På s-fronten intet nytt av Gunnar Sandin

Ikväll (torsdag 29) debatterade Lunds kommunfullmäktige bland annat en detaljplan för Hasslandaområdet. Det blev en tre kvarts timmes debatt. Det ska etableras industritomter, vilket ingen invände mot, och så innehåller planen en stor väg som ska mynna ut i en ny trafikplats på Autostradan. Det var den som debatten handlade om, även om själva trafikplatsen (som kostar Lunds kommun 110 miljoner) kommer i en senare plan.

Sessionssalen var ännu mer välbefolkad häromveckan, på Lunds naturvårdsföreningens möte med Torvald Jacobsson, en av landets ledande miljöexperter. Han tog sin utgångspunkt i klimathotet, sa att det var brått och att det viktiga nu var att fatta rätt beslut om infrastrukturen, att inte bygga vidare på den struktur som får havet att svämma över sina bräddar.

Debatten visade att c, dv, mp och v har tagit till sej detta hot, och att de andra partierna inte har gjort det.

– Länsstyrelsen stoppar utbyggnaden av bostäderna på Norränga om inte vi bygger bort bilköerna på Dalbyvägen, sa Göran Brinck (m). Omfattas inte länsstyrelsen av riksdagens miljömål? undrade Mats Olsson (v).

– Planen är begränsad och får inga stora konsekvenser, menade Jörgen Jörgensen (fp). Vilket fick Ulf Nymark (dv) att tala om omvänd salamitaktik. Man lägger till en liten bit här och en liten bit där och till slut har man en ganska stor korv. Och fick stöd av Rolf Englesson (mp).

Gunnar Jönsson (s) tog för sin del stöd av magen, dvs. dundrade med magstöd och en smula darr i rösten om jobben som inte blev av om inte bilarna kom fram till industritomterna. Och visst. Men det kan de ju göra, norrifrån, ingen motsatte sej detta.

Klart är hur som helst att 110 miljoner som går till vägutbyggnad hade kunnat användas till spår. Det talades en hel del om light rail och Jörgensen var optimistisk, fast det skulle ta mer än tio år. Och ingen, inte ens c/dv/mp/v, talade om möjligheten att inför en osäker energiframtid förse området med industrispår, vilket faktiskt inte skulle vara särskilt svårt genom en förlängning av Tetraspåret.

Gunnar Jönsson må tillhöra en förlorad generation. Men det sorgliga var att höra hans partikollega Björn Abelson försvara planen och därmed trafikplatsen. Abelson är miljöpolitiker ur en yngre generation. Om inte s-partiet ens i en universitetsstad lyckas dra till sej yngre politiker som fattar vad som rör sej i tiden är det faktiskt illa. Och Abelson är inte ensam. Hans ännu yngre partivän Helena Lindh vill t.ex. bygga p-hus för över tusen bilar vid Brunnshög. Tala om att välja infrastruktur!

Jämställ Sverige, jämställ Handels anställda! uttalande av vänsterpartiet i Lund

Handelsanställdas förbund kraven inför årets avtalsrörelse till arbetsgivarorganisationen Svensk Handel hade fyra mål:
De ville
• Ge mer till dem som tjänar minst
• Öka jämställdhet
• Öka tryggheten
• Öka inflytandet
Mycket i förslaget syftar till att öka den ekonomiska jämställdheten för 70 % av Handels medlemmar, dvs. kvinnorna. Detta skulle göras genom en jämställdhetspott och förändring av de orättvisa arbetstidsreglerna.
Att arbetsgivarorganisationen nu bryter avtalen som nåtts är ett steg tillbaka för jämställdheten, ett steg tillbaka för de många kvinnor som jobbar till låga löner och som ofta inte får jobba heltid.
Här manifesterar arbetsgivarna att de står tillsammans och fortsätter vilja tjäna bra på att betala sämre för kvinnors arbetstimmar än för samma arbete gjord av en man. De skeva lönerna speglar den strukturella orättvisan som Handels arbetsgivare nu arbetar for att behålla.
Frågan om lönerna skall vara jämställda eller ej är faktisk inte en fråga om politisk vilja och bör inte vara fråga om arbetsgivaren välvilja. Sedan 1991 är det lagstadgat i jämställdhetslagens elfte paragraf att arbetsgivaren varje år skall upprätta en handlingsplan för jämställda löner och redovisa resultatet av kartläggningen. Vidare skall det i planen anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för lika arbete. Tyvärr fokuserar lagen på de enkla arbetsgivare och inte deras organisationer.

Den enda lösningen som är kvar nu är en strejk!

Ingen sport för gentlemen av Lucifer

En politisk kommentator/kåsör förväntas väl säga något om ”Ordförande Persson”, det kända TV-programmet. Men jag tycker faktiskt att det är svårt att säga något som inte redan är sagt. Jag fann själv inte något i programmen som överraskade mig – jo, så här ungefär är väl Göran Persson när han får sitta och snacka med en förstående lyssnare utan att det omedelbart ska komma till offentligheten. OK: han var lite känsligare, lite mera ömhudad, lite mer benägen att se konspirationer riktade mot sig än jag hade tänkt mig, men inget överraskande. Jag har hört Olof Palme sitta och hetsa på ungefär samma sätt en sen kväll efter några glas och vad gäller Tage Erlander sett honom gör ungefär detsamma i sina dagböcker. Det handlar om politikens nattsida eller vad man ska kalla den. Kanske kan man lika gärna kalla den dess mänskliga sida, den som inte handlar om idéer och ideal utan behov av makt och önskan att se motståndare kravla i skiten. Det är den sidan programmet har visat, inte det praktiska vardagsslitet med att göra landet bättre..

Låga tankar
Att det finns en nattsida av politiken vet alla, men det är svårt att erkänna den. Inte minst för oss i vänstern som ju ser oss som moraliskt överlägsna borgarna. Och det intressanta är att borgarna har samma föreställning och reagerar därefter: inte ska väl socialister hysa sådana låga tankar. Indignationen blir alltså betydande när man visar upp den sidan. Indignationen mot Veckobladet har ju tidvis varit stor, karakteristiskt nog starkast från de unga och oskyldiga, när skribenter här har tagit till personliga tillmälen. När Persson säger att Mona inte är någon stor tänkare är det väl nykter verklighetsbeskrivning och när han tycker att Bildt är jävligt dålig så kan jag bara instämma. Politik är ingen sport för gentlemen.

En nationalistisk vänster
Ett annat ämne värt att diskutera är de anklagelser som då och då hoppar upp om att vänstern är inskränkt nationalistisk. Per T. i Sydsvenskan har ägnat sig år sådant av och till, fast det var ett tag sen han kallade oss brunvänstern – det är väl åldern som börjar ta ut sin rätt.. Senast är det Per Svensson i Expressen som recenserar en brittisk bok av Nick Cohen som går till angrepp mot medelklassvänstern, den som går i sandaler, kör miljöbilar och dricker kaffe latte. Jag tror väl inte att Veckobladets läsare känner igen sig helt i den bilden, men Per Svensson vidgar Cohens angrepp också till en del av oss. Hur kan vi visa förståelse för islam, hur kan vi acceptera att folk som spränger oskyldiga i luften i Palestina och Irak kallas motståndsmän? Och vi är ju emot EU, hur kan vi?. Vi är lika fästa vid nationen som gamla högermän, menar Svensson:” Det finns ett obehagligt svar på Nick Cohens grundfråga, nämligen att det finns saker hos den samtida fascismen som delar av vänstern faktiskt ser och känner igen - som i en spegel.”

Till försvar för en samhällsform
Visst är det sant att vänstern talat väl om det nationella under senare år på ett sätt som är främmande för en klassisk internationalism. Men förklaringen är att vi gjort det i en försvars­position. EU har ju genomgående varit ett högerprojekt i Sverige: det matchades fram av borgarna i kamp mot sosseriet. Det är med EU:s hjälp borgarna har kunnat bryta upp folkhemmet. Det är tack vare EU vi inte längre har Posten och Televerket och Statens Järnvägar, det är ytterst genom EU vi har friskolor och reklamkanaler och floder av billig sprit. Det är möjligt att det svenska samhällskontraktet hade fått ge med sig efter hand, men det är EU som åstadkommit den rasande takten. När vi inte välsignar den övernationella makten i Bryssel är det för att försvara de framsteg som faktiskt gjorts i vårt samhällsbyggande.
Svensson får också mothugg i Expressen av Katrine Kielos:” EU har varit ett strategiskt instrument i händerna på den europeiska högern: tjänstedirektiv och motstånd mot miljökrav, allt i den ohämmade marknadsekonomins namn.” Javisst! Måste man gilla EU bara för att man är för internationell solidaritet? Och är palestinensiska och irakiska patrioter onda människor till skillnad från israeliska soldater? Jag är inte säker på att det är de borgerliga liberaler som applåderat övergreppen mot Serbien, Afghanistan och Irak som ska undervisa vänstern i politisk moral.

Svar på remiss om ett nytt Höjeåprojekt från Klostergårdens Byalag

Först vill vi uttrycka vår glädje över att de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp gemensamt beslutat att genomföra ett nytt ”Höjeåprojekt”.
Vi är övertygade om att beslutet, när det genomförs, kommer att tillföra Sydvästskåne stora naturvärden, dessutom inom gångavstånd från centrala Lund.

