Uttåg i sommarhagen

Samling vid S.t Lars vårdcentral söndagen den 7 juni klockan 14.
   Vandring genom S.t Larsparken till Röda kapellets sprittande toner.
   Vid Flackarps mölla slår vi oss ner för en skön picknick i det gröna. Flackarps byförening säljer kaffe och kakor, så långt det räcker. Röda Kapellet ger konsert.
   Visning av den märkvärdiga möllan, en välbevarad holländare från 1868.
   Samling i Hospitalets- och Asylens begravningsplats där 2000 patienter begravdes mellan 1895 och 1950.
   Hemvandring längs Flackarpsvägen.

Klostergårdens byalag & Helgeands församling

Pensionärsliv av Karin S

Jag stavpromenerar,
jag sittgymnastiserar,
jag kverulerar,
jag ekonomiserar,
jag fantiserar,
jag smärtfixerar,
jag medicinerar,
jag retirerar,
jag musicerar,
jag tvångssanerar,
jag levererar,
jag deprimerar,
jag egocentrerar,
jag kritiserar,
jag problematiserar,
jag negativerar.
Och hela tiden i takt
med stavgången:
Död-en, död-en, död-en
Iväg! Stick!
Men.
Barnen, barnen, BARNEN!
Tack!

Klostergårdens plaskdamm invigs den 12 juni av Gunnar Stensson

Så står det på mängder av affischbockar som kommunen ställt ut i vår gröna park och kedjat fast vid lyktstolpar. Sommarlovet ska börja, barnen ska sjunga och sen ska de plaska i den cirkelrunda fontänen och äta bullar som kommunen bjuder på.
   Under vårmånaderna har vi sett det komplicerade systemet av rör komma på plats och undrat över funktionen. Sedan formades en stor, perfekt cirkel i vit cement och omgavs med stenläggning. Nu återställer man gräsmattorna. Ett par stenblock ligger i mitten av dammen och över dem ska tre höga strålar rent vatten stråla.
   Rent vatten. Dammen är grund. Nytt färskt vatten ska hela tiden spruta fram och rinna bort i dagvattenbrunnar. Det är inte i första hand en plaskdamm. Det är en fontän.
   Den borde få ett mer poetiskt namn. Kanske Fontana di Spiritus Sancti, Helgeandsfontänen.
   Runt den ska vi sitta i sommarskymningen och lyssna till musik.

Ship to Gaza: Hur långt når Marianne? av Bertil Egerö

Häromdagen såg jag filmen om Ship to Gaza och Henry Ascher, "Även de döda har ett namn". Den gick på Kino sista gången idag torsdag. Stark, inte minst i den entusiasm och envishet människorna bakom detta projekt uppvisade.
   Jag påmindes i filmen om den gången när båtarna fastnade i Grekland. Hur skändligt USA och Israel kunde tvinga Grekland att hålla kvar fartygen, och hur EU tycktes ha tappat rösten helt inför dessa brott mot internationell rätt. Blev det ett misslyckande eller en seger för Ship to Gaza? Om den frågan debatteras det i filmen.
   Nästa försök var ju att restaurera en båt inne i Gaza och segla ut med exportprodukter. Den båten förstördes av israeliskt flyg. Sedan kom det ohyggliga kriget 2014. Idag nås vi av larmrapporter om katastrofala förhållanden i Gaza. EU diskuterar, USA stöttar Israel, Arabvärlden har sina egna konflikter att hantera.
   Då ger sig en fiskebåt vid namn Marianne iväg på nytt, med lite solpaneler och sjukvårdsprodukter ombord. På måndag ska den ha nått Frankrike. Fler båtar kommer att ansluta. Israel har redan varnat att de kommer att mötas med lika hårda bandage som de tidigare gångerna.
   Henry Aschers far lyckades ta sig ur nazi-Tyskland i sista minuten. Hans familj blev kvar, försvann. Henry var starkt engagerad i Vietnams kamp mot USAs krig, nu lägger han sina krafter i att bidra till att få ett stopp på Israels fruktansvärda förtryck av palestinierna.
   Ship to Gaza drivs helt av frivilliga krafter och frivilliga bidrag. På dess hemsida finns information om hur vi kan bidra. Lika viktigt är att sprida information, skriva i lokaltidningar och andra media, berätta om Mariannes färd och situationen i Gaza.
   I filmsnutten nedan ser man plötsligt Röda Kapellet spela vid kajen i Malmö. Vänsterpartiet ställer upp med ett brandtal. Fanns några andra partier där? Jag vet inte, men de borde alla (utom SD) ha varit på plats.

Se filmen »

B52-or över Ravlunda av Sten H.

