Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk så länge omikron härjar.
   Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

 

Cykeldemonstration Stortorget Lund
Lördag kl. 12:00–13:15
Vi cyklar genom centrala Lund med plingande klockor och slagord för att dra uppmärksamhet till hållbara transporter och att en ev utvidgning av E22:an bör utredas i det perspektivet.

Röda Kapellet: Vilken härlig helg!

 

Våren är här! Klockan elva på lördag får ni åter möta Röda Kapellet på Mårtenstorget. Med uppmuntrande och uppfordrande kommentarer mellan musiken från orkestermedlemmar.
    På kvällen förflyttar sig orkestern till S:t Larsparken och spelar vid bålet utanför Vårdcentralen som Klostergårdens byalag anordnar.
   Söndagen går i traditionens tecken. Klockan 9.30 spelar Röda Kapellet, som vanligt, i Trelleborg på Vänsterpartiets möte på Hamnplan. Det brukar vara en trivsam tillställning. Hanna Gunnarsson håller tal.
   Därefter åker orkestern till Malmö. Förr gick orkestern alltid i täten på det stora tåget efter samlingen på Möllevångstorget. Numera, kanske med ålderns rätt, står orkestern och spelar utanför Victoriateatern på Södra Förstadsgatan då tåget passerar. Ett argument för denna lösning är att då får alla i tåget höra orkestern spela.
   Sedan blir det snabbfärd till Lund och Vänsterpartiets förstamajarrangemang på Stortorget.
En högtidsdag för orkestern med hjärtat till vänster!

Valborg i S:t Larsparken

 

       

Hållbarhetsveckan i Lund 2–7 maj 2022

 

Hållbarhetsveckan är ett årligt event där Lunds universitet, Lunds kommun och andra intresserade bjuder in till en vecka med aktiviteter kring hållbarhet! Det är en vecka med diskussion och aktion, allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner.
Välkommen att delta!
Läs mer »

Höjeådalens framtid – samtal mellan medborgare och Lunds och Staffanstorp politiker

 

3:e maj 2022 kl 19.00-20:30, Polhemskolans aula
Att en mindre del av Höjeådalen har blivit kommunalt naturreservat i Lund är ett besked som vi från Höjeådalens intresseförening tog emot med stor glädje! Samtidigt är området för rekreation i gränsområdet mellan Lunds och Staffanstorps kommun mycket större. Beroende på hur ni, politiker, besluter i framtida ärenden kommer att påverka naturupplevelsen, biologisk mångfald, tillgängligheten och kulturvärden i detta så uppskattade område.
   Höjeådalens intresseförening anordnar därför ett möte med politiker, föreningens medlemmar och allmänheten. Syftet är att föra ett samtal om Höjeådalens framtid så att alla kan få förståelse för varandras visioner och idéer. 
Martina Kvist Reimer, ordförande Höjeådalens intresseförening, miljöpristagare Lunds kommun 2021
Läs mer på Facebook »

Miljöseminarium

Hållbara transporter i ett framtidsperspektiv
Torsdag 5 maj kl 19, Folkets Hus Medeltidssalen

Person- och varutransporter förbrukar en fjärdedel av Sveriges energianvändning. Större delen av denna energi utgörs av fossila bräns-len, vilket bidrar till stora utsläpp av växthusgaser. Den trafik som olika typer av transporter genererar skapar också andra miljöproblem som hälsofarliga ut-släpp, buller, övergödning, intrång i naturen, mm.
Miljöseminariet arrangeras av Vänsterpartiet i Lund
Seminariet är det första för 2022 och kommer att följas av fler under året.
Läs mer »

Demonstrera mot våld och för Ukraina 1 maj!

Vladimir Putins terror tvingar 8 miljoner ukrainare att fly.
Christian Sonesson (M) vill införa totalstopp för kvotflyktingar i Staffanstorp.
Jimmy Åkesson (KD) vill kasta 13-åringar i fängelse och utvisa deras föräldrar.
Ulf Kristersson  (M) kräver ”vattenkanoner som på ett tydligt och brutalt sätt kan skingra folkmassor.”
Ebba Busch (KD) vill skjuta skarpt, som i Ådalen. Minst något hundratal.
Paludan bränner koraner för att lura fram folk att skjuta ner med vattenkanoner  och pistoler.

Mer om de olika manifestationerna nedan.            

Lund

            

Vänsterpartiet Stortorget kl. 14:00
Årets huvudtalare är Vänsterpartiets ekonomisk politiske talesperson: Ali Esbati.
   Vår list etta i kommunvalet: Helena Falk, regionvalet: Angelica Svensson och riksdagsvalet: Hanna Gunnarsson kommer också att tala. Det kommer även medlemmar från Ung Vänster att göra.
   Kom till Stortorget klockan 14.00 och visa att vi är många som vill se ett jämlikt, jämställt och klimatsmart Lund.

Gratis filmvisning av Returning to Reims på första maj kl. 18:00
På första maj bjuder Vänsterpartiet in till gratis filmvisning på Kino. Returning to Reims är en filmatisering av Didier Eribons memoarer och den handlar om utvecklingen för den franska arbetarklassen från 1950-talet fram till idag.
Läs mer på Facebook »

            

Socialdemokraterna Stortorget kl. 10:00
Vi samlas kl 10 på Stortorget. Där kommer det hållas i underhållning av Atajo och tal. Huvudtalare i Lund är regionrådet Henrik Fritzon. Kom och fira arbetarrörelsens högtidsdag med oss!
   Huvudtalare: Henrik Fritzon. Tal av: Cecilia Skoug, vice ordförande Socialdemokraterna i Lund, Alexander Losjö Dahlström (LSSK) och My Lilja (S-kvinnor).
   Underhållning av gruppen Atajo på scenen vid 10:30-10:50 samt mellan 11:05-11:30.
Samling: kl 10 på Stortorget.
Avmarsch: kl 11.
Läs mer på Facebook » 

Möte: Mårtenstorget, 12.15-13.15
I år samlas vi under parollerna Arbete - Välfärd - Fred - Socialism. Demonstrera och protestera med Kommunistiska Partiet på 1 Maj.
Läs mer »

Socialistisk Politik
1 maj med Socialistisk Politik och veckotidningen Internationalen!
   Första maj demonstrerar vi igen för första gången på flera år för bland annat fred, Ryssland ut ur Ukraina, internationell solidaritet och mot kapitalistisk utsugning.
   På följande platser kommer det ske aktiviteter som Socialistisk Politik och veckotidningen Internationalen anordnar. Främst att demonstrera i Vänsterpartiets demonstrationer och att sprida vår veckotidning Internationalen.
Vänsterpartiets demonstration
Samling 14.00 på Stortorget
Läs mer » 

Malmö 

            

Vänsterpartiet Möllevångstorget kl. 11:00
För första gången på två år fira vi arbetarrörelsens internationella högtidsdag genom att ses fysiskt. Det blir tal, uppträdanden, mat, aktiviteter för barn och självklart det storslagna, traditionella första maj-tåget som tar oss från Möllevångstorget till Slottsparken där vi avslutar med fest, såklart!
   Årets paroll är Allas välfärd – upp till kamp för freden, klimatet och jämlikheten!
   Låt oss tillsammans fylla gator och torg med solidaritet, styrka och kamp!
Läs mer på Facebook »

            

Socialdemokraterna Södergatan kl. 13:30
Första maj är arbetarrörelsens internationella högtidsdag. I år ses vi äntligen fysiskt igen!
   Det blir demonstrationståg mellan Södergatan och Folkets Park ackompanjerat av Spårvägens Musikkår. Årets tåg går under parollerna ”Sverige kan bättre” och ”Alla folks frihet”.
   I Folkets Park blir det tal av Tobias Baudin, Katrin Stjernfeldt Jammeh med fler. Underhållning av Loulou LaMotte från The Mamas och gästartisten Alex Runo! Utdelning av Arbetarrörelsens kulturpris i Malmö. Barnaktiviteter och dans av ABFs dansgrupper.
Hållpunkter:
Samling på Södergatan 13.30
Folkets Park 14.30
Loulou LaMotte med band 15.45
Avslut med Internationalen 16.15
Läs mer på Facebook » 

            

Möte: Gustav Adolfs Torg 14.30
I år samlas vi under parollerna Arbete - Välfärd - Fred - Socialism. Demonstrera och protestera med Kommunistiska Partiet på 1 Maj.
Läs mer »

Socialistisk Politik
1 maj med Socialistisk Politik och veckotidningen Internationalen!
   Första maj demonstrerar vi igen för första gången på flera år för bland annat fred, Ryssland ut ur Ukraina, internationell solidaritet och mot kapitalistisk utsugning.
   På följande platser kommer det ske aktiviteter som Socialistisk Politik och veckotidningen Internationalen anordnar. Främst att demonstrera i Vänsterpartiets demonstrationer och att sprida vår veckotidning Internationalen.
Vänsterpartiets demonstration
Samling 11.00 på Möllevångstorget
Läs mer »

Nej till Nato!

