Utmaningen är inte att valfriheten är för liten och de privata
alternativen för få – utan att likvärdigheten i skolan har minskat, att
starka vinstintressen dränerar välfärden på resurser och att tilltron
på det gemensamma är på väg att undergrävas.
Håkan Juholt i en artikel om Daniel Suhonens bok,
politikens kris – och visionerna som gjorde honom till partiledare.
Aftonbladet 29/10
En mink? En ryss? En rymdraket?
En ubåt eller sill?
Fördold är havets hemlighet.
Så länge ingen säkert vet
så ser du vad du vill.
Holmberg, DN 28/10
”Hur har det blivit så? Att ickevåld blivit stötande. Svaret är troligen rätt enkelt: för att våld är lönsamt.”
Stina Oscarsson i DN 29/10 efter att ledarskribenten
i Svenska Dagbladet (23/10) fördömt Schymans plädering för
nedrustning, diplomati och samtal i konflikten med Ryssland med orden
”Det var länge sedan jag läste något så stötande.”
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2014-10-30
Ambassaden vägrar ta emot födelsedagshälsningar till Dawit
Igår fyllde fängslade journalisten Dawit Isaak
50 år, och tack vare er fick vi in nästan 1200 vykort till honom.
Tyvärr vägrade Eritreas ambassad att ta emot dem, men vi vet att de
känner till det stora engagemanget för honom. Vi ger aldrig upp
kampen för Dawit och försöker se till att vykorten når fram på något
annat sätt.
Läs mer »
Läs mer »
Israel bygger i Palestinas östra Jerusalem av Gunnar Stensson
”Olagligt! Omdömeslöst!”
”Man måste allvarligt ifrågasätta om Israel vill ha en förhandlingslösning”
”Man måste allvarligt ifrågasätta om Israel vill ha en förhandlingslösning”
USA och EU är eniga i sina fördömanden
av Israels beslut att inleda en ny judisk bosättning i Palestinas
huvudstad östra Jerusalem.
Israels försvarsminister Moshe Yáalon vägras tillträde i Vita Huset. USA stoppar leverans av hell fire missiler till Israel.
Brittiska parlamentet röstar med stor majoritet för ett erkännande.
Sverige erkänner Palestina inom kort. Aldrig har det känts mer nödvändigt än nu.
Alliansens talesman Jan Björklund säger efter utrikesnämndens möte: ”Det är förhastat, obalanserat och dessutom är det klantigt hanterat.”
Uttalandet faller tillbaka på honom själv – och Alliansen.
Israels försvarsminister Moshe Yáalon vägras tillträde i Vita Huset. USA stoppar leverans av hell fire missiler till Israel.
Brittiska parlamentet röstar med stor majoritet för ett erkännande.
Sverige erkänner Palestina inom kort. Aldrig har det känts mer nödvändigt än nu.
Alliansens talesman Jan Björklund säger efter utrikesnämndens möte: ”Det är förhastat, obalanserat och dessutom är det klantigt hanterat.”
Uttalandet faller tillbaka på honom själv – och Alliansen.
Bojkotten fungerade – Sodastream flyttar fabrik
Läskmaskinen fick en hel generation
att ångra varje egenpyst läsk när det framkom att en av företagets
fabriker – den största – ligger på ockuperad mark på Västbanken, i en
israelisk bosättning. Det har varit känt länge. Sodastream har hela
tiden försvarat fabrikens placering med att den är ett ”fredens
föredöme”, eftersom att israeler och palestinier arbetar tillsammans.
Men nu ska den ändå flyttas, rapporterar nyhetsbyrån AP. Från bosättningen till södra Israel. Och fabrikens palestinska anställda ska dessutom få behålla sina jobb.
Läs mer i ETC»
Men nu ska den ändå flyttas, rapporterar nyhetsbyrån AP. Från bosättningen till södra Israel. Och fabrikens palestinska anställda ska dessutom få behålla sina jobb.
Läs mer i ETC»
Ljusglimtar i höstmörkret av Lucifer
Min och många andras entusiasm för den nya regeringen 
har
väl varit måttlig. Den ska förstås bedömas på hur den klarar de tunga
frågorna: arbetslösheten, skolan, sjukförsäkringen m.m. . Men det finns
några ljusglimtar som har fyllt mig med glädje och positiva känslor.
Äntligen!
Sveriges erkännande av Palestina är just en sådan ljusglimt. Äntligen en handling, något som faktiskt visar vilja och självständighet, ett återtagande av en hållning som under Palmeåren gjorde Sverige känt och uppskattat i världen. Visst, det borde ha skett för många år sen, men det kommer faktiskt bra nu.
Mycket riktigt får det hård kritik av de borgerliga partierna: det är för tidigt, det är inte förankrat nog. Ja så har högern sagt i alla år antingen det har gällt rösträtten, sjukförsäkringen eller Vietnam. Eller också som Centerpartiets talesperson: ja, vi håller ju med om att Sverige borde erkänna Palestina, men inte så här, det är för tidigt och oförankrat och ”taffligt skött”. Och man fäster sig naturligtvis vid vad Israels utrikesminister säger om att Sverige visst tror att Israel/Palestina-konflikten kan lösas ungefär som man kan montera en IKEA-möbel. Hur ska man kunna ta sådana statsmän på allvar? Israel skulle kanske byta utrikesminister?
Erkännandet borde underlätta förhandlingarna om en tvåstatslösning. Men det är naturligtvis en enstatslösning som är framtiden, låt vara ännu avlägsen. Det är orimligt att hacka sönder detta lilla landstycke, särskilt nu när där bor en halv miljon ockupanter som inte lär lämna frivilligt. För det fordras dock att Israels apartheidpolitik upphör, att judar och palestinier blir likvärdiga och att staten inte grundas på religion. Jag är optimist och tror att det kommer att ordna sig på sikt.
Fri entré
Den andra ljuspunkten? Jo, att den fria entrén på statens muséer återinförs. Svenska folket har med sin skatt betalat nästan alla kostnader och då är det orimligt att entréavgiften ska avskräcka de något mindre bemedlade. Borgarna återinförde avgifterna och det är en glädje att de försvinner.
har
väl varit måttlig. Den ska förstås bedömas på hur den klarar de tunga
frågorna: arbetslösheten, skolan, sjukförsäkringen m.m. . Men det finns
några ljusglimtar som har fyllt mig med glädje och positiva känslor.Äntligen!
Sveriges erkännande av Palestina är just en sådan ljusglimt. Äntligen en handling, något som faktiskt visar vilja och självständighet, ett återtagande av en hållning som under Palmeåren gjorde Sverige känt och uppskattat i världen. Visst, det borde ha skett för många år sen, men det kommer faktiskt bra nu.
Mycket riktigt får det hård kritik av de borgerliga partierna: det är för tidigt, det är inte förankrat nog. Ja så har högern sagt i alla år antingen det har gällt rösträtten, sjukförsäkringen eller Vietnam. Eller också som Centerpartiets talesperson: ja, vi håller ju med om att Sverige borde erkänna Palestina, men inte så här, det är för tidigt och oförankrat och ”taffligt skött”. Och man fäster sig naturligtvis vid vad Israels utrikesminister säger om att Sverige visst tror att Israel/Palestina-konflikten kan lösas ungefär som man kan montera en IKEA-möbel. Hur ska man kunna ta sådana statsmän på allvar? Israel skulle kanske byta utrikesminister?
