Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk. Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

Äntligen Kulturnatten!

 

Den 2 oktober blir det extra festligt i Lund när Kulturnatten välkomnar dig till ett dygn fullt av upplevelser. Över 50 olika arrangörer bjuder på konst, livemusik, guidade turer, dans, vetenskapsshower, teater och lite till i en salig blandning.
   Programmet för Kulturnatten finns att hämta på folkbiblioteken samt hos de flesta arrangörer, och den digitala evenemangskalendern är såklart fullt uppdaterad.
Läs mer »
 

---

Öppen ateljé

Välkomna till Östervångsvägen 32, på Kulturnatten, eller snarare Kulturlördagen eftersom jag har öppet mellan kl 12 och 17.
   Jag har plockat fram nya och lite äldre målningar i akvarell och olja med motiv från min trädgård, Lund, Skåne och Bohuslän.

Ann Schlyter
 

---

Källby avloppsreningsverk
Höjeåvägen 64
13.00 – 14.30 & 15.00 – 16.30

VA Syd inbjuder till en guidad tur på Källby avloppsreningsverk. Lär dig hur Källby avloppsreningsverk fungerar idag och vilka krav som ställs på våra framtida reningsverk. Vi behöver ta hänsyn till växande städer och globala miljömål när vi nu formar en framtida hållbar avloppsvattenrening. Begränsat antal platser. Besöket sker utomhus.
   Kan fågeldammarna vid Höje å räddas om Källby reningsverk läggs ner?
   När Klostergårdsborna ska gå till reningsverket utgör järnvägsbygget är en barriär.  Antingen får de gå under den nya järnvägsbron över Höje å eller ta omvägen via Ringvägen och Åkerlunds och Rausings väg.           

Jag saknar fruntimmer här – en föreläsning om Anna Bugge Wicksell (1862-1928)

 

Anna Bugge Wicksells biografi speglar de nordiska kvinnosakskämparna på ett ovanligt tydligt och dramatiskt sätt. Den börjar i Norge, där hon tillhör de första kvinnliga studenterna och kvinnorörelsens grundare. Men när hon väljer att ingå samvetsäktenskap, och till råga på allt med den kontroversielle debattören Knut Wicksell, tar familj och vänner sin hand ifrån henne.
   Föreläsare och författare till biografin Jag saknar fruntimmer här är Christina Carlsson Wetterberg, professor emerita i historia.
2021-10-05 kl 12:00, Stadsbiblioteket, Atriumgården
Läs mer »

Konflikt inom V?

  

Läs mer i Flamman»
Läs mer i ETC»

 

Alla beslut är ödesbeslut

 

Nu samlas miljöministrarna i Milano för att förbereda klimattoppmötet i Glasgow som ska förhindra att världen drabbas av klimatkatastrof med 2,7 graders uppvärmning.
   Men klimatnödläget påverkas inte bara av toppmötesbeslut. Varje beslut är ett ödesbeslut: ringled kring Sandby, mat i Nova, utbyggnad av E23, vindkraftparker utanför Trelleborg och Abbekås, norsk oljeprospektering, jordbruksmark i Djurslöv, nedläggning av Källby avloppsreningsverk, Sveriges budget, Lunds budget.
   Alla beslut är ödesbeslut.           

Valkampanjen har börjat av L

 

Skickar över en kopia av Moderaternas valutskick i vår nordostliga sovstad Löddeköpinge.
   Moderaterna motsätter sig vindkraftverk ute i Öresund. i alla fall om de syns från Kävlinge kommun, Barsebäckshamn eller Vikhög. Att döma av bilden står de väldigt nära. I själva verkat är det 5-6 km ut till de tänkta vindkraftverken från Barsebäckshamn.

 

 

 

Prenumerera på Vänsterpartiets nyhetsbrev!