 
Lyssna på SR:s sida »

---

Till: Sveriges riksdag och regering
Vi kräver en folkomröstning om svenskt medlemskap i NATO!
Mycket tyder på att Sveriges politiker med hög fart är på väg att ta ett beslut om att söka medlemskap i Nato. Det finns risk att varken partiernas medlemmar eller det svenska folket kommer att få säga sin mening i frågan.
   Vårt land Sverige har varit alliansfritt i över 200 år och detta har hjälpt oss att hålla oss utanför båda världskrigen. Ett medlemskap i Nato kräver en grundlagsändring och är en mycket tvär omsvängning av svensk säkerhets- och utrikespolitik.
   En sådan ändring måste föregås av en omfattande debatt och en möjlighet för det svenska folket att kunna ta ställning i frågan. Detta kan vi göra t.ex. genom folkomröstning såsom skedde inför vårt inträde i EU. Ett eventuellt Nato-medlemskap är en minst lika viktig fråga som EU-medlemskap och därför kräver vi att statsmakterna ger folket en möjlighet att uttrycka sin mening genom en folkomröstning.
Till Namninsamlingen »

Rapport från riksdagen: Bra beslut om djurskydd! av Hanna Gunnarsson

 
Dan-före-dan-före-dan: Snart är det Första maj!
Äntligen får vi träffas och demonstrera igen! Jag kommer tala i Lund, där vi samlas kl 14, och i Trelleborg tidigare på dagen. Ser väldigt mycket fram emot detta!

Den här arbetsveckan avslutade jag med att besöka Värnpliktskongressen, det högsta beslutande organet för den svenska värnpliktsrörelsen. Alla Sveriges värnpliktiga väljer ombud som sedan diskuterar och fattar beslut om vilka krav de värnpliktiga ska ställa för att få en bättre utbildning och vardag. Som politiker har jag haft en del kontakt med Pliktrådet för att just få veta hur vi ska kunna göra den viktiga värnplikten bättre. Senaste året har det varit speciellt fokus på utrustning och kläder för kvinnor samt arbetet mot olika former av kränkande behandling. Det är såklart väldigt viktigt med engagerade värnpliktiga som ställer krav och gör värnplikten, och därmed hela Försvarsmakten, bättre. 
   Det har varit händelserika omröstningar i riksdagen den här veckan, och långa sådana. Vi håller nu på att besluta om motionerna från den allmänna motionstiden och den stora mängd propositioner som regeringen har skickat till riksdagen under våren för att hinna klart innan mandatperioden är slut. Riksdagen har bifallit flera motioner, en hel del som även vänsterpartiet står bakom, bland annat.

Ett bra beslut i veckan var att Sverige ska utöka sin diplomatiska närvaro och inrätta ett “House of Sweden” i Taipei, Taiwan, något som nästan alla partier (inklusive Vänsterpartiet) stod bakom. I miljö- och jordbruksutskottet röstades flera bra saker igenom, som veterinärers möjlighet att anmäla misstanke om illegal införsel av djur, att Tullverket ska kunna söka efter hundar i fordon, insatser mot organiserad smuggling av djur samt förbud mot svanskupering av hundar. 
   En omtalad omröstning handlade om att införa möjligheten att göra abort hemma, där flera partier svängde (även Vänsterpartiet, till att vara helt för) inför omröstningen och frågan därmed röstades igenom med en mycket stor majoritet. Frågan har fått en hel del uppmärksamhet i medierna. En annan uppmärksammad omröstning var frågan om att genomföra en folkräkning. Omröstningen skulle egentligen fått avslag med en röst, men en socialdemokrat röstade fel och det blev istället bifall med en röst. Alla dessa frågor går nu till regeringen som uppmaningar från riksdagen.
   Den här veckan har jag också fått äran att bli vald till ledamot i Krigsdelegationen, eftersom Vänsterpartiet hade en vakant plats. Krigsdelegationen är 50 riksdagsledamöter som utgör riksdagen om Sverige är i krig eller krigsfara. Ett mycket allvarligt och tänkvärt uppdrag i dessa tider, men något som vi förhoppningsvis aldrig kommer behöva aktivera. 
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund 

