2017-10-26

Slappa ner... av Karin S.

Slappa ner
koppla ut.
Andas djupt och
tanklöst.
Acceptera damm och
spilld mat
Låt tankar tänka
vad de råkar tänka
Slappa ur
koppla ner

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan i Lund
28 oktober kl 17
Saxdags”
Sopransax: Kerstin Vikner
Altsax: Birgitta Frostin
Tenorsax: Essie Andersson
Barytonsax: Bosse Förander

Vandring genom Flackarp och längs Höje å

Söndagen den 29 oktober kl 14-14.30. Samling vid Källbybadet kl 14
Skydda naturen längs Höje å!
Stoppa urbaniseringen av förstklassig åkermark i Flackarp!

Klostergårdens byalag


Skydda naturen längs Höje å!
Källby är en av de nya stadsdelar som föreslås i Lunds översiktsplan. Den ska byggas i sluttningen mellan Åkerlunds och Rausings industriområde och Höje å, när reningsverket flyttats till Malmö.
   Det innebär att naturområdet längs Höje å och dammarna förvandlas till stadsbebyggelse. Naturområdet är det sista nära stadskärnan.
   Höje å och de intilliggande dammarna är Lunds enda vattendrag med ett rikt fågelliv: änder, gäss, svanar, doppingar och sothönor året runt och näktergalar, gökar och svalor sommartid.
   Naturstigen under de stora pilträden längs ån är ett av Lunds mest älskade motions- och promenadstråk. Inte bara människor från de närliggande bostadsområdena Klostergården, Gamla Väster och Värpinge rör sig där, sommar som vinter, utan Lundabor från hela staden.
   Naturen i sluttningen norr om ån är orörd, med täta dungar av bokar, lindar, lönnar, körsbärsträd och fläder. Det är viktigt att den bevaras så oförstörd som möjligt när området bebyggs, kanske i form av naturpark med smala vandringsstråk.
Naturen längs Höje å och runt reningsverket måste bevaras!

Stoppa urbaniseringen av förstklassig åkermark i Flackarp!
Flackarp med sina vidsträckta åkrar utpekas i Lunds översiktsplan som ”gemensamt utredningsområde med Staffanstorps kommun”.
   För några år sedan planerade Staffanstorps kommun en utbyggnad av området. Planerna stoppades efter påpekande av Lunds kommun att man inte accepterade att avloppsledningar drogs till reningsverket över Höje å.
   När den nya Källbystaden med Klostergårdsstationen som centrum nu planeras norr om kommungränsen vill man i stället införliva Flackarp i den nya stadsdelen.
   Det innebär att vida arealer av förstklassig åkermark exploateras för urbanisering. Nya villor på åkrarna innebär också att man måste bygga nya vägar för bilar och tvingas dra ledningar för vatten, avlopp och el. Om man gör sådana ingrepp kommer åkermarken aldrig att kunna återvinnas.
   Villamattorna breder ut sig över sydvästra Skåne. Staffanstorps kommun tillhör de värsta exploatörerna. Det ser man lätt när man passerar Hjärup på Malmövägen.
   Här föreslås alltså ytterligare villabebyggelse, med ökande biltrafik som följd, på Skånes – och Sveriges – bästa åkerjord i en tid då  all åkerjord behövs för att försörja en växande befolkning.
   Dessutom förstörs den utsikt över vida fält som kännetecknar landskapet i sydvästra Skåne.
Därför är det nödvändigt att stoppa den planerade urbaniseringen av åkermarken i Flackarp!

Pilgrimsvandring

        

"Vi minns"
Vid Flackarps mölla finns det som en gång var begravningsplats för mentalpatienter från Sankt Lars sjukhus. Från 1895 fram till 1951 begravdes drygt tvåtusen patienter där.
   På Alla helgons dag minns vi dessa själar under en pilgrimsvandring. Under vandringen går vi med tända gravljus via Sankt Larsområdet till Sankt Lars begravningsplats (ca 1,5 km).
   Samling utanför Helgeandskyrkan, lördag 4 november kl 18.
   Alla som vill är också välkomna att delta i en minnesgudstjänst i kyrkan med ljuständning kl 17
Arr: Svenska kyrkan 

Föredrag av Pierre Schori

An emerging Trump Doctrine for Latin America - Will Europe resist?
När: Den 6 november 2017 kl 19.00 (prick). Fri entré.
Var: Athen, AF-borgen, Sandgatan 2, Lund
Före och efter föredraget signerar Pierre Schori sin senaste bok "Minnet och elden", pris 100 kronor, endast kontant betalning. Föredraget hålls på engelska.

