Påsklov

Dags för lite ledighet. Skribenter, läsare och redaktör vill inte vara sämre än barnen!
   Nästa vecka kommer det ingen VB, på återläsande den 25 april. Då är VB tillbaka och kommer med sitt sista nummer innan första maj. Den som vill informera, debatera eller uppmana inför denna talens och demonstrationernas stora dag bör passa på.
red

Musik i Helgeandskyrkan

Måndag 14 april kl 19
”Improperierna” av G P da Palestrina
”Stabat mater” av J Rheinberger
Helgeandskören
Hanna Särnstrand, violin
Albina Veisland, orgel
Larsåke Sjöstedt, dirigent

Tisdag 15 april kl 19
”Stabat mater” av G B Pergolesi
Jubilatekören
Katarina Larsdotter Wendel, sopran
Emma Sventelius, alt
Anders Frostin, konsertmästare
Albina Veisland, orgel
Larsåke Sjöstedt, dirigent

Nicaragua utforskas – en kväll om ett fattigt lands miljö

Aktuellt från avdelningen för Teknisk geologi vid Lunds universitet.
   Universitetslektor Gerhard Barmen:
Tolv års forskningssamarbete om miljön mellan statliga
universitetet UNAM i Managua och Lunds universitet.
   Professor Torleif Dahlin:
Undersökningar av grundvatten i Nicaragua – exempel från
doktorandstudier.
   Forskningsingenjör Kjell Andersson:
Skolor och utbildning – vad kan vi göra? – filmvisning.
   Frågor från publiken!
Torsdagen den 24 april kl 19 (mingel från 18.30)
ABF i Lund, Kiliansgatan 9, tredje våningen.
Alla intresserade är välkomna!
Arrangör: Vänortsföreningen Lund-León i samarbete med ABF i Lund

Rune Liljekvist är död av Gunnar Stensson

 

Under mer än trettio år var Rune Liljekvist en centralgestalt i VPK-V-Lund. Han arbetade i många funktioner i partiet och deltog i den ideologiska och politiska debatten – på medlemsmöten och i Veckobladet. Sina ståndpunkter drev han med skärpa, och i VB från 1980- och 90-tal kan man läsa hans inlägg. Samtidigt var han en kamrat som alltid ställde upp i det praktiska, ofta tidsödande och ibland långtråkiga partiarbetet – som t ex att skicka ut VB varje vecka, tidvis cirka 1000 ex.
   Ett minne vill jag berätta. Det är från 1980-talet när det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen var som allra kallast. I Östeuropa fanns ett antal sovjetiska stridsberedda kärnvapenrobotar. USA och NATO placerade ut ett stort antal robotar med neutronstridsspetsar i Västeuropa.
   Neutronbomben, som den kallades i dagligt tal, var ett nytt vapen som under begränsad tid sände ut en stor mängd dödande strålning men hade mindre sprängverkan. Det var avsett att användas mot Sovjetunionens enorma stridsvagnsarmé, som bedömdes på kort tid kunna besätta stora delar av Västeuropa. Neutronbomberna skulle döda stridsvagnsbesättningarna men skona stridsvagnarna.
   Fruktan för kärnvapenkrig var ett dominerande inslag i den tidens stämningsläge. Neutronbomben befarades sänka tröskeln för kärnvapeninsatser – med tänkbar snabb eskalering som följd.
   Jag jobbade på Heleneholms gymnasium i Malmö. Skolan låg i korsningen Munkhättegatan-Ystadvägen. Jag hade fått i uppgift – eller snarare utverkat tillstånd – att genomföra en studiedag för gymnasisterna om hotet av ett kärnvapenkrig. Jag hade uppbådat ett känt namn till en föreläsning – och det var tack vare namnet jag hade fått chansen att genomföra studiedagen. Men personen gav återbud. På ett mycket sent stadium.
   Min studiedag hade förlorat sin tyngdpunkt, det nav som allt skulle kretsa kring. Vem kunde ersätta honom? Det var en fråga om auktoritet, om kunskap, om förmåga att presentera kunskapen i form av en föreläsning för tre- fyra-hundra gymnasister och sedan delta i efterarbetet.
   Jag kom snabbt att tänka på Rune Liljekvist. Vi pratades vid, troligen på partilokalen där det också fanns en del lämpligt material. Rune insåg vad som fordrades: en saklig presentation av fakta inför ett auditorium av elever och lärare, av vilka många uppfattade världsläget på ett helt annat sätt än Rune och jag (vi var helt ense i detta sammanhang). Han såg situationen som en möjlighet - och ställde upp.
   Och, för att ta det kort: Rune kom till Heleneholmsskolan en höstmorgon, genomförde föreläsningen i aulan, deltog som expert i grupparbetena, visade sig ha god hand med malmöitiska tonåringar mellan 16 och 18 – och reste efteråt hem till Lund igen. Jag hade en del efterarbete att göra.
   Jag var senare år alltid medveten om just denna insats, och det tror han också var, åtminstone när man påminde honom.
   Varken Rune eller jag kunde föreställa oss – och för den delen ingen annan heller – att sovjetimperiet skulle upplösas inom fem år, att det kalla kriget skulle upphöra och att kärnvapnen skulle avlägsnas.
    Än mer omöjlig att föreställa sig var den framtid, då USA skulle utnyttja sin ställning som världens enda supermakt till att angripa Afghanistan och Irak – och därmed störta Mellanöstern i kaos och förlora sin ledande roll i världen.

