Den 27 november vandrar vi till en plats som är okänd för de flesta: Flackarps kyrkogård med gravar från den danska tiden
Samling vid Källbybadets entré klockan 14.
Tema: När Skåne blev svenskt
Promenaden tar cirka 1 timme.
Klostergårdens Byalag
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2011-11-24
Krisen i Europa
Måndagen 28/11 besöker Ulla Andersson Lund, och kommer bland annat att hålla ett föredrag med efterföljande diskussion. Titeln på fördraget är "Euron och Europas skuldkris - vad var det vi sa?"
Tid: 19.00 den 28 november
Plats: ABF Mittskåne, Trollebergsvägen 9
Vi bjuder på kaffe.
Vänsterpartiet Lund
Tid: 19.00 den 28 november
Plats: ABF Mittskåne, Trollebergsvägen 9
Vi bjuder på kaffe.
Vänsterpartiet Lund
Barn hjälper barn
I projektet ”Barn hjälper barn” har femmorna på Ängslättskolan målat tavlor som nu ställs ut och säljs. Pengarna går oavkortat till Unicefs insamling till förmån för barnen som drabbats av svält- katastrofen på Afrikas horn.
Fredagen den 2 december klockan 17.00-20.00 i biblioteket på Sundsbroskolan, Bunkeflostrand.
Stadsbuss 4 & 6 till hållplats Bunkeflostrand centrum
Kom och mingla, köp en tavla och hjälp barnen på Afrikas horn!
Fredagen den 2 december klockan 17.00-20.00 i biblioteket på Sundsbroskolan, Bunkeflostrand.
Stadsbuss 4 & 6 till hållplats Bunkeflostrand centrum
Kom och mingla, köp en tavla och hjälp barnen på Afrikas horn!
20-års jubileum
Höstterminen 1991 blev drömmen verklighet, drömmen om en folkhögskola i Malmö som inte skulle vara som vilken som helst skola. Kvarnby har alltsedan dess styrts av arbetarrörelsens traditioner, ett demokratiskt bildningsideal – och en ovanlig aktivistisk anda.
Folkbildningsexperimentet Kvarnby folkhögskola föddes alltså för 20 år sedan. Vi firar detta med det vi är bäst på: folkbildning. Den 26-27 november arrangerar vi vår jubileumskonferens.
Du hittar konferensprogrammet här. Konferensen handlar om det som är viktigt för oss. Vi hoppas att de paneldiskus- sioner, föredrag och workshops som vi kan erbjuda kan locka dig och dina vänner till vår filial på Industrigatan 4 i Malmö.
Filialen, ”Röda huset”, symboliserar det som vi så gärna vill vara: det är en mötesplats för Malmös breda vänster och en mötesplats för alldeles vanliga människor. Här har människor som behöver en andra chans efter en taskig skolgång, yngre och äldre arbetslösa i Kunskapslyft- eller andra uppdragskurser, den autonoma och den parlamentariska vänsterns aktivister, invandrare som läser sfi och många andra samsats och mötts – sedan snart 20 år tillbaka.
På dagtid ägnar vi oss åt diskussioner och seminarier.
På lördagen den 26/11 bjuder Vänsterpartiet Malmö i anslutning till konferensen på fest.
Mat och dryck och gott sällskap finnes. Kom, lyssna på svängig brasiliansk musik med Malmöbandet Lembrando Bossa och fira med oss!
Välkomna, väl mött!
Folkbildningsexperimentet Kvarnby folkhögskola föddes alltså för 20 år sedan. Vi firar detta med det vi är bäst på: folkbildning. Den 26-27 november arrangerar vi vår jubileumskonferens.
Du hittar konferensprogrammet här. Konferensen handlar om det som är viktigt för oss. Vi hoppas att de paneldiskus- sioner, föredrag och workshops som vi kan erbjuda kan locka dig och dina vänner till vår filial på Industrigatan 4 i Malmö.
Filialen, ”Röda huset”, symboliserar det som vi så gärna vill vara: det är en mötesplats för Malmös breda vänster och en mötesplats för alldeles vanliga människor. Här har människor som behöver en andra chans efter en taskig skolgång, yngre och äldre arbetslösa i Kunskapslyft- eller andra uppdragskurser, den autonoma och den parlamentariska vänsterns aktivister, invandrare som läser sfi och många andra samsats och mötts – sedan snart 20 år tillbaka.
På dagtid ägnar vi oss åt diskussioner och seminarier.
På lördagen den 26/11 bjuder Vänsterpartiet Malmö i anslutning till konferensen på fest.
Mat och dryck och gott sällskap finnes. Kom, lyssna på svängig brasiliansk musik med Malmöbandet Lembrando Bossa och fira med oss!
Välkomna, väl mött!
26 november: Köp-ingenting-dagen av Gunnar Stensson
Nån gång runt mitten av 90-talet lanserade den kanadensiska antikapitalistiska tidskriften Adbusters Buy Nothing Day.
Det gäller att ta ställning mot skenande konsumism genom att hålla sig borta från butikerna i 24 timmar. Samtidigt vinner man en lördag av frid mitt i julhetsen.
Köp-ingenting-dagen uppmärksammas nu över hela världen, från Sverige till Hongkong.
Kalle Lasn, en av tidskriftens grundare, vill i år gå ännu längre. Han vill att vi ska bojkotta hela det groteska överflöds- och prylvansinne, som har kidnappat julen och förvandlat december till en månadslång kampanj för vinst genom kommersialism och konsumism.