Arrangörer: Vänortsföreningen Lund-León, Utrikespolitiska Föreningen i Lund, Lunds FN-förening och Folkuniversitetet

Region Skåne skämmer ut sig igen

Sveriges lägsta skatt ger Sveriges sämsta sjukvård. Det är de sjuka som drabbas. Pengarna går till de välsituerades överkonsumtion. Vi minns Staffanstorps-politikernas spritorgier vid Medelhavet härom året.         

Låt ingen förföras! av ”Rudolph”


En nyhet från NAH:s hemsida
 
Nordisk alternativhöger (NAH) – nazismen i ny förpackning – är det senaste högerextrema utspelet. Plötsligt framstår Sverigedemokraterna som söndagsskolebarn med sin hemvävda sverigeidyll.
   Men så är det inte alls. De flesta samhällsomstörtande extrema rörelser har en radikal flank som genom sitt extrema budskap förvandlar framtoningen av huvudrörelsen som en moderat reformrörelsen, redo att lyssna på folket.
   SD:s representanter tar naturligtvis avstånd från NAH och betonar sin civiliserade politik.  NAH framställs som det förfärliga alternativet till en förnuftig befolkningspolitik.
   Hitlers raspolitik med eutanasi, dvs. folkmord på programmet, började genomföras efter det kuppartade maktövertagandet 1934-35 och tusentals förståndshandikapade dödades. Operationen skedde genom Hitlers egna organisationer som växte fram parallellt med statsapparaten. Bara offrens familjer protesterade utan resultat.
   Protesterna mot Hitlers styre blev ingen folkrörelse, men det fanns modiga personer som t ex den katolske biskopen i Münster, Clemens August Graf von Galen, som 1941 kritiserade eutanasin. Hitlers totala makt tålde egentligen ingen kritik, men han var slug nog att inte komma i konflikt med kyrkan och äventyra soldatmoralen. Eutanasiprogrammet stoppades.
   Tänk om kyrkorna hade protesterat tidigare. Nu sparades i alla fall uppskattningsvis en miljon förståndshanidkapade och fördrivningen av 30 miljoner slaver till bortom Uralbergen i de erövrade områdena sköts på framtiden.
   Sex miljoner judars liv kunde inte räddas. Massavrätt-ningen av ryska krigsfångar stoppade inte heller. När ett maskineri har kommit i gång blir det som ett självgenerande system i det här fallet baserat på rasism och antisemitism och ett brinnande krig.
 

Att läsa: Hans-Ulrich Wehler (2017) Nationalsocialismen. Från massrörelse till Führervälde och utrotningskrig. Göteborg: Daidalos.