Pusselbitar

Trafiksatsningarna
Den här regeringen är inte beredd att satsa på vår region. Vi behöver en regering som satsar på Öresundsregionen.
Katrin Stjernfeldt Jammeh
Att bygga trafikplats vid Ideon, Lunds Södra och Flädie är att investera som om det vore 1950. Helt obegripligt.
Karin Svensson Smith

En röst på Stefan Löfven är en röst på Jonas Sjöstedt. Fredrik Reinfeldt, 5/4

Ersätt det fria skolvalet med en närhetsprincip där bara den som har särskilda skäl får välja en annan skola. V:s valplattform
Miljarder i skattekronor betalas ut till privata skolföretag. Nationalekonomen Jonas Vlachos föreslår att friskolorna ska tvingas redovisa hur de använder skolpengen. Friskolornas Riksförbund och SKL motsätter sig förslaget

”Många rovdjur på vårt blod sig mätta”
Academia: 330 miljoner, EQT i Guernsey.
Academias Advisory Board: Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren, chefredaktör Widar Andersson, S.
Academedias finansdirektör Eola Engberg-Runsten
Academedias lärartäthet långt under rikssnittet. Bo Jansson, Lärarnas riksförbund: ”Enorm skillnad!”

”När vi en gräns för dessa sätta...”
Stoppa vinstdriften i den skattefinansierade välfärden. Lagstiftning som tydligt begränsar möjligheterna till vinstutdelning ur privata välfärdsföretag måste implementeras. Friskolor och privata förskolor ska inte kunna startas utan kommunens godkännande. Meddelarskydd ska gälla i hela välfärdssektorn. LO

Linje Lusta av Lucifer

Jag gissar att kommunalrådet Mats Helmfrid(m) sedan två dygn sover ostört, möjligen bara störd av enstaka förbiflimrande bilder av platanerna på Clemenstorget. Detta sedan det står klart att det blir inga statliga pengar till spårvägen. Det har i och för sig ingen trott heller, men tanken på en brakförlust i valet där t.o.m. de trognaste väljare skulle proteströsta var säkert inte så rolig.
   För oss andra går det väl också att hålla tillbaka tårarna över utgången. Så länge etableringen av ESS fortfarande är osäker vore det ändå tveksamt att sätta igång linjebyggandet. Kvar står att en spårvägslinje till Brunnshög är ett förnuftigt sätt att lösa trafikförsörjningen men att det kräver ett tydligt befolkningsunderlag.
   Det tar väl något år innan bilden klarnar och under tiden kommer man väl att fullborda de tre påtänkta motorvägsavfarterna. Lund kan lugnt stanna kvar i sin traditionella roll: här ändrar man ingenting. Det får bli en annan majoritet i fullmäktige som kommer att ta de mera radikala besluten.