 

Håll dig uppdaterad om vad som händer i Vänsterpartiet, våra politiska frågor och evenemang vi anordnar. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Du behöver inte vara medlem i Vänsterpartiet för att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Nyhetsbrevet riktar sig till den politiskt intresserade med hjärtat till vänster. Det är enkelt att börja prenumerera på vårt nyhetsbrev,  fyll i formuläret nedan. Du kan närsomhelst avsluta prenumerationen genom en länk i varje utskickat nyhetsbrev.
Läs senaste nyhetsbrevet »

Moderat maktspråk

 

Christian Sonesson: ”Sydsvenskan är inte bara en dålig tidning. Det är dessutom en dålig tidning med en agenda om att driva Sverige vänsterut rent politiskt.”
   Christer Wallin: ”Satt själv och tuggade fradga när jag läste skiten.” 
   Så kommenterar mäktiga moderata politiker journalisterna Jessica Ziegerers och Elinor Strands avslöjanden om sekretessen bakom beslutet om Microsofts investering i Staffanstorp. (Hemligt spel bakom IT-jättens datacenter, SDS 18/9; Fastighetsjätten sålde mark – fick miljondeal. SDS 25/9.)
   Sverige är inte i Ungern.
   Sydsvenskans chefredaktör Jonas Kanje svarar de två moderaterna: ”Vi är oberoende, granskande journalister – inga politiska fiender.” SDS 26/9.
   Bra! Auktoritära busar får inte tysta den fria debatten!           

Deppigt i kommunalpolitiken av Ann Schlyter

Det känns lite deppigt. Att sitta i byggnadsnämnden och gång efter gång erfara att majoriteten tar beslut som kommer att göra staden Lund mindre attraktiv. Nu senast kvarteret Häradshövdingen.

   För knappt ett år sen togs ett inriktningsbeslut som krävde mycket hög exploatering, kongress och massor med underjordiska parkeringsplatser. Det var lätt att förutse det som tre arkitektförslag fick illustrera: en fullständigt oacceptabel bebyggelse.
   Vid mötet förra veckan yrkade Vänsterpartiet att ett nytt inriktningsbeslut skulle utarbetas, med samma krav som partiet tidigare framfört. Jag fick dock inte ta upp det yrkandet, eftersom ett tidigare yrkande om återremittering och en avskrivning av det liggande förslaget hade röstats ner. Helt obegripligt. Men ett förslag med ny inriktning om ännu större kongresshall kunde röstas igenom. Trots många år i politiken är det inte lätt att hänga med och protestera på websammanträdena.

            

Som tur var hade Miljöpartiet ändrat sig från att inte velat bygga alls, ens på parkeringsplatsen, och tagit upp alla Vänsterpartiets förslag endast något omformulerade, så jag kunde rösta på dem. Men deppig blir jag, dels för att Ulf Nymark i VB framställer Miljöpartiet som enda drivandei frågan, dels för att inget annat parti stödde förslagen. Det innebär att planeringen rullar vidare, miljön kring Klosterkyrkan förstörs, Westmans arkitektoniska verk stympas och betongpartierna kan vara nöjda.
   Jag undrar om jag kommer att få rätt att yttra mig om den kommande detaljplanen i egenskap av blivande granne. Schlyter har ju sin familjegrav vid Klosterkyrkan.

PS. Ännu deppigare blir jag när jag läser i tidningen att socialdemokraterna nu accepterar livsmedelshandel på Nova. Naturligtvis blir följden utarmning av stadens stadsdelscentrum.
   S bekräftar det adekvata i att använda begreppet betongpartierna, som i allians med högerpartierna går exploatörerna tillmötes.

