Friday for Future alla fredagar

 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.

Träffa Jonas Sjöstedt

 

Därför ska vi inte sälja Öresundskraft

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt kommer till Helsingborg 10 december!
   Den 12 januari 2020 är det folkomröstning i Helsingborg om energibolaget Öresundskraft ska säljas eller stanna kvar i kommunal ägo.
   Vänsterpartiet kommer rösta nej för att:
    • Medborgarna ska äga sitt energibolag
    • Privatiseringar ökar priserna
    • Vi behöver ett hållbart samhälle nu
   Kom på detta öppna mötet för att lyssna vad Jonas tycker!
   Det kommer också att finnas tid för att ställa frågor till Jonas på slutet.
När: 10 december 2019
Tid: 18:30. Insläpp kl. 18:00
Var: Hörsalen Helsingborgs Stadsbiblioteket, Stadsparken, Bollbrogatan 1.
Begränsat antal platser, kom i tid!

Läs mer »

Julsånger på stan

 

Lördagen den 14/12 sjunger vi julsånger i centrala Lund, kl. 13.15 vid fontänen på Bantorget & kl.14.00 på Stortorget
Körledare: Inger Ohlen
   I Spontankören kan vem som helst oavsett ålder sjunga- alla som kan andas och prata är välkomna! Då är man fullt kvalificerad - ingen körvana behövs alltså - och vi sjunger helt utan noter!! Vi sjunger för att det är roligt och nyttigt och vi vill alltid bli fler.
   Gå gärna in på spontankören.se och läs om hur du kan börja sjunga med oss!
Arrangör: Spontankören, Vinterlund och Lunds kommun

Musik och Makt – Röda Kapellets decemberkonsert

Röda Kapellet bjuder in till en musikalisk och politisk resa genom 1900-talet.
   Dirigent: Ludvig Nordgren
   Presentatör: Staffan Gerdmar

Lördag 14 december 2019 kl. 18:00

Magle Konserthus, Magle stora kyrkogata 4, Lund
Affisch »

Lästips

Arbetarklassen orienterar sig mot höger men socialdemokratin är för ängslig för att kritisera de reaktionära tongångarna, menar Olle Svenning.

 

Vill varmt rekommendera läsning av Olle Svennings artikel om arbetarklassens, och enligt mitt förmenade även socialdemokratins och vänsterns, högersvängning bort från den marxistiska idéläran.

Kh Tjatte


Arbetarklassens extrema högersväng
Försvaret för demokratin och de mänskliga rättigheterna kan bli socialdemokratins sista stora strid
av Olle Svenning 2019.12.03
Läs hela artikeln »

Om partisympatier

Läser i DN hur den stackars partisekreteraren (ja, det är synd om alla partisekreterare i sådana lägen) tolkar SCB.
   "Jag tolkar den här mätningen som att väljarna skickar en signal till oss om att de vill se mer social-demokratisk politik, säger Lena Rådström Baastad."

Stig Henriksson citerar DN på Facebok
 

Läs mer om SCB-undersökningen»

Blir det nån julfrid i år? av Göran Persson

Vi har nått in i advent och borde närma oss julfriden med raska steg. Frågetecknet i rubriken antyder tvivel. För VB:s del råder inga tvivel, nästa veckas nummer blir det sista för året.

Men för resten av världen kan man i vanlig ordning känna tvivel, precis som vanligt är det många människor och platser där friden med och utan jul framför kommer att saknas. I år tänker jag särskillt på två saker som med säkerhet hade kommenterats här i VB:s spalter om vi inte tagit jullov.

Den första är striden om arbetsförmedlingen. Den tvåveckors tidsfrist som Vänsterpartiet utlyste för att avstå från att väcka misstroende mot arbetsmarknadsministern löpte ut idag. Beskedet blev en ny frist till på tisdag, då skall man bestämma sig och om man går vidare så blir det en omröstning dagarna före Lucia. En utökad frist till så undrar man om det blir nån julfrid i Riksdagen.

Den andra är riksrättsprocessen i USA. Eftersom demokraterna är förtvivlat angelägna om att den processen skall avslutas i januari så kan man väl undra hur det blir med julfriden i kongressen.