Industribesök ger eftertanke av Ann Schlyter

Idag, onsdag, har jag varit med Industrihistoriska föreningen på studiebesök hos Note. Note är inte historiskt, utan ett mycket levande elektronikföretag, som tillverkar kretskort, delmontage och kompletta produkter på uppdrag av kunder från hela världen.
   Men jag var väl så intresserad av byggnaden. Den är mycket vacker utifrån med sitt sågtandade tak, en siluett som fortfarande är symbol för industriområde. Och där inne var ljuset överväldigande. Huset byggdes 1939 för Svenska lyxstrumpfabriken, ritat av Hans Westman. När man kommer in möts man av strålande ljus, och inga lysrör var tända! 

          

De typiska sågtandade fabrikstaket var ju utformade för att släppa in maximalt ljus innan elektriciteten var billig och gjorde det onödigt.
   Lokalerna är optimala (möjligen lite trångt i förråden) ändå är byggnaden rivningshotad!
   Skamsen måste jag erkänna att jag inte reserverade mig mot rivning när byggnadsnämnden antog den fördjupade översiktsplanen för Kjällbyområdet. Jag argumenterade hårt för kolonistugeområdet och Alfa Lavals gamla kontorshus med klockan. Och jag reserverade mig mot det förfärliga beslutet.
   Självklart skulle jag informerat mig bättre och reserverat mig mot en plan som går ut på att maximera byggföretagens byggrätter och vinster, och förutsätter rivning av denna historiska pärla till industribyggnad, som dessutom fungerar perfekt för nuvarande användare. I den fördjupade översiktsplanen tas ingen hänsyn tas till områdets historia och alla visioner om att blanda funktioner. Elektronikindustrin förorenar inte luften med gifter eller oljud. Den skulle mycket väl kunna ligga kvar i ett bostadsområde.
   Visa betongpartierna i valet att deras historielösa politik inte uppskattas!

Ukraina av Nita Lorimer

 

Vad är det som gör att jag blir irriterad, besviken och nästan arg när frågan om att hjälpa flyktingar från Ukraina kommer till tals? När jag sitter på bussen och ser som reklamvideo på bussen en "reklam" som hälsar Ukraina-flyktingar välkomna och påpekar till dem alla deras rättigheter, varför blir jag inte glad?
   Trots allt, nu håller samhället faktiskt på att öppna sig, och välkomnar människor i nöd, som det bör vara självklart att göra. Under alla de år som jag har erbjudit hem eller stöd till flyktingar har jag så önskat att samhället skulle göra just det. Alla bör vara välkomna till ett nytt hem om de inte kan vara där de helst skulle vara, hemma hos sig. Jag har nyligen haft en ung person från Afghanistan hos mig. Han fick ha tålamod i 6 år innan Sverige till slut förstod att han verkligen inte kan åka hem. Nu har han flyktingstatus, men det måste förnyas varje år! Varför får han inte 3 år som folk från Ukraina sägs få?
   Plötsligt är det annorlunda. Vi är alla människor och bomber från USA eller Ryssland skadar lika mycket. De döda lika väl. Varför är det så stor skillnad?
   Jag tror att det som stör mig så mycket är att Sverige inte är så bra som jag tidigare uppfattat. Det är med sorg jag behöver erkänna att mitt nya land, Sverige, på sista tiden visat att i grunden är det väldigt rasistiskt.