”Vi måste befria julen från de kommersiella kidnapparna”, säger han.
Adbusters har uträttat mer än vanligt i år. I tidskriftens julinummer återfanns en helsida med följande enkla budskap: Occupy Wall Street, September 17th. Bring Tents.
Texten tände gnistan till vårt millenniums hittills mest uppmärksammade proteströrelse. Tusentals demonstranter samlades i Zuccottiparken vid Wall Street, utanför St Paul-katedralen i London och i hundratals städer över USA, Canada och Europa.
Lasn hade råkat formulera ett budskap som vann global anslutning. Han säger att han inspirerades av det som hände i Tunisien och Egypten där raka budskap i sociala media utlöste revolutioner.
Tanken var att ta över den globala kapitalismens hjärta. Det märkliga är att det var möjligt att göra det för en liten redaktion med ett dussin medarbetare som sedan kunde sätta sig i sina stolar och bevittna hur deras budskap fångade hela världens fantasi (något att drömma om för VB!).
Vi har nått en brytpunkt, menar Kalle Lasn. Det ekonomiska systemet har hanterats som ett globalt kasino. Ingen av de politiska ledarna tycks fatta vad i helvete det är de håller på med.
Och nu står sju miljarder av oss inför en hotande ekologisk kris. De unga ser en framtid där systemet inte längre fungerar. Vi har hamnat i ett läge där det inte finns någon framtid alls om vi inte kämpar för en helt annan värld.
Lasn berättar vad som fick honom att starta Adbusters. En tv-commercial från den kanadensiska skogsindustrin hade gett en vilseledande beskrivning av skogsbolagens framfart i Kanadas skogar. Lasn producerade en 30 sekunders kritisk kommentar. Men tv-bolaget vägrade ta in den.
Det kom honom att inse hur alla våra media är infiltrerade med prokonsumtions-budskap och hur alla aspekter av våra liv på ett eller annat sätt kontrolleras av konsumtionsmaskinen. Den amerikanske genomsnittskonsumenten konsumerar idag tre gånger mer än han gjorde 1950.
Lasn måste alltså skapa Adbusters, en konsumtionsmotståndarbas. I många år var den bara en liten vänstertidskrift på dåligt papper. Kalle Lasn, som nu är i 70-årsålderna, kände att han nog måste acceptera att dö som ännu en isolerad systemkritiker utan inflytande.
Adbusters är idag läst i hela världen utan att ha gjort någon som helst reklam för sig. Inom kort publicerar en svensk Adbuster-grupp en svensk hemsida.
Kalle Lasn iakttar med häpnad det han satt igång. Det känns större och större, som om miljontals människor runt om i världen är beredda att leka en katt och råtta-lek med kapitalismens agenter.
Visst känns det bra, men jag har en ohygglig känsla i magen av att den ekonomiska tortyr som nu drabbar människorna bara är en början. Det krävs en otroligt radikal omvandling för att vår planet ska fungera i framtiden.
Referat av artikeln ”Buy Nothing Day: Adbusters´ role in the global Occupy movement”, Lena Corner, Independent 20/11.
Det gäller att ta ställning mot skenande konsumism genom att hålla sig borta från butikerna i 24 timmar. Samtidigt vinner man en lördag av frid mitt i julhetsen.
Köp-ingenting-dagen uppmärksammas nu över hela världen, från Sverige till Hongkong.
Kalle Lasn, en av tidskriftens grundare, vill i år gå ännu längre. Han vill att vi ska bojkotta hela det groteska överflöds- och prylvansinne, som har kidnappat julen och förvandlat december till en månadslång kampanj för vinst genom kommersialism och konsumism.
”Vi måste befria julen från de kommersiella kidnapparna”, säger han.
Adbusters har uträttat mer än vanligt i år. I tidskriftens julinummer återfanns en helsida med följande enkla budskap: Occupy Wall Street, September 17th. Bring Tents.
Texten tände gnistan till vårt millenniums hittills mest uppmärksammade proteströrelse. Tusentals demonstranter samlades i Zuccottiparken vid Wall Street, utanför St Paul-katedralen i London och i hundratals städer över USA, Canada och Europa.
Lasn hade råkat formulera ett budskap som vann global anslutning. Han säger att han inspirerades av det som hände i Tunisien och Egypten där raka budskap i sociala media utlöste revolutioner.
Tanken var att ta över den globala kapitalismens hjärta. Det märkliga är att det var möjligt att göra det för en liten redaktion med ett dussin medarbetare som sedan kunde sätta sig i sina stolar och bevittna hur deras budskap fångade hela världens fantasi (något att drömma om för VB!).
Vi har nått en brytpunkt, menar Kalle Lasn. Det ekonomiska systemet har hanterats som ett globalt kasino. Ingen av de politiska ledarna tycks fatta vad i helvete det är de håller på med.
Och nu står sju miljarder av oss inför en hotande ekologisk kris. De unga ser en framtid där systemet inte längre fungerar. Vi har hamnat i ett läge där det inte finns någon framtid alls om vi inte kämpar för en helt annan värld.
Lasn berättar vad som fick honom att starta Adbusters. En tv-commercial från den kanadensiska skogsindustrin hade gett en vilseledande beskrivning av skogsbolagens framfart i Kanadas skogar. Lasn producerade en 30 sekunders kritisk kommentar. Men tv-bolaget vägrade ta in den.