Eftersom vi inte kan kommentera dessa skeenden förrän i mitten av januari nästa år så får jag försöka vara förklok, något vanskligare än det vanligare efterklok.
   Något misstroende blir det inte. En fälld minister, med eller utan regeringskris och nyval, där v, m, kd och sd samverkar får alltför många att sova dåligt om natten och då blir man inte så fridfull på dagarna.
   Någon fällande dom i en riksrätt i USA blir det inte om det nu verkligen blir en sådan process. Skälen är lite mer diffusa men ungefär de samma. Om man lierar sig med det andra partiet hur skall det då gå med ett ev omval 2020. Såna grubblerier sover man inte bra av osv.

Det tristaste med exemplen ovan är enligt min uppfattning att de så klart visar på de oppositionellas maktlöshet.
   Är det verkligen nedrustningen av AF som är den nuvarande regeringens värsta brott av alla de löntagarfientliga punkter den vilar på.
   Är det verkligen Donald Trumps värsta brott att han övat uttpressning på Ukrainas president? Det finns ju att jämföra med; utlämnandet av kurderna till Turkiets godtycke, att lämna Parisavtalet och lova sina väljare mer kolanvändning, att få Iran att öka sin urananrikning genom att säga upp avtalet mm mm.

Kanske kan man säga att man silar mygg och sväljer kameler. Men det skall ju ingå några kameler i julkrubban så kanske det är passande så här års i alla fall.

Gubben kverulerar över Post Nord och media av Ilsken pensionär

Jag betalar mina räkningar via bruna kuvert. Varje månad återkommer samma och jag summerar min ekonomi, stoppar in alltihop i kuvertet och lägger det i brevlådan. Elektroniken misstror jag.
   Men det hände något med det bruna kuvert jag stoppade i brevlådan i slutet av september. Efter någon vecka började betalningspåminnelserna dyka upp. Jag betalade räkningarna en gång till, liksom ett par fördyrande inkasso. Sedan var det lugnt, trodde jag. Men vid månadsskiftet november-december slutade plötsligt Sydsvenskan komma. Jaha, prenumerationsräkningen hade också legat i det bruna kuvertet. Jag betalade.
   Nu är min största oro att Post Nord ska hitta det bruna kuvertet och skicka det till banken, som då kommer att betala räkningarna en gång till.
   När Sydsvenskan inte kom begav jag mig till Klostergårdens centrum för att köpa ett lösnummer. Det gick inte, vare sig i Coop, Netto eller spelkiosken. Jag var tvungen att ta bussen till Botulfsplatsen. Förr kunde jag köpa rikspressen också i den lilla kiosken i Älghult.
   Visst, man kan läsa på nätet. Som luspank student 1954 köpte jag endera tidningen för 25 öre. Jag prenumererade på DN fram till 2000, många år också Sydsvenskan. När de började köra samma artiklar släppte jag DN.
   För att analysera en text behöver man ha den framför sig på bordet, inte på en skärm.
   Under hela min tid som lärare var pressen den viktigaste informationskällan. Jag undervisade ständigt elever i hur en tidning var disponerad och skillnaden mellan åsikter och fakta.
   TVs nyhetssändningar har blivit plottriga, men vissa samhällsprogram har god kvalitet.
   Bäst är P1 i radio, nu som på 1940-talet. Men radion vill visst Moderaterna också förstöra.

Debatt om våra internationella militära insatser, Ryssland och Latinamerika av Hanna Gunnarsson

Veckan i riksdagen

I veckan har riksdagen börjat debattera budgetarna på de olika utskottens områden. Budgetdebatterna har ofta karaktär av att vara lite allmänpolitiska, partierna berättar om sin politik på de olika områdena. Dessa debatter är därför ganska trevliga att titta på. Allt finns som vanligt på riksdagens hemsida.
 