Erkännandet borde underlätta förhandlingarna om en tvåstatslösning. Men det är naturligtvis en enstatslösning som är framtiden, låt vara ännu avlägsen. Det är orimligt att hacka sönder detta lilla landstycke, särskilt nu när där bor en halv miljon ockupanter som inte lär lämna frivilligt. För det fordras dock att Israels apartheidpolitik upphör, att judar och palestinier blir likvärdiga och att staten inte grundas på religion. Jag är optimist och tror att det kommer att ordna sig på sikt.
Fri entré
Den andra ljuspunkten? Jo, att den fria entrén på statens muséer återinförs. Svenska folket har med sin skatt betalat nästan alla kostnader och då är det orimligt att entréavgiften ska avskräcka de något mindre bemedlade. Borgarna återinförde avgifterna och det är en glädje att de försvinner.
Jag hoppas bara att vi också kan få bort entrén till
Kulturen i Lund. Kulturen har alldeles för få besökare, det är dyrt att
gå dit. En kultu-rrevolution i all stillhet, om vi kan ändra på det.
Jag har annars inget nytt att tillföra om staden Lunds kommunalpolitiska oreda. Men det är tydligt att S och Mp, det något omaka syskonparet, håller på att återfå sans och förnuft. Ingen utförsäljning till borgarna längre och tydligen en ny vilja att tala med V och Fi och FNL. De gör de numera, det halvt hysteriska förnekandet är borta. Det ska väl ordna sig i fyra år framöver. Ett och annat bakslag kan det väl bli, men sånt är ju livet, också det politiska.
Cuba för Afrika och mänskligheten
Det bästa spar jag till sist: Cubas solidaritet med Afrika och landets allmänna bidrag till mänskligheten. Denna lilla fattiga och ekonomiskt ganska misskötta nation skickar 460 läkare och sjuksköterskor och har redan 185 på plats. Det är långt mer än någon annan nation och det var t.o.m. så att USA:s utrikesminister Kerry gjorde ett diskret erkännande av insatsen. Cuba skickade medicinsk personal till Haiti och erbjöd sig också skicka folk till New Orleans efter Katrina (det avböjdes). Cuba utbildar gratis läkare och sköterskor från hela världen och är generös med att ställa upp och har själv en sjukvård som är mycket bättre än USA:s. Och det var Cuba som med sin militära insats i Angola stoppade Sydafrika och därmed också bidrog till apartheidregimens fall . Om någon ännu minns det så hetsade västländerna mot Cubas insatser och kallade dem hantlangare åt Sovjet. Men världen över såg man vad som hände och det är sådant som gör att vi är många som (med inte sällan alltför överslätande attityd)) sett på Cubas demokratiska brister.
Sanningen är att Cuba har ett klappande hjärta för Afrika bl.a. därför att det är därifrån uppåt halva befolkningen har sina rötter. Det är också de afrikanska inslagen i cubansk som står för mycket av vitaliteten i cubansk kultur och musik. Nu gör Cuba vad det kan för att stoppa Ebola och vi förväntar oss snarast erkännsamma ledare och kommentarer på Sydsvenskans ledarsidor. T.ex. skulle några ord av tacksamhet från Per T. Ohlsson sitta fint.
Jag har annars inget nytt att tillföra om staden Lunds kommunalpolitiska oreda. Men det är tydligt att S och Mp, det något omaka syskonparet, håller på att återfå sans och förnuft. Ingen utförsäljning till borgarna längre och tydligen en ny vilja att tala med V och Fi och FNL. De gör de numera, det halvt hysteriska förnekandet är borta. Det ska väl ordna sig i fyra år framöver. Ett och annat bakslag kan det väl bli, men sånt är ju livet, också det politiska.
Cuba för Afrika och mänskligheten
Det bästa spar jag till sist: Cubas solidaritet med Afrika och landets allmänna bidrag till mänskligheten. Denna lilla fattiga och ekonomiskt ganska misskötta nation skickar 460 läkare och sjuksköterskor och har redan 185 på plats. Det är långt mer än någon annan nation och det var t.o.m. så att USA:s utrikesminister Kerry gjorde ett diskret erkännande av insatsen. Cuba skickade medicinsk personal till Haiti och erbjöd sig också skicka folk till New Orleans efter Katrina (det avböjdes). Cuba utbildar gratis läkare och sköterskor från hela världen och är generös med att ställa upp och har själv en sjukvård som är mycket bättre än USA:s. Och det var Cuba som med sin militära insats i Angola stoppade Sydafrika och därmed också bidrog till apartheidregimens fall . Om någon ännu minns det så hetsade västländerna mot Cubas insatser och kallade dem hantlangare åt Sovjet. Men världen över såg man vad som hände och det är sådant som gör att vi är många som (med inte sällan alltför överslätande attityd)) sett på Cubas demokratiska brister.
Sanningen är att Cuba har ett klappande hjärta för Afrika bl.a. därför att det är därifrån uppåt halva befolkningen har sina rötter. Det är också de afrikanska inslagen i cubansk som står för mycket av vitaliteten i cubansk kultur och musik. Nu gör Cuba vad det kan för att stoppa Ebola och vi förväntar oss snarast erkännsamma ledare och kommentarer på Sydsvenskans ledarsidor. T.ex. skulle några ord av tacksamhet från Per T. Ohlsson sitta fint.
Riksdagen och monarkin av Bengt Hall
Något som inte berördes i årets valrörelse var
frågan om sveriges statsskick. Tre av riksdagspartierna (S, V och Mp)
vill enligt sina partiprogram avskaffa monarkin. En relativt stor andel
av de liberala riksdagsledamöterna är också för republik. Varför de
inte driver republikkravet beror enligt politikerna oftast på att
tiden inte är mogen: ”En majoritet av svenska folket vill ha kvar
kungen”. Att statens högsta ämbete ska gå i arv inom en och samma
familj undviker politikerna konsekvent att diskutera och ta upp. De
vill inte ens driva frågan och därmed påverka opinionen.
Aftonbladet har frågat de nyvalda ledamöterna i riksdagen om kungahuset ska vara kvar. 311 av 349 ledamöter svarade. 39 procent svarade nej. Så här många (i procent) riksdagsledamöter från resp parti svarar nej på frågan om monarkin ska vara kvar som statsskick i Sverige.
Vänsterpartiet 100 procent
Miljöpartiet 88 procent
Folkpartiet 71 procent
Socialdemokraterna 67 procent
Centerpartiet 43 procent
Moderaterna 19 procent
Sverigedemokraterna 0 procent
Kristdemokraterna 0 procent
Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna är alltså de partier där samtliga riksdagsledamöter vill behålla kungamakten.Aftonbladet har frågat de nyvalda ledamöterna i riksdagen om kungahuset ska vara kvar. 311 av 349 ledamöter svarade. 39 procent svarade nej. Så här många (i procent) riksdagsledamöter från resp parti svarar nej på frågan om monarkin ska vara kvar som statsskick i Sverige.
Vänsterpartiet 100 procent
Miljöpartiet 88 procent
Folkpartiet 71 procent
Socialdemokraterna 67 procent
Centerpartiet 43 procent
Moderaterna 19 procent
Sverigedemokraterna 0 procent
Kristdemokraterna 0 procent
Det verkar, enligt Aftonbladets enkät, som om yngre ledamöter i högre utsträckning än äldre vill avskaffa kungahuset. ”Det borde vara val som styr vem som blir statschef, inte samlag”, säger till exempel vänsterpartisten Nooshi Dadgostar 29 år. Är detta en trend och en hoppingivande utveckling?
