Dan Andersson av Sven-Hugo Mattsson

Hösten 1957 gav elever på Parkskolan i Lund ett Dan Anderssonspel. Det är 60 år sedan och jag minns väl inte det hela glasklart. Dan Ljunghill hade väl huvudrollen och spelade och sjöng de där välkända låtarna.” det är mil efter mil till lador och hus där frosten går tjurig vid grind”. Han sjöng här om en av sina fästmör som kom från Lycksele. Han sjöng säkert också om ”när morgonens stjärnor blekna och dö / och när ångorna stelna till is / och när dagningen skälver på myr och sjö / vi sova på doftande ris”. Vi spelade på AF:s stora scen och kolsyreisen flödade över tiljorna. Dan Ljunghill är son till den kände skolpersonen K-G Ljunghill, som hade just kultur som en bärande idé i skolan.
   Det finns mycket naturlyrik i DA:s diktning den vackraste dikt han skrivit är nog, enligt min mening, ”Hemlängtan”:
   Jag är trött jag är led vid fabriken
   jag vill hem till jordhöljt bo
   till min koja vid blodstensmyren
   i de gröna gömmenas ro
   Jag vill hem till det fattiga folket
   som svettas i somrarnas glöd”.
Myten säger att Dan arbetade nere vid en fabrik i Grängesberg i 1 ½ dag, sen stod han inte ut längre. Han trivdes bäst i skogen där han slapp att ”be för dem som staden kväver”.
 

Dan Anderssons byst på Järntorget i Göteborg,
invigd 18 november 1990, utförd av Britt-Marie Jern.
 

32 år gammal
Dan Andersson föddes i april 1888 och dog i september 1920. Han blev alltså bara 32 år ung, Detta delade han tyvärr med många diktare och författare. Stig Dagerman är en, Edit Södergran en annan, Hjalmar Gullberg med flera. Han dog i en olycka på hotell Hellman i Stockholm som inte hade vädrat ut ordentligt efter att de cyanväterökt hans rum. Jag sörjer honom i den meningen att jag kunde träffat honom om han blivit normalt gammal. Tänk, han hade bra varit 69 år när vi spelade upp han dikter på Parkskolan. Vi hade kanske bjuda dit honom för diskussioner om hans liv och diktning. Jag tänker också på hur mycket mer han kunnat skriva. 

Radikal
DA var radikal och medlem i socialdemokratiska partiet. Vi ser ett exempel i dikten ovan, ”Hemlängtan: ”Jag vill hem till det fattiga folket/som svettas i somrarnas glöd”. Han slog alltid uppåt.
   Ett exempel är ”visan till diversehandlaren Noaksson: ”Stor och stursk har du blivit bakom din disk den höga / Ingenting mer än salt och ovett har du åt kunden mer / och att krusa dig och din dräng lönar numera föga / bara allt värre blir du, mer surt du på människan ser / sparkad i ändan av kristidsturen tror du väl snart för fanken / att en monark du kan bli på salt och surkål och jäst”.

Märta Larsson
DA var också förlovad med Märta Larsson, dikten ”minnet” anses väl skriven för henne: ”Och het av lust jag smekte / ditt bröst och dina länder / och fick av dig det heliga / som endast mannen får”. Han träffade henne på Brunnsvik där de bägge var elever. Förmodligen var romansen med henne den starkaste. Han kunde dock inte få henne eftersom hennes far inte tillät det. Märta var överklass och bodde på Östermalm, fadern krävde att DA skulle ha fast jobb. Om honom skrev han: ”Det är han som är konstens beskyddare, och delar ut åt de små / honorar för utrivna hjärtan, som han aldrig lyckats förstå / han är sann patriot på bordellen och i kyrkan vid bön och psalm / det är han som har hus med hiss och bad och WC på Östermalm.

Olga Turesson
I sluter på 10-talet gifte sig DA: med Olga Turesson, Olga var syster till Gunnar Turesson, som tonsatte en hel del av DAs dikter. Han levde länge, långt in i vår tid. Äktenskapet med Olga var nog perfekt för honom. Hon var lärarinna, så här hade DA tillgång till en fast lön och kunde därigenom dikta samtidigt som det stod mat på bordet. DA dog, 16 september 1920. Då var Olga gravid och födde en dotter på våren 2021, en dotter DA aldrig fick se. Även hon blev gammal.

Mer
Det finns mycket mer att skriva om Dan Andersson. Så jag hoppas få återkomma.