 

Jag har själv haft två debatter i veckan. Först en interpellationsdebatt där jag frågade försvarsministern om hur han ska göra för att de värnpliktigas medinflytande och möjlighet att påverka sin vardag och arbetsmiljö ska fungera bättre. Jag har haft kontakt med Pliktrådet, som representerar de värnpliktiga och är valda av värnpliktskongressen, och de upplever att de behöver vara mer oberoende från försvarsmakten för att kunna påverka och granska bättre, och att det finns en del praktiska problem att lösa. Försvarsministern ville inte gå med på mitt krav att ändra i förordningen om medinflytande, men var i övrigt mycket positiv till medinflytandesystemet (såklart) och såg att det finns problem att lösa. Se debatten här.

Utöver det har vi debatterat två av Sveriges internationella militära insatser: Afghanistan och Mali. Afghanistan är en NATO-insats, som vänsterpartiet är emot, och Mali är en FN-insats som vi är för. Att skicka soldater på internationella uppdrag är ett stort och allvarligt beslut. Soldaterna spenderar lång tid hemifrån (ett halvår med en eller två hemresor) och arbetar under ständiga säkerhetshot. I Mali tror vi att vi gör en bra insats, där har Sverige också ett mycket stort bistånd och civilt arbete. Debatten om Afghanistan här, (där V företräds av Håkan Svenneling, klicka på hans namn) och Mali här, (klicka på mitt namn). Utöver dessa hade utrikesutskottet sin budgetdebatt samma dag, där Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson pratade om bland annat mänskliga rättigheter i Ryssland. Se debatten här, (klicka på Håkans namn för att höra hans inlägg).

Tidigare har Vänsterpartiet även ställt en interpellation om Latinamerika till utrikesministern, där Håkan Svenneling (v) och Lorena Delgado Varas (v) debatterade med Ann Linde (s).
   I veckan har också beslut om bensinskatten, där V faktiskt går med på en mindre sänkning.

Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot

Svensk skola mest segregerad och sämst i Norden. Finsk skola är bäst. av Gunnar Stensson

Svensk skola hör till de sämsta bland OECD-länderna när det gäller att ta vara på begåvningarna.
   Det beror på att Sveriges nuvarande skolsystem är ett av de mest segregerade. Det har inte alltid varit så. Skolsegregationen är konsekvensen av skolmarknaden, konkurrensen om skolpengen och det så kallade fria valet.
   Vissa skolor är elitskolor, skolor för ”eliten”. Men att tillhöra eliten i Sverige innebär inte att vara speciellt begåvad.  Eliten utgörs av de mest privilegierade. De är sällan de skarpaste.
   De flesta begåvningarna utanför ”eliten” – och de är många – går förlorade.  Mycket tyder på att en del av dem kriminaliseras. Andra kan bekämpa samhällets orättvisor underifrån. En städerskas dagbok av Maja Ekelöf blev en väckarklocka för några årtionden sedan.
   Alla är glada över att resultaten i läsförståelse och matematik har förbättrats. Samtidigt framgår det av Pisa att den svenska skolan fortfarande är sämre än den finska, danska och norska.
   Nu gäller det att bryta skolsegregationen, sa skolministern i en tv-intervju och hänvisade till en utredning som kommer nästa år. TV-reportern frågade om elefanten i rummet – det fria valet – och ministern svarade att den kommande utredningen föreslår förändringar, oklart vilka.

Mer om PISA »
Sveriges resultat »
Testa vad du kan själv »

Centraliseringsprocess utan motstycke i Lunds kommun av Ulf N

Jag har till förvaltningsrätten i Malmö lämnat in överklagande av ett beslut som kommunstyrelsen tog den 6 november i år. Det överklagade beslutet gäller delar av ett ärende med rubriken "Arbetsinstruktion för kommunstyrelsen".
   Mitt överklagande grundar sig i att kommunstyrelsen enligt min mening – och förhoppningsvis kommunallagens mening – borde ha överlämnat delar av detta ärende för beslut i fullmäktige. Samtidigt är beslutet i sej en del av en pågående centraliseringsprocess av makt och styrning i Lunds kommun. Det gäller både på förvaltningssidan och på den politiska sidan.