Vilhelm
Moberg sa i sin berömda bok ”Därför är jag republikan” (1955) att han,
i sin besvikelse över att kungadömet ännu fanns kvar, trodde att den
unga generationen inte skulle acceptera ett så orättfärdigt och
fjäskande system som monarkin. Som bekant svek den då unga generationen
när de väl vuxit upp. Jag blir konfunderad när jag ser att miljöpartiets unge ledare Gustav Fridolin, tillika utbildningsminister, vill behålla kungahuset. En annan, icke ålderstigen skånsk riksdagsledamot, som stödjer monarkin är Kent Härstedt (s) från Helsingborg. Även lundabon och justitieministern Morgan Johansson (s) tillhör kungavännerna. Har de inte läst partiprogrammet? Jag skulle gärna vilja höra deras motiv för sitt ställningstagande.
Bengt Hall
Medlem i Republikanska Föreningen
Nu ska Lund förnyas av Gunnar Stensson
Hur kommer man till Kristallen? frågade min vän Olle i måndags kväll.
Vi visste ju att byggnaden låg nånstans vid en liten park mellan bangården och Skomakargatan med sina tre- och fyravåningars tegelhus från 50-talet. Vi kunde se den sticka upp därborta från våra fönster i Klostergården.
Jag bestämde mig för att ta reda på hur man kunde gå. Utgångspunkt blev Västra station. Den utgör baksidan av centralstationen, en stillsam avkrok jämfört med stationsbyggnaden vid Bangatan. Just nu byggs den om, trots att den är nybyggd. Man tar sig ut via en provisorisk bro över en regnvattenfylld utgrävning.
En cykel- och gångväg mot Kristallen skymtar mellan träden. I slutet av 1980-talet gick jag ofta här till eller från Wallins tryckeri strax hitom Kung Oskars väg för att hämta kvartalets upplaga av Eritreanytt i en gammal barnvagn. Då var grönskan längs bangården ogenomtränglig. En sovvagn fungerade som vandrarhem. Intill järnvägen stod några träkåkar som hyste flyktingar.
Vi visste ju att byggnaden låg nånstans vid en liten park mellan bangården och Skomakargatan med sina tre- och fyravåningars tegelhus från 50-talet. Vi kunde se den sticka upp därborta från våra fönster i Klostergården.
Jag bestämde mig för att ta reda på hur man kunde gå. Utgångspunkt blev Västra station. Den utgör baksidan av centralstationen, en stillsam avkrok jämfört med stationsbyggnaden vid Bangatan. Just nu byggs den om, trots att den är nybyggd. Man tar sig ut via en provisorisk bro över en regnvattenfylld utgrävning.
En cykel- och gångväg mot Kristallen skymtar mellan träden. I slutet av 1980-talet gick jag ofta här till eller från Wallins tryckeri strax hitom Kung Oskars väg för att hämta kvartalets upplaga av Eritreanytt i en gammal barnvagn. Då var grönskan längs bangården ogenomtränglig. En sovvagn fungerade som vandrarhem. Intill järnvägen stod några träkåkar som hyste flyktingar.
Sin nuvarande form fick torget ungefär samtidigt som byggnaderna. Tidigare var det en lerig marknadsplats där bönderna köpte och sålde boskap. Medan jag tittade passerade två pågatåg, ett öresundståg och ett godståg: Hector rail.
Kristallen och den nybyggda Skyttelbron ligger oväntat nära, alldeles intill det gamla 70-tals-daghemmets låga hus i den lilla parken. Bortom dem syns sockerbitskvarterens fyrkanter.
En stor hall är Kristallens entré. Där fanns många besökare, kanske ett par delegationer som väntade på att ett möte skulle börja.
Blickarna drogs till en utställning om hur stationsområdet med Kristallen, Clemenstorget och Bangatan skulle kunna utformas. Jag försjönk i den. Bangatan skulle befrias från trafik mellan Knut den stores torg och Clemenstorget. Utmärkt!
Det innebär att utrymmet för människor vidgas. Clemenstorget blir större och luftigare. Där finns tävlingsförslag från tre arkitektfirmor. 2015 beslutas den slutliga utformningen. I förutsättningarna för samtliga förslag ingår att spårvägen sneddar över torget upp mot Allhelgonavägen och Brunnshög.
En snygg förnyelse av Lund! Som kommer FörNyaLund-partiet att framstå som en reaktionär rörelse, uteslutande inriktad på att bevara nuvarande röra. Tur att den anslöt sig till Alliansen. Allianspartierna är nu eniga om det torftiga målet att fördröja processen två år. Och förhindra en skattehöjning.
Efter studiet av planerna gick jag ut i verkligheten. Den nya Skyttelbron mynnar vid Diamantens entré och har uppgångar från alla perronger. Jag såg för mig hur resenärer från norr och söder strömmade uppför trapporna på väg mot spårvagnen på Clemenstorget, destination Max 4 eller ESS. Eller mot Kristallen.
Nedanför Skyttelbron finns en stor parkeringsplats för sådana som inte reser kollektivt. Regionbussarna har hållplats mellan Tullkammaren och Skånetrafiken. Förnyelsen har redan kommit igång utan att jag märkt det.
I det gamla stationshuset finns en utmärkt pressbyrå med svenska och utländska tidningar. Efter att ha bläddrat igenom några tidskrifter köpte jag Foreign Affairs för ett pris som ungefär motsvarade en biobiljett.
Trappstegen ner till Rydes undergång är rundslipade i kanterna av alla fötter som beträtt dem. Där nere spelade en nyanländ violinist en polka från Dalarna. Så var jag tillbaka vid utgångspunkten.
Jag rekommenderar bekanta och vänner att gå samma lilla promenad, ensamma eller i grupp, och fundera på hur Lund kan förnyas.
Rödgrönrosa minoritetsstyre av Ulf N
Efter långdragna förhandlingar kunde så
småningom S, MP, V och Fi bilda ett minoritetsstyre i kommunen. De
borgerliga gjorde som bekant upp med FNL. En konsekvens av den
uppgörelsen är att Sverigeetnokraterna får vågmästarroll i
kommunfullmäktige och i kommunstyrelsen. De fyra rödgrönrosa partierna
får dock majoritet i kommunens andra nämnder och styrelser. Nedan
återges de rödgrönrosas samverkansdokument i en förkortad version som
lämnades ut vid partiernas presskonferens i onsdags.
Ulf N
Samarbete för ett bättre, mer hållbart och jämlikt Lund
Prioriterade frågor för ett nytt politiskt styre i Lunds kommun:
Vi fyra partier har en stor åsiktsgemenskap om att det goda samhället kräver en stark gemensam välfärd, om att framtiden kräver ansvar för kommande generationer genom en ekologisk omställning, om alla människors lika värde och om behovet av ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. Vi har därför beslutat oss för att ingå i ett politiskt sammarbete för att under de kommande fyra åren göra till en bättre kommun att leva, bo och arbeta i.
Vårt samarbete grundar sig på ömsesidig respekt och att varje enskilt parti ska ha ett utrymme att agera och profilera sig politiskt. Vi fördelar gemensamt politiska poster och ansvar samt agerar tillsammans utifrån ett antal politiska ställningstaganden.