Vad händer i Postnord? av Sven-Hugo Mattsson

Jag är benägen att tro att det mesta som rapporteras om Postnord är en myt. Jag konstaterar först att det inte bara är Postnord som delar ut brev, här finns också Citymail och Tidningsbärarna. Både Postnord och tidningsbärarna delar ut A-brev, som väl är det intressanta.
   En annan sak är att många brev färdas på tåg och flyg. Vi vet att, framförallt tågen, inte är lika säkra som förr, att förseningar förekommer allt mer. Detta påverkar givetvis utdelningen.
   Det är en annan sak som bekymrar mig, varför görs ingen koll vilka brev som försenas eller försvinner. Ett förslag vore att Post och telestyrelsen skickar ut, säg, 1000 testbrev om dagen i en månad. Varje utdelare får i uppgift att rapportera om testbreven är i tid eller inte. Om brevet är försenat skall brevbäraren förklara varför. På så vis kan vi få en bild av hur distributionen fungerar och var felen finns. Bara genom att ta reda på detta kan vi rätta till felen. Vem är det som delar ut fel, vem är det som tar för lång tid på sig och varför händer detta.
   Intill dess att vi tar reda på det jag ovan beskriver, är gjort på ett eller annat sätt, är jag beredd att hålla fast vid att det som påstås mest är en skröna.
   Visst jag har själv jobbat i det som nu är Postnord, så jag har kanske i viss mån att behov att försvara dem. Men jag tycket att rapporteringen är slarvig när en inte djuplodar och försöker hitta var felet ligger i postdistributionen.
   En annan fråga är om felen har blivit fler över tid. Jag menar. brev har alltid lagts fel eller försvunnit, det är ingenting med det. Det finns många fällor i utdelningen. I en trappa kan det finnas flera med samma efternamn, som exempel. Så det kräver noggrannhet att dela ut. 

Dags för Basinkomst? av Göran Persson


 

I tisdags var det Doc Lounge i Lund. Där visades filmen Free Lunch Society: What would you do if your income were taken care of? En medryckande appell för basinkomstinitiativ i olika länder. Verkligen olika länder, exemplen kom från Namibia till Alaska via Schweiz och Tyskland.
   Frågan om en garanterad basinkomst har hela tiden funnits med i diskussionen om vägar att frigöra sig från kapitalismens löneslaveri. Diskussionen var livlig under 60 och 70-talet i t ex USA, men när Reagan blev president så försvann den från dagordningen.
   Nu verkar den börja vakna igen, till del med anledning av automatiseringen som eliminerar allt fler jobb. Men även mer ideologiskt så ökar intresset av vad som händer om man frikopplar arbete från inkomst. Vi vet alla att mycket önskvärt arbete inte utförs idag av ekonomiska skäl, t ex stora grupper i skola och barnomsorg och bristande omsorg. Vad skulle människor välja att arbeta med om inte försörjningsmöjligheten var kriteriet för vad man skulle arbeta med. Att människor skulle arbeta även utan tvång tyder alla studier på, men med vad och hur mycket?
   Det finns många argument och mycket information att ta del av för den intresserade. Se t ex www.basinkomst.nu (Sverige), www.ubie.org (Europa) och www.basicincome.org (Internationell).

I Lund planeras ett möte, Basinkomst-fika, den 8/11 kl 19. Tid och plats meddelas i Facebook-gruppen ”Basinkomst Lund”, eller skicka ett mail till samuel.kazen @gmail.com.

90-talets skolreformer sliter isär samhället
av Gunnar Stensson

Pisa-undersökningen visar att utvecklingen mot allt större klyftor i samhället fortsätter. Risken är stor att samhället slits isär fullständigt om inte justeringar i 90-talsreformerna görs! Det handlar om kommunaliseringen av skolan och beslutet om friskolor och fritt val.

Det är tunga aktörer inom skolan som varnar, Åsa Fahlén, ordförande i Lärarförbundet, och Matz Nilsson, skolledarförbundet. (Sydsvenskan 20/10)
   Skolkommissionen lade fram ett genomarbetat förslag för hur den svenska skolans snabba förfall ska stoppas, men regeringen bryter loss delar av förslaget och för fram dem separat.
   Olyckligt! säger de båda ordförandena. Men än värre är allianspartiernas ointresse eller avvisande av Skolkommissionens förslag.
   290 kommuner och över tusen friskolor kan inte var för sig styra skolan mot likvärdighet!
   Staten måste ta över ansvaret för skolans finansiering och resursfördelningen!
   Vinstbegränsningar räcker inte. Det måste bli förändringar av 90-tals-besluten om kommunalisering och friskolor.