Så försöker Hemsö övertala Lunds politiker att sälja ut Källby-skogen av Gunnar Stensson

Hemsö Fastighets AB har länge velat köpa skogsdungen runt Källbybadet.  Utsikterna till vinst genom att fälla träd och bygga fastigheter ökade när Klostergårdsstationen byggdes.
   Först föreslog Hemsö en idrottsanläggning. Ingen protesterade. Den kunde rymmas på parkeringsplatsen framför Källby-badet. Sedan la bolaget till ordet folkhälsa. ”En anläggning för idrott och folkhälsa”.
   Efter kontakter med idrottsrörelsen tillkom orden ”nationellt centrum”. Ja! ”Nationellt centrum för idrott och folkhälsa. Lägg till en förkortning: ”NCIF”. En förkortning låter alltid seriös. Hemsö erbjuder Lunds kommunpolitiker att bygga NCIF. Det ska bli ”en pilotanläggning” som lockar till besök från hela Sverige!
   Anbudet kunde skärpas ännu mer. Hemsö ska bygga en ”spetsanläggning för elitidrottare” och ”för motionärer och rörelse”. Vad nu det kan betyda? Gröna stråket är ju redan fullt av rörelse, motionärer och odlare. Inte så kallade ”elitidrottare”, sådana som blir miljonärer.
   Lund är en universitetsstad. Orden ”forskning och utbildning” måste läggas till. Ingen Lunda-politiker röstar emot ”forskning och utbildning”. Vilken forskning? Vilken utbildning?
   Hemsö ska bygga en stor skola också!  Sedan talar de plötsligt om ”ytor för rörelse, utbildning och forskning”. Tomma ytor? Men planen är ju full av fastigheter.
   Att kolonier och odlingslotter drabbas tiger Hemsö om. 

            

Hemsö hoppas att anbudet ska övertala Lunds kommunalpolitiker att sälja ut marken runt Källbybadet och ge Hemsö exklusiv rätt att planera utbyggnadernas storlek och utformning. NCIF tycks ju mest handla om inomhusaktiviteter.
   På Byggnadsnämndens sammanträde i mars gick det precis som Hemsö hade hoppats. Byggnadsnämnden föreslog att Hemsö Fastighets AB skulle köpa marken och bygga NCIF. Samtliga partier utom Miljöpartiet ställde sig bakom förslaget.
   När Tekniska nämnden sammanträdde härom veckan bekräftades Byggnadsnämndens beslut.
   Miljöpartiet reserverade sig. Karin Svensson Smith krävde att utbyggnad bara ska tillåtas på hårdgjord mark och att kolonierna i Aktivitetsstråket ska skonas. Det skulle betyda ett hårt bakslag för Hemsös ägare.

Olyckan är inte skedd ännu. Flera stadier återstår innan grävmaskinerna kan sätta igång. Än kan vi rädda träden, motionsområdena, kolonierna, odlingslotterna och naturreservatet längs Höje å. Än kan vi bevara grönskan runt Klostergården. En namninsamling pågår. Skriv på!
   Den 3 maj klockan 19 anordnar Höjeådalens intresseförening ett möte för allmänhet och politiker från Staffanstorp och Lund i Polhemsskolans aula. Där blir det möjligt att sticka hål på Hemsös abstrakta fraser och försvara klimat och ekologisk mångfald.
   Mötet den 3 maj är bara en inledning. Frågan om NCIF och Hemsös markköp måste upp i kommunfullmäktige också eftersom markens värde bedöms överskrida 5 miljoner.
   Om förslaget går igenom i fullmäktige kommer sedan konkreta planförslag att läggas fram och diskuteras, ett och ett. Processen kan ta flera år.
   Om mindre än fem månader är det allmänna val. Då kan vi med våra röster påverka utvecklingen efter att ha granskat partiernas ståndpunkter, bland annat vid mötet den 3 maj. 

Namninsamlingar för att skydda och värna Källbys koloni- och odlingslotter

Vi uppmanar Lunds politiker att värna Källbyområdets gröna ytor, befintliga odlings- och koloniområden och i stället exploatera redan hårdgjorda ytor!
I Källbyområdets östra delar finns promenadstråk, odlings- och koloniområden som bidrar till välmående för boende och besökare. I området finns det uppvuxna träd och grönska som minskar exponering av skadliga ämnen och höjer kvaliteten i luften vi andas. Grönområdet ger insekter och djur ett naturligt habitat och förutsättning för pollinering. Gröna ytor behövs för att ta hand om extrema skyfall och förhindra översvämningar. Alltmer blir vi också varse om betydelsen av stadsnära markytor med möjlighet till odling. I Lund startade kolonirörelsen 1905 och är en del av kommunens historiska kulturarv.
   Byggnadsnämnden i Lunds kommun har tillsammans med fastighetsbolag långtgående planer på att exploatera dessa gröna ytor på Klostergården för att bygga ett Nationellt Centrum för Idrott & Folkhälsa, bostäder, lokaler, parkeringar, bussgata, gator, skola, förskola mm. Den här namninsamlingen har vi startat för att få Lunds politiker att tänka om. De behöver förstå att vi är många som anser att det klokaste för kommunen är att bevara Källbyområdets gröna ytor, befintliga odlings- och koloniområden och i stället exploatera redan hårdgjorda ytor!
   Namninsamlingen kommer att överlämnas till Lunds kommun.
Till namninsamlingen »