Arbetsinstruktionen – ett led i centraliseringen
Arbetsinstruktionen som kommunstyrelsen beslutat om innehåller en rad olika punkter och uppdrag. Bland beslutspunkterna finns bland annat följande:
   Beslut om att enbart kommunstyrelsens ordförande (tillsammans med kommundirektören) har uppdraget att i övergripande frågor företräda kommunen i kontakt externa intressenter, typ myndigheter, andra kommuner, organisationer etc. Detta beslut kan anses strida mot ett kommunfullmäktigebeslut 2018-09-27 där det heter att styrelsens ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande har som uppdrag att företräda kommunen i kontakterna utåt. Förvaltningsrätten bör därför enligt min mening pröva om styrelsen fattat beslut i strid med fullmäktiges beslut.

Kommundirektören blir chef över alla förvaltningar
Ett beslut om att kommundirektören ska vara chef för nämndernas förvaltningsdirektörer (= chefen för förvaltningen). Nämnderna har genom delegation från fullmäktige kunnat styra och leda sin förvaltningschef och därmed också förvaltningen. Den nya chefsrollen för kommundirektören handlar sålunda inte enbart om en intern förändring inom kommunstyrelsen och dess förvaltning, utan berör i högsta grad nämnderna och deras befogenheter. Beslut och rådighet över nämndernas förvaltningschef flyttas från nämnd till kommundirektör, alltså från politisk nivå till tjänstemannanivå.
   Jag anser därför att det finns all anledning att förvaltningsrätten prövar om detta beslut är av "principiell beskaffenhet", som det heter i kommunallagen, och därmed ska tas av fullmäktige.

Kommundirektören blir VD för koncernbolaget
Beslutet om att göra kommundirektören till chef över samtliga förvaltningschefer är bara ett led i en gigantisk centralisering av beslutsbefogenheter som pågår i Lunds kommun. Ett annat centraliseringsärende som är på väg fram till fullmäktige är förslag om att de av Lunds kommun helägda bolagen, LKF, Lunds kommuns parkeringsbolag, Fastighets AB Lund Arena, samt en nytt ”Destinations-bolag”, ska bilda en bolagskoncern och ledas av ett moderbolag. Förutom att kommundirektören blir chef för alla förvaltningar i kommunen ska han också bli verkställande direktör för det nya koncernbolaget. Kommundirektören får en maktposition som saknar motstycke i Lunds kommuns historia!

Kommunstyrelsens arbetsutskott blir styrelse för koncernbolag
Koncernbildningen innebär också att kommunstyrelsens arbetsutskott ska bli styrelse för koncernbolaget, vilket innebär en maktöverföring från såväl de av fullmäktige valda bolagsstyrelserna som från kommunstyrelsen i sin helhet. Ordförande i moderbolagets styrelse föreslå bli – ja, just det: kommunstyrelsens ordförande. De fem ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott ska nu om koncernbildningen bli verklighet, få ansvar för en samlad balansomslutning för bolagen i storleksordningen 7 miljarder kronor per år. Arbetsutskottet, som med ordinarie ledamöter och ersättare har majoriteten i kommunstyrelsen, bereder också den kommunala budgeten som för driften är i storleksordningen 7 miljarder, och investeringsbudgeten på 1 miljard. En handfull politiker har här alltså ett mycket stort inflytande över 15 miljarder kronor, även om det ytterst är fullmäktige som beslutar över den kommunala budgeten.
   För mej är det obegripligt att det inte hörts mera protester över denna centralisering av makt, styrning och inflytande. Kan anledningen vara att besluten tas snabbt och utan utförlig information till dem det beror, dvs lundaborna?