Dan Andersson av Sven-Hugo Mattsson

Hösten 1957 gav elever på Parkskolan i Lund ett Dan Anderssonspel. Det är 60 år sedan och jag minns väl inte det hela glasklart. Dan Ljunghill hade väl huvudrollen och spelade och sjöng de där välkända låtarna.” det är mil efter mil till lador och hus där frosten går tjurig vid grind”. Han sjöng här om en av sina fästmör som kom från Lycksele. Han sjöng säkert också om ”när morgonens stjärnor blekna och dö / och när ångorna stelna till is / och när dagningen skälver på myr och sjö / vi sova på doftande ris”. Vi spelade på AF:s stora scen och kolsyreisen flödade över tiljorna. Dan Ljunghill är son till den kände skolpersonen K-G Ljunghill, som hade just kultur som en bärande idé i skolan.
   Det finns mycket naturlyrik i DA:s diktning den vackraste dikt han skrivit är nog, enligt min mening, ”Hemlängtan”:
   Jag är trött jag är led vid fabriken
   jag vill hem till jordhöljt bo
   till min koja vid blodstensmyren
   i de gröna gömmenas ro
   Jag vill hem till det fattiga folket
   som svettas i somrarnas glöd”.

Myten säger att Dan arbetade nere vid en fabrik i Grängesberg i 1 ½ dag, sen stod han inte ut längre. Han trivdes bäst i skogen där han slapp att ”be för dem som staden kväver”.
 

Dan Anderssons byst på Järntorget i Göteborg,
invigd 18 november 1990, utförd av Britt-Marie Jern
.
 

32 år gammal
Dan Andersson föddes i april 1888 och dog i september 1920. Han blev alltså bara 32 år ung, Detta delade han tyvärr med många diktare och författare. Stig Dagerman är en, Edit Södergran en annan, Hjalmar Gullberg med flera. Han dog i en olycka på hotell Hellman i Stockholm som inte hade vädrat ut ordentligt efter att de cyanväterökt hans rum. Jag sörjer honom i den meningen att jag kunde träffat honom om han blivit normalt gammal. Tänk, han hade bra varit 69 år när vi spelade upp han dikter på Parkskolan. Vi hade kanske bjuda dit honom för diskussioner om hans liv och diktning. Jag tänker också på hur mycket mer han kunnat skriva. 

Radikal
DA var radikal och medlem i socialdemokratiska partiet. Vi ser ett exempel i dikten ovan, ”Hemlängtan: ”Jag vill hem till det fattiga folket/som svettas i somrarnas glöd”. Han slog alltid uppåt.
   Ett exempel är ”visan till diversehandlaren Noaksson: ”Stor och stursk har du blivit bakom din disk den höga / Ingenting mer än salt och ovett har du åt kunden mer / och att krusa dig och din dräng lönar numera föga / bara allt värre blir du, mer surt du på människan ser / sparkad i ändan av kristidsturen tror du väl snart för fanken / att en monark du kan bli på salt och surkål och jäst”.

Märta Larsson
DA var också förlovad med Märta Larsson, dikten ”minnet” anses väl skriven för henne: ”Och het av lust jag smekte / ditt bröst och dina länder / och fick av dig det heliga / som endast mannen får”. Han träffade henne på Brunnsvik där de bägge var elever. Förmodligen var romansen med henne den starkaste. Han kunde dock inte få henne eftersom hennes far inte tillät det. Märta var överklass och bodde på Östermalm, fadern krävde att DA skulle ha fast jobb. Om honom skrev han: ”Det är han som är konstens beskyddare, och delar ut åt de små / honorar för utrivna hjärtan, som han aldrig lyckats förstå / han är sann patriot på bordellen och i kyrkan vid bön och psalm / det är han som har hus med hiss och bad och WC på Östermalm.

Olga Turesson
I sluter på 10-talet gifte sig DA: med Olga Turesson, Olga var syster till Gunnar Turesson, som tonsatte en hel del av DAs dikter. Han levde länge, långt in i vår tid. Äktenskapet med Olga var nog perfekt för honom. Hon var lärarinna, så här hade DA tillgång till en fast lön och kunde därigenom dikta samtidigt som det stod mat på bordet. DA dog, 16 september 1920. Då var Olga gravid och födde en dotter på våren 2021, en dotter DA aldrig fick se. Även hon blev gammal.

Mer
Det finns mycket mer att skriva om Dan Andersson. Så jag hoppas få återkomma.