Skola och utbildning
Lunds skolor behöver en nystart. Elever och lärare behöver arbetsro och nya resurser måste tillskjutas så att kunskapsresultaten kan vändas. Vi vill genomföra en stor satsning på ökad lärartäthet samt mindre klasser och barngrupper. Arbetsmiljön i skolan måste förbättras, framförallt behöver lärarnas administrativa börda minska. Lunds skolor ska också vara ett nationellt föredöme genom satsningar på ett normkritiskt och antirasistiskt arbetssätt. Vi kommer att genomföra stora insatser för förbättrad elevhälsa.
Miljö och klimat
Under de gångna åtta åren har Lunds kommun tappat mycket fart i klimat- och miljöarbetet. Det är en mycket allvarlig utveckling som vi måste vända. Framförallt handlar det om att låta kommunens klimat- och miljömål ges en mycket mer strategisk betydelse och att hitta verkningsfulla åtgärder för att nå dessa mål. Vi vill genomföra stora satsningar på miljö och klimatanpassat byggande, hållbar energiproduktion och det miljöstrategiska arbetet.
Äldreomsorg
Lunds äldre har drabbats hårt av nedskärningar som har resulterat i försämrad kvalitet och minskad personaltäthet. Vi vill genomföra en forskningsanknuten äldreomsorg som kombinerar ökad personal och satsningar på mer aktiviteter. Öppethållande på våra träffpunkter ska öka med en särskild satsning på speciella hemvårdsteam som ökar tryggheten för den enskilde brukaren. Vi vill även verka för att återföra de privatiserade verksamheterna i kommunal drift eller andra icke-vinstdrivna former.
Infrastruktur och kollektivtrafik
Det enskilt viktigaste för att nå klimat- och miljömålen är satsningar på förbättrad kollektivtrafik och att minska det onödiga bilanvändandet. Vi vill genomföra satsningar som innebär att Lunds kollektivtrafik ska ligga i nationell framkant. Stora investeringar ska genomföras de kommande åren på cykel- respektive gångtrafiken samt att binda samman orter och stadsdelar i Lund genom satsningar på nya och befintliga stråk. Vi vill även se över kommunens avtal för färdtjänsten i syfte att förbättra kvaliteten för de färdtjänstberättigade.
Bostadsbyggande och samhällsplanering
Lund har en omfattande bostadsbrist samtidigt som vår kommun årligen växer med och 1 500 nya invånare. De kommande åren har vi därför en målsättning att bygga upp mot 1 200 nya bostäder per år där minst 40 procent ska vara i form av hyresrätter. Vi vill samtidigt inte att utvecklingen ska ske på bekostnad av parker, grönområden eller god åkermark. Det kräver en mycket försiktig och ansvarsfull planering där stora delar av ökningen sker genom förtätning på redan hårdgjorda ytor.
Ulf N
Prioriterade frågor för ett nytt politiskt styre i Lunds kommun:
Vi fyra partier har en stor åsiktsgemenskap om att det goda samhället kräver en stark gemensam välfärd, om att framtiden kräver ansvar för kommande generationer genom en ekologisk omställning, om alla människors lika värde och om behovet av ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. Vi har därför beslutat oss för att ingå i ett politiskt sammarbete för att under de kommande fyra åren göra till en bättre kommun att leva, bo och arbeta i.
Vårt samarbete grundar sig på ömsesidig respekt och att varje enskilt parti ska ha ett utrymme att agera och profilera sig politiskt. Vi fördelar gemensamt politiska poster och ansvar samt agerar tillsammans utifrån ett antal politiska ställningstaganden.
Skola och utbildning
Lunds skolor behöver en nystart. Elever och lärare behöver arbetsro och nya resurser måste tillskjutas så att kunskapsresultaten kan vändas. Vi vill genomföra en stor satsning på ökad lärartäthet samt mindre klasser och barngrupper. Arbetsmiljön i skolan måste förbättras, framförallt behöver lärarnas administrativa börda minska. Lunds skolor ska också vara ett nationellt föredöme genom satsningar på ett normkritiskt och antirasistiskt arbetssätt. Vi kommer att genomföra stora insatser för förbättrad elevhälsa.
Miljö och klimat
Under de gångna åtta åren har Lunds kommun tappat mycket fart i klimat- och miljöarbetet. Det är en mycket allvarlig utveckling som vi måste vända. Framförallt handlar det om att låta kommunens klimat- och miljömål ges en mycket mer strategisk betydelse och att hitta verkningsfulla åtgärder för att nå dessa mål. Vi vill genomföra stora satsningar på miljö och klimatanpassat byggande, hållbar energiproduktion och det miljöstrategiska arbetet.
Äldreomsorg
Lunds äldre har drabbats hårt av nedskärningar som har resulterat i försämrad kvalitet och minskad personaltäthet. Vi vill genomföra en forskningsanknuten äldreomsorg som kombinerar ökad personal och satsningar på mer aktiviteter. Öppethållande på våra träffpunkter ska öka med en särskild satsning på speciella hemvårdsteam som ökar tryggheten för den enskilde brukaren. Vi vill även verka för att återföra de privatiserade verksamheterna i kommunal drift eller andra icke-vinstdrivna former.
Infrastruktur och kollektivtrafik
Det enskilt viktigaste för att nå klimat- och miljömålen är satsningar på förbättrad kollektivtrafik och att minska det onödiga bilanvändandet. Vi vill genomföra satsningar som innebär att Lunds kollektivtrafik ska ligga i nationell framkant. Stora investeringar ska genomföras de kommande åren på cykel- respektive gångtrafiken samt att binda samman orter och stadsdelar i Lund genom satsningar på nya och befintliga stråk. Vi vill även se över kommunens avtal för färdtjänsten i syfte att förbättra kvaliteten för de färdtjänstberättigade.
Bostadsbyggande och samhällsplanering
Lund har en omfattande bostadsbrist samtidigt som vår kommun årligen växer med och 1 500 nya invånare. De kommande åren har vi därför en målsättning att bygga upp mot 1 200 nya bostäder per år där minst 40 procent ska vara i form av hyresrätter. Vi vill samtidigt inte att utvecklingen ska ske på bekostnad av parker, grönområden eller god åkermark. Det kräver en mycket försiktig och ansvarsfull planering där stora delar av ökningen sker genom förtätning på redan hårdgjorda ytor.
Centrumutveckling
Vi vill tillsammans med andra vända stadskärnans negativa utveckling genom att satsa på ökad grönska, utsmyckning, promenadstråk och inte minst en ny cykelväg genom centrum. Vi vill också lyfta in kulturen i utvecklingsarbetet för att bryta den ensidiga fokuseringen på trafikfrågorna.
Sociala insatser
De människor i Lund som behöver vår hjälp allra mest är också den grupp som hårdast har drabbats av de senaste åtta årens ekonomiska kris. Särskilda insatser mot den ökade hemlösheten genom införandet av Bostad Först kommer att prioriteras. Vi vill också se särskilda insatser mot våld i nära relationer där en säkrad långsiktig finansiering av kvinnojour och skyddade boenden är centrala. Lunds kommun ska öka sitt flyktingmottagande samt bidra till inrättandet av ett härbärge för de många EU-migranterna i kommunen.