Den 13 juni kommer två amerikanska B52-or (Stratofortress) att flyga in för att fälla minor (attrapper) vid Ravlunda i en svenskunderstödd NATO-övning där också landstigningsstyrkor ska gå i land.  Det rör sig om flygplan som ursprungligen var avsedda för kärnvapenanfall, men som har satts in som konventionella bombplan t.ex. i Vietnam och på senare år i USA:s olika krig i Irak, Syrien och Jemen. En B52-a har åtta jetmotorer så de kommer säkert att höras.
   För en del av oss är det här på gränsen till det ofattbara. Sverige samövar med NATO sedan ett antal år, senast över landets norra tredjedel i en stor flygövning, men det här är en del av den efterföljande marina övningen BALTOPS. Det sker efter beslut av regeringen och är en utmaning mot svenska alliansfri utrikespolitik. Men övningen i Ravlunda slår allt. Det är provokation av den svenska regeringen mot vår hittillsvarande utrikespolitik. När man kombinerar B52-or med landstigningsövning tyder det på att regeringen är närmast tondöv vad gäller stämningarna i de egna partierna. Hur tror Lövdén att det kommer att uppfattas av den, ska vi säga tredjedel av landets socialdemokrater som minns något om Vietnamkriget och B52-ornas roll där?
   Eller har jag helt fel, ser folk i allmänhet det här som en banal militärövning?  Nyheten har varit anmärkningsvärt nedtonad i pressen och egentligen bara mötts med gillande på ledarsidorna. Bryr sig någon längre om något?
   Det här är inte en angelägenhet för vänstern utan för alla: borgerliga såväl som socialdemokrater och vänstersinnade som slår vakt om den alliansfria politikem och de utgör fortfarande en majoritet av Sveriges befolkning.
   Vi som är här i trakten måste rimligen fara till Ravlunda den 13 juni och säga vår mening, Jag vet inte om något är planerat eller organiserat – i första hand är det väl Svenska Freds som skulle kunna stå för en bred manifestation.  Vi återkommer i ämnet om en vecka.

 

Snart flyger B52 igen – över skånska vatten av Gunnar Stensson

Över Vietnam fälldes 1965 till 75 fler bomber än sammanlagt över alla krigsskådeplatser under andra världskriget.  I en byrålåda har jag ett plåtfragment från en nedskjuten amerikansk B52 som Vietnams ambassadör gav mig som minne vid ett besök i Lund 1975. (Jag har grubblat under natten. Vietnam hade knappast kapacitet att skjuta ner några B52-or. Plåtskärvan kommer nog från en nedskjuten attackhelikopter av det slag som användes vid bymassakrer.)
   B52-orna ingår i den massiva Nato-operationen ”Baltops 15” som inleds i juni. De ska simulera fällning av sjöminor utanför Ravlunda flygfält. De kan bära kärnvapen.
   I augusti 1960 försvarade jag tillsammans med ett par tusen värnpliktiga Ravlunda och Haväng mot en invasion ”från öster”. Vi hade cykeltolkat efter lastbil från I ll i Växjö (regementet är nedlagt för länge sen) till Skåne längs nuvarande väg 23. När vi kommit fram grävde vi skyttevärn och stirrade ut över den glittrande Östersjön, där miljonärerna på kryssningsfartygen nu för tiden skiter vattnet brunt.
   I övningens senare del förde jag ”fria kriget” med en jägartropp på 20 man. Fiktionen var att invasionen hade ägt rum och att vi befann oss bakom fiendens linjer. Vi cyklade på småvägar hela natten och blev beskjutna av uniformerade hemvärnsgubbar från en veranda vid fyratiden på morgonen. Vår bataljon hade återvänt till Växjö innan vi hunnit återförena oss med den.
   Nu leker de krig vid Ravlunda som så ofta förr. ”Baltops 15” blir säkert en mer spektakulär och dyr övning än vår manöver. Då förestod Kuba-krisen. USA försökte faktiskt invadera i Grisbukten. Kubanerna gjorde det vi övade för att göra: slog tillbaka invasionsstyrkorna. Nu rustar Nato och Ryssland i Arktis och Östersjön.
   Arméns gamla cyklar rullar fortfarande här och där på gatorna i Lund. Och B52orna är ju faktiskt lika gamla som cyklarna.

