Dialog av Karin S.

Dialog
”Var är du Sol?
Var är du Vår?
Vad har vi gjort?
Tanklöst konsumerat
för att ha kläder
som håller värmen.
Lager på lager
på lager på lager
på lager.”
”Lugna dig! Vi är ju här nu”

"Musik och politik - Nicaragua i närbild"

Konsert med Röda Kapellet

När: Den 6 april 2018 kl 17.30
Var: Atriumgården, Stadsbiblioteket, Lund

Arrangör: Vänortsföreningen Lund-León i samarbete med Lunds Stadsbibliotek och Röda Kapellet

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
7 april kl 17
Nilstorpskören
Larsåke Sjöstedt, orgel
Anna-Carin Ryde, dirigent
 
Klosterkyrkan
7 april kl 18
Helgsmål med musik: Oskar Wennerberg, orgel

Doc Lounge Lund: Even When I Fall

Get together with us and Amnesty Lund for our season finale!

Sheetal and Saraswoti met as teenagers in a Kathmandu refugee, survivors of child trafficking to corrupt Indian circuses and brought back across the border to a Nepal they could barely remember.
   Even When I Fall traces their journey over 6 years as they confront the families that sold them, seek acceptance within their own country and begin to build a future. They struggle against the odds and without education, but inadvertently these girls were left with a secret weapon by their captors – their breathtaking skills as circus artists . With 11 other young trafficking survivors, Sheetal and Saraswoti form Circus Kathmandu – Nepal’s first and only circus.

Time: Tue, 2018-04-10 19:00
Place: Mejeriet
Entrance: 80/60 kr, free entrance for people between 15-19 years old
Trailer »

Händer i Lund

Förändrad natur i Skåne
Främmande, invasiva arter utgör ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden idag, hjälpta på traven av både globaliseringen och klimatförändringarna. Nils Carlsson är länsstyrelsens expert på invasiva arter. Han berättar i sitt föredrag om växter och djur som – med vilje eller av misstag – flyttats hit från andra ekosystem, och nu riskerar att slå ut delar av vår inhemska fauna och flora.

Tid: 2018-04-11 18:00 - 19:30
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården         

Migration, klass, välfärd.

Diskussion om vägar framåt för välfärdspolitik och politