Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.          

Första maj 2021

 

 

Precis som förra året så blir årets firande helt digitalt. Sverige vidhåller att demonstrationer inte får något undantag från förbudet att samlas fler än 8 personer. Om detta kan man ha åsikter men så är det beslutat av regeringen.
   Både information och tal mm får alltså sökas på nätet, företrädesvis på Facebook.

Länk till vänsterpartiets event »

Länk till v-Lund event »
 

 

Årets första maj firas i en hel vecka!
Hur många av veckans aktiviteter deltar du i? I år börjar vi redan på söndagen den 25 april därefter kommer veckan att fyllas med en mängd aktiviteter anordnade av Vänsterpartiet Malmös olika utskott och grupper.
Årets paroll är ”Vi är människor, inte siffror – Solidaritet i välgång och kris!”.
Lyssna på digitala samtal, om marknadshyror, kvinnors arbetsvillkor inom vård och omsorg, om arbetslivet och antirasism.
Länk till v-Malmö event »

 

All info om andra 1 maj-aktiviteter finns på https://www.vansterpartiet.se/1maj2021/

Hållbarhetsveckan i Lund 3–8 maj 2021

 

En digital rundtur i Nobelparken 5 maj 2021 09:00
Ett av många program under veckan

Hållbarhetsveckan är ett årligt event i Lund där universitetet, Lunds kommun och andra intresserade fyller en vecka med aktiviteter kring hållbarhet! Det är en vecka med diskussion och aktion, allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner.
   Årets hållbarhetsvecka består av digitala evenemang, utställningar utomhus, workshops och guidade turer. Välkommen!

”Klass i Sverige” av Gunnar Stensson

Samhällsomvälvningar går långsamt. Kapitalismen utvecklades under århundraden i städerna innan den tog över efter feodalismen. Då betydde det ökad frihet.
    Men ett kapitalistiskt samhälle där den rikaste hundradelen äger hälften av förmögenheten och har makten över produktionsmedlen kränker på många sätt friheten. Under 2000-talet har ojämlikheten i Sverige ökat så att de rikas makt nu är lika stor som i början av 1800-talet.
   Tillgång till vad som behövs för att leva, deltagande i beslut som påverkar ens liv och ett jämlikt och rättvist samhälle är rättigheter som tillhör alla människor. När de rättigheterna tillgodoses råder social demokrati.
   Kampen mot kapitalism förs på alla samhällsplan av allt fler människor i olika samhällsställning i en mångfald former, överallt. Sakta undergräver socialismen kapitalismen. Klimatkampen påskyndar utvecklingen eftersom den kräver snabb ekonomisk omställning, en starkare stat och solidariskt internationellt samarbete. Vi står kanske inför en vändpunkt.
 

 

Ungefär så tänker många av vår tids ledande samhällsvetare. Och sådana tankar ligger till grund för Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21.a århundradet, redigerad av Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz, Arkiv förlag, Lund 2021, utgiven av den socialdemokratiska tankesmedjan Katalys. Boken ligger till grund för en ”bokcirkel i mastodontformat” som Vänsterpartiet tillsammans med ABF genomför i digital form.
   Jag är övertygad om att det skulle vara mycket värdefullt att genomföra normala studiecirklar eller seminarier med grupper av vänner som är fysiskt närvarande och kan dela sina kunskaper och åsikter. Grupperna kunde bestå av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister men också av politiskt helt fristående människor. Och förstås av politiska motståndare.

Den omfattande boken (750 sidor) ger detaljerad kunskap om historia, samhällsförhållanden, ekonomisk och politisk utveckling under 2000-talet ur ett klassperspektiv. Ett tjugotal ledande samhällsvetare och forskare medverkar i omfattande kapitel med rubriker som ”Klass i siffror”, ”Klassamhället och politiken”, ”Klass och hälsa”, ”Skola för lönsamhet” och ”Kapitalmakten i det 21 århundradet.” 
   Det är avancerade texter, varför studiecirkeln är en lämplig form, men man kan naturligtvis läsa dem ensam.  ”Klass i Sverige” kan också användas som en uppslagsbok där man finner siffror, fakta och diagram för att belysa olika sammanhang.
   Bokens teoretiska bakgrund kan man tillgodogöra sig genom att läsa ”Antikapitalism. Strategier och möjligheter i det tjugoförsta århundradet” av Erik Olin Wright, utgiven av förlaget Daidalos.
   Wright är en ledande nymarxist och kapitlet ”I väntan på klasspolitik” av Hampus Andersson bygger på Wrights klassanalys.  ”Antikapitalism” omfattar bara 220 sidor och saknar naturligtvis det massiva, specifikt svenska materialet i ”Klass i Sverige”. ”Antikapitalism” kan läsas som ett manifest för vår tid. Jag presenterade boken i VB för några månader sedan.

Lunds miljöredovisning: Inte ens hälften av målen har uppnåtts av Ulf Nymark

Torsdagskvällen i denna vecka använder kommunfull-mäktige bland annat till att ta ställning till Lunds kommuns årsredovisning för år 2020.  I den ingår en separat miljöredovisning, som utgår från målen och delmålen i Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling, den s k LundaEko. År 2020 är för övrigt målåret för LundaEko.
 

 

Åtgärder retroaktivt ej möjligt
LundaEko har sammanlagt 38 delmål, som är fördelade på 8 olika ”prioriterade områden”. Av redovisningen framgår att enbart 16 delmål, alltså mindre än hälften av delmålen, klarats av under programperioden. 16 delmål har uppnåtts, medan 9 delmål är ”delvis” uppnådda, ”men det skulle krävas ytterligare åtgärder för att nå målet” Detta sista är lite märkligt – nya åtgärder kan ju inte sättas in retroaktivt, målåret är ju just 2020 och egentligen har alltså målet inte nåtts. Undantaget är målet för utsläpp av växthusgaser, där målåret är 2030. (Mer om detta mål nedan!) Alltså har 21 delmål inte klarats av.

På vissa områden har (nästan) inget klarats av
När det gäller de mål som redovisas som avklarade ska en lägga märke till att flera av dem är av typen ”öka” eller ”minska” utan att något mått eller preciserat värde angivits. Sådana mål säjer ju ingenting om i vilken utsträckning miljön påverkats positivt. Värstingar i klassen när det gäller icke uppnådda delmål är de prioriterade områden ”Hållbar konsumtion” och ”Friskt vatten och frisk luft”. Det förstnämnda prioriterade området har 7 delmål, varav endast ett har klarats av; det sistnämnda området har 4 delmål – inget av dem har klarats av!

Trafiken och jordbruket minskar inte utsläppen
För utsläppen av växthusgaser i kommunen är bedömningen att målet 80 procent minskning, fram till 2030 ska kunna nås, om ytterligare åtgärder vidtas. Hittills har den årliga minskningen varit 7 procent enligt redovisningen. Klimatpolitiska rådet bedömer dock att minskningen är endast 4-5 procent per år i genomsnitt sedan 2014. Kommunens miljöredovisning konstaterar att "det är den lätta delen av arbetet som gjorts. Utsläppsminskningar för att nå målen till 2030 och 2050 måste framöver till stor del göras i trafiken och i viss mån i jordbruket”. Trafiken och jordbrukets andel av den hittills gjorda minskningen är nämligen försumbar. I allt väsentligt är det tack vare Kraftringens utfasning av fossila bränslen i fjärrvärmen som ligger bakom minskningen av utsläppen.

Kraftåtgärder fordras
Det fordras kraftåtgärder för att nå målet år 2030. Lunds klimatpolitiska råd har kommit fram till att den årliga minskningstakten måste öka. Frågan är om en majoritet av Lunds partier är beredda att vidta de kännbara åtgärder som fordras inom trafik och jordbruk. Det är ju den heliga Bilen som berörs och när det gäller jordbruk saknar kommunen i stort sett rådighet över den privatägda jordbruksmarken. En sak är klar: det nuvarande styret, om det tillåts fortsätta ytterligare en eller flera mandatperioden, kommer inte att vilja sätta in de åtgärder som behövs. ”Efter oss syndafloden”, är kvintettens outtalade motto inom klimatområdet. Och när det gäller nivån på utsläpp av växthusgaser är risken uppenbar att det bokstavligen blir en syndaflod.

Klass och skola av Gunnar Stensson

Några dagsaktuella notiser
”A wolf at the schoolhouse door” av utbildningshistorikern Jack Schneider och Jennifer Berkshire analyserar USA- högerns politik för att överta skolan. Där den har lyckats ledde det till att elevernas kunskaper blev sämre, skolpengarna gick till vinster och skolkoncernerna blev större. Utvecklingen liknar den i Sverige, även om det blev värst här. ”Den svenska skolan har förlorat sig själ”, som Andreas Schleicher, OECD:s utbildningschef uttryckte det. Högerns kamp för segregation mellan bra och dåliga skolor fortsätter. Nedan några aktuella exempel.
 