Framgafflat – om cykel och trafik: Växande olägenhet med växtlighet av Ulf N

 

Dödlig felparkering av elrullbrädor
Så har det då hänt igen – ännu en dödsolycka där en elrullbräda är involverad. I maj omkom en man i Helsingborg i krock med en bil. I Västerås omkom i söndags en äldre man efter att ha kört på en elrullbräda som stod eller var slängd på cykelbanan. Det brådskar verkligen med en nationell lagstiftning som ger möjlighet för kommuner stävja eländet med dessa vuxenleksaker.
   Fast en del kommuner, bland annat Lunds kommun, vägrar att nyttja de medel som faktiskt står till förfogande. Kommunerna kan se till att felaktigt parkerade elrullbrädor snabbt fraktas bort på bekostnad av företagen, de kan kräva polistillstånd för uppställning av elrullbrädor och de kan ta upp avgift för att företagen nyttjar kommunal mark för utbjudande av sina varor. Ingenting av detta görs i Lund. Här är det elrullbrädesdjungelns lag som hyllas av kvintetten.

Obekvämt att cykla i stadskärnan
Det blir allt besvärligare och obekvämare att cykla i stadskärnan. Det är inte bara den ökade mängden bilar som kör där de inte får köra. Det är också de av motortrafik sönderkörda gatstensgatorna som är fyllda av gropar och ojämnheter. Stortorget, Magle Lilla Kyrkogata, gatan vid Krafts torg är bara några av de gator som är i akut behov av renovering.
   Och apropå gatsten: frågan är hur många år till som Östra Mårtensgatan ska dras med omfattande lagningar i asfalt, blandat med gatsten?

Ökat antal inskrivningar på sjukhus på grund av cykelolyckor
Socialstyrelsen meddelar nu att ”inskrivningar på sjukhus till följd av cykelolyckor har ökat de senaste tre åren.” Nästan 4000 personer vårdades i fjol på sjukhus för en cykelolycka. Det är den högsta siffran sedan 2005. Och jovisst, i cykelolyckor räknas olyckor med elrullbrädor in.

Växande olägenhet med växlighet
Växtlighet som växer in över trottoarer och gång- och cykelbanor är en växande (!) olägenhet och olycksrisk. Det gör att fotgängare och cyklister tvingas ut i gatan och utsätts för onödiga risker. Kommunen borde satsa på att informera och säja till fastighetsägare om vad som gäller i de lokala ordningsföreskrifterna: ” Häck, buske eller träd får intill en höjd av 2,2 m över marken inte skjuta ut mer än 40 cm över gångbana eller cykelväg”. Och om fastighetsägaren inte bryr sig om att rätta sig efter tillsägelsen har kommunen rätt att beskära växtligheten på fastighetsägarens bekostnad.

2001 inleddes marschen mot avgrunden? av Gunnar Stensson

 Somliga händelser förändrar våra perspektiv på världsutvecklingen. En sådan händelse är USA:s tillbakadragande från Afghanistan. Vilken är min bild av de senaste tjugo årens erfarenheter? Vilka är slutsatserna?

Försommaren 2001 var fin. Vänsterns aktivister samlades i Göteborg. Det skulle bli en värdig manifestation mot president Bush när han besökte Sverige. I stället utbröt kravaller. Tillresta demonstranter låstes in i de skolor där de övernattat. Våldsamma grupper vandaliserade butikerna längs Avenyn. Beridna polisstyrkor försökte behärska stan. För första gången sedan Ådalen sköt polisen skarpt mot demonstranter. Minst en sårades allvarligt. Spänningarna i samhället ökade. För vänstern var kravallerna ett allvarligt bakslag.
   Tre månader senare attackerades World Trade Center. Som hämnd inledde Bush kriget mot terror. Det drabbade först Afghanistan.

2001 stoppades den demokratiska utvecklingen i Eritrea. Dawit Isaak arresterades den 23 september, strax efter attacken mot World Trade Center. Han är svensk medborgare.
   1990 hade Eritrea hade vunnit sin självständighet. En internationell solidaritets-rörelse stödde landets återuppbyggnad.
   1998 bombade Etiopien flygplatsen i Eritreas huvudstad Asmara. Jag råkade befinna mig på ett Eritreamöte i Örebro då det meddelades i radio. Det blev ett blodigt skyttegravskrig i öknen längs gränsen. Vapenstillestånd uppnåddes år 2000, men inte fred. Etiopien godkände inte Eritreas gränser.
   De svenska Eritreagrupperna hade samarbetat med den eritreanska befrielserörelsen sedan början av 1980-talet. I Operation Dagsverke 1995 insamlades några miljoner till Eritreas skolor. Elsa Grip i Lund var huvudansvarig för fördelningen av biståndet och gjorde flera resor till Asmara. Både före och efter självständigheten besökte ledande eritreaner vid flera tillfällen Lund, bland annat för att inleda en vänortsförbindelse mellan Lund och Asmara.

