gunnar Stensson
Bidragskarusellen av Sven-Hugo Mattsson
Han har hög lön, det skall han ha eftersom
han har lång utbildning och har stort ansvar på jobb. Han har, än så
länge, inga bidrag, inga räntebidrag eftersom han inte har lån, inga
bilbidrag eftersom han har nära till jobb. Han städar själv sin
lägenhet och han kommer inte år ROT-bidraget eftersom han bor i en trea
i LKF, Lunds kommunala bolag. Hyran i den nyproducerade centrumnära
lägenheten är 11.000 kr.
Så köper han en mindre villa i Röstånga vid sluttningen upp mot Söderåsen. Han har alltid haft en längtan att flytta ut till naturen, han är en riktig friluftsmänniska. Han har nu, på gångavstånd tillgång till Odensjön, Nackarpsdalen, Kopparahatten, enebacken vid Anderstorp och många andra av Skånes skönaste naturställen.
Bidragskarusellen
Med sin höga lön hade han klarat de ökade kostnaderna bra, men nu börjar en bidragskarusell.
Huset kostar två millioner, han rustar upp det så att han får samma goda standard som i LKF. Över tiden lägger han ner 700.000 kr på upprustningen. För att komma till jobbet i Lund, kollektivtrafiken från, till Röstånga är inte den bästa, köper han en bil för 300.000 kr.
Han lånar till allt, tre millioner, räntan på fyra % ger honom en räntekostand på 120.000 kr.
Han får dra av för allt och får ett räntebidrag på 36.000 kr, 3000 kr i månaden. Eftersom han får dra av för alla milen till jobbet, 10 mil per dag, får han ytterligare en tusenlapp, per månad, i bilbidrag. För att kompensera sig för den tid det tar att köra till jobb, 1.5 timmar om dagen, köper han hushållsnära tjänster, städning, trädgårdsarbete, räfsning av löv och snöskottning när så behövs. Så får han ytterligare en tusenlapp i månaden i RUT- bidrag.
Han sitter nu med 5.000 kr, varje månad, i bidrag och kan också, över tiden, kamma hem 200.000 kr i ROT-bidrag.
Varför?
Meningen med bidrag måste ju rimligtvis gå bara till dem som lever ur hand i mun, de som annars inte kan leva ett värdigt liv. I exemplet ovan går 5.000 kr i månaden ut i bidrag till en person som hade klarat sina ökande levnadskostnader på egen hand. Genom de bidrag han får för boendet, räntebidrag och ROT-bidrag har han faktiskt inte högre hyreskostnad än den i LKF, trots att han har samma goda standard, har en stor tomt och bor i en lugn miljö så som han alltid önskat.
Normalt borde ett bidrag sökas, sökas med förklaring varför bidraget behövs. Du får intehyresbidrag utan ansökan och där du redogör för inkomst och hyra. Du får inte försörjningsstöd utan att du vänds ut och in, du får inte ha förmögen eller ha bil. Dessa måste bort innan du får stöd.
I det ovan beskrivna fallet bestämmer du själv hur mycket bidrag du vill ha. Begränsning finns i ROT- och RUT systemet, men är väldigt högt.
Ger jobb
Man kan fråga sig: vad får vi skattebetalare, som inte har några bidrag, för vinst på dessa bidrag? För att han släpper ut massor av koldioxid och sliter asfalt när han färdas 2.500 mil på väg till och från jobb. Knappast! För att det ger jobb i ROT- och RUT? Tja, i LKF – boendet skapas jobb för vaktmästeri och för de som städar trapporna. Även LKF rustar upp sitt bestånd och ger jobb inom byggsektorn. Skillnaden är att de i hyresrätt får betala själv medan den före detta grannen får bidrag för allt han företar sig.