            

Jag har skrivit ihop detta för att skicka till alla partier i Lund. Vill ni skriva under så skriv i en kommentar här att ni vill skriva under så skriver jag in ert namn, jag skickar iväg det den 3/5.
Vi skriver angående planen om en idrottsanläggning där odlingslotterna Källbytäppan och Klostertäppan ligger. De är obeskrivligt värdefulla oaser för både psykiskt och fysiskt välmående. Kan ni inte tänka om och bevara dessa? All psykisk rekreation och fysisk motion som vi som brukar odlingslotterna får kommer att försvinna. Vi har byggt upp odlingslotterna med våra hjärtan och själar och tar hand om dem och vårdar dem ömt. Vad händer med de buskar och träd vi jobbat med att beskära rätt och ge rätt förutsättningar för att växa sig starka och tåliga? Kommer de bara slängas? Att flytta fotbollsplaner är en sak - nya likadana kan slås upp - men att flytta odlingslotter är en helt annan sak då där är levande växtlighet som byggts upp under flera år. Att få en ny odlingslott betyder att flera års engagemang slängs bort med den gamla. Det kommer göra så otroligt ont i våra hjärtan om vi måste se våra älskade fruktträd och bärbuskar slitas upp och köras iväg för att att bli brännbart avfall.
   Vi förstår att det låter spännande och häftigt med en stor och pampig idrottsanläggning, men tänk på era invånare som redan sköter om denna mark på ett fantastiskt sätt, samt alla som promenerar på odlingslotterna dagligen. Även de bin som hjälper vår natur och bor på bigård på en av odlingslotterna, samt alla småfåglar som lever sina liv på odlingslotterna och sist men inte minst det fantastiska utbudet av insekter. Alla djur vi har nämnt kommer att få sina hem förstörda när områdena exploateras för att bana grund för idrottsanläggningen.
Süzanna Vintvall
Läs mer på Facebook »

Sverige i NATO? av Steingrimur Jonsson

Jag klipper ur Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis digitala veckobrev den 14 april:
   ”Minns ni Magdalena Anderssons regeringsförklaring den 30 november förra året? Där försäkrade hon att Sveriges försvarspolitiska linje ligger fast: ”Den militära alliansfriheten tjänar vårt land väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Sverige ska inte söka medlemskap i Nato.”
   Nu vill hon att Sverige går med i Nato i juni.”
   Sedan löftet gavs har det gått 5 månader. Nu verkar löftet inte mycket värt. Socialdemokratiska partiet diskuterar medlemskap i NATO. Månne Olof Palme vänder sig i graven. 

       

Rysslands krig mot självständiga Ukraina är fruktansvärt. Brutaliteten är i nivå med nazisternas värsta illdåd under andra världskriget. Ryssarnas förstörande och dödande i flera av Ukrainas städer är som kopia av nazisternas våldsamma attack mot Stalingrad och belägringen av Leningrad under nästan 900 dagar.
   Men i allt detta finns en elefant i rummet. Det som ingen pratar om: NATO. Efter kallakrigets slut 1990 la man ner Warszawapakten. Det borde man gjort med NATO. Men nej: Istället har NATO införlivat de flesta av Sovjets tidigare satellitstater som var medlemmar i Warszawapakten. Titta på en politisk Europakarta från 1990. Och titta på hur kartan ser ut idag. Är det konstigt att ryssarna reagerar? Och ska Ukraina också in i NATO?
   Hur reagerade amerikanerna när Sovjet hösten 1962 planerade bygga upp militära baser på Kuba? Så nära USA som man kunde komma. Då var världen närmare ett fullständigt världskrig. Jag minns en skoldag – jag var 11 år gammal – när skolrektorn höll ett tal till alla grundskolebarnen på FN-dagen den 24 oktober 1962. Han sa – mycket tydligt – att han hoppades att det inte skulle vara FN:s sista jubileumsdag. Så stort uppfattades hotet kring Sovjets Kubaprojekt. Och risken för ett kärnvapenkrig. Livet på jordens undergång. Men som tur tänkte man tanken före. Sovjet avbröt sitt projekt.
   NATO däremot verkar fortsätta hursomhelst. Förutom Ukraina – som Ryssland nu attackerat – ska Finland och Sverige bli NATO-medlemmar. North Atlantic Terror Organisation. Som under kalla kriget aldrig gjorde något. Förutom att framkalla den motreaktion av Sovjets sida som blev Warszawapakten. Som i sin tur invaderade Budapest 1956 och Prag 1968.
   Sedan 1990 har NATO förvandlats till terrororganisa-tion. Bombningarna av Serbien 1995 och Kosovo 1999 där civila fick sätta livet till; män, kvinnor, barn. USA:s egen terrororganisation. Och den organisationen ska Sverige äntligen bli medlem av.
   Sveriges militära alliansfrihet har gagnat Sverige väl under mer än 200 år. Sverige har inte varit i krig med ett annat land under två århundraden. Unikt i världshistorien.