Det kom honom att inse hur alla våra media är infiltrerade med prokonsumtions-budskap och hur alla aspekter av våra liv på ett eller annat sätt kontrolleras av konsumtionsmaskinen. Den amerikanske genomsnittskonsumenten konsumerar idag tre gånger mer än han gjorde 1950.
Lasn måste alltså skapa Adbusters, en konsumtionsmotståndarbas. I många år var den bara en liten vänstertidskrift på dåligt papper. Kalle Lasn, som nu är i 70-årsålderna, kände att han nog måste acceptera att dö som ännu en isolerad systemkritiker utan inflytande.
Adbusters är idag läst i hela världen utan att ha gjort någon som helst reklam för sig. Inom kort publicerar en svensk Adbuster-grupp en svensk hemsida.
Kalle Lasn iakttar med häpnad det han satt igång. Det känns större och större, som om miljontals människor runt om i världen är beredda att leka en katt och råtta-lek med kapitalismens agenter.
Visst känns det bra, men jag har en ohygglig känsla i magen av att den ekonomiska tortyr som nu drabbar människorna bara är en början. Det krävs en otroligt radikal omvandling för att vår planet ska fungera i framtiden.
Referat av artikeln ”Buy Nothing Day: Adbusters´ role in the global Occupy movement”, Lena Corner, Independent 20/11.
Rödgröna? av Sven-Hugo Mattsson
Jag har svårt att säga ”de rödgröna”. Det är socialdemokraterna som fallerar och då menar jag det vi kan kalla miljöpolitiken. För mig är S gråa, en nyans ljusare än Alliansen, men dock gråa. Det var under socialdemokratiska regeringar bilismen byggdes ut, utan någon som helst begränsning. Eftersom ett land knappast har råd med två parallella trafiksystem, fick kollektivtrafiken och främst den spårbundna stå tillbaka. Sålunda revs ungefär hälften av Skånes tågtrafik ner. Inte bara så att tågen slutade gå, man rev upp spåren och i en del fall de reservat som fanns för spårtrafiken. Här skall inte någonsin gå tåg mer verkade det som man resonerade, var och en skall ha en bil och då behövs inga tåg. Vid tiden som den spårbundna trafiken lades ner befann vi oss i en ständig högkonjunktur och skåningarna blev fler och fler. Men vad hjälpte det när bilen skulle fram. Socialdemokratin drevs, och drivs fortfarande, av att vi skulle ha en ständig tillväxt och då är bilen och vägar bättre än tåg och räls. Det var de rikaste sätt att resa som gällde och då spelade det ingen roll att de fattigaste aldrig kommer att ha råd att köpa bil.
Atomkraften
S är också ett atomkraftvänligt parti. Inte ens det faktum att man under Göran Persson period lade ner två verk skymmer detta faktum. Nu har man, rätt självklart, en atomkraftsvänlig partiledare. Visst, man har en skrivning om att atomkraften inte kan läggas ner förrän vi har full välfärd och sysselsättning. Som om vi någonsin kommer att få full sysselsättning och uppleva att vi har tillräcklig välfärd. Atomkraften kommer säkert att läggas ner någon gång.
Men det kommer knappast att bero på politiken utan på atomkraftens farlighet i sig själv.
Socialdemokratin är alltså en garant för olja och atomkraft, dessa förfärliga energikällor.
Men Lund då
Det jag ovan beskrivit är framförallt S i riket. Men S i Lund är inte mycket bättre, möjligtvis en ljusare nyans av grått. Jag satt i tekniska nämnden i knappt åtta år, fyra med en majoritet av de partier som nu är Alliansen, fyra med ”rödgröna” i majoritet. Jag såg ingen skillnad i trafikfrågor. Det var inte så att det i ett läge fanns en majoritet på 6 mot 5 för att sen ändras till 5 mot 6. Det fanns hela tiden en klar majoritet på 9 mot 2, S och borgarna mot V och MP.
Det var inte så att cykelbanorna rustade upp när ”de rödgröna” regerade. Det var inte så att kantstensparkeringar försvann, trots nya p-hus, inte ens på bussgator som Stora Södergatan, S:t Petri Kyrkogata eller Bangatan. Däremot fortsatte vägutbyggnaden, som nästan bara används av bilismen, i oförminskad takt.
Trafikplats Ideon
Om jag förstått det rätt finns idé om att bygga två avfarter från Autostradan ut till Ideon/Brunnshög. De ”Rödgröna” är emot, men jag slår gärna vad med vem som helst om att det, inom 10 år finns minst en avfart. Oavsett vilken majoritet vi kommer att ha. Socialdemokraterna kommer att ändra sig, det har de gjort förr.
Atomkraften
S är också ett atomkraftvänligt parti. Inte ens det faktum att man under Göran Persson period lade ner två verk skymmer detta faktum. Nu har man, rätt självklart, en atomkraftsvänlig partiledare. Visst, man har en skrivning om att atomkraften inte kan läggas ner förrän vi har full välfärd och sysselsättning. Som om vi någonsin kommer att få full sysselsättning och uppleva att vi har tillräcklig välfärd. Atomkraften kommer säkert att läggas ner någon gång.
Men det kommer knappast att bero på politiken utan på atomkraftens farlighet i sig själv.
Socialdemokratin är alltså en garant för olja och atomkraft, dessa förfärliga energikällor.