Inga statliga pengar till lundaspårväg – hur påverkar det planerna för Brunnshög? av Ulf Nymark

Det blev som bekant inga statliga pengar till spårväg i Lund. Inte helt oväntat valde M-ministern och M-regionrådet att prioritera utbyggnad av motorvägar i syfte att stimulera till mer biltrafik. Men än år ju inte hoppet ute om statliga pengar – en ny regering i höst kan om viljan finns göra snabba korrigeringar av planeringen. MP:s Karin Svensson Smith har ställt i utsikt att MP kommer att verka för omdispone-ringar i den händelse MP kommer med i en ny regering. Jag är osäker på var S- och V-riksdagsgrupperna står i denna fråga.
   Men vad händer om det inte blir någon spårväg till Brunnshög inom överskådlig tid? Moderaterna verkar av Helmfrids uttalanden att döma vara helt inne på att utbyggnaden av bostäder och verksamheter ska ske i planerad omfattning. Och spårvägen ska ersättas med bussar, bussar och bussar. Fast bussar kan inte ersätta spårvägen, dvs bussarna kommer inte att klara av eller ens locka tillnärmelsevis så många resande som en spårväg. Bussar, bussar och bussar innebär mera bilar, mera bilar och ännu mera bilar. Målsättningen om högst en tredjedel biltrafik till Brunnshög kan slopas, kommunens klimatmål försvinner i fjärran.
   För min del anser jag det självklart att hela planeringen för Brunnshög måste tas om från början om spårvägen inte kommer till stånd. Utbyggnaden därute på den prima åkerjorden långt från Lunds centrum måste kraftigt begränsas i förhållande till nuvarande planering.

Nu bryter vi blockaden inifrån – Ship to Gaza exporterar från Gazaremsan!

Sedan våren 2013 har Ship to Gaza Sverige, tillsammans med våra samarbetspartners på Gazaremsan och i Freedom Flotilla Coalition varit engagerade i exportkampanjen Gaza’s Ark. Ett större fiskefartyg har köpts in och byggs om till ett havsgående lastfartyg. I mitten av juni planeras arken bryta blockaden av Gazaremsan - inifrån.
 

 

Båten kommer att vara lastad med exportvaror från Gazaremsan. En, symboliskt viktig last bestående av honung, kryddor, dadelprodukter, olivolja, kläder och hantverksprodukter. Dessa produkter kommer att vara köpta och betalade av beställare från många olika länder och har producerats och levererats av lokala företag och organisationer.
   Det är vår förhoppning att blockadmakterna - Israel och Egypten - kommer att respektera internationell rätt och inte förhindra att dessa produkter når sina ägare. Palestinierna på Gazaremsan har rätt att fritt exportera sin varor över havet.
   Huvudsyftet med aktionen är att uppmärksamma och utmana den förödande exportblockaden som nu snart går in på sitt åttonde år. Exporten har sjunkit till mindre än tre procent av den nivå som rådde före blockadens införande. Detta har framförallt drabbat näringslivet och det palestinska samhällets möjligheter till försörjning och utveckling. Arbetslösheten har skjutit i höjden och 80 % av befolkningen är idag bidragsberoende
   I och med att vi nu kan ta upp beställningar och sälja ägarbevis på exportprodukter går detta arbete in i en intensiv aktionsfas.
   Produktbeskrivningar och beställnings- information hittar man på Ship to Gaza Sveriges hemsida. Där finns också mer information om Gaza’s Ark, om dem som producerar de varor vi säljer och om blockaden och dess konsekvenser.
Kontaktpersoner för Ship to Gaza är
* Ann Ighe Tel: +46709740739
* Dror Feiler Tel: +46702855777
* Viktoria Strand Tel: +46727356564
* På plats på Gaza finns Charlie Andreasson
  Tel: +972598345327