Men nu är det slut på det. Nu ska Sverige bli medlem i USA:s egen imperialistiska terrororganisation. Det är den enda terrororganisationen som befogar över kärnvapen. Som USA testade effektivt i Japan 1945. De värsta terrorilldåden i mänsklighetens historia.
   Kanske Sverige får bli bas för kärnvapen? När NATO bildades 1949 sa norrmännen att USA inte under några omständigheter skulle få bygga militärbaser på norsk mark. Det fick bli Island istället som välkomnade de amerikanska plånböckerna. Och fick under hela kalla kriget hysa militärbasen i Keflavik samt stå till förfogande med mark på ytterligare några ställen där USA byggde sina radarstationer.
   Frågan är: Hur kommer Ryssland reagera mot ett eventuellt finskt och svenskt NATO-medlemskap? Finland har flera mil lång gräns mot Ryssland. Som således skulle bli NATO:s gräns mot Ryssland. Kommer vi att få se uppbyggnad av ryska kärnvapenbaser längs den finska gränsen? Och dito exempelvis i Kaliningrad riktade mot Sverige?
   Kommer ryssarna att gå till attack mot ”nazisterna” i Finland och Sverige? Bomba Finland? Bomba Sverige? Skall vi – som Sabuni – ta flykten till Norge? Nej!

Man ska inte väcka den björn som sover.
Vi ska hålla fast vi Magdalena Anderssons ord från 30 november: ”Den militära alliansfriheten tjänar vårt land väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Sverige ska inte söka medlemskap i Nato.”
   Vänsterpartiet ”släppte fram” Magdalena Andersson i november förra året. Om Andersson gör något helt annat än hon då deklarerade så har Vänsterpartiet inget förtroende för Andersson. Då kommer historien från 2021 att upprepa sig. Med hjälp av den yttersta högern – som inget vill heller än fälla en socialdemokratisk regering – ska vi fälla regeringen.

Axevalla, ungdomens melodi (Axevalla folkhögskolas skolsång) av Gunnar Stensson

Min första uppgift som lärare hösten 1961 blev att samla de cirka 150 nyanlända eleverna för att hylla Dag Hammarskjöld som omkommit, eventuellt mördats, i en flygkrasch vid Ndola i Kongo under sina försök att lösa Kongokrisen. Att avskaffa kolonialismen såg jag som FN:s huvuduppgift. Kolonialmakterna, i detta fall Belgien, var den onda kolonialismens försvarare. Efter befrielsen skulle demokrati införas i de forna kolonierna. Dag Hammarskiöld hade som FN:s generalsekreterare lett befrielsekampen.
   Det var ungefär vad jag hävdade den där septemberdagen på skolgården utanför folkhögskolan. Den svenska flaggan vajade i höstvinden och lönnarna var röda. 

Eleverna var nästan jämnåriga med mig och påminde om mina kamrater i Älghult. Många hade målet att skaffa den grundskolekompetens som nu krävdes för tillträde till utbildningar till sjuksköterska, polis, småskolelärare med flera yrken. De hade lämnat skolan före grundskolans införande. Rektor Schmidt tilldelade mig många läroämnen: svenska, samhällskunskap, geografi, historia och gymnastik. Dessutom två timmars nutidsorientering i aulan en gång i veckan.
 