Men Lund då
Det jag ovan beskrivit är framförallt S i riket. Men S i Lund är inte mycket bättre, möjligtvis en ljusare nyans av grått. Jag satt i tekniska nämnden i knappt åtta år, fyra med en majoritet av de partier som nu är Alliansen, fyra med ”rödgröna” i majoritet. Jag såg ingen skillnad i trafikfrågor. Det var inte så att det i ett läge fanns en majoritet på 6 mot 5 för att sen ändras till 5 mot 6. Det fanns hela tiden en klar majoritet på 9 mot 2, S och borgarna mot V och MP.
Det var inte så att cykelbanorna rustade upp när ”de rödgröna” regerade. Det var inte så att kantstensparkeringar försvann, trots nya p-hus, inte ens på bussgator som Stora Södergatan, S:t Petri Kyrkogata eller Bangatan. Däremot fortsatte vägutbyggnaden, som nästan bara används av bilismen, i oförminskad takt.
Trafikplats Ideon
Om jag förstått det rätt finns idé om att bygga två avfarter från Autostradan ut till Ideon/Brunnshög. De ”Rödgröna” är emot, men jag slår gärna vad med vem som helst om att det, inom 10 år finns minst en avfart. Oavsett vilken majoritet vi kommer att ha. Socialdemokraterna kommer att ändra sig, det har de gjort förr.
A license to print money av Stig Henriksson
Liksom begreppet äventyrsbad oftare visar sig syfta mindre på upplevelsen och mer på ekonomin så verkar ordet ”riskkapitalbolag” fått en ny innebörd. Risken står inte bolaget för utan det folk som anlitar dem.
Vi har fått skildringar av en cynism inom mänsklig omvårdnad som får Oliver Twists barndom att verka lycklig. Naiviteten hos det folk och deras företrädare som så glatt har sålt ut tant Gretas omsorg till lägstbjudande måste ha roat riskkapitalisterna hela vägen till banken. Den som likt kronan på verket är beläget i ett skatteparadis. Det vill säga, vinsterna man gör av våra skattemedel genom att vansköta våra äldre ska man för säkerhets skull inte ens betala någon skatt på för att hålla hjulen rullande. Det får tant Gretas pensionärsskatt och vanliga löntagare stå för. Du sköna nya värld.
Men kan detta vara överraskande? Incitament är något som stimulerar önskvärt beteende. Exempel: Om man ska uppfostra en hund och säger åt den att sitta fint och hunden gör så kan man ge hunden en godisbit. Godiset är ett incitament och att hunden sitter ner är det önskvärda beteendet.
Ett riskkapitalbolag ska äga en verksamhet under en begränsad tid och sedan sälja vidare den med vinst. Ska någon vilja köpa måste företaget trimmas så det ger större vinster.
Eftersom intäkten i en upphandling somoftast är fastställd i avtalet så kan man bara tjäna pengar på att minska på kostnaderna. Och man har ett starkt incitament att göra så för det är ju faktiskt vad hela affärsidén bygger på.
I detta ligger inget märkligt. Det besynnerliga är istället att de samhällsaktörer som oftast pratar om vikten av incitament så länge misslyckats med att förutse effekten av sina teorier när man säljer ut vård, apotek, skolor mm.
Det finns som jag förstått det tre möjligheter. Man kanske inte har trott på sina egna teorier? Man kanske har trott på dem, men inte förstått detta med hunden och chokladbiten? Eller man har både trott och förstått – men inte brytt sig.
Vilket alternativ är värst?
"Fattigdom vill ha mycket, men girighet allt."
Publilius Syrus
Vi har fått skildringar av en cynism inom mänsklig omvårdnad som får Oliver Twists barndom att verka lycklig. Naiviteten hos det folk och deras företrädare som så glatt har sålt ut tant Gretas omsorg till lägstbjudande måste ha roat riskkapitalisterna hela vägen till banken. Den som likt kronan på verket är beläget i ett skatteparadis. Det vill säga, vinsterna man gör av våra skattemedel genom att vansköta våra äldre ska man för säkerhets skull inte ens betala någon skatt på för att hålla hjulen rullande. Det får tant Gretas pensionärsskatt och vanliga löntagare stå för. Du sköna nya värld.
Men kan detta vara överraskande? Incitament är något som stimulerar önskvärt beteende. Exempel: Om man ska uppfostra en hund och säger åt den att sitta fint och hunden gör så kan man ge hunden en godisbit. Godiset är ett incitament och att hunden sitter ner är det önskvärda beteendet.
Ett riskkapitalbolag ska äga en verksamhet under en begränsad tid och sedan sälja vidare den med vinst. Ska någon vilja köpa måste företaget trimmas så det ger större vinster.
Eftersom intäkten i en upphandling somoftast är fastställd i avtalet så kan man bara tjäna pengar på att minska på kostnaderna. Och man har ett starkt incitament att göra så för det är ju faktiskt vad hela affärsidén bygger på.
I detta ligger inget märkligt. Det besynnerliga är istället att de samhällsaktörer som oftast pratar om vikten av incitament så länge misslyckats med att förutse effekten av sina teorier när man säljer ut vård, apotek, skolor mm.
Det finns som jag förstått det tre möjligheter. Man kanske inte har trott på sina egna teorier? Man kanske har trott på dem, men inte förstått detta med hunden och chokladbiten? Eller man har både trott och förstått – men inte brytt sig.