Personal
De anställda i Lunds kommuns ska vara kommunens viktigaste ambassadörer. Rätt till heltid, med deltid som en möjlighet, och en bra arbetsmiljö ska vara en standard för våra anställda. För att utjämna löneskillnaderna beroende på kön vill vi göra en satsning på särskilda jämställdhetspotter. Fortbildning och kompetensutveckling inom antidiskriminering och normkritik ska ha en självklar plats i kommunens personalstrategi. Vi kommer att HBTQ-certifiera väsentliga delar av kommunens verksamhet, såsom äldreomsorg och fritidsverksamhet för barn och unga.
Jobb och näringsliv
Vi vill stärka förutsättningarna för att få nya företag att etablera sig och växa i vår kommun. Vi vill särskilt prioritera företag med en grön profil och den biobaserade industrin. En förutsättning för allt vårt arbete är att vi stärker samverkan med såväl Lunds universitet och näringslivet som de omgivande kommunerna och den stora och breda ideella sektorn.
Kultur, idrott och fritid
Lunds kultur, idrotts och fritidsverksamhet gör ett otroligt arbete trots knappa ekonomiska förutsättningar. Men hela verksamheten behöver för att kunna utvecklas ytterligare ges en förbättrad ekonomi. Det handlar framförallt om att skapa nya lokaler för såväl kultur som idrott. En kulturhussatsning kommer därför att genomföras tillsammans med en satsning på sänkta taxor och fler platser inom den kommunala kulturskolan. Även inom föreningssektorn måste tillgången på lokaler garanteras och föreningsbidragen, som har legat still under en lång följd av år, utökas. Vi vill också genomföra en särskild satsning på gymnastik, motorik och kampsport där lokalbehoven under flera år har varit akuta.
Demokratiutveckling
Lundaborna är mycket engagerade och intresserade av det som händer i deras kommun, men deras förutsättningar att ta del av information och möta politiker och tjänstemän behöver öka. Vi har som målsättning att kommunala, icke sekretessbelagda, handlingar och beslutsunderlag ska finnas tillgängliga på kommunens hemsida. Vi vill också skapa fler och nya mötesformer där politiker och lundabor kan träffas och utbyta idéer med varandra. Vi vill särskilt utveckla de kommunala rådens uppdrag och funktion i de kommunala beslutsprocesserna.
Ubåten var inte dansk av Sven-Hugo Mattsson
Det rådde högt vattenstånd i Sydvästskåne och i Lommabukten, på grund av det myckna regnandet.
Då passade kanske en eventuellt trolig undervattensfarkost på att smita in i Höjeå. Den första indikationen kom redan vid inloppet i Lomma. Vittnen såg en farkost med vita skrov och rött torn i dimman som rådde, snabbt ta sig upp i Lomma hamn. Lomma är ju litet och ryktet gick snabbt. När Urban Båth fick höra detta log han i mjugg och sa att det säkert var hans fru, U-B Båth som var ute med sin kanot, den är vit och min fru har en röd poncho. Vi kallar henne ubåten för övrigt. Men det var redan här som misstanken om att det var en dansk ubåt föddes.
Nästa indikation kom i Staffanstorp nere vid Trollebergsfjärden Värpinge. Man hade sett vita farkoster i snabb takt som rev upp massor av skum. Sydnytt var snabbt på plats och kunde rapportera, 14 journalister och 3 kamerateam, det vill säga alla resurser som Sydnytt har, var på plats. Greve Yngve Wachtmeister på Trollebergs gård kommenterade: ja, ja vi har svanar nere vid Trollefjärden och det var säkert en alfahane som jagade en annan hane.
Hemvärnet i Lund
Men nu var ryktespridningen i full gång, två indikationer måste innebära att här finns ubåtar var den allmänna meningen. Den närmade sig ju dessutom Lund, så hemvärnet rustade upp och förberedde sina zodiaker i letandet. Även Postens drickvärn, som vi skämtsamt kallar driftvärnet, förberedde sig, här var dock medelåldern 84 år, men leta skulle de.
Nästa indikation var vid vägövergången vid Malmövägen. Det var för övrigt Mats Helmfrid som hade sett en farkost här, under bron. Alla zodiaker dit och driftvärnet i roddbåtar. När de kom fram stod Helmfrid med en miniräknare och mumlade. 13 +7+3+2+4 blir väl inte 33, det blir bara 29 och det är ju inte majoritet. Då lurade de mig, Sverker och Anne. Men de satt ju med sina miniräknare och visade mig. Dom måste ha varit manipulerade, miniräknarna. Han hade rätt den där Wiehe, vem i hela världen kan man lita på? Hemvärnet ropade på Helmfrid som var ordentligt borta: var är ubåten Matte? Va, ubåten, ja den försvann uppströms. Det sista man hörde när hemvärnet och dric.. förlåt driftvärnet gav sig iväg var Helmfrids muttrande 13+7+3+2+4, det blir ju ingen majoritet.
Häckeberga
Nu gick greve Karl Orvar Rutger Villhelm Erik Nils Knoll von Tott, för övrigt kallad ”Korven”, på Häckeberga slott ut och meddelade att undervattenfarkosten säkert var på väg upp till Häckebergasjön. Det måste vara intressant för danska försvaret att undersöka sjön och slottet, en intressant försvarsanläggning, om de skulle anfalla Sverige i en framtid, det är ju bara 400 år sedan vi krigade senast. Övervattenfarkosterna dit genom kobbar och skär, fjärdar och översvämmade vattensamlingar. Den ligger nog i vassen och lurar menade ”Korven”.
Då passade kanske en eventuellt trolig undervattensfarkost på att smita in i Höjeå. Den första indikationen kom redan vid inloppet i Lomma. Vittnen såg en farkost med vita skrov och rött torn i dimman som rådde, snabbt ta sig upp i Lomma hamn. Lomma är ju litet och ryktet gick snabbt. När Urban Båth fick höra detta log han i mjugg och sa att det säkert var hans fru, U-B Båth som var ute med sin kanot, den är vit och min fru har en röd poncho. Vi kallar henne ubåten för övrigt. Men det var redan här som misstanken om att det var en dansk ubåt föddes.
Nästa indikation kom i Staffanstorp nere vid Trollebergsfjärden Värpinge. Man hade sett vita farkoster i snabb takt som rev upp massor av skum. Sydnytt var snabbt på plats och kunde rapportera, 14 journalister och 3 kamerateam, det vill säga alla resurser som Sydnytt har, var på plats. Greve Yngve Wachtmeister på Trollebergs gård kommenterade: ja, ja vi har svanar nere vid Trollefjärden och det var säkert en alfahane som jagade en annan hane.
Hemvärnet i Lund
Men nu var ryktespridningen i full gång, två indikationer måste innebära att här finns ubåtar var den allmänna meningen. Den närmade sig ju dessutom Lund, så hemvärnet rustade upp och förberedde sina zodiaker i letandet. Även Postens drickvärn, som vi skämtsamt kallar driftvärnet, förberedde sig, här var dock medelåldern 84 år, men leta skulle de.
Nästa indikation var vid vägövergången vid Malmövägen. Det var för övrigt Mats Helmfrid som hade sett en farkost här, under bron. Alla zodiaker dit och driftvärnet i roddbåtar. När de kom fram stod Helmfrid med en miniräknare och mumlade. 13 +7+3+2+4 blir väl inte 33, det blir bara 29 och det är ju inte majoritet. Då lurade de mig, Sverker och Anne. Men de satt ju med sina miniräknare och visade mig. Dom måste ha varit manipulerade, miniräknarna. Han hade rätt den där Wiehe, vem i hela världen kan man lita på? Hemvärnet ropade på Helmfrid som var ordentligt borta: var är ubåten Matte? Va, ubåten, ja den försvann uppströms. Det sista man hörde när hemvärnet och dric.. förlåt driftvärnet gav sig iväg var Helmfrids muttrande 13+7+3+2+4, det blir ju ingen majoritet.