Karin hade genomgått en svår förlossning och kom först en månad senare med vår son som var döpt till Martin. Skolans teaterlinje var förlagd till en lokal i Skara. Karin anslöt sig till utbildningen så fort hon kommit. Lärare och ledare var Carl-Eric Proft som bodde i en villa intill vår barack. Vi anställde en barnflicka för att se till Martin de tider då vi båda var upptagna.
   Vi umgicks mycket med Proft och hans fru. De var ett medelålders par med rötter någonstans i Europa. Carl-Eric Proft var en äldre, elegant man med skägg och sportbil. Karin blev central i teaterlinjen och förberedelserna för Skara skolscen.  För att skaffa stöd till den blivande teaterskolan turnerade Karin och Proft i Skara, Skövde och andra närliggande samhällen med en version av Alfred de Mussets pjäs En dörr ska vara öppen eller stängd. Karin fick senare huvudrollen i Aristoteles tvåtusenfemåriga komedi Lysistrate om kvinnornas kärleksstrejk. Jag har ett rollfoto i köket.
   Vi fick under en skolresa till Oslo tillfälle att se Bertolt Brechts pjäs Den kaukasiska kritcirkeln på Nationaltheatret. Vi var imponerade av att för första gången få uppleva Brechts politiska teater som hade varit ett stort samtalsämne under åren i Göteborg. Huvudrollen spelades av en ny skådespelare, Liv Ullman. ”Hon är 24, två år yngre än jag”, konstaterade Karin.
   Till Stockholm reste vi för att se Peter Weiss drama Mordet på Marat. Dramats form är speciell: en grupp patienter på ett mentalsjukhus uppför under ledning av markis de Sade en teaterföreställning om franska revolutionen. Den politiska teatern var vad Karin ville ägna sig åt.

Detalj från målningen "Marats död"
av Jacques-Louis David, 1793.

Terrorbalansen och oron för en atombombskatastrof som skulle utplåna allt liv var utbredd de åren.  Vi funderade på att göra en pjäs om flykten från jorden med utgångspunkt från Harry Martinssons diktberättelse Aniara. Den hade just kommit i pocket för 4:50. Överkomligt. Jag satte igång en läsecirkel.
   Proft hyllade traditionell teater och kultur. Vi ville ersätta den med Kent Anderssons, Peter Weiss och Bertolt Brechts samhällstillvända teater. Konflikten var ofrånkomlig. Det var delvis samma motsättning som jag hade upplevt på läroverket i Växjö och vid universitetet i Lund.

Att vara lärare på den tidens folkhögskola var en heltidsuppgift alla dygnets timmar. Jag ville att mina elever skulle få den kunskap de behövde. Vi skaffade inträdesprov till bland annat sjuksköterske- och polisutbildning. Det var mycket de skulle kunna! Jag kom visserligen direkt från en högskoleutbildning i statskunskap, men här var en mängd fakta och regler jag inte kunde. Vi fick plugga tillsammans.
   Och plötsligt förlorade vi en sjättedel av tiden! Lördagarna blev undervisningsfria! Eleverna reste hem redan på fredagseftermiddagen! Hur skulle vi hinna med kurserna utan lördagslektionerna?
Många klarade det. I framtiden träffade jag ibland sjuksköterskor och poliser som jag undervisat.
  
Efter två år kände vi att det var tid att flytta. Vi hade upptäckt Framnäs folkhögskola i Öjebyn utanför Piteå. Den var unik. Framför allt hade den en flerårig utbildning i musik med musiklärare som var specialister på de olika instrumenten. Skolan hade kontakt med både den norrländska musikhögskola och den Norrbottensteater som hade börjat planeras. Naturligtvis fanns också en treårig allmän linje. Dessutom var Karin bekant med Norrbotten eftersom hennes syster Ingrid var småskolelärare i Måttsund utanför Luleå. Karin hade tillbringat ett år hos Ingrid för att studera.
   Så jag sökte en tjänst i Framnäs folkhögskola, Öjebyn, Piteå, Norrbotten och blev antagen. En dag i slutet av augusti mötte oss en vaktmästare på stationen efter den dygnslånga tågresan och skjutsade oss till vår bostad i Prytzska gården. Han talade utpräglat Pitemål och vi hade svårt att uppfatta somliga ord.