Vi begränsar vårt svar till synpunkter på det område som närmast berör oss i Klostergården och centrala Lund: R3, i delavrinningsområde 1.
Framför allt är vi intresserade av det 3,2 km långa gångstråk som ska anläggas söder om ån från Värpinge till Sankt Lars.
Trots att det är beläget i Staffanstorps kommun och av stort intresse särskilt för de boende i Flackarp, så berör det i första hand Lundaborna, för vilka stigen från Sankt Lars till järnvägen och vidare fram till Värpinge redan nu är ett allt populärare gångstråk.
Det är viktigt att de bostäder som planeras i det gamla BUP-området får en sådan utformning att de inte stör naturupplevelsen.
Den planerade dagvattensdammen berikar landskapet med en ny speglande yta.
Det är viktigt att genomförandet av gångstråket sker så att minsta möjliga skada vållas fågellivet i snåren längs ån.

Vandringsleden från gångbron vid Sankt Lars längs åns södra strand till Källbybron öppnar en välkommen ny variation. Den är dessutom genom sitt höga läge i stort sett skyddad för vinterhalvårets översvämningar
Att göra slingan vid Sankt Lars handikappsanpassad är en viktig åtgärd.
Spången bortom järnvägen erbjuder möjlighet till en extra promenad upp till Flackarps gamla ödekyrkogård.
Annars kan man välja att följa ån längs dess södra strand fram till Värpinge. Från den höga stranden har man vid utsikt över det skånska slättlandet.
Sedan man gått över spången vid Värpinge kan man återvända mot Sankt Lars på den befintliga stigen norr om ån. Man upplever då den skyddade ådalen med dess rika växt och djurliv som en sorts oas.
Vandringsslingan i den våtmark där ån meandrar bortom Trolleberg erbjuder möjligheten till intressanta förlängningar av promenaden.

Sammanfattningsvis konstaterar vi att de föreslagna åtgärderna i hög grad ökar förutsättningarna för rekreation och naturupplevelser och att de vidgar friheten för handikappade att röra sig i ett av Lunds vackraste landskap.
Den ökade tillgängligheten är också av stort värde för Lunds skolor.
Vi är övertygade om att ett växande antal lundabor med tacksamhet kommer att utnyttja de nya möjligheterna.
Den uppskattade kostnaden på 320 000 kronor är låg med tanke på de naturvärden som uppnås.
Vi hoppas att arbetet för att genomföra de föreslagna åtgärderna kan komma i gång så snart som möjligt.
för Klostergårdens Byalag
Gunnar Stensson

Till minne av Jenny Ljunghill

I förra veckan dog Jenny Ljunghill efter ett tämligen snabbt sjukdomsförlopp. Hennes uppmärksammade diktsamling ”Mensversar” var ett uttryck för tidens kvinnofrigörelse. Men hon skrev också annat, bland annat nedanstående dikt som hon bidrog med till årsboken Lund sett från vänster 1982. Den förtjänar att tas med i alla kommande antologier med Lundadikter, för att den berör en klassisk lundamiljö (Billebergs stenbrott) och en klassisk lundensare, men också för sin språkglädje och humor.

Tröst för ett universitetslektorshjärta

Okey att jag kanske är taskig som lärare
men jag har badat naken
                           med Maxwell Overton

Okey att eleverna kanske inte är nåt vidare dom heller
men vi har badat nakna
                           med Maxwell Overton

Okey att vissa vetenskapliga data vägrar
gö-            i             rätt-          snä-
ra             ra-           ning           va
på             ka            hö-            dok-
stäl-          ko-           ger            tors-
let            lum-          ge-            ring-
marsch         ner           nom            en
men vi har badat nakna
                          med Maxwell Overton

Okey att det kanske inte går att lära för livet i denna skola
bed vi har badat dakda
                          bed Maxwell Overton

Okey att all undervisning är påverkan men vi oss sorgligt lika
bed vi har badat dakda
                          bed Maxwell Overton

Okey om vår tro på förändring är en romantisk dagdröm
bed vi har badat dakda
                          bed Baxwell Overton

Okey om vi aldrig får uppleva revolutionen vi snackade om
bed vi har badat dakda
                          bed Maxwell Overtodd

Dågodtigg har i alla fall hädt bed dig, med oss
medad vi babade dakda
                          bed Maxwell Overtodd

Maxwell Overton: Känd Lundaakademiker av klassisk art, vars namns poetiska klang till slut blev mig övermäktig, och som lär ha varit släkting i rakt nedstigande led till Charles Darwin, vilken i sin tur blev känd för sina teorier om hur vi överlever.

Etanol brev 3 av Erik Kågström

Om importtullarna på etanol tas bort i EU, vilket det nu talas om, blir det sannolikt inte aktuellt med någon större etanolproduktion med vete som råvara i Sverige. I Brasilien fortsätter kampen mot utökning av sockerrörsodlingarna. De organisationer som stöder aktionerna är förutom facket CUT och de jordlösas rörelse MST - som jag nämnde i förra brevet - även den internationella bondeorganisationen Via Campesino och katolska kyrkans kommission för jordbruksmark. När president Bush nyligen besökte Brasilien ägde omfattande protestaktioner rum. Förutom sockerplantager ockuperades även ett pappersbruk i Rio Grande do Sul, delägt av Stora Enso.
Kraven innebär inte att man helt tar avstånd från etanolproduktion. Man föreslår att etanoldestillerierna skall drivas av småjordbrukare som en del av ett diversifierat jordbrukssystem där lokal livsmedelsproduktion prioriteras. Därigenom säkras land, uppehälle och arbete för de fattiga på landsbygden. Ett hundra hektar med rörsocker kräver bara en anställd medan samma areal med livsmedelsproduktion sysselsätter 35 personer. Etanolproduktionen skall avse den stora inre marknaden i det egna landet och inte konsumtion i USA.

Etanol och biodiesel av skogsråvara
Att tillverka drivmedel av skogsråvaror är mera tilltalande än att använda livsmedel som råvara. I Sverige har vi ännu ingen kommersiell produktion av etanol eller biodiesel från skogen men tekniken är känd. De svenska skogsindustrierna är i stort sett självförsörjande med grön energi inom produktionsprocesserna i sågverk, massafabriker och pappersbruk. Restprodukter nyttjas för elproduktion och uppvärmning. Man kan även exportera energi till omgivningarna, främst i form av fjärrvärme. Men för plantering, skogsskötsel, avverkning och transporter från skog till fabriksgrind krävs fossilt bränsle.
Sveriges skogar har en årlig tillväxt på drygt 100 miljoner kubikmeter. Därav avverkas 85% som ger: sågtimmer 40%, massaved 30%, grenar och topp (GROT) 22%, ved 7% och övrigt 1%. Så mycket som 40% av allt rundvirke (timmer och massaved) går redan i dag till att producera värme och el i skogsindustrierna.
Vid storskalig produktion av DME av skogsråvara har man uppskattat att det skulle räcka med 3.7% av den svenska skogsavverkningen för att täcka skogsindustriernas behov av drivmedel för skogshantering och transporter till fabrikerna (1). Men då ingår inte transporterna från fabrik till användare. Eftersom skogsbranschen står för 25% av de tunga transporterna i Sverige skulle det krävas 14-15% av avverkningsvolymen för att tillgodose även övriga tunga transporter. Men om skogsbeståndet skulle stå för hela drivmedelskonsumtionen i landet skulle nästan 80% av de årliga avverkningarna gå till drivmedel. Förmodligen finns en outnyttjad resurs i restprodukter från skogshanteringen som kan användas till biobränsleproduktion. Att utgå från GROT är dock problematiskt eftersom hopsamlandet av grenar och toppar kräver mycket energi. Svartlut, en biprodukt vid produktion av sulfatmassa, anses av många kunna användas som råvara för produktion av flytande bränsle. En storskalig produktion av t ex DME måste nog ändå innebära att man minskar volymerna på det som skogsråvaran i dag används till - uppvärmning, papper och byggnadsmaterial.
Medan det verkar fullt realistiskt att skogsråvaran kan bidra till att ersätta åtminstone en mindre del av fossilt bränsle i transportsektorn så ser det mindre lovande ut inom jordbruket. För att ersätta det fossila bränsle som förbrukas enbart i livsmedelssystemets transporter ”från jord till bord” krävs att 40% av vårt lands åkermark utnyttjas för biogrödor, främst då vete och raps.
Den enda svenska storskaliga produktionen av biodiesel - RME – äger rum vid Lantmännens anläggning i Karlshamn. Möjligheterna att producera biodiesel på svenskodlad raps är begränsade dels av att odling av klimat- och jordmånsskäl skäl bara kan ske i södra Sverige och dels av att man inte bör odla raps oftare än vart femte till sjunde år för att förebygga växtföljdsjukdomar. Produktion av RME inkräktar naturligtvis på livsmedelssektorn. Margarinfabrikanter i Europa har vänt sig till EU-kommissionen och klagat över att stödet till biodieselproducenterna snedvridit priskonkurrensen när det gäller raps.

(!) Hillevi Helmfrid och Andrew Haden. 2007 ”Efter oljetoppen – hur bygger vi beredskap när framtidsbilderna går isär?”

Läs, begrunda och kommentera!
Finn felen!
Erik Kågström

I kommande brev bland annat
• Etanol av perenna grässorter - switchgrass
och rörflen?
• Biodiesel i Amerika – soja
• Biprodukter vid biobränsleproduktion
• Spannmålshandeln i världen
• Kan spannmålsproduktionen i världen
ökas?
• Energiekonomi i biobränsleproduktionen
- emergiprincipen