Häckeberga
Nu gick greve Karl Orvar Rutger Villhelm Erik Nils Knoll von Tott, för övrigt kallad ”Korven”, på Häckeberga slott ut och meddelade att undervattenfarkosten säkert var på väg upp till Häckebergasjön. Det måste vara intressant för danska försvaret att undersöka sjön och slottet, en intressant försvarsanläggning, om de skulle anfalla Sverige i en framtid, det är ju bara 400 år sedan vi krigade senast. Övervattenfarkosterna dit genom kobbar och skär, fjärdar och översvämmade vattensamlingar. Den ligger nog i vassen och lurar menade ”Korven”.
Häckebergsjön är ju reglerad så man tömde ut allt vatten. Äh, inte
fasen är här någon undervattensfarkost ropade Marina Lindeman,
överbefälhavare för Hemvärnet, de har smitit. Det är för djäkligt sa
hon, med ett visst eftertryck, att de kan kränka oss så.
Nerströms Höjeå, med god fart eftersom ytterligare vatten hade tillförts genom tömningen av sjön syntes ytterligare indikationer. Bröderna Lagerståhl i Jinnarp menade att de sett en ungersk farkost. Vad får er att tro detta? Den hade en ungersk flagga på skrovet, sa de. Spaningsledningen förhöll sig skeptisk, Ungern har väl inga ubåtar? Hur ser Ungerns flagga ut då? Ja, den är väl röd och vit menade bröderna. Nä, visst nej, det är ju Österrike som har rött och vitt i sin flagga. Det här satte återigen igång spekulationerna om att båten är dansk. En tyckte att det var en fransk ubåt, Elsa Svensson i Esarp. Och hur såg flaggan ut då? Ja, en trikolor, ju, sa Elsa. I vilken ordning, uppifrån och ner frågades. Blå, vit och röd så klart sa Elsa. Det är ju ryska flaggan noterade spaningsledningen. Ja, just det, var det inte det vi misstänkt hela tiden! I Stockholm som samma vecka hade besök av eventuellt troliga undervattensfarkoster dementerades dock detta. Ryssland har 7 ubåtar i Östersjön och vi hade 7 indikationer i våra fjärdar, det innebar att hela ryska ubåtsflottan var här. (Sic).
Madsen Min femmänning i Köpenhamn Jan- Alexander Nanardo-Madsen ringde mig, han bor nära Nyhamn. Nu skall du få höra, sa han. Vadå, shot man shot, sa jag. Det var ingen dansk ubåt i Höjeå eller Häckebergasjön. Hur vet du det, hur vet du det?, sa jag. Danmark har bara en ubåt och den låg här i Nyhamn hela veckan, sa han.
Spekulationerna går vidare, kanske fanns det helt enkelt aldrig någon trolig, eventuell undervattensfarkost i Höjeå.
Men allting slutade i dur, både Hemvärnet och Driftvärnet blev medaljerade med Sten Bromanmedaljen av 18:e graden. De blev också hyllade av den nya kommunstyrelseordföranden Anders Almgren, på Stortorget där flera tusen lundabor gått man och kvinna ur huse.
Nerströms Höjeå, med god fart eftersom ytterligare vatten hade tillförts genom tömningen av sjön syntes ytterligare indikationer. Bröderna Lagerståhl i Jinnarp menade att de sett en ungersk farkost. Vad får er att tro detta? Den hade en ungersk flagga på skrovet, sa de. Spaningsledningen förhöll sig skeptisk, Ungern har väl inga ubåtar? Hur ser Ungerns flagga ut då? Ja, den är väl röd och vit menade bröderna. Nä, visst nej, det är ju Österrike som har rött och vitt i sin flagga. Det här satte återigen igång spekulationerna om att båten är dansk. En tyckte att det var en fransk ubåt, Elsa Svensson i Esarp. Och hur såg flaggan ut då? Ja, en trikolor, ju, sa Elsa. I vilken ordning, uppifrån och ner frågades. Blå, vit och röd så klart sa Elsa. Det är ju ryska flaggan noterade spaningsledningen. Ja, just det, var det inte det vi misstänkt hela tiden! I Stockholm som samma vecka hade besök av eventuellt troliga undervattensfarkoster dementerades dock detta. Ryssland har 7 ubåtar i Östersjön och vi hade 7 indikationer i våra fjärdar, det innebar att hela ryska ubåtsflottan var här. (Sic).
Madsen Min femmänning i Köpenhamn Jan- Alexander Nanardo-Madsen ringde mig, han bor nära Nyhamn. Nu skall du få höra, sa han. Vadå, shot man shot, sa jag. Det var ingen dansk ubåt i Höjeå eller Häckebergasjön. Hur vet du det, hur vet du det?, sa jag. Danmark har bara en ubåt och den låg här i Nyhamn hela veckan, sa han.
Spekulationerna går vidare, kanske fanns det helt enkelt aldrig någon trolig, eventuell undervattensfarkost i Höjeå.
Men allting slutade i dur, både Hemvärnet och Driftvärnet blev medaljerade med Sten Bromanmedaljen av 18:e graden. De blev också hyllade av den nya kommunstyrelseordföranden Anders Almgren, på Stortorget där flera tusen lundabor gått man och kvinna ur huse.
”Skolor konkurrerar med betyg snarare än kunskap”
av Gunnar Stensson
2011 började de nya betygen med skärpta
betygskrav tillämpas. Med dem skulle elevernas kunskaper öka och
betygsinflationen minska.
I stället visar det sig att snittbetygen för årskurs 9 våren 2014 fortsätter att stiga, samtidigt som Pisa-resultaten i Matematik, Naturvetenskap och Läsförståelse stupar brant nedåt.
Varför?
Förklaringen är att betyg nu inte i första hand innebär kunskapsvärdering utan marknadsföring, konkurrensfördel, valuta, lätt förtjänta pengar för skolentreprenörerna.
Skolbolagen slåss om skolpengar – med betyg. Skolbolagens ägare hotar rektorerna – höj betygen, rektorerna trugar och hotar lärarna – höj betygen! Samtidigt kräver föräldrar och elever: höj betygen annars sticker Mats – och skolpengen – till en annan skola.
Skolsystemet korrumperar.
1992 bestämde regeringen Bildt att alla kommuner måste betala friskoleföretagen en skolpeng baserad på kommunens egna kostnader för varje elev som valde deras skola. Pengar att tjäna! 2008 gjorde riskkapitalbolagen sitt intåg på skolmarknaden.
Friskolekoncernerna åstadkom snabb tillväxt medelst hög belåning. Genom att ha bolagsstyrelsen i ett skatteparadis som Guernsey kunde de minimera skatten som exempelvis den största svenska skolkoncernen Academedia (med 50 000 elever/skolpengar). Koncerner som gick överstyr kunde alltid gå i lönsam konkurs, som John Bauer-koncernen gjorde.
Ju osäkrare lärarnas ställning är, desto lättare blir de att korrumpera för skolföretagen, för rektorerna, för föräldrarna och för eleverna. Bäst att bita huvudet av skammen – det gäller ju levebrödet. Höga betyg gör alla glada.