Befria de svenska lärarna! av Gunnar Stensson

1965 fick jag min utnämning till ordinarie lärare i form av ett hemskickat dokument undertecknat av ecklesiastikminister Edenman personligen. 1971 började jag undervisa på Heleneholmsskolan.
   Som mina kollegor var jag anställd av staten. Så länge vi skötte våra åligganden kunde vi inte avsättas. Lönen bestämdes i löneförhandlingar enligt principer som var lika för alla. Rektor var inte makthavare utan den främste bland likar och styrde enligt skollagen. Debatten var öppen och fri. Utan fruktan eller inställsamhet diskuterade vi förhållandena på skolan med skolledningen, inbördes och i massmedia.
   I början av 1990-talet kommunaliserades skolan, trots lärarnas protester. Strax därpå infördes den individuella lönesättningen. Den gjorde lärarna till konkurrenter. Skolledningen och kommunen fick makten över lönen. Rektor var inte längre den främste bland likar utan ledare för ett företag med makt att belöna och bestraffa. Det påverkade skolornas inre debatt liksom den offentliga debatten.  Kommunaliseringen påverkade också lönen. Den blev på sikt lägre och lägre.
   Med friskolereformen hamnade läraren i beroende till den friskolekoncern som anställt honom/henne och tvingades hålla inne med kritik på grund av lojalitetsplikten, som ofta var inskriven i anställningsvillkoren. Skolpengen ledde till konkurrens mellan alla skolor, kommunala som fristående och segregationen ökade snabbt. Läraren utsattes för tryck från två håll. Arbetsgivaren krävde högre betyg för att skolan skulle hävda sig på skolmarknaden. Eleven krävde högre betyg och hotade annars att ta sin skolpeng och flytta till en annan skola. Vad skulle den stackars läraren göra? Han hade blivit allas slav. Vi vet efter PISA-rapporten att betygen förblivit lika höga eller högre än tidigare, samtidigt som kunskapen urholkats.
   Både Lasse Hagborg, med mångårig erfarenhet från Polhemsskolan i Lund, och Ove Gustafsson vid Pauli gymnasium i Malmö har i insändare ifrågasatt regeringens aktuella satsning på ”förstalärare” och påpekat att den leder till ökat godtycke för skolledningarna och ökad splittring bland lärarna. Det är en modig och nödvändig lärarreaktion mot skolans omvandling till marknad.

   Det är nödvändigt att satsa på fortbildning och högre lön för alla lärare. Men det är också nödvändigt att återupprätta statens ansvar för alla skolor och avskaffa friskolornas rätt till fri etablering och det fria skolvalet i den form de har idag!
   I stället för dagens fria skolval ska närhetsprincipen tillämpas, men på ett sådant sätt att eleverna får möjlighet att söka till annan skola än den närmaste, om det av goda skäl är motiverat.
   Det är särskilt angeläget att reformera ”fritt sök” som tillämpas för Skånes gymnasieskolor. Det har lett till att städer som Trelleborg, Landskrona, Eslöv och Ängelholm utarmas intellektuellt och kulturellt när eleverna söker sig till storstäder som Malmö, Lund och Helsingborg.
    Även skolpengen måste bort eller ges en annan utformning. Idag utarmas de skolor som har sämst förutsättningar, varpå stat och kommun tvingas ge just dessa skolor extra stöd. En irrationell pengakarusell!
   Sverige är ensamt om att låta skolkoncerner få tillgång till total kostnadstäckning och möjlighet att skapa vinster. I dagarna har Academedia avslöjats efter att ha fört hundratals miljoner till skatteparadis. Detta system måste avskaffas.
   Icke vinstdrivande friskolor har i årtionden funnits i de övriga nordiska länderna, Europa och USA. Det är Sverige som har ett extremt skolmarknadssystem.
   Men vi har också flera icke vinstdrivande skolor med egna profiler. Dem ska vi vårda. I mer än hundra år har vi haft folkhögskolor som spelat en stor roll för svensk utbildning men aldrig drivits med vinstsyfte.
    Återupprätta den frie, jämlike, suveräne läraren!