Inga räta vinklar i Klostergården av Gunnar Stensson

När Klostergårdsborna i måndags samlades i biblioteket för att få bekräftat att de bodde i Sveriges bästa bostadsområde var det ändå en fråga som skavde. Varför är inte rummen rätvinkliga kvadrater?
   Någon av de boende hade lagt om golvet och en annan hade tapetserat. Väggarna var inte parallella. Golven var inte kvadratiska. Det hade uppstått problem.
   De frågade experten som satt i panelen, Tomas Tägil. Han hade inget annat svar än att byggarna kanske slarvat på grund av brådska. Svaret var inte tillfredsställande. Problemet var att samma felaktighet uppstått regelmässigt på samma ställen i olika byggnader.
   Jag fylldes av grubbel. Någonstans fanns det en förklaring, det visste jag.
   Under natten drog jag mig till minnes ett tv-program vid millennieskiftet om Klostergården och dess ungerske inspiratör Janos Kleineisel från Budapest.
   Han berättade om den osynliga arkitektoniska finessen att rummen i Klostergården inte är fyrkantiga. De som bor där skall slippa känna sig instängda i fyrkantiga boxar. De oregelbundna vinklarna och volymerna upplevs inte av blotta ögat, men oregelbundenheten känns ändå som en frihet, en sorts befriande rymd för de som vistas där, förklarade han.
   Efter programmet diskuterade vi det några dagar och gick in i en del lägenheter. Ingenstans kunde vi se att rummen var oregelbundna. De var ljusa och snygga, helt okej. Men vi använde förstås bara ögonmått, inte tumstockar och vinkelhakar.
   Nu, 50 år efter det att husen byggdes, är det många som sätter upp nya tapeter eller lägger in nya golv. Rätvinkliga tapeter och rätlinjiga golv.
   De som försöker passa in dem i Klostergårdens rum har upptäckt att det inte går och jag har därigenom äntligen fått bekräftat att rummen i Klostergården faktiskt inte är fyrkantiga boxar! Det känns befriande!

Svenska lantbrukare bör stödja Palestina
av Gunnar Olofsson

Nu i november startar den palestinska grenen av ”Via Campesina” sin verksamhet. ”Via Campesina” (”Böndernas väg”) är en internationell rörelse med närmare 150 olika organisa-tioner, omkring 200 miljoner farmare i runt 100 länder, som verkar för ett hushållsbaserat och hållbart jordbruk. Framför allt inriktar man sig på så kallad matsuveränitet (”food sovereignty”) vilket innebär rätt att producera sin mat på eget territorium – något mycket relevant för palestinierna vilkas land till största delen kontrolleras av Israel. ”Via Campesina” räknar sig till den globaliseringskritiska rörelsen och driver sedan 1999 kampanjen ”Global Campaign for Agrarian Reform” i opposition mot marknadsorienterade jordbruksreformer.

Problemet för staten Palestina idag är att man varken kan producera sin mat - över 60 % av territoriet kontrolleras av israelisk militär och så kallade bosättare som ockuperar marken – eller fritt importera / exportera det man behöver. Naturresurser som vatten, gas och olja beslagtas och utnyttjas av israelerna. Ekonomin kan inte utvecklas och arbetslöshet, fattigdom och armod består.

Markstölden pågår hela tiden. Enligt palestinska ”Abdullah Al-Hourani Center for Studies and Documentation” konfiskerades 12 326 dunam mark (1 dunam = 1000 kvadratmeter) under 2016, en ökning med 127 % jämfört med året innan. 2017 riskerar också att bli ett nytt rekordår för illegala bosättningar: planerade 8 345 nya bostäder för judiska israeler varav 3.066 som skall byggas omedelbart. I Gaza är situationen direkt ohållbar med kraftiga restriktioner på handel, svår miljöförstöring med icke fungerande avloppsrening och odrickbart vatten och en stor del av jordbruksmarken outnyttjad på grund av beskjutningar från israelisk militär.