Economic man – samhällets fiende nummer ett av Gunnar Stensson

Economic man är en zombie vars enda drivkraft är enögd vinningslystnad. Du har säkert mött honom många gånger i små vardagliga situationer
   Men helst agerar han i större skala. Det har vi sett många exempel på i veckan som gått.        
   Det kan handla om små korrupta jurister (economic men) som får miljoner av miljardärerna för att genom skatteplanering vältra över kostnaden för vård, skola och omsorg på låginkomsttagarna.
   Det handlar om korrupta rikspolitiker med samma syfte. De kämpar nu för det exklusivt svenska systemet ”vinster i välfärden” som gör det möjligt för bolag att stjäla från sjuka, barn och gamla. De stöds av medier som Expressen, DN, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan och Göteborgsposten som samtliga i dag publicerar likartade ledare (endast ordvalet skiljer något).
   Det handlar om kommunalpolitiker som använder ordet ”effektivisera” när de menar skära ned vården, skolan och omsorgen för att höginkomsttagarna ska få lägre skatt på låginkomsttagarnas bekostnad.
   Det handlar om ”idrottsledare” som t ex Fifa-styrelsens ledamöter som i årtionden via samma ekonomiska struktur (Cayman-öarna osv) som friskolekoncernerna använder för skattesmitning tagit emot miljarder i mutor från världens fotbollsnationer. Economic men allesamman.
   Det handlar om storbolag som Telia Sonera som hjälpt Azerbadjans presidentfamilj (economic men and women) att stjäla sex miljarder från det fattiga landets invånare.
   Det handlar om Lehman Brothers (economic men) som skapade en världsdepression 2008 för att de 87 rikaste - economic men - skulle kunna fördubbla sina förmögenheter. (Vilket de också gjorde, precis som Wallenberg när han tog kontrollen över den svenska ekonomin efter 1930-talskraschen).
   Deras föregångare (historiska economic men) bedrev under ett par sekel den slavhandel som lade grunden till både det brittiska imperiet och USA.
   Kung Leopold av Belgien var en eminent economic man som mördade ett par miljoner kongoleser och stympade miljoner andra för att göra vinst på gummi.
   Just nu förbereder economic men i Nato och Ryssland en klimatkatastrof i Arktis genom den jättelika militärövningen Arctic Challenge Exercise i Norrbotten och dess ännu större motsvarighet i Ryssland. Major Björklund hurrar. Liksom Putin.
   Protestera!
 

Världsbanken säger som Ship to Gaza: Blockaden måste hävas!

PRESSMEDDELANDE: 2015-05-24

I en kommande rapport från Världsbanken, Economic Monitoring Report to the Ad Hoc Liaison Committee May 27, 2015, slås fast att det ekonomiska läget på Gazaremsan är ytterst prekärt.
   Realinkomsten per capita är 31 % lägre i Gaza idag än för 20 år sedan. Tillverkningssektorn har krympt med 60 % och exporten har sedan den israeliska blockaden av området inleddes 2007 i princip utraderats. Arbetslösheten nådde 43 % sista kvartalet 2014, vilket rapporten konstaterar förmodligen är den högsta i världen. Särskilt alarmerande är ungdomsarbetslösheten, som uppgår till 60 %.
   Rapporten slår entydigt fast att det inte finns några andra förklaringar till denna katastrofala utveckling än krigen och blockaden (sid 6). Särskilt har situationen allvarligt förvärrats av fjolårets israeliska angreppskrig, då 2100 palestinier dog, mer än 11 000 skadades och en tredjedel av befolkningen tvingades fly från sina hem och bli internflyktingar (internally displaced). 12 000 hus förstördes eller skadades och infrastrukturen, inklusive Gazas enda elektricitetsverk liksom elnätet, vatten- och sanitetsfaciliteter och telekommunikationsnätet, åsamkades allvarliga skador.
   Rapporten konkluderar: ”Som otvetydigt slagits fast av ovanstående analys har kombinationen av väpnade och politiska konflikter tillsammans med Israels blockad som inleddes 2007, slagit hårt mot Gazas ekonomi. Arbetslöshet och fattigdom har nått häpnadsväckande nivåer och livskvaliteten för den stora majoriteten av Gazas invånare är nästan inte uthärdlig. Känslan av hopplöshet är genomgripande, särskilt efter kriget sommaren 2014. Tillgången till och kvaliteten på grundläggande tjänster som elektricitet, vatten och avloppssystem försämras snabbt och pandemier med smittsamma sjukdomar är ett reellt hot.” (sid 25)
   Rapportens slutsats är att Gazas ekonomi måste återuppbyggas vilket ”kräver att blockaden av varor och människor hävs”. (sid 6)
Läs rapporten »