Skall man då inte kunna få bidrag för de jag ovan beskriver. Jo, men det måste ju för tusan vara selektivt. Du måste ju, precis som när du får hyresbidrag och försörjningsstöd visa ditt behov av bidraget. Om du själv bestämmer dig, som i det här fallet, att flytta från den ort du bor och verkar i, så skall du inte, rätt självklart, få del av bilbidraget. Jag kan tänka mig att den som köper sitt första boende kan få ett räntebidrag, dessutom måste det utgå från vilken inkomst du har. RUT-bidrag är för mig något ruttet och det har ju visat sig att det är ett klassbidrag, många har inte råd att köpa hushållsnära tjänster, inte ens med bidraget som ges. ROT-bidtaget är väl ok om jag kan visa att min lägenhet inte håller godtagbar standard. Men att få ROT för lyxrenoveringar är inte klokt och att du dessutom får räntebidrag om du lånar för renoveringen, är märkligt.
Observera att den som får räntebidrag för boendet, många ggr kan kamma hem goda vinster.
Politiskt
Tyvärr finns en närmast total enighet i riksdagen om detta. Vid ändrad majoritet kommer dessa bidrag att bestå, i stort sätt. Vänsterpartiet är väl emot RUT-bidraget, bra. Miljöpartiet har tagit upp en diskussion om bilbidraget, det är också bra men jag tror inte man riktigt vågar framhävda. Socialdemokraterna vill begränsa (halvera?) hur mycket du kan få i RUT och ROT.
Det absurda räntebidraget finns det dock ingen som helst diskussion om. Det är jättesummor som går ut i bidrag från statskassan. Hade vi begränsat räntebidragen så som jag beskriver ovan hade vi fått in mer till statskassan än vad höjda inkomstskatter kan ge.
Så köper han en mindre villa i Röstånga vid sluttningen upp mot Söderåsen. Han har alltid haft en längtan att flytta ut till naturen, han är en riktig friluftsmänniska. Han har nu, på gångavstånd tillgång till Odensjön, Nackarpsdalen, Kopparahatten, enebacken vid Anderstorp och många andra av Skånes skönaste naturställen.
Bidragskarusellen
Med sin höga lön hade han klarat de ökade kostnaderna bra, men nu börjar en bidragskarusell.
Huset kostar två millioner, han rustar upp det så att han får samma goda standard som i LKF. Över tiden lägger han ner 700.000 kr på upprustningen. För att komma till jobbet i Lund, kollektivtrafiken från, till Röstånga är inte den bästa, köper han en bil för 300.000 kr.
Han lånar till allt, tre millioner, räntan på fyra % ger honom en räntekostand på 120.000 kr.
Han får dra av för allt och får ett räntebidrag på 36.000 kr, 3000 kr i månaden. Eftersom han får dra av för alla milen till jobbet, 10 mil per dag, får han ytterligare en tusenlapp, per månad, i bilbidrag. För att kompensera sig för den tid det tar att köra till jobb, 1.5 timmar om dagen, köper han hushållsnära tjänster, städning, trädgårdsarbete, räfsning av löv och snöskottning när så behövs. Så får han ytterligare en tusenlapp i månaden i RUT- bidrag.
Han sitter nu med 5.000 kr, varje månad, i bidrag och kan också, över tiden, kamma hem 200.000 kr i ROT-bidrag.
Varför?
Meningen med bidrag måste ju rimligtvis gå bara till dem som lever ur hand i mun, de som annars inte kan leva ett värdigt liv. I exemplet ovan går 5.000 kr i månaden ut i bidrag till en person som hade klarat sina ökande levnadskostnader på egen hand. Genom de bidrag han får för boendet, räntebidrag och ROT-bidrag har han faktiskt inte högre hyreskostnad än den i LKF, trots att han har samma goda standard, har en stor tomt och bor i en lugn miljö så som han alltid önskat.
Normalt borde ett bidrag sökas, sökas med förklaring varför bidraget behövs. Du får intehyresbidrag utan ansökan och där du redogör för inkomst och hyra. Du får inte försörjningsstöd utan att du vänds ut och in, du får inte ha förmögen eller ha bil. Dessa måste bort innan du får stöd.
I det ovan beskrivna fallet bestämmer du själv hur mycket bidrag du vill ha. Begränsning finns i ROT- och RUT systemet, men är väldigt högt.
Ger jobb
Man kan fråga sig: vad får vi skattebetalare, som inte har några bidrag, för vinst på dessa bidrag? För att han släpper ut massor av koldioxid och sliter asfalt när han färdas 2.500 mil på väg till och från jobb. Knappast! För att det ger jobb i ROT- och RUT? Tja, i LKF – boendet skapas jobb för vaktmästeri och för de som städar trapporna. Även LKF rustar upp sitt bestånd och ger jobb inom byggsektorn. Skillnaden är att de i hyresrätt får betala själv medan den före detta grannen får bidrag för allt han företar sig.