En konsekvens av situationen är att palestinier tvingas ta arbete i israeliska bosättningar för att kunna försörja sina familjer. Enligt en uppskattning arbetar minst 36 000 palestinier på detta sätt, ofta i farliga och utsatta arbeten och för en lön under israelisk minimilön. Några fackföreningar existerar inte, ingen ersättning utgår vid sjukdom och skador och man kan när som helst godtyckligt stängas av från arbetet – vilket är regel för perioder av några dagar till flera månader vid varje utbrott av våld i den israelisk-palestinska konflikten.

Även barn utnyttjas i bosättningarna. Enligt en rapport av människorättsorganisationen Human Rights Watch, ”Ripe for abuse” (2015), utnyttjas hundratals palestinska barn, en del så unga som 10-11 år, som barnarbetare för halv minimilön inom framför allt jordbruket, där ockupationsprodukter som tomater, dadlar och avocado saluförs inom EU som gjorda i Israel - och svenska konsumenter blir därmed delaktiga i såväl barnarbete som ockupation och kolonisation. Barnen utsätts för kemikalier, vissa förbjudna inom EU, som orsakar illamående, yrsel och hudutslag – och som på längre sikt är kopplade till cancer, neurologiska skador och ofruktsamhet. De skadar sig på vassa verktyg och tunga maskiner, klättrar på stegar och arbetar i extrema temperaturer.
 

 
En del barn går fortfarande i skolan, men många har hoppat av. I en undersökt skola försvann från en termin till en annan 25 av 75-80 elever ur undervisningen. Under högsäsong arbetar fler, med arbetsdagar upp till 12 timmar eller 60 timmar per vecka. Totalt beräknar israeliska källor att omkring 1 900 barn är sysselsatta inom bosättningsindustrin.
Svenska lantbrukare har all anledning att aktivt stödja den palestinska kampen för rätten att odla sin jord. Frågan är också högaktuell i vår del av världen där en allt större del av livsmedelsproduktionen kontrolleras av multinationella företag som Monsanto, utslagningen av småbönder fortsätter och genmodifierade grödor införs med oklara ekologiska konsekvenser. Svenska lantbrukare bör knyta kontakter med ”Via Campesina”, och inte minst dess palestinska gren, och bidra till en framtid med matsuveränitet i ett hushållsnära och hållbart jordbruk för alla människor på vår jord!

66 år i skolan 66. Summering:3 av Den Gamle

Han deltog i den stora Vietnam-debatten 1965, var i Stockholm under Russelltribunalen om USA:s krigsförbrytelser 1966, chockerades av polisattacken mot Vietnamdemonstranter 1967, gladdes åt Palmes medverkan i demonstrationen i februari 1968, entusiasmerades av FNL:s Tet-offensiv och kom på kant med skolledningen i Framnäs.
   Morden på Martin Luther King och Robert Kennedy, den militanta amerikanska fredsrörelsen, kravallerna och valet av Richard Nixon till president fick honom att hoppas på en revolution i USA. Han läste Malcolm X, Stokely Carmichael, Noam Chomsky och Norman Mailer.
   Chansen att flytta till Lund kom när betyg i kulturgeografi krävdes för samhällslärare. Han flyttade till Ulrikedal i Lund, blev medlem i FNL-gruppen, läste kulturgeografi och ekonomisk historia, skrev en omfattande uppsats om ”Sveriges ekonomiska relationer med USA och den svenska Vietnampolitiken 1965 till 1970” och utbildade sig ett år på lärarhögskolan i Malmö.
   Det betydde att han började om och kom att ansluta sig till en generation som var tio år yngre än han själv.