Vilket alternativ är värst?
"Fattigdom vill ha mycket, men girighet allt."
Publilius Syrus
Klasstriderna i Frankrike - Les Misérables av Gunnar Stensson
Vårregnet och Vårvinden, två bostadsrättsföreningar i Klostergården, organiserade i söndags en resa till Malmö Opera för att se Les Miserables.
Adel, präster och kung hade tagit makten i Frankrike efter Napoleons nederlag vid Waterloo. Samtidigt växer den franska textilindustrin fram. Massvält råder i Paris. Förtrycket utlöser 1830 en revolution som kulminerar i gatustrider och barrikader 1832.
Victor Hugos roman (bortåt 1500 sidor) gestaltar epoken kring några representativa figurer. Den dramatiska kurvan är given: från förtryck och orättvisor till en förlösande revolution som kvävs i blod och följs av en sorts fred, som ger författaren möjlighet att konstruera individuella lyckliga slut för romanens huvudpersoner.
Musikalen koncentrerar sig förstås på höjdpunkterna. Koreograferade masscener, stora körer, tenorer, basar, basuner och trumpeter, yviga gester, blixtar och explosioner.
I den lilla fattiga staden Malmö uppfördes Malmö Stadsteater under1940-talets knapphet och krig.
Hur var det möjligt?
Karin och jag har biljettnumren 1031 och 1033. Höga siffror, men här finns nog minst 1200 platser. Runt omkring oss har vi de 84 Klostergårdsborna. Varenda plats i salongen är besatt.
När föreställningen brakar loss befinner sig ett femtiotal personer på scenen, däribland 20 gymnasister från friskolan Lunds Dans och Musikal-gymnasium. Orkestern skymtar i bakgrunden och agerar då och då överklass.
Efter den långa första avdelningen ställer sig publiken och jublar åt de röda fanor som revolutionärerna svingar.
Men efter ovationen är man mer benägen att tränga sig fram till barerna än att ockupera stadshuset. Dånet från tusen röster är öronbedövande.
Revolutionerna i Frankrike slutade i massakrer 1848 och 1871. ”Revolutionen i gammal stil, gatustriden med barrikader, har i betydande grad blivit föråldrad”, skriver Engels i ”Klasstriderna i Frankrike”, där han pläderar för allmän rösträtt och parlamentarism, dock utan att utesluta våld.
Med repetergevären och esplanaderna hade de statliga arméerna blivit övermäktiga.
Berättelser och dikter om hjältarnas död på barrikaden skapar starka emotioner och nostalgisk sorg. I Röda Kapellets repertoar ingår ”I körsbärens tid”, Pariskommunens kärleksvisa från maj 1871.
Lite Brecht ryms trots allt i Malmö Operas känslofrosseri (som Brecht skulle ha avskytt). Peter Harryson och Marianne Mörk framför ett par starka texter med skarp diktion. De är musikalens riskkapitalister.
Victor Hugo var 20 år 1832. 1848 stödde han den blivande Napoleon III, men bröt med hans regim och gick hotad av dödsstraff i landsflykt 1851 för att inte återvända till Paris förrän efter den tyska invasionen och Pariskommunens undergång. Så nog visste han vad han skrev om.
TV-aktuellt efter hemfärd i skånefoggen. På Tahrirtorget pågår demonstrationer mot militärstyret för tredje dagen i rad. 20 demonstranter har dödats. På måndag går Egypten till val. Medan jag skriver detta rapporterar Cecilia Uddén från Kairo. Den egyptiska regeringen har avgått, men militärrådet behåller makten. USA finansierar armén och har därför all anledning att kritisera våldet (som leder bort uppmärksamheten från massakrerna i Syrien).
Adel, präster och kung hade tagit makten i Frankrike efter Napoleons nederlag vid Waterloo. Samtidigt växer den franska textilindustrin fram. Massvält råder i Paris. Förtrycket utlöser 1830 en revolution som kulminerar i gatustrider och barrikader 1832.
Victor Hugos roman (bortåt 1500 sidor) gestaltar epoken kring några representativa figurer. Den dramatiska kurvan är given: från förtryck och orättvisor till en förlösande revolution som kvävs i blod och följs av en sorts fred, som ger författaren möjlighet att konstruera individuella lyckliga slut för romanens huvudpersoner.
Musikalen koncentrerar sig förstås på höjdpunkterna. Koreograferade masscener, stora körer, tenorer, basar, basuner och trumpeter, yviga gester, blixtar och explosioner.
I den lilla fattiga staden Malmö uppfördes Malmö Stadsteater under1940-talets knapphet och krig.
Hur var det möjligt?
Karin och jag har biljettnumren 1031 och 1033. Höga siffror, men här finns nog minst 1200 platser. Runt omkring oss har vi de 84 Klostergårdsborna. Varenda plats i salongen är besatt.
När föreställningen brakar loss befinner sig ett femtiotal personer på scenen, däribland 20 gymnasister från friskolan Lunds Dans och Musikal-gymnasium. Orkestern skymtar i bakgrunden och agerar då och då överklass.
Efter den långa första avdelningen ställer sig publiken och jublar åt de röda fanor som revolutionärerna svingar.
Men efter ovationen är man mer benägen att tränga sig fram till barerna än att ockupera stadshuset. Dånet från tusen röster är öronbedövande.