Global uppvärmning i bokhandeln av Gunnar Stensson

När jag gjorde ett hastigt besök i Gleerups i tisdags konstaterade jag med glädje och överraskning att Andreas Malms Fossil Capital: The Rise of Steam Power and the Roots of Global Warming stod på avdelningen för samhällsdebatt.
   Jag har inte hunnit läsa den utan bara manifestet The Progress of this Storm som kom förra året och som jag tidigare skrivit om i VB.
   Det handlar om en ny tolkning av historien med utgångspunkt från klimat-nödläget. Malms tes är att uppvärmningen inleddes med Storbritanniens användning av ånga och kol, först i textilindustrin, sedan i sjöfarten.
   Kol i förening med slavhandel, bomullsodling och textilindustri la grunden till det brittiska imperiet, till erövringarna av Nordamerika och Australien. Stora delar av urbefolkningen på den amerikanske kontinenten och de karibiska öarna utrotades.
   Förbränningen av kol i ångmaskinerna och den rasistiska slavhandeln vars följder alltjämt präglar det amerikanska samhället la grunden för imperiet och kapitalismen.
   Alf Hornborg, professor i humanekologi, gav 2010 ut Myten om maskinen där han visar att den industriella revolutionen inte skapade nya rikedomar utan var ett maktsystem som plundrade andra kontinenter på deras tillgångar och människor och koncentrerade rikedom och makt i Storbritannien.
   Andreas Malm är verksam på samma institution i Lund.

Andreas Malm använder skönlitteratur för att visa den historiska verkligheten. Det är han inte ensam om. Piketty hämtar exempel från Balzac och andra franska författare i sin bok Kapitalet och den amerikanske ekonomen Branco Milanovic låter Proust illustrera ojämlikhetens kultur i sin avhandling Global ojämlikhet.
   Malm ser i Joseph Conrads romaner exempel på mekanismerna bakom imperialism och kapitalism. Det är värt att påpeka att Conrads mest kända roman Mörkrets hjärta, som ju egentligen handlar om belgiska Kongo, användes som förlaga till den kanske största filmen om USA:s krig i Vietnam.
   Malm är inte ensam om att betrakta Joseph Conrad som en viktig skildrare av imperialismens framväxt. Förlaget Daidalos gav tidigare i år ut Harvardprofessorn Maya Jasanoffs stora studie Gryningsvakten. Joseph Conrad i en global värld, som ger honom en liknande betydelse.   

   Jag har undrat om hon inspirerats av Andreas Malm – eller tvärtom. Gryningsvakten är ett rent nöje att läsa, utöver de insikter den ger. Den står på avdelningen för litteraturvetenskap på Gleerups.

Medan jag skriver detta hör jag att moderatledaren Ulf Christersson har haft ett ”konstruktivt möte” med Jimmy Åkesson. Christersson konstaterar att Moderaterna och Sverigedemokraterna har samma syn i många viktiga frågor och nämner särskilt migration och brottslighet.
   Så är högerblocket förverkligat som en konsekvens av att SD nu gått om M och blivit Sveriges näst största parti
   Det påminner mig om att Malm tolkar demoniseringen av migranter, muslimer, mexikaner och andra grupper i de avancerade kapitalistiska länderna som en effekt av klimathotet, ett reaktionärt steg tillbaka i strävan att förneka eller fly från verkligheten.
   En annan flykt är att engagera sig i den hjärndöda försvarsalliansen Nato.
   En framtida besökare skulle häpna över denna irrationalitet. Det verkar som om glidningen mot högerpopulism sker parallellt med den globala temperaturhöjningen. Malm påpekar också att klimatet i första hand drabbar människor på det södra halvklotet men har orsakats av oss på det norra. Detta är som vi vet en av huvudfrågorna på klimatmötet i Madrid.

Av en slumpråkade jag härom dagen läsa Jamaica Kincaids roman Min mors självbiografi som förlaget Tranan nyss gett ut i pocket, antagligen i förhopp-ningen att hon skulle få Nobelpriset i litteratur. Romanen är en utom-ordentlig skildring av den verklighet Malm undersöker. Den utspelar sig på den lilla brittiska besittningen Dominica mellan Västindien och Venezuela där de brittiska erövrarna nästan helt utrotade urinvånarna och ersatte dem med slavar från Afrika.
   Jamaica Kincaid härstammar från Antigua. I romanen skildrar hon sin fiktiva mors öde i ett tropiskt samhälle dominerat av brittiska övermänniskor och anonyma slavättlingar, arvet efter kolonialismen och slavhandeln.
   Romanen visar verkligheten bakom Andreas Malms analys av imperialismen.
   Svenska akademin ångrar nog idag att den inte gav priset till Jamaica Kincaid i stället för den elitistiske folkmordsförnekaren.
   Samtliga nämnda böcker finner man förstås lätt på nätet. Själv föredrar jag Gleerups.