   Jag hade nära kontakter med Eritreas ambassadör i Stockholm. Eritreas utrikesminister deltog i en fredskonferens i Lund 1988. Under kriget träffade jag honom i Stockholm när han sökte stöd från den svenska regeringen. Utrikesministern och flera demokratiska ledare och journalister i Eritrea blev gripna samtidigt som Dawit Isaak. De blev aldrig frisläppta. Eritreas ambassadör i Sverige tvingades fly till USA. Eritrea förvandlades till en militärdiktatur. Dawit Isaak är sedan 20 år fortfarande fängslad. Flertalet av de övriga som fängslades 2001 har dött i fångenskap.
   Etiopiens nye regeringschef fick Nobels fredspris i Oslo sedan han slutit fred med Eritrea. Ledare ur den tidigare etiopiska regeringen inledde 2021 ett uppror i provinsen Tigray. Det etiopiska inbördeskriget pågår fortfarande och har lett till svältkatastrof.

2003 invaderade USA på falska grunder Irak. Ulf Nymark och jag tog initiativet till en demonstration mot invasionen som vann stor anslutning. Motståndet mot kriget var kompakt i alla länder, men Bush och Blair var opåverkbara. Invasionen ledde till uppkomsten av Islamiska Staten.

              

2008 kollapsade marknadsekonomin efter nyliberala spekulationer i USA. Occupy Wall Street tände hopp om en ny ekonomisk världsordning.

Den arabiska våren kunde ha inlett en ny epok i Mellanöstern. Demokrati infördes i Egypten, men den fredliga revolutionen ledde till en övertro på IT och telefoner. I det egyptiska valet segrade ett konservativt islamiskt parti med rötter i landsbygden. Missnöje uppstod bland telefonägarna i Kairo. Militären återtog makten. Sisi blev diktator. Allt är som förr – eller värre.
   Konsekvensen av det ännu pågående inbördeskriget i Syrien blev att Islamiska staten bredde ut sig innan den tvingades gå under jorden.

I bakgrunden: Israel förde tre krig mot Gaza. Tusentals civila palestinier miste livet. Solidaritetsdemonstrationer i Malmö fördömdes för antisemitism. Bistånd till palestinierna med Ship to Gaza stoppades av Israel.
   Under Trump-åren 2016 – 2020 förvärras allt. Irak, Afghanistan, Syrien, Saudiarabien, Egypten, Israel – Palestina. Stormningen av kongressen hotar det som återstår av demokrati i USA.

USA:s uttåg ur Afghanistan efter 20 år blev den händelse som förändrade perspektivet. Men inte för alla. Nu rustar USA, Storbritannien och Australien för ubåtskrig mot Kina.
   Under de tjugo åren har Kina utvecklats snabbt, fått stort inflytande över ekonomierna i USA och Europa, ökat sin makt i tredje världen (särskilt i Centralasien) genom Belt and Road Initiative och rustar för att komma ifatt USA militärt.

Men. Samtidigt som västs fokus och resurser koncentrerats på militär maktkamp och konkurrens om naturtillgångar under de senaste 20 åren, förvärrades klimatkrisen till ett allt överskuggande globalt hot, som kräver omedelbar gemensam handling för att inte bli den tippingpoint, över vilken den mänskliga civilisationen snubblar och störtar i avgrunden.
   En helt ny världsordning av fred, samarbete och bevarande i stället för konflikt, konkurrens och utnyttjande är nödvändig. Genast! Är den möjlig?