Revolutionerna i Frankrike slutade i massakrer 1848 och 1871. ”Revolutionen i gammal stil, gatustriden med barrikader, har i betydande grad blivit föråldrad”, skriver Engels i ”Klasstriderna i Frankrike”, där han pläderar för allmän rösträtt och parlamentarism, dock utan att utesluta våld.
Med repetergevären och esplanaderna hade de statliga arméerna blivit övermäktiga.
Berättelser och dikter om hjältarnas död på barrikaden skapar starka emotioner och nostalgisk sorg. I Röda Kapellets repertoar ingår ”I körsbärens tid”, Pariskommunens kärleksvisa från maj 1871.
Lite Brecht ryms trots allt i Malmö Operas känslofrosseri (som Brecht skulle ha avskytt). Peter Harryson och Marianne Mörk framför ett par starka texter med skarp diktion. De är musikalens riskkapitalister.
Victor Hugo var 20 år 1832. 1848 stödde han den blivande Napoleon III, men bröt med hans regim och gick hotad av dödsstraff i landsflykt 1851 för att inte återvända till Paris förrän efter den tyska invasionen och Pariskommunens undergång. Så nog visste han vad han skrev om.
TV-aktuellt efter hemfärd i skånefoggen. På Tahrirtorget pågår demonstrationer mot militärstyret för tredje dagen i rad. 20 demonstranter har dödats. På måndag går Egypten till val. Medan jag skriver detta rapporterar Cecilia Uddén från Kairo. Den egyptiska regeringen har avgått, men militärrådet behåller makten. USA finansierar armén och har därför all anledning att kritisera våldet (som leder bort uppmärksamheten från massakrerna i Syrien).
Det nya samhället av Erik Kågström
2. Ett ekonomiskt credo
Solon638 – 558 f. Kr.Något liknande är kanske det enda som skulle kunna rädda medborgarna i PIIGS-länderna från långvarigt skuldslaveri och förhindra att Europa sjunker djupare i skuldmoraset. Men världen styrs i dag inte av vise män utan av Marknaden.
I min strävan att förstå det som händer i världen har jag ibland tänkt att jag kanske borde skaffa mig någon form av ekonomisk utbildning. Men efter att ha läst den australiensiska ekonomen Steve Keens bok ”Debunking Economics. The naked emperor dethroned?” (Ung. Den nyklassiska ekonomin avslöjad…) stärktes jag i min uppfattning att klassisk eller nyklassisk ekonomi inte är något bra hjälpmedel för sanningssökare. Så jag förlitar mig på intuition och en gnutta logik när jag försöker utvärdera världshändelserna. Keens bok är en utökad och uppdaterad upplaga av en bok som först kom ut 2001. I boken avfärdas steg för steg de modeller och falska förutsättningar som den nyklassiska ekonomin bygger på. Ur vetenskaplig synpunkt säger Keen att denna ekonomi ligger på samma nivå som astronomin före Kopernikus och Galilei. Han nämner de alternativa ekonomiska skolor som finns. De är alla kritiska mot den nyklassiska skolan men ignorerar varandra vilket gör att det inte uppstått någon samlad opposition. Nu har läkarvetenskapen också börjat ifrågasätta den nyklassiska ekonomin. Dr Paul Glimcher vid neuroekonomiskt centrum, New York University har vid försök på hjärnor förgäves sökt finna bekräftelse på nyttomaximation, en hörnpelare i nyklassisk ekonomi.
Ännu inga tecken på nyttomaximationMitt nuvarande ekonomiska credo grundades 2004 med övertygelsen att ökande ekonomisk ojämlikhet på sikt skulle orsaka finansiell kris och depression. Globaliseringen av världsekonomin sedan 1980-talet har medfört att löneskillnaderna i världen har minskat. Det har skett en ökning i tillväxtländerna och en minskning i den industrialiserade världen. I Europa, USA och Japan har löneandelen av förädlingsvärdet i ekonomierna sjunkit och konvergerat till omring 65%. Eftersom lönerna svarar för huvuddelen av efterfrågan i en ekonomin betyder det att värdet av det som producerats blivit större än den köpkraft som genererats av lönerna. Otillräcklig efterfrågan leder till stagnerande ekonomi och recession. Men trots att globaliseringseffekten varat i flera decennier har världsekonomin ändå med några undantag vuxit med omkring 3% om året. Det har möjliggjorts av att många skuldsätter sig och konsumerar för pengar som de räknar med att få i framtiden. För att använda Occupy-rörelsens termer kan man säga att de rikaste 1% lånar pengar till de mindre rika 99% så att de sistnämnda kan konsumera mera och så att produktionen, och därmed vinsterna, kan fortsätta att öka. Så kan det fortsätta en tid men efterhand ackumuleras en mängd obetalbara skulder och då blir det problem.
År 594 före Kristus valdes atenaren och poeten Solon till archont och en av Greklands Sju Vise. Han stiftade en lag – seisachtheia - som innebar att alla skulder avskrevs. För skuldsättning som lett till slaveri gällde påbudet också retroaktivt.
Solon638 – 558 f. Kr.