Skall man då inte kunna få bidrag för de jag ovan beskriver. Jo, men det måste ju för tusan vara selektivt. Du måste ju, precis som när du får hyresbidrag och försörjningsstöd visa ditt behov av bidraget. Om du själv bestämmer dig, som i det här fallet, att flytta från den ort du bor och verkar i, så skall du inte, rätt självklart, få del av bilbidraget. Jag kan tänka mig att den som köper sitt första boende kan få ett räntebidrag, dessutom måste det utgå från vilken inkomst du har. RUT-bidrag är för mig något ruttet och det har ju visat sig att det är ett klassbidrag, många har inte råd att köpa hushållsnära tjänster, inte ens med bidraget som ges. ROT-bidtaget är väl ok om jag kan visa att min lägenhet inte håller godtagbar standard. Men att få ROT för lyxrenoveringar är inte klokt och att du dessutom får räntebidrag om du lånar för renoveringen, är märkligt.
Observera att den som får räntebidrag för boendet, många ggr kan kamma hem goda vinster.
Politiskt
Tyvärr finns en närmast total enighet i riksdagen om detta. Vid ändrad majoritet kommer dessa bidrag att bestå, i stort sätt. Vänsterpartiet är väl emot RUT-bidraget, bra. Miljöpartiet har tagit upp en diskussion om bilbidraget, det är också bra men jag tror inte man riktigt vågar framhävda. Socialdemokraterna vill begränsa (halvera?) hur mycket du kan få i RUT och ROT.
Det absurda räntebidraget finns det dock ingen som helst diskussion om. Det är jättesummor som går ut i bidrag från statskassan. Hade vi begränsat räntebidragen så som jag beskriver ovan hade vi fått in mer till statskassan än vad höjda inkomstskatter kan ge.
ÖT-maffian? av jiell
Rubriken smög sig men får ändå kvarstå,
till gemen förbryllelse. Normalitets- enhets eller fördumningskulturen
nu så tjock att man kan gå på den. Schlager, krimmisar, sport och
frågetävlingar samt invånarna i TV11-huset mogna för dårasylen. Så det
man kallar nyheter och halvtankefabriken Agenda där systemlojaliteten
och självrättfärdigandet behändigt mjukmanipuleras fram. Ibland en
liten glimt av kritiskhet eller eftertanke vart exvis ambassadmobbing
kan leda - så tar styrkans evangelium åter över och den väg beträds ånyo
som väldigt få inom västlig elit och folkflertal ens ids överväga
efterhanda, och allra minst ev. slutliga konsekvenserna av. Enhetstänk
råder - standardboten heter kollaps.
Geopolitiska sammanklappningar, var det. USSR:s fall riskerar bli västs eget. USA har ju aldrig gått på en ordentlig bakstöt i sina numera autopilot expansionistiska ambitioner, där max antal av skiftande vasallstatus såklart ska med, i de oavbrutet å mixnivå pågående operationerna. Och finns nåt forskat i ämnet imperiers självsyn och yttre/inre utvecklingshistoria samt generella förutsättningar jämte interaktion med impgelikar lär västliga intellektuella sektorns aktuella ställning och välfunktion stjälpa spridning och genomslag. I vår nyromerska Colloseum-era härskar nöjena och alltmer destruktiva korttänktheten. Västs bristande trohet inför egna omistliga idealen blir dess fall, tro mej. Muslimska världen sägs ohjälpligt utvecklingshämmad kring avsaknaden av en Upplysningstid. Om vi själva då alltmer förnekar eller rentav aktivt undertrycker dess idégods, vad blir konsekvenserna?
Dessutom slutade ju Upplysningstiden i franska revolutionen samt därefter Napoleonska kejsardömet och så nån slags tidiga 1800-talets världskrigsförövning. Därpå österrike(anglo)ledda Restaurationen samt efter ett liberalt och radikalt mellanspel vid sekelmitten en lika reaktionär som produktivkraftsdynamisk långstabil tid, då nationella europeiska integrationsprocesser kring en ödesdiger monarkistisk återkomst reorganiserade världen i en fullbordad kolonial erövring - samt spetsade inbördes rivaliteterna och vapnen. Kulmen blev 1914 - och kulmen därute facit av nån slags normalt lågnivå månghundraårig global masskonflikt där attityder inkl. inte minst självbedrägeri, var tyngsta beväpningen i en ras- och civilisationskonceptmässigt fotad underordning. Ja, hur ser egentligen rimlig begreppsbildning på makronivån ut från fattigvärldens horisont? Världskrig oavbrutet från 1492 med en smärre lindring efter Hiroshima - varefter kolonisystemet modifieras, status quo återställd.
Så Upplysningsarvet som framför allt avsatte liberalismen och pånyttfödde europeiska humanismen, med uppsjön faktiska och intellektualplan följdrörelser är ju faktiskt en svårartat intermittent tillämpningshistoria, i rentav egna del av världen. Mesta tiden råder mörker eller ett svårmulet tillstånd och hur se på Pax Americana där höga idealen och instrumenten används i motsatt syfte, att undergräva andras rättigheter och globala pluralismen samt inte minst gemensamma överlevnaden. Ja, vad kalla en så djävulsk epok?
Får se vart nuvarande kvalificerade otänk leder oss! Till sist så några ord om MÖ-krisen, egentliga ämnet. Rysslands vägval i Libyenkonflikten förblir svårt att begripa. Fanns ju en transkontinental motsida som inbegrep även en nyckelmedlem inom NATO, Tyskland och flera av utomvästliga aktörerna stora och tunga som Sydafrika och Brasilien. Ryssland har nu förlorat en buffertstat och rimlig allierad mot centrala aggressiva västmakter, jämte NATO-operatörer. Den respekt Ryssland åtnjuter som en världsmakt är kantstött och dess västbalanserande funktion och ledarroll undergrävd. Ryssland framstår smått oskött som under Nikolaj II, fegt och på defensiven. Syrien har dock inget val, för att överleva är Assadregimen villig och kanske tvunget sätta Ryssland på det hala. Konsekvenserna kan bli förödande och märkligt att GB, Frankrike och USA driver på konflikten så lättvindigt, då samman med starka sunnistatsaktörer. Man låter västmedia sprida behändiga versioner om att regimen ligger bak bilbomberna - eller än otroligare al Quaida. I så fall är det element som fjärrstyrs, eller ges möjlighet agera av väst. Syrien är ett mål i sig för offensiva västmaktsgänget, sunniregimerna och Israel men kopplingen till Iran och Libanon samt olösta Palestinakonflikten inkl. olösta Golanhöjdsfrågan gör insatserna pokerhöga. Detta är hybrispolitik och som ev. alternativ förebygga ett israeliskt Irananfall direkt dåraktigt. Att sen hysa regionala inkl. avsmittning annorstädes ambitionen att Ryssland marint och till inflytande att säga må förvisas till Svarta havet - tja, tror aktuella västhöksstater att kalla krigets slut kan köras i repris i syfte inhösta ännu större strategiska och maktbalansvinster? Noteras bör sen att traditionellt oberoende stater som Schweiz och Indien deltar i ambassadstängningsaktionen samt att Frankrike under Hollande fortsätter Sarkozys linje, pht. Vad nu är frukten av påtryckningar och önskemål jämte vad oöverlagda egenvalda reaktioner. Det är många som springer med bensin till bålet, uppenbart. Men ladorna samt arsenalerna äro fulla som inför 1:a världskriget och stämningen likaså förträfflig samt tron på rättfärdigheten i egna agerandet smått strålande. Medierna är därtill tjänstvilliga tofflor och kritiska klimatet här i väst allmänt obefintligt - de intellektuella har tagit långsemester och lär nog backa egna saken. Akademikerna å sin sida gläds väl åt kommande sidoinkomster för tyck i rutan, så när som på Agrell och några till. Homo Bellis, m.a.o.