Politiken och människorna återtar centrum av Marianne Sonnby Borgström

Global klimatmanifestation på Stortorget
Stortorget fylldes i fredags vid lunchtid av ett myller av klimatdemonstranter. Fridays For Futures lokalorganisation stod bakom lundademonstrationen. Representanter för ett otal olika klimat- och miljöorgansationer fanns representerade på torget med olika bokbord och banderoller, exempelvis Extinction Rebellion, Flex for Future, Naturskyddsföreningen, Jordens vänner och Klimatstudenterna. I den nästan postcovida yran vågade sig lundaborna åter ut för att demonstrera tillsammans.

En av klimatorganisationerna på Stortorget_ Flex for Future som representerar anställda på LU

Stortorget fylldes av hundratals klimatengagerade lundabor. I nästan postcovidtider kan det äntligen åter fokuseras på den i nuläget viktigaste politiska frågan, nämligen kampen mot den globala uppvärmningen. Engagerade talare från de olika organisationerna intog talarstolen och de hundratals åhörarna applåderade ivrigt. Mellan talen spelade ett jazzband från Höör. Slutligen samlade de c:a 500 deltagarna ihop sig till ett brokigt och lite trevligt odisciplinerat demonstrationståg som utgick från Stortorget under huvudparollen ”UPROOT THE SYSTEM”.

Demonstrationens huvudparoll            

Under demonstrationen spelade Röda kapellet. Vill du lyssna hur det lät när Röda kapellet spelade till Klimatdemonstrationen så kan du klicka här.
   Samtidigt som vi i Lund demonstrerade på Stortorget samlades klimataktivister i 25 olika städer i Sverige och hundratusentals människor i nittionio länder runt om i världen deltog i klimatmanifestationen. I Berlin talade Greta Thunberg inför 50 000 människor.

Appelltal och spelning av Röda kapellet på Mårtenstorget
På lördagen samlades Röda kapellet åter. Denna gång för att spela mellan olika appelltal som hölls av representanter för Vänsterpartiet och även av kapellets egna medlemmar. Septembersolen strålade över Mårtenstorget och åtskilliga torgbesökare stannade till en stund och lyssnade på appelltalen och musiken.
Vänsterpartiets riksdagsledamot från Lund, Hanna Gunnarsson, höll det första appelltalet, som passande nog handlade om Vänsterpartiets miljöpolitik och hon fokuserade bl.a. på V:s olika förslag till åtgärder för att minska koldioxidutsläppen till atmosfären.

Hanna Gunnarsson framför sitt appelltal framför Röda kapellet

Vänsterpartiet i Lunds ordförande Steingrimur Jonssons talade om Vänsterpartiets bostadspolitik och speciellt om Vänsterpartiets seger i somras då V genom sitt agerande lyckades stoppa regeringens försök att införa av marknadshyror. Ett annat tal handlade om den styrande kvintettens planer på att göra E22:an sexfilig och V:s kamp för att stoppa denna utbyggnad. Efter det första talet spelade orkestern Staten och kapitalet och efter det andra talet spelade orkestern Falsk matematik.
   Martin Stensson, Vänsterpartiets i Lunds ledamot i Vård och omsorgsnämnden, talade om styrets införande av olika besparingsåtgärder inom äldreomsorgen och vilka effekter dessa haft för de äldre. Han redogjorde för Vänsterpartiets kamp för bättre arbetsvillkor för de anställda och V:s strid mot de ständiga försämringarna för vårdtagarna när det gäller deras vardag i form av färre dagcentraler, dyrare hjälpmedel, minskad städning mm. 
   Owe Svensson, basklarinettist i Röda kapellet, talade om miljövänlig kollektivtrafik som exempelvis spårvägen i Lund. Hans tal hade formen av politisk satir och han gjorde en jämförelse mellan Lunds spårvagnslinje och spårvagnslinje nr 1 i sagan Folk och rövare i Kamomilla stad. Ove sjöng också en melodi ur Folk och rövare i Kamomilla stad med en ny för blåsorkestern specialkomponerad text: Här i lilla Lund är det inte alls så dumt att bo. Oves tal kan du läsa i sin helhet genom att klicka här.
   Bertil Egerö, flöjtist i Röda kapellet och aktivt drivande i en organisation för en human flyktingpolitik, talade om regeringens inhumana flyktingpolitik och Sveriges irrationella utvisningar av unga arbetsföra människor. Han pekade speciellt på den resurs som de nyanlända faktiskt utgör för Sverige
   Bengt Hall avslutade med att göra reklam för Röda kapellets julkonsert den 11 december på Magle konserthus där Röda kapellet kommer att spela specialkomponerad spårvägsmusik. På konserten får vi höra mer om spårvägen i Lund och om Lunds nya vänort, Kamomilla stad.
Rapporterat av Marianne Sonnby Borgström