EU-valet, ett kulturval?

Nu är det lite drygt sex veckor kvar till EU-valet. Man kan inte precis säga att debatten är intensiv. Inte någon jättelik profilfråga för något parti och dess partiledare, därför ganska underbevakat jämfört med riksdagsvalet som det är fem månader kvar till. Kanske skall man strunta i de vanliga kriterierna för hur man väljer och ge kulturen en chans. Radioprogrammet Nordegren&Epstein har intervjuat samtliga partiers toppkandidater till EU-parlamentet. I programmet ingick också att kandidaterna skrev två haiku-dikter som skulle beskriva deras känslor inför EU-valet. Dessutom skulle varje kandidat välja en melodi som symboliserade samma sak.
   Mitt val utifrån detta underlag blir MP efter haikun och S efter låten. Min tvåa i båda kategorierna var V så det får bli slantsingling med en svensk tia, den är mest lik en euro. MP får tiosidan och S får kungen (trots deras 100-åriga republikkrav). V får kanten som så klart har minst chans, men av alla svenska mynt så är tiokronan den med bredast kant i förhållande till storleken så det förblir spännande ett tag till. Jag tänker nämligen vänta med slantsinglingen till den 24 maj.
Vad säger din kulturkänsla? Vem får din röst?
Göran Persson
 

Alla kandidaternas haikudikter samlade

Vill du höra kandidaterna läsa sina dikter så kan du göra det här.

Lars Adaktussons (KD) haikudikt om EU-valet
Kartor ritas om
agera kostar mycket
molnen över oss

Långsiktighet
klädda för dåligt väder
Europas ansvar
Låten som Lars Adaktusson önskade sig att höra i programmet som en illustration av sin syn på EU-valet var U2 "Bloody Sunday".

Malin Björks (V )haikuer om Europa
Stormen från höger
Slagfältet, våra kroppar
Vänsterfeminism

Växande motstånd
Vinstintressen bekämpas
Möts av lärkans sång
Som önskelåt valde Malin Björk The Knife.

Marit Paulsen (FP) tolkar Europa i två haikuer
Blodstänkt blommar marken
Och i öster
kryper molnen

Världen är full av liv
Men i spegeln
Finns inte svaret

Piratpartiet Christian Engströms EU-haiku
En fredlig vårdröm
om ett öppet Europa
vrids mot sin motsats

Övervakade
men mer arga än rädda
gör vi nåt åt det
Låten Christian Engström har valt är Kreti och Pletis - "Hymn till warezhavet" och finns att lyssna på på Youtube .

Kristina Winbergs (SD) haikudikt om EU-valet
blåsippan är vårens tecken
mörkret och kylan försvinner
Framtidstron gror/spirar
Låten Kristina Winberg önskade sig att höra var "Mitt land" med Alf Robertsson.

Isabella Lövins (MP) egenkomponerade haikudikter om EU
Staterna överens
men bara två ord kvar
bör vi eller ska vi
isbjörnen inväntar svaret

28 länder eller 1
havet bryr sig inte
säger
du är också vatten

Fredrik Federleys (C) haiku om EU-valet
Murar ska rivas
Människovärdets okränkbarhet
Bindande klimatmål

Stärkt djurskydd
Glada grisars vårlek
Integritet
Fredrick Federley valde att få "I love Europe" med Christer Sjögren spelad som sin önskelåt att illustrera EU-valet.

Anna Maria Corazza Bildts (M) haikudikter
Mörka krafter töa
Broar byggs för fred och frihet
Europa är vi

Mat, hälsa, valfrihet
De små ska blomstra gränslöst
Fjärilar flyger högt
Önskelåten Anna Maria Corazza Bildt valde att spela i programmet föll på Loreens Euphoria.