I min strävan att förstå det som händer i världen har jag ibland tänkt att jag kanske borde skaffa mig någon form av ekonomisk utbildning. Men efter att ha läst den australiensiska ekonomen Steve Keens bok ”Debunking Economics. The naked emperor dethroned?” (Ung. Den nyklassiska ekonomin avslöjad…) stärktes jag i min uppfattning att klassisk eller nyklassisk ekonomi inte är något bra hjälpmedel för sanningssökare. Så jag förlitar mig på intuition och en gnutta logik när jag försöker utvärdera världshändelserna. Keens bok är en utökad och uppdaterad upplaga av en bok som först kom ut 2001. I boken avfärdas steg för steg de modeller och falska förutsättningar som den nyklassiska ekonomin bygger på. Ur vetenskaplig synpunkt säger Keen att denna ekonomi ligger på samma nivå som astronomin före Kopernikus och Galilei. Han nämner de alternativa ekonomiska skolor som finns. De är alla kritiska mot den nyklassiska skolan men ignorerar varandra vilket gör att det inte uppstått någon samlad opposition. Nu har läkarvetenskapen också börjat ifrågasätta den nyklassiska ekonomin. Dr Paul Glimcher vid neuroekonomiskt centrum, New York University har vid försök på hjärnor förgäves sökt finna bekräftelse på nyttomaximation, en hörnpelare i nyklassisk ekonomi.
Ännu inga tecken på nyttomaximation
Det mesta av de pengar som cirkulerar på marknaderna har skapats ”ur tomma intet” av bankerna i form av lån till privatpersoner, företag, kommuner och stater. Detta kallas ”reserve-fractional banking” men är inte något nytt. Under medeltiden var guld ett viktigt betalningsmedel men det hade en nackdel. Köpmännen färdades ofta långa sträckor i ödsliga områden och deras värdeföremål var begärliga byten för stråtrövare. Då föreslog guldsmeder att köpmännen skulle lämna in sitt guld till förvaring hos dem mot att de fick ett papper som kunde användas som betalningsmedel. Det fungerade bra och efterhand insåg guldsmederna att köpmännen aldrig tog ut allt sitt guld och därför kunde de skriva ut papper på mera pengar än de hade till förvaring. Det innebar ett incitament till ökad ekonomisk aktivitet och ökat välstånd i samhället.
Bankerna kan emellertid inte skapa hur mycket pengar som helst. Det finns internationella regler – Basel III – för kapitaltäckning som syftar till att säkerställa stabiliteten i det finansiella banksystemet. En banks kärnkapital – ”core tier 1 capital” – kan utgöras av likvida medeln t.ex. pengar som aktieägare satsat i företaget. Utlåningen är sedan en multipel av kärnkapitalet. Enligt Basel III bör kärnkapitalet vara minst 4 procent av utlåningen. Det innebär att om en bank har en miljard i kärnkapital skulle den kunna skapa nya pengar att låna ut upp till 25 miljarder, dock beroende på vilka risker som är förknippade med lånen. En oberoende bankreglerare bedömer dessa risker. Större risk innebär mindre volym på utlåningen i förhållande till kärnkapitalet. I EU har nyligen skapats ett överordnat bankregleringsorgan – European Banking Authority.
Detta system – som kallas ”fractional banking” innebär att bankernas utlåning skapar ett penningberg men samtidigt ett lika stort skuldberg. Om ett lån betalas tillbaka till banken försvinner motsvarande pengar från penningcirkulationen och från bankens balansräkning. Kvar av projektet finns den ränta banken fått under lånetiden och de värden som skapats i ett företag eller de varor eller tjänster som en privatperson köpt.
Om en låntagare går i konkurs kan inte banken bara skriva av lånet och fortsätta som om ingenting har hänt eftersom pengarna ändå skapats ur tomma intet. Banken måste täcka låneförlusten med eget kapital från vinstmedel eller fonderade medel eller från tillskott från aktieägare genom nyemission. Först då kan banken avföra lånet från sin balansräkning. Det betyder återigen att ett mot lånet motsvarande belopp undandragits från penningcirkulationen. Om banken inte lyckas täcka förlusten med egna medel och staten inte vill rycka in och ta över skulden så måste banken stänga sina portar och avveckla verksamheten. Övriga kunder och konton tas över av andra banker eller staten.
En mindre del – vanligen under 10% - av den cirkulerande penningmängden består av mynt och sedlar som getts ut av suveräna stater. Staten kan öka den cirkulerande penningmängden genom att trycka och ge ut nya sedlar – ”fiat money” – dock med risk för inflation.
Ovanstående är den bild jag fått av hur bankväsendet fungerar och det får bli bakgrund till funderingar om Eurokrisen.
När det gäller Mario Rossis projekt med kall fusion – eCat – så har fyra svenskar, varav minst två är fysiker, startat ett företag i London med namnet Hydrofusion som fått i uppdrag av Mario Rossi att saluföra eCat i nordeuropa.
Hydrofusion skall öppna ett lokalkontor på Mäster Samuelsgatan i Stockholm. Namnet på den första köparen av 1 megaW-kraftverket är ännu inte offentligt. Om det rör sig om en militär enhet lär det förbli hemligt. Jag har i alla fall beställt ett 10 kW minikraftverk och står på en väntelista. När 10 000 potentiella köpare anmält intresse skall massproduktion påbörjas, eventuellt inom ett år.
I kommande nummer: Eurokrisen och ojämlikhet
eCat av Erik Kågström
En bild av hur min eCat eventuellt kommer att se ut i färdigt skick.
eCat5 home 10 kW
Text från hydrofusions hemsida:
E-Cat Products
We are facing an era with the arrival of new products based on this game changing technology. The first generation of ECAT 1MW Plants and the smaller ECAT Home Units are scheduled to become available in 2012/13.In association with Andrea Rossi, HydroFusion will introduce these products to the market.