---

"Staten och kapitalet"

      

För knappt 50 år sedan, år 1972, kom proggbandet Blå tåget med ett dubbelalbum som bland annat innhöll låten "Den ena handen vet vad den andra gör". Texten handlade om hur kapitalismen har nytta av en stark och smidig stat; det vill säga det vidriga samarbetet mellan företagen som hyr ut bostäder och staten som förser hyresgäster som inte klarar av den höga hyran med bostadsbidrag. "Kapitalet höjer hyran och staten bostadsbidragen" sjöng de. Och i refrängen blev det klart: "Sida vid sida tillsammans hjälps dem åt, staten och kapitalet, de sitter i samma båt." Och således kunde man hålla nere lönerna hos arbetande människor.

Omkring 15 år senare tog Ebba grön denna låt, puffade till den rejält och gjorde den till den svenska punkens största nummer: "Staten och kapitalet."

Ja, texten beskrev ett vidrigt samhälle där staten och kapitalet samarbetade.

Det var därför en otrolig upplevelse att se hur man vid regeringsbildandet i januari 2019 hade en punkt i regeringsdeklarationen som handlade precis om denna vidrighet: Man skulle tillåta fri hyressättning i nybyggda bostäder. Klart att det skulle betyda högre hyra. Det är vad bostadsbolagen ville. Men det man inte sa var att staten skulle höja bostadsbidragen. För som hyran är idag så är det många som inte klarar av att betala den

utan bostadsbidrag. Och det skulle bli fler som hamnade i den situationen. För att det inte skulle ske – för att människor skulle kunna bo i de nya lägenheterna – skulle staten höja bostadsbidragen. "Sida vid sida tillsammans hjälps dem åt."

Just nu byggs det mycket nya bostäder i Lund. Väldigt många är hyresrätter. Alla dessa skulle således omfattas av den fria hyressättningen. Hyra som endast bostadsbolagen skulle besluta om.

Men Vänsterpartiet – som släppt fram denna regering – sa mycket klart att här går gränsen. Går regeringen över denna röda linje så har regeringen inte Vänsterpartiets förtroende. Och därmed hade regeringen en majoritet i riksdagen emot sig.

Antagligen trodde inte regeringen på Vänsterpartiets ord. Vänsterpartiet, "sossarnas dörrmatta", skulle aldrig fälla en socialdemokratisk regering. Även om det hade skett tidigare så hade regeringen antagligen glömt februari 1990 när regeringen lade fram en proposition om bland annat lönestopp och strejlkförbud, och gjorde den till en kabinettsfråga och hotade avgå om inte riksdagen röstade för förslaget. Vilket Vänsterpartiet inte gjorde och regeringen avgick. Att det vid den tidpunkt inte fanns något annat regeringsalternativ i riksdagen gjorde att den socialdemokratiska regeringen kunde återinträda nästan oförändrad två veckor senare. Utan propositionen om lönestopp och strejkförbud.

Nu upprepade sig historien. Vänsterpartiet visade att det inte är någons dörrmatta. Vänsterpartiet visade att i frågor som är viktiga för svenska folket så kan man lita på Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet tryckte på den röda knappen vid voteringen i riksdagen om förtroende för regeringen. Vänsterpartiet röstade rött. Vänsterpartiet sa nej!