FNL-grupperna var en enhetsfront, han studerade Dimitrovs bok Enhetsfrontens och folkfrontens problem, tryckt i DDR 1970, och undvek att engagera sig partipolitiskt.  I Lunds FNL-grupp fanns maoister, trotskister, kfml-are och vpk-are och han umgicks och diskuterade med personer som var anslutna till alla dessa partigrupper och sekter.
   Socialdemokrater och kpml(r)-are försökte bilda egna Vietnamorganisationer. Lunds FNL-grupp var en studentrörelse och hade lokal högst uppe i AF-borgen.
   Lilla Teatern var politisk och spelade agitationspjäser som Flotten och Joakim von Anka. Aten var det stora åsiktstorget och ständigt fyllt av diskuterande studenter.
   Han läste Jan Myrdal, attraherades en tid av maoismen som ett alternativ till den förtryckande moskvakommunismen, men reagerade skarpt när Kina och Nixons USA öppnade diplomatiska förbindelser. Kina svek Vietnam och stödde de röda khmererna.
   Han debatterade i Heleneholmsskolans aula med argument från Pentagonrapporten.
Sara Lidman agiterade i Ungdomens hus i Malmö mot USA:s julbombningar av Hanoi 1972.
   Olof Palme jämförde dem i ett radiotal med nazisternas krigsförbrytelser. USA bröt de diplomatiska förbindelserna med Sverige.

IB, den socialdemokratiska spionorganisationen, avslöjades våren 1973. Socialdemokrater registrerade kommunister och vänstersocialister. FNL-grupper infiltrerades och namn utlämnades till CIA. Olof Palme förnekade och ljög. Han var djupt besviken och tappade det förtroende han haft för socialdemokraterna
   General Pinochet genomförde med stöd av USA en militärkupp i Chile. President Allende mördades. Politiska fångar fördes till stadion i Santiago, torterades och mördades. Snart strömmade välutbildade och radikala chilenska flyktingar till Lund.
   Watergate-affären dominerade USA och därmed världen. President Nixon tvingades avgå 1974.
   DFFG:s ledning ville, inspirerad av Jan Myrdal, följa den kinesiska politiken att stödja de röda khmererna på Vietnams bekostnad. Sara Lidman tog upp striden mot maoisterna. Han stödde henne i en kritisk artikel i Aftonbladet sommaren 1974. Han kontaktades av Vietnams ambassad och fick uppdraget att förmedla den vietnamesiska nyhetsbyråns telegram om striderna i Vietnam till FNL-gruppernas aktivister. I Lunds FNL-grupp blev stämningen hård, men majoriteten kom till slut att stödja Sara Lidmans linje. 1975 befriades Vietnam. I Saigon utspelades kaotiska scener när amerikanerna och deras anhängare flydde.
  
Strax därefter höll FNL-grupperna en kongress. Han var delegat för Lunds FNL-grupp. Majoriteten av delegaterna var maoister. Vietnams ambassadör var inbjuden. I sitt tal kritiserade han ledningens ställningstaganden. Stämningen blev pinsam.
   Han blev överraskande invald i den nya styrelsen som enda representant för Sara Lidmans linje. Styrelsens uppdrag var att lägga ner FNL-grupperna och bilda en ny solidaritetsorganisation till stöd för Pol Pots röda khmerer. FNL-grupperna upplöstes. Tillsammans med Beppo Persson tog han initiativ till en ny organisation, Solidaritet med Vietnam.
   Under Vietnamkrigets decennium hade han undvikit att ansluta sig till något politiskt parti, men nu var det nödvändigt. Socialdemokratin var omöjlig efter IB-affären. SKP hade han bekämpat sedan 1972. Återstod VPK. Hösten 1976 gick han in i partiet, framför allt för att fortsätta solidaritetsarbetet för Vietnam. Han deltog i valkampanjen i Lund. Jörn Svensson var ledande VPK-politiker i Skåne. I valet 1976 förlorade socialdemo-kraterna makten för första gången sedan 1932.

Bojkott, Desinvesteringar och Sanktioner

BDS står för Bojkott, Desinvesteringar och Sanktioner. Bojkott är ett verktyg som ligger i dina händer som konsument. Du kan välja att inte köpa israeliska produkter så länge ockupationen och folkrättsbrotten pågår. Desinvestering innebär att företag, banker och institutioner drar tillbaka investeringar som stödjer den israeliska ockupationspolitiken. Sanktioner är politikernas och de globala institutionernas verktyg att med handelshinder, förbud mot militärt samarbete eller begränsningar i de diplomatiska förbindelserna markera att man inte accepterar statens politik.
Sammanfattning av rapporten om BDS

Text och bild från Palestinagrupperna i Sverige