Jytte Gutelands (S) Haiku:
De modfällda unga
Flyttfåglar från fjärran land
Plötsligt öppnas fönstret

Åtstramningseffekt
Inget gror utan näring
Låt Europa blomma
Jytte Guteland valde "Die Mauer" med Ebba Grön.

Vi tro på Elvis ung viril & rocking! av ason

Kristendomen är en onaturlig importerad troslära påtvingad befolkningen i Norden kring 900-talet efter arrangemang på furstenivå, med påveteokratin. Sedan följer 1000 år av grov ofrihet där tron ingick i statliga eller offentliga repressiva arsenalen som ett effektivt men grovyxat mentalt styrredskap. Vi är många som i slutändan av den processen ofrivilligt döpts in i numera Svenska Kyrkan en blek skugga av fordom då befolkningskontrollen nu utövas via andra kanaler och behovet av tro underminerats och objektskiftats. Vi milt tvångsanslutna har dock rimliga krav på "medlemsservice" och den rätt hiskeliga blandningen bland oss skatteproselyter borde bringa envar organisationsansvarig rätt blek om nosen i synnerhet som vår majoritet är anslående. Här i Lund är centrala kultplatsen dvs dômen dock en idealiserad stilpastisch från sent 1800-tal, en repektlöst omstuvad estetisk hägring på medeltida rester av arkitektfirma Brunius & Zetterwall så ytterligare modifikationer av nåt med så ringa kulturarvs- eller religiöst autentiska kvalitéer, möter rimligen föga hinder tillgodose ev. kultbehoven hos oss blandat skattetroende!

I pluralismens, demokratins och heliga ekoandens namn bör och kan dômen alltså multireligiofieras med bi-altare för envar seriöst syftande trosriktning inom excesskommuniteten, dvs oss skattefrälsta. Och även för småexotiska ovanefterföreställningar där UFO-tron i speciellt sin abductionvariant är en lättförklädd kollektivtyp troslära, starkt sciencepräglad en i somligas tycke småbisarr kombination av arketypiskt och plasmodernt. Nå, nattvardsmåltiden då eller showtime crucifiction samt Marias unga hålldameri med romerske bågskytteofficeren Panthera, förtäckt gycklat med i Talmud nåt medförde mångårig hembiträdesexil i faraoniska Egypten. Så döm icke!

Så har vi mtp ff jänkspåret Elvis resurrection eller Founding father of primeval thrash rock not dead! hur nu lärokroppen att säga ser ut där - eller liturgin. En tryckare uti mysbelysning i kryptan till lämpligt smäktande stycke av religions-stiftaren självt? Urmaga 40-talisttrosbekännelsen återfinns i rubriken. Plats för en professorshövdad teologisk kommitté att granska blomstrande wannabe tidsfärska lärosystemen i syfte fördela dyrkplats längs domeinsidan åt norr, eller annorstädes. Nån kyrkoadjunkt med goda diplomatgåvor utses så att ordna veckoscheman (minns trätorna i Heliga Gravens Kyrka i Jerusalem där dock bara en handfull kristenvarianter samsas!) och portabla komplementärreligions sidoaltarna kan lämpligen förvaras i ett underjordiskt skyddsrum, i gräsmarken norr om Multikonfessdômen - eller vad nu döpa den till.

Vad sen gäller kristentrons samtida transformationer har hemmavid KG Hammar varit en folkkär, New Ageinspirerad vägröjare med mycket av träd, hult och stenar alltså naturmystik under dennes postLuther biskopala gurugärning. Kristen flum-slum enligt somliga - men egentligen Back to the roots och paganismen ju en myllefödd naturlig nordisk och germanskkultur kultyttring. Ju oändligt rik, som icke standardiserad ett trosuniversiets rhizom och samtidigt hindutyp fullsortiments erbjudande! Föreslår att lämpligt träd i Lundagård koras som spirituellt exilbo för Hallandsåsanden, det närmaste vårt fullåkerlandskap når en inspirerad paganistic setting. Därefter röjes rejält bland övriga andefattiga eller helt stumma trädspecimen - men helst borde städsegröna taigaanknutna växtslag nyttjas med en mix av furu och lärk jämte nån Balkanvariant Albies med hängande, trolska grenar. Må så ordnas en lund-i-Lund, för samtida ekotron! Hur nu förfara med bullrigheter som Oden och Tor mfl. En vikingatyp, fulltimrad höghallkyrka i Uppåkra månde för icke PK pagan-grenen?