Sedan vet vi alla hur det blev. Regeringen återinfördes, utan förslaget om fri hyressättning i nybyggda bostäder.

Vänsterpartiet visade att det är ett parti man kan lita på.

---

"Falsk matematik"

Det ska för alla vara enkelt och smidigt att ta sig till jobbet. Oavsett om man bor nära arbetsplatsen – vilket är att föredra eftersom man då kan cykla eller gå – eller lite längre bort och måste pendla med tåg, buss eller egen bil.
   Problemet uppstår när man bor utomsocknes och vill åka bil till arbetet flera kilometer bort. Åka själv i sin bil. Att man dessutom har en stor bil som tar plats, flera kvadratmeter. Till jobbet på morgonen, hem igen på eftermiddagen. Och det gäller inte bara en person. Det är hundratals personer, kanske tusentals, som det handlar om. Klart att sådana transporter inte är hållbara.
   Det visar sig också att det blir trångt på vägarna. Oavsett om man kommer från Staffanstorp, Malmö, Lomma–Bjärred eller Kävlinge. Det blir propp på vägen in till och från arbetet i Lund.

Hur gör man då? Man breddar vägen. Självklart! Yesss! Lysande! Mer plats till de ensamåkande.

Men den lösningen håller inte. Forskningen visar att så fort man breddar en väg så ökar biltrafiken. Jag tror vi alla har sett bilder från Kalifornien av 12-filiga motorvägar där allt står still. Hur många filer ska man ha för att allt ska fungera som man önskar?
   Problemet är att de som förespråkar breddning av vägarna lyssnar inte till vetenskapen. De tror att ju bredare vägar desto smidigare blir framkomligheten. Men det är falsk matematik. Ska det vara så svårt att fatta?

Trafiken på E22 har räknats före pandemin till ca 38 000 bilar per dygn. Som fördelas på 4 filer, 2 åt vardera hållet. Eftersom trafiken inte fördelas jämnt på dygnet uppstår problem på morgonen och på eftermiddagen. Nu vill man lösa problemet med att bygga ytterligare filer så vägen totalt ska bli 6 filer. Men samtidigt finns en prognos som talar om att trafiken om 20 år har vuxit till 60 000 bilar per dygn. Mer än 50%! Och då blir det ännu mer trängsel på E22 än vad det i dag är.
   Att bredda E22 för att lösa dagens trafikproblem bygger på falsk matematik. Ska det vara så svårt attfatta? Om man däremot analyserar problemet så kommer man fram till att det inte är vägen som är för smal. Det är bilarna som är för många. Lösningen ligger i att minska biltrafiken.

Vänsterpartiet har i kommunfullmäktige lagt fram flera olika motioner som alla syftar till att lösa trafikproblemen på E22. En av motionerna handlade om att utreda införande av trängselavgift på E22 mellan Malmö och Lund. En avgift på exempelvis 50 eller kanske 100 kr skulle definitivt uppmuntra till samåkning. Om man istället för att köra själv i sin stora bil samåker med andra kanske det blir 2–4 i varje bil. Således blir det ca 19 000 eller 9500 bilar per dygn istället för 38 000 bilar. Eller om fler åker kollektivt, buss, tåg, spårvagn. Då löser vi trängselproblemen. Men Vänsterpartiets alla motioner om E22 har röstats ner.

Det är inte endast trängseln på E22 som är problemet. Bullret är enormt. Det finns vetenskap som konstaterar att trafikbuller är en stor dödsorsak i urbana miljöer. Elbilar är inte ett dugg tystare när de rullar på vägarna. För det är inte motorljudet som hörs i första hand. Det är friktionen mellan däck och asfalt som genererar bullret. Och det kommer att förbli oförändrat även när bensin- och dieselbilar inte finns längre.
   Som inte detta vore nog så finns mängder med giftiga ämnen som biltrafiken genererar. VA–SYD varnar för fultvätt av bilar eftersom smutsvatnet kan innehålla flera tungmetaller och gifter, såsom kadmium, bly, nickel, krom och zink.