Geopolitiska sammanklappningar, var det. USSR:s fall riskerar bli västs eget. USA har ju aldrig gått på en ordentlig bakstöt i sina numera autopilot expansionistiska ambitioner, där max antal av skiftande vasallstatus såklart ska med, i de oavbrutet å mixnivå pågående operationerna. Och finns nåt forskat i ämnet imperiers självsyn och yttre/inre utvecklingshistoria samt generella förutsättningar jämte interaktion med impgelikar lär västliga intellektuella sektorns aktuella ställning och välfunktion stjälpa spridning och genomslag. I vår nyromerska Colloseum-era härskar nöjena och alltmer destruktiva korttänktheten. Västs bristande trohet inför egna omistliga idealen blir dess fall, tro mej. Muslimska världen sägs ohjälpligt utvecklingshämmad kring avsaknaden av en Upplysningstid. Om vi själva då alltmer förnekar eller rentav aktivt undertrycker dess idégods, vad blir konsekvenserna?
Dessutom slutade ju Upplysningstiden i franska revolutionen samt därefter Napoleonska kejsardömet och så nån slags tidiga 1800-talets världskrigsförövning. Därpå österrike(anglo)ledda Restaurationen samt efter ett liberalt och radikalt mellanspel vid sekelmitten en lika reaktionär som produktivkraftsdynamisk långstabil tid, då nationella europeiska integrationsprocesser kring en ödesdiger monarkistisk återkomst reorganiserade världen i en fullbordad kolonial erövring - samt spetsade inbördes rivaliteterna och vapnen. Kulmen blev 1914 - och kulmen därute facit av nån slags normalt lågnivå månghundraårig global masskonflikt där attityder inkl. inte minst självbedrägeri, var tyngsta beväpningen i en ras- och civilisationskonceptmässigt fotad underordning. Ja, hur ser egentligen rimlig begreppsbildning på makronivån ut från fattigvärldens horisont? Världskrig oavbrutet från 1492 med en smärre lindring efter Hiroshima - varefter kolonisystemet modifieras, status quo återställd.
Så Upplysningsarvet som framför allt avsatte liberalismen och pånyttfödde europeiska humanismen, med uppsjön faktiska och intellektualplan följdrörelser är ju faktiskt en svårartat intermittent tillämpningshistoria, i rentav egna del av världen. Mesta tiden råder mörker eller ett svårmulet tillstånd och hur se på Pax Americana där höga idealen och instrumenten används i motsatt syfte, att undergräva andras rättigheter och globala pluralismen samt inte minst gemensamma överlevnaden. Ja, vad kalla en så djävulsk epok?
Får se vart nuvarande kvalificerade otänk leder oss! Till sist så några ord om MÖ-krisen, egentliga ämnet. Rysslands vägval i Libyenkonflikten förblir svårt att begripa. Fanns ju en transkontinental motsida som inbegrep även en nyckelmedlem inom NATO, Tyskland och flera av utomvästliga aktörerna stora och tunga som Sydafrika och Brasilien. Ryssland har nu förlorat en buffertstat och rimlig allierad mot centrala aggressiva västmakter, jämte NATO-operatörer. Den respekt Ryssland åtnjuter som en världsmakt är kantstött och dess västbalanserande funktion och ledarroll undergrävd. Ryssland framstår smått oskött som under Nikolaj II, fegt och på defensiven. Syrien har dock inget val, för att överleva är Assadregimen villig och kanske tvunget sätta Ryssland på det hala. Konsekvenserna kan bli förödande och märkligt att GB, Frankrike och USA driver på konflikten så lättvindigt, då samman med starka sunnistatsaktörer. Man låter västmedia sprida behändiga versioner om att regimen ligger bak bilbomberna - eller än otroligare al Quaida. I så fall är det element som fjärrstyrs, eller ges möjlighet agera av väst. Syrien är ett mål i sig för offensiva västmaktsgänget, sunniregimerna och Israel men kopplingen till Iran och Libanon samt olösta Palestinakonflikten inkl. olösta Golanhöjdsfrågan gör insatserna pokerhöga. Detta är hybrispolitik och som ev. alternativ förebygga ett israeliskt Irananfall direkt dåraktigt. Att sen hysa regionala inkl. avsmittning annorstädes ambitionen att Ryssland marint och till inflytande att säga må förvisas till Svarta havet - tja, tror aktuella västhöksstater att kalla krigets slut kan köras i repris i syfte inhösta ännu större strategiska och maktbalansvinster? Noteras bör sen att traditionellt oberoende stater som Schweiz och Indien deltar i ambassadstängningsaktionen samt att Frankrike under Hollande fortsätter Sarkozys linje, pht. Vad nu är frukten av påtryckningar och önskemål jämte vad oöverlagda egenvalda reaktioner. Det är många som springer med bensin till bålet, uppenbart. Men ladorna samt arsenalerna äro fulla som inför 1:a världskriget och stämningen likaså förträfflig samt tron på rättfärdigheten i egna agerandet smått strålande. Medierna är därtill tjänstvilliga tofflor och kritiska klimatet här i väst allmänt obefintligt - de intellektuella har tagit långsemester och lär nog backa egna saken. Akademikerna å sin sida gläds väl åt kommande sidoinkomster för tyck i rutan, så när som på Agrell och några till. Homo Bellis, m.a.o.