Marianne på väg att anlöpa Brest i Bretagne, Frankrike

PRESSMEDDELANDE: 2015-05-25

Marianne av Göteborg, Ship to Gaza Norge och Ship to Gaza Sveriges trålare, anlöper under måndagen Brest på sin väg mot Gaza. På tisdagen bjuder våra samarbetspartners i Brest in till en mottagning, kl 18 påQuai la Pérouse au Port du Château.
   Förutom besättningen har Magdalena Almawed, apotekarstuderande och ordförande för Palestinska huset i Göteborg och Jesper Hillbom, ledamot i Ung vänsters förbundsstyrelse seglat med från Tyskland mot Brest.
   Magdalena säger: Jag har sedan länge beundrat det hårda arbete som våra mångnationella bröder och systrar utför i Ship to Gaza och såg det som en självklarhet och möjlighet att åka med i solidaritet med Gazaborna för att representera alla unga palestinier som fortfarande håller fast vid drömmen om ett fritt Gaza och Palestina!
   Jesper tillägger: Att resa med Ship to Gaza just nu känns särskilt viktigt. Marianne av Göteborg är en trålare som ska ge Gazaborna möjlighet att fiska i sina vatten, något som begränsas kraftigt av den israeliska ockupationsmakten. På Gazaremsan är den humanitära situationen akut, arbetslösheten skyhög och samhället är beroende av bistånd utifrån. Målet med Mariannes resa är att bryta blockaden, säger Hillbom.

Landskapets förvandlingar söder om Lund från 1850 av Gunnar Stensson

Artikelförfattaren i vildmarken vid ån

Foto: Per Roijer. Se fler bilder från deras vandring i ålandskaper vid S:t Lars.
 
Tidsmaskinen snabbspolad
1850. Jordbrukslandet breder ut sig med åkrar, pilevallar och träddungar. De låga husen i Flackarp och Källby försvinner nästan i grönskan.
   Plötsligt syns karlar med spadar och karavaner av vagnar vid Uppåkra. Södra stambanan plöjer sig fram genom sädesfälten.

1856. Ett lokomotiv med blänkande ångpanna och hög skorsten tuffar långsamt mot Lund på den nya bron över Höje å. Flackarpsborna ser häpet på.

1868. Möllaren Bengt Sörensson står omgiven av mognande vetefält vid sin nybyggda mölla i Flackarp.

1879. Nu är Hospitalet färdigt. Det liknar ett rokokoslott. Patienterna planterar 14000 träd och buskar i parken. Carl Fredrik Hill skymtar med sitt staffli.

1895. Asylens kaserner står färdiga att ta emot 1500 obotliga patienter. Bron över Höje å bevakas av uniformerade vakter.
   En präst och en kusk kör med en svart kista till Lunds Hospitals- och Asyls begravningsplats intill Flackarps mölla. Det är Jenny Maria Ringström, 21, som ska jordfästas av pastorsadjunkt Knös.

1940. Mörkläggning. Parken ligger frusen. De 80-åriga träden har blivit höga. Erik Hermelin rusar upprörd ut ur den byggnad där vårdcentralen nu ligger. Han ska till Gleerups med en stridsskrift mot nazismen som han tänker bekosta tryckningen av.

1950 stannar Flackarps mölla.

1951 slutar man jordfästa patienterna på begravningsplatsen. De anonyma gravarna är då 2000.

1965. Klostergårdens höghus av rött tegel reser sig i solfjädersform mellan St Lars och Lund. Flera vårdare bosätter sig där. Ofta också tidigare patienter. Klostergårdsfältets träd och buskar är nyplanterade. Fontänens vatten sorlar i den nya dammen.

1998. St Lars säljs till ett privat bolag. St Lars-parken börjar förfalla

2015. Riksbyggen bygger vidare på Källbystaden där den tidigare ungdomskliniken låg. Längre in i parken reser sig Peabs stora byggkran över de nu 150-åriga träden. Schaktmaskinerna dånar. På andra sidan ån bygger HSB ett lilla St Lars i anslutning till den forna Asylen.
   Flackarps mölla sträcker sina nya vingar mot den blå himlen som 1868 och på Lunds Hospitals- och Asyls begravningsplats blommar prästkragarna.
   Där järnvägen korsar väg 108 uppförs ett stort ställverk för att säkra de kommande höghastighetstågens energibehov.
   Tidsmaskinen saktar in och blir stilla. Den har nått gränsen för gången tid. Framtiden kan den inte visa.

Blivande hyreshus vid Källby ängar
 

Gamla vårdpaviljongerna
 

Åbrinksvägen är infart till Källby ängar från Sankt Lars.
Höghusen på Klostergården syns i bakgrunden.
 

Västra Sankt Lars, Hunnerupsområdet. De äldre byggnaderna skymtar i fonden.
 

Utsikt från åsidan
 

Byalagets ordförande Gunnar Stensson. I vildmarken vid bron över Höje å.

  FOTO PER ROIJER