Kulturtips
En makroekonomisk kärlekshistoria
En romantisk komedi om bankväsendet och den långa räntan. På Teaterrepubliken 29 oktober - 14 december.
Fre 25 nov kl. 19:30 Läs mer
En romantisk komedi om bankväsendet och den långa räntan. På Teaterrepubliken 29 oktober - 14 december.
Fre 25 nov kl. 19:30 Läs mer
RÖRELSENS SCENKONSTFESTIVAL 23 - 25 NOV
I årets festival fokuserar Rörelsen på konstnärers arbete med unga och förvandlar Inkonsts scen till en battlande arena, ett spretigt, sprakande forum där kroppen tar plats.
Fre 25 nov kl. 19:00. Läs mer
I årets festival fokuserar Rörelsen på konstnärers arbete med unga och förvandlar Inkonsts scen till en battlande arena, ett spretigt, sprakande forum där kroppen tar plats.
Fre 25 nov kl. 19:00. Läs mer
Armen
Statsteatern fullföljer sin tradition av vinterteater i Slottsträdgården med den nyskrivna rysaren Armen där medborgaren bygger monstret.
Lör 26 nov kl. 13:00. Läs mer
Statsteatern fullföljer sin tradition av vinterteater i Slottsträdgården med den nyskrivna rysaren Armen där medborgaren bygger monstret.
Lör 26 nov kl. 13:00. Läs mer
Två herrars tjänare
Livesänd från Dramaten, Stockholm på Spegeln och Kino 26 november kl 19:00.
Läs mer
Livesänd från Dramaten, Stockholm på Spegeln och Kino 26 november kl 19:00.
Läs mer
Days of War - Nights of love
En postapokalyptisk cirkusföreställning. På Karavan 18 november - 4 december.
Lör 26 nov kl. 20:00. Läs mer
En postapokalyptisk cirkusföreställning. På Karavan 18 november - 4 december.
Lör 26 nov kl. 20:00. Läs mer
De 7 dygderna | Teaterimprovisation | Kyskhet
Teaterimprovisation med Månteatern 26/11 kl 19:00. Läs mer
Teaterimprovisation med Månteatern 26/11 kl 19:00. Läs mer
FULL MOON FLAMENCO
En danskonsert med flamenco, argentinsk tango, måne och balett. På Lilla Teatern i Lund 26 november kl. 18.00 och kl. 20.00. Läs mer
En danskonsert med flamenco, argentinsk tango, måne och balett. På Lilla Teatern i Lund 26 november kl. 18.00 och kl. 20.00. Läs mer
Jonathan Johansson (SE) LIVE
Äntligen är Jonathan Johansson tillbaka med ny skiva och tillbaka på Babels scen! På Babel 26 november kl 19:00.
Läs mer
Äntligen är Jonathan Johansson tillbaka med ny skiva och tillbaka på Babels scen! På Babel 26 november kl 19:00.
Läs mer
Satyagraha
Direktsänt från The Met på KINO 19 november. Repris 27 och 28 november.
Sön 27 nov kl. 13:00. Läs mer
Direktsänt från The Met på KINO 19 november. Repris 27 och 28 november.
Sön 27 nov kl. 13:00. Läs mer
Himmel och Pannkaka
En fantasifull och humoristisk berättelse om att försöka förstå och att bli lite stor (6-11 år). På Teater Sagohuset i Lund 2 och 3 november och på Gamla Tvätteriet i Malmö 28 november - 11 december.
Mån 28 nov kl. 10:30. Läs mer
En fantasifull och humoristisk berättelse om att försöka förstå och att bli lite stor (6-11 år). På Teater Sagohuset i Lund 2 och 3 november och på Gamla Tvätteriet i Malmö 28 november - 11 december.
Mån 28 nov kl. 10:30. Läs mer
Matkaravan med Hanna och Linda
med Hanna Tunberg och Linda Dahl
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Tis 29 nov & Ons 30 nov kl. 16:00
Läs mer
med Hanna Tunberg och Linda Dahl
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Tis 29 nov & Ons 30 nov kl. 16:00
Läs mer
Middag med Amanda Svensson
Författaren Amanda Svensson kommer på besök till Moriska Paviljongen för att samtala med Jonas Jarl. Hon komponerar även en måltid som vi äter tillsammans. Denna gången blir det är krämig polenta med höstsvampar. På Moriska Paviljongen den 29 november kl 18:45 & 19:30.
Läs mer
Författaren Amanda Svensson kommer på besök till Moriska Paviljongen för att samtala med Jonas Jarl. Hon komponerar även en måltid som vi äter tillsammans. Denna gången blir det är krämig polenta med höstsvampar. På Moriska Paviljongen den 29 november kl 18:45 & 19:30.
Läs mer
Kung Lear
1 2 3 Schtunk tillbaka i Malmö med en sanslös version av Shakespeares Kung Lear. Varje kväll är unik. Missa inte!!! Spelas på Teater 23 30 november - 4 december.
Ons 30 nov kl. 19:00. Läs mer
1 2 3 Schtunk tillbaka i Malmö med en sanslös version av Shakespeares Kung Lear. Varje kväll är unik. Missa inte!!! Spelas på Teater 23 30 november - 4 december.
Ons 30 nov kl. 19:00. Läs mer
Hela kulturcentralens program
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)