Sist så demonierna, dvs antisociala och värdenekande samt allmänt antihumanistiska vrångföreställningar. Typ tro på evig tillväxt, centralisering, ljus överallt och infrastruktur utan måtta, högfartståg mm. Förfärande fettomaterialistiska, svarta kosmologier en evig dans kring kapitalistiska guldkalven den lämplig medicin av pandemi och naturkatastrofer snarast månde botråda. Leve Ragnarök!

Gemensam reservation MP och DV: Remissinstansernas skarpa kritik måste få gehör! av UN

Kommunstyrelsens Miljö- och hälsoutskott har nu lämnat över ett förslag till nytt Program för Ekologiskt hållbar utveckling i Lunds kommun, förkortat LundaEko II.
Oppositionen har tidigare varit starkt kritisk till programförslaget och tyckte en tidigare remissversion var så usel att man inte ville skicka ut den på remiss. Det gjorde den borgerliga majoriteten ändå. Nu har förslaget till LundaEko omarbetats – men inte i den riktning som opposition och tunga remissinsatser har förespråkat. MP och DV  ville i utskottet återremittera frågan för att få fram ett bättre förslag. Men det sa de borgerliga nej till. Nedan följer den av Ulf Nymark (MP) och Sven-Bertil Persson (DV) undertecknade reservationen sin helhet.

De förändringar som gjorts i förslaget till LundaEko II efter remissomgången är omfattande. Dock har dessa ändringar endast i ringa, eller rentav försumbar, mån haft sin grund i de starkt kritiska synpunkter som flera remissinstanser, bland annat Lunds Universitet, Kraftringen AB och Länsstyrelsen, framfört. Den omarbetning som gjorts, med bland annat en kraftig omstuvning av målstrukturen i förhållande till remissutgåvan, tycks mera vara uttryck för den kommunala förvaltningens behov än att skapa ett dokument som stakar ut vägen och tydliggör medlem för en ekologiskt hållbar kommun.

   Miljöpartiet och Demokratisk vänster är djupt oroade över kommunens sänkta ambitionsnivå inom miljöområdet som LundaEko II ger uttryck för. Vi beklagar att den politiska majoriteten inte stödjer vårt yrkande om återremiss och omarbetning av programmet.

”Ett vagt och ganska intetsägande policydokument”
ven efter omarbetningen av remissutgåvan framstår LundaEko II som ”ett vagt och ganska intetsägande policydokument” (Lunds Universitet i sitt remissvar). Eller som Kraftringen i sitt remissyttrande uttrycker det: ”Utan konkreta åtgärder direkt kopplade till målen anser vi att LundaEko II blir verkningslöst”.

Fyller inte sin uppgift
Det dokument som den borgerliga majoriteten nu vill föra fram till kommunstyrelse och kommunfullmäktige kommer inte att kunna fylla sin uppgift att vara ”ett av Lunds kommuns viktigaste styrdokument”. (Citat från programförslaget, sid 3). Därför kan vi inte medverka till att programförslaget i sin nuvarande form förs vidare i den kommunala beslutsprocessen.

Ett nytt LundaEko behövs!
Det är vår ambition att i en ny majoritet efter höstens val verka för att ett nytt och kraftfullt LundaEko tas fram – ett program som verkligen kan utgöra kommuninvånarnas och kommunens bruksanvisning för en ekologiskt hållbar utveckling. Vi reserverar oss till förmån för våra yrkanden.

NOT 1. Mellanrubrikerna är VB:s.
NOT 2. S- representanten var inte närvarande vid sammanträdet och V saknar representation i utskottet