Kan man göra något åt betygsinflationen?
Ja, det kan man, svarar Magnus Henrekson, professor och vd i IFN, institutet för näringslivsforskning, och Johan Wennström, doktorand, i en artikel på DN Debatt 19/10.
”Friskolereformen 1992 omdefinierade relationen mellan lärare och elev till en rent ekonomisk relation mellan producent och konsument”, konstaterar de inledningsvis.
Ta bort skolornas möjlighet att konkurrera med betyg! Det är det viktigaste. Idag konkurrerar de med betyg snarare än med kunskap.
I stället visar det sig att snittbetygen för årskurs 9 våren 2014 fortsätter att stiga, samtidigt som Pisa-resultaten i Matematik, Naturvetenskap och Läsförståelse stupar brant nedåt.
Varför?
Förklaringen är att betyg nu inte i första hand innebär kunskapsvärdering utan marknadsföring, konkurrensfördel, valuta, lätt förtjänta pengar för skolentreprenörerna.
Skolbolagen slåss om skolpengar – med betyg. Skolbolagens ägare hotar rektorerna – höj betygen, rektorerna trugar och hotar lärarna – höj betygen! Samtidigt kräver föräldrar och elever: höj betygen annars sticker Mats – och skolpengen – till en annan skola.
Skolsystemet korrumperar.
1992 bestämde regeringen Bildt att alla kommuner måste betala friskoleföretagen en skolpeng baserad på kommunens egna kostnader för varje elev som valde deras skola. Pengar att tjäna! 2008 gjorde riskkapitalbolagen sitt intåg på skolmarknaden.
Friskolekoncernerna åstadkom snabb tillväxt medelst hög belåning. Genom att ha bolagsstyrelsen i ett skatteparadis som Guernsey kunde de minimera skatten som exempelvis den största svenska skolkoncernen Academedia (med 50 000 elever/skolpengar). Koncerner som gick överstyr kunde alltid gå i lönsam konkurs, som John Bauer-koncernen gjorde.
Ju osäkrare lärarnas ställning är, desto lättare blir de att korrumpera för skolföretagen, för rektorerna, för föräldrarna och för eleverna. Bäst att bita huvudet av skammen – det gäller ju levebrödet. Höga betyg gör alla glada.
Kan man göra något åt betygsinflationen?
Ja, det kan man, svarar Magnus Henrekson, professor och vd i IFN, institutet för näringslivsforskning, och Johan Wennström, doktorand, i en artikel på DN Debatt 19/10.
”Friskolereformen 1992 omdefinierade relationen mellan lärare och elev till en rent ekonomisk relation mellan producent och konsument”, konstaterar de inledningsvis.
Ta bort skolornas möjlighet att konkurrera med betyg! Det är det viktigaste. Idag konkurrerar de med betyg snarare än med kunskap.
Det kan ske genast genom införandet av centrala
prov som rättas externt. Därigenom fastställer man den genomsnittliga
betygsnivån. Inom ramen för det snitt som det nationella provet ger
sätts sedan betygen.
Det har prövats tidigare. Före de förödande 1990-talsreformerna friskola och kommunalisering fastställde svensk skola elevernas betyg med hjälp av centrala prov och en femgradig betygsskala enligt normalkurvan.
Betygen i den enskilda klassen sattes sedan vid klasskollegier. Varken rektor eller lärare kunde godtyckligt påverka dem. Inte heller föräldrar och elever. Ingen betygsinflation kunde förekomma så länge systemet tillämpades korrekt. Det var gyllene år för svensk skola som på den tiden hörde till världens bästa.
Avskaffa betyget IG eller F! Det innebär att en ung person stämplas som värdelös, vilket är förödande för såväl identitet och motivation som jobbchanser. När IG infördes började andelen elever som inte fullföljde skolan skjuta i höjden.
Betyget 1 i den femgradiga betygsskalan betydde inte underkänt utan innebar helt enkelt att man i något ämne tillhörde den grupp som hamnade lägst i en normalfördelning. Det gör alla i något sammanhang. I ett annat kunde de höra till gruppen med högsta betyg.
För det tredje måste man göra det lättare för personer med dokumenterade ämneskunskaper att arbeta som lärare. Skolverkets genomgång visar att 40 % av lärarna på gymnasiet saknar behörighet för de ämnen de undervisar i.
Slutklämmen i debattartikeln lyder:
”Att staten decentraliserat och konkurrensutsatt skolan utan att värna kunskaperna har varit förödande. Att återuppta kunskapslinjen och sluta stämpla personer som icke godkända utan hänsyn till deras förutsättningar kostar ingenting och de positiva effekterna kommer inte att låta vänta på sig.”
En av författarna, Johan Wennström utgav i augusti boken ”Lärare utan frihet: när vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen.”
Det har prövats tidigare. Före de förödande 1990-talsreformerna friskola och kommunalisering fastställde svensk skola elevernas betyg med hjälp av centrala prov och en femgradig betygsskala enligt normalkurvan.
Betygen i den enskilda klassen sattes sedan vid klasskollegier. Varken rektor eller lärare kunde godtyckligt påverka dem. Inte heller föräldrar och elever. Ingen betygsinflation kunde förekomma så länge systemet tillämpades korrekt. Det var gyllene år för svensk skola som på den tiden hörde till världens bästa.
Avskaffa betyget IG eller F! Det innebär att en ung person stämplas som värdelös, vilket är förödande för såväl identitet och motivation som jobbchanser. När IG infördes började andelen elever som inte fullföljde skolan skjuta i höjden.
Betyget 1 i den femgradiga betygsskalan betydde inte underkänt utan innebar helt enkelt att man i något ämne tillhörde den grupp som hamnade lägst i en normalfördelning. Det gör alla i något sammanhang. I ett annat kunde de höra till gruppen med högsta betyg.
För det tredje måste man göra det lättare för personer med dokumenterade ämneskunskaper att arbeta som lärare. Skolverkets genomgång visar att 40 % av lärarna på gymnasiet saknar behörighet för de ämnen de undervisar i.
Slutklämmen i debattartikeln lyder:
”Att staten decentraliserat och konkurrensutsatt skolan utan att värna kunskaperna har varit förödande. Att återuppta kunskapslinjen och sluta stämpla personer som icke godkända utan hänsyn till deras förutsättningar kostar ingenting och de positiva effekterna kommer inte att låta vänta på sig.”
En av författarna, Johan Wennström utgav i augusti boken ”Lärare utan frihet: när vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen.”
Medio nada? av Jörgen L
Ja, klassen eller snarare skikten (marxistisk socialek. analys ju
simplifierad samt tillrättalagd ideologiskt och för pedagogiska syften
kan man lite höftreflektera) som byggde moderna, humana samt kulturellt
och vetenskapligt, teknologiskt jämte intellektuellt kvalificerade och
efterhand även rättvisesyftande, meritokratiska och konsensussökande,
fredssträvande, rättstatsgaranterande samt demokratiska och
kontra-kolonialistiska väst - finns knappt mer. Nå, vem mer exakt att
hedra sociala och progressiva västsamhället för jämte motkrafterna och
vad dessa i sin tur stod, samt står för, överlåtes åt deduktiva
kunskapssökeriet, att fastlägga. Och nog en rätt blandad skara, på alla
sätt dvs Västs Sanna Hjältar. Utan medioskikt och goda
(pre)liberalismen ingen Upplysning och vad sedan följde å detta
grandiosa, rätt unika fundament.