Kulturtips
Liv ur Balans
Ett kollage för gitarr, dans och audiovisuella effekter där en kvinna behandlar sin undergång och minnen hon själv kanske aldrig har upplevt... På M.A.F Scen 1 1 juni kl 19:00. Läs mer »
Ett kollage för gitarr, dans och audiovisuella effekter där en kvinna behandlar sin undergång och minnen hon själv kanske aldrig har upplevt... På M.A.F Scen 1 1 juni kl 19:00. Läs mer »
ELEVFÖRESTÄLLNING: Lost in Limbo
På Dansstationen, Palladium 1 och 2 juni.
Lör 02 jun kl. 16:00. Läs mer »
På Dansstationen, Palladium 1 och 2 juni.
Lör 02 jun kl. 16:00. Läs mer »
Biograf Spegeln - FRANKENSTEIN
Reprisvisningar på Spegeln 3 och 10 juni
Sön 03 jun kl. 17:00. Läs mer »
Reprisvisningar på Spegeln 3 och 10 juni
Sön 03 jun kl. 17:00. Läs mer »
Kryddvandring i Rosengård
Hur smakar sumak? Till vad används zaatar? Hur många smaker finns i kafta? Följ med Kryddor från Rosengård på en kryddprovning i Malmös Rosengård. Besök grönskande koloniträdgårdar och träffa boende som odlar. Gör en resa runt om i världen - mitt i Malmö. Sön 03 jun kl. 14:00. Läs mer »
Hur smakar sumak? Till vad används zaatar? Hur många smaker finns i kafta? Följ med Kryddor från Rosengård på en kryddprovning i Malmös Rosengård. Besök grönskande koloniträdgårdar och träffa boende som odlar. Gör en resa runt om i världen - mitt i Malmö. Sön 03 jun kl. 14:00. Läs mer »
Matkaravan
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Mån 04 jun kl. 16:00, Tor 07 jun kl. 16:00
Läs mer »
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Mån 04 jun kl. 16:00, Tor 07 jun kl. 16:00
Läs mer »
Skåda fladdermöss i Hammars park!
15 maj - 18 september i Hammars Park/Pildammsparken
Tis 05 jun kl. 21:30. Läs mer »
15 maj - 18 september i Hammars Park/Pildammsparken
Tis 05 jun kl. 21:30. Läs mer »
Malmö By Foot - Historisk vandring
Turen tar dig genom Malmös spännande historia från medeltiden till modern tid.
Ons 06 jun kl. 15:00. Läs mer »
Turen tar dig genom Malmös spännande historia från medeltiden till modern tid.
Ons 06 jun kl. 15:00. Läs mer »
Sommarkonsert
Malmö akademiska kör och orkester uruppför texter ur Strindbergs "Ett drömspel" i kombination med skandinavisk a cappella och orkestermusik, 6 juni i Caroli Kyrka
Ons 06 jun kl. 15:00. Läs mer »
Malmö akademiska kör och orkester uruppför texter ur Strindbergs "Ett drömspel" i kombination med skandinavisk a cappella och orkestermusik, 6 juni i Caroli Kyrka
Ons 06 jun kl. 15:00. Läs mer »
Hela kulturcentralens program »
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)