 

Den 13 januari skrev SD-politikern Johan Ohlin, kommunfullmäktiges ordförande i Hörby, till Polhemsskolans rektor Torbjörn Hanö efter att ha avlyssnat läraren Fredrik Claussons historieföreläsning som var kritisk mot Donald Trumps försök till statskupp, att han i fortsättningen ska kontrollera att undervisningen är korrekt. SD-politikern förklarade att han ska dokumentera vidare undervisning och återkomma vid behov.
   SD eftersträvar posten som skolminister i den regering de hoppas bilda tillsammans med M, L och KD.
   Peder Kadhammar berättar i Aftonbladet den 28/4 vad som sedan hände. SD-tidningen Samnytt framställer Johan Ohlin som offer. Vänsterdebattörer rasade mot honom. Nästa dag publicerade Samnytt namn och bild på dottern: Regeringen piskade upp hatet mot (dotterns namn) och familj. Nu får tonåringen hotfulla brev hem.
   Johan Ohlin får stöd av likasinnade: Äntligen en riktig Führer i Hörby!

Klostergårdsskolan har drabbats av Internationella Engelska skolans rekrytering av fjärdeklassare. Eleverna segregeras. De med bäst förutsättningar lockas till Engelska skolan och de som på olika sätt har sämre förutsättningar blir kvar. Samtidigt minskar skolpengen med antalet elever. Lärarna blir färre. Två klasser måste slås tillsammans till en, som då blev större. Klostergårdsskolans goda rykte försvagades och Engelska skolan håvade in skolpengarna. Segregation och kvalitetsförlust. De svaga drabbas.

Fritt sök kommer upp i dagens kommunfullmäktige. Vänsterpartiet lämnade för ett par år sedan in en motion som krävde att Fritt sök skulle omprövas. Fritt sök har lett till segregation, i hela Skåne. De största skolkommunerna Lund, Helsingborg, Malmö och Kristiansstad har gynnats. Små gymnasieskolor som den i Eslöv har drabbats. Programutbudet har utarmats. Även Lund har drabbats. Lundaelever med godkända betyg har segregerats från sina kamrater och tvingats resa till Malmö och Helsingborg. Givetvis drabbas också kommuner utan gymnasier som Hörby. Gymnasisterna därifrån tvingas till längre resor. Samtidigt har kvaliteten på Lunds gymnasieskolor sjunkit sedan 2008.
   Vänsterpartiet föreslår aktivt samarbete med grannkommunerna för att säkra ett fullständigt programutbud inom området. Så fungerade samarbetet mellan Lunds samverkanskommuner före 2008.
   Fritt sök är ett nyliberalt projekt som skapat kaos i skolsystemet – och gynnat de mest privilegierade.
   Kanske kommer någon under fullmäktigemötet också nämna det utländska konsortium som vill förlägga en ny privat internationell skola i Lund.

I dagarna meddelade Handelshögskolan i Stockholm att den inrättat professuren Barbara Bergströms professorship in educational leadership and excellence, som bekostas av Hans och Barbara Bergström, Engelska skolans grundare. 2012 sålde de Internationella engelska skolan till ett riskkapitalbolag. Så blev de rika och bosatte sig i USA.
   I USA:s presidentval stödde Hans och Barbara Bergström Trumps republikaner med ett 40-tal donationer, ofta till just de högerradikala republikaner som beskrivs i boken ”A wolf at the schoolhouse door”. Det är pengar till den del av det republikanska partiet som är antivetenskaplig, klimatförnekande och högerkristen.
   Jenny Maria Nilsson, som uppmärksammade inrättandet av den nya professuren i debattartikeln Högerkrok mot skolan (Aftonbladet 28/4), avslutar sin artikel så här:

”Grattis till Barbara Bergström som blev rik på skolpengen och till sin 75-årsdag kunde inrätta en professur i sitt namn. Grattis också till Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, som råkar sitta i Internationella engelska skolans styrelse. Men inte grattis till oss – svenska folket – för en nations skolväsen är inte bra om det tjänar särintressen hellre än folket.”
   Och inte grattis till Klostergårdsskolan, säger vi. Men vi ska ta tillbaka den svenska skolan!