Men var dag, netop gnäller Henrik i SDS om sitt dj-a NATO. En nostalgisk omvärldsanalys och tanklös trohetsförklaring till hinter-atlantiske bastarden som dock aldrig tänker på annat än sitt eget samt givit sig självt odisputabla rätten, äga och prägla världen. Förr fanns en rik Amerika-kritisk idéströmning inom konservativa, liberala och allmänkulturella kretsar och såklart även vad gäller olika schatteringar och verkansområden, å utomliberala vänsterkanten. Vad finns kvar av denna intelligenta och i en äldre mening europatillvända analys, värdekontinuiteten och pluralistiska ideologiska geografin? Vem har att förvalta och föra vidare? En tidskrift å humana liberala kanten och med samma intellektuella och tidskritiska odlingens ambitioner som Axess kunde gett oss en historisk inblick som bas att påbörja förekommande dekonstruktionen av det amok-modernistiska, alltmer totalitära globala projektet. Dit kunde, med en "inkluderande" red. även åldrade, praktiskt taget utraderade lika med uppgivna soc-vänstern få sin del, av samlade offentligheten. Få är förresten ett galet uttryck - en offentlighet som inte oavbrutet och eftertänksamt bygges, upphör.
Nå, oumbärliga jämte intressanta, bidragande böcker tryckes alltjämt eller otvivelaktigt och dito typ dissertationer framlägges och centrala eller udda tidskrifter utges samt vad förloras via allt torftigare dagstidningar, speciellt å förr statusmärkta k-delarna uppvägs i glädjande grad av Kunskapskanalen och mkt ambitiösa men till synes föga uppmärksammade och klent rosade Axessprojektet, på dumburken. Där en fd polSvDchef basar! Samt allt vad nu utlandet bidrar med, förstås. Men så har vi Mainstream-klassen, materialistiska och hedonistiska vulgärborgerligheten, Svenssondiktaturen eller vad nu kalla dem som snart har alla väst- och i stigande grad andra länders politiska eliter i sina snören och snörsnaror. Så oändligt glädjande därför med tälten och studenterna på åttafiliga genomfartsleden i centrala HongKong - av flera skäl, dem immuna mot manipulerandet ovanifrån - eller inifrån. Men så alla dessa "bästsäljerismens" trogna avnämare, de medfött okritiska och följsamma eller via arbetslinjen och andra mentala maktknepen kontrollerat eller föga alls, tänkande. Falsk folklighet och antipolitik är vår tids anbefallda rättesnören. Se bara på SVT.
Ja men då föga konstigt att man önskar en rejäl örfil av nåt med veritabel Gudsfruktan i följe, inom väst- och därmed befryndade befolkningar och vad gäller det globala. Just det, ett instant och gärna komplett första önske-offer för en tid och en värld som blott känner, och förtjänar, svarta utopier. Förresten, såg ni Jonas i Agenda samman med Jan fp och lettiske UM där siste faktiskt framstod mest jordnära och balanserad. Lindhe hyllar NATO och Jonas kisar ministermässigt när Ryssland ska fördömas i kapp med militaristiska kallakrigs västnostalgiker. Vad står i vårt internationella politikmanifest, numera!? Plankat av fp med retoriken från Allan Widman? Mp må ha övergivit radikala inrikespolitiska agendan till stora delar men en pålitlig broms vad gäller värsta bomb-lyriken. En vacker dag dyker väl Lindhe upp i rutan samman med Karin Enström och bifaller NATO. Måtte finnas en stram konsekvens för juvenil- och broilerpolitiker på amorfa vänsterkanten - samt för europeiska och andra länder vilka lånar sig åt ett av vart, ritat i Washington med förstäder. Tänk själv och en plural värld åter!
Men var dag, netop gnäller Henrik i SDS om sitt dj-a NATO. En nostalgisk omvärldsanalys och tanklös trohetsförklaring till hinter-atlantiske bastarden som dock aldrig tänker på annat än sitt eget samt givit sig självt odisputabla rätten, äga och prägla världen. Förr fanns en rik Amerika-kritisk idéströmning inom konservativa, liberala och allmänkulturella kretsar och såklart även vad gäller olika schatteringar och verkansområden, å utomliberala vänsterkanten. Vad finns kvar av denna intelligenta och i en äldre mening europatillvända analys, värdekontinuiteten och pluralistiska ideologiska geografin? Vem har att förvalta och föra vidare? En tidskrift å humana liberala kanten och med samma intellektuella och tidskritiska odlingens ambitioner som Axess kunde gett oss en historisk inblick som bas att påbörja förekommande dekonstruktionen av det amok-modernistiska, alltmer totalitära globala projektet. Dit kunde, med en "inkluderande" red. även åldrade, praktiskt taget utraderade lika med uppgivna soc-vänstern få sin del, av samlade offentligheten. Få är förresten ett galet uttryck - en offentlighet som inte oavbrutet och eftertänksamt bygges, upphör.
Nå, oumbärliga jämte intressanta, bidragande böcker tryckes alltjämt eller otvivelaktigt och dito typ dissertationer framlägges och centrala eller udda tidskrifter utges samt vad förloras via allt torftigare dagstidningar, speciellt å förr statusmärkta k-delarna uppvägs i glädjande grad av Kunskapskanalen och mkt ambitiösa men till synes föga uppmärksammade och klent rosade Axessprojektet, på dumburken. Där en fd polSvDchef basar! Samt allt vad nu utlandet bidrar med, förstås. Men så har vi Mainstream-klassen, materialistiska och hedonistiska vulgärborgerligheten, Svenssondiktaturen eller vad nu kalla dem som snart har alla väst- och i stigande grad andra länders politiska eliter i sina snören och snörsnaror. Så oändligt glädjande därför med tälten och studenterna på åttafiliga genomfartsleden i centrala HongKong - av flera skäl, dem immuna mot manipulerandet ovanifrån - eller inifrån. Men så alla dessa "bästsäljerismens" trogna avnämare, de medfött okritiska och följsamma eller via arbetslinjen och andra mentala maktknepen kontrollerat eller föga alls, tänkande. Falsk folklighet och antipolitik är vår tids anbefallda rättesnören. Se bara på SVT.
Ja men då föga konstigt att man önskar en rejäl örfil av nåt med veritabel Gudsfruktan i följe, inom väst- och därmed befryndade befolkningar och vad gäller det globala. Just det, ett instant och gärna komplett första önske-offer för en tid och en värld som blott känner, och förtjänar, svarta utopier. Förresten, såg ni Jonas i Agenda samman med Jan fp och lettiske UM där siste faktiskt framstod mest jordnära och balanserad. Lindhe hyllar NATO och Jonas kisar ministermässigt när Ryssland ska fördömas i kapp med militaristiska kallakrigs västnostalgiker. Vad står i vårt internationella politikmanifest, numera!? Plankat av fp med retoriken från Allan Widman? Mp må ha övergivit radikala inrikespolitiska agendan till stora delar men en pålitlig broms vad gäller värsta bomb-lyriken. En vacker dag dyker väl Lindhe upp i rutan samman med Karin Enström och bifaller NATO. Måtte finnas en stram konsekvens för juvenil- och broilerpolitiker på amorfa vänsterkanten - samt för europeiska och andra länder vilka lånar sig åt ett av vart, ritat i Washington med förstäder. Tänk själv och en plural värld åter!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)