De som drabbas är framför allt människor som bor nära de stora trafikleden. Konstigt att kommunpolitiker inte tänker på sina väljare när de bestämmer att bredda vägarna framför allt för utomsocknes bilister.

Vänsterpartiet vill lösa trafikproblemen. Att man tar sig till jobbet på ett annat sätt än körande själv i sin stora bil. Det är det som är lösningen. Vi säger nej till breddningen av E22. För breddningen bygger på falsk matematik. Ska det vara så svårt att fatta?  

---

Lunds nya vänort

Jag tänkte berätta lite om Lunds nya vänortssamarbete med Kamomilla stad. Som ni vet har man en spårvagnslinje i Kamomilla som heter linje ett precis som här i Lund och det knyter oss samman och ger tillfälle till utbyte i en del spårvagnsfrågor. Kamomillas borgmästare var faktiskt här helt nyligen på besök. Deras spårvagn är ju väldigt gammal, säkert 70+, och det vet ju, åtminstone en del av oss, att vid den åldern börjar behoven av omplåstring göra sig påminda, man blir skör helt enkelt. Nu var Kamomillas borgmästare här för att hämta lite inspiration inför en nödvändig upprustning av sin spårvagn.

Annars är ju Kamomilla mest känd för sina rövare, måste man säga. Fast nu finns det ju folk i Lund som också lever rövare, så det finns utrymme till lite utbyte också i rövarpolitiken. Det var i detta sammanhang som vår borgmästare gjorde sitt famösa uttalande. Han hade bjudit Kamomillas borgmästare på en bit mat och mys när rövarpolitiken kom på tal. Då utbrister han plötsligt: ”våra rövare har neandertalsfasoner”. Några sekunders tystnad utbredde sig vid bordet innan man tagit in budskapet. Kamomillas borgmästare samlar sig dock relativt snabbt, håller artigt med, som man gör i vänortssammanhang. Han säger att han förstår att om man skall röva i Lund bör man naturligtvis använda modernare fasoner, så att man inte förolämpar befolkningen. Annars, säger han, liknar det mycket hur det brukar gå till hemma i Kamomilla.

Om rövarna är osams samlas de bakom dasset och gör upp och sedan är det bra med det. Det är sällan hospitalet behöver engageras och polismästaren som ofta sitter på stadens konditori med en kopp kaffe och ett riktigt gott wienerbröd, tycker inte att man måste avbryta den goa stunden bara för att rövarna bråkar. Vår borgmästare bara gapar storögt. Kan man verkligen ha en så avslappad attityd i rövarpolitiken, tänker han. Ja, visst kan man fundera över det och säga vad man vill om vänortssamarbete – det ger i alla fall vidgade perspektiv.

Så kommer vi till kulturutbytet. Vid besöket fick vi en sång som de brukar sjunga i Kamomilla när det känns riktigt trevligt och bra. Det intressanta är att när de i sångtexten ska framhålla ett viktigt trivselskapande element i staden, då lyfter man fram spårvagnen. Och det är ju lite så vi gör i Lund också. Spårvagnen ska bli en myskatalysator för allt det andra som Lund vill bli förknippad med; forskning, utbildning och innovativa spetsföretag – ja, och Röda Kapellet förstås. Spårvagnen har blivit en myskatalysator också för oss och nu satsar vi för fullt på spårvägsmusik med målet att ha en spårvägsmusikkonsert den 11 december med kompositören och dirigenten Håkan Carlsson. Boka in det datumet redan nu så att ni inte missar det.

Kamomillasången får bli ett litet smakprov. Vi har anpassat den för Röda Kapellet och justerat texten lite för att det ska framgå att den nu handlar om Lund: ”Här i lilla Lund är inte alls så dumt att bo”. Röda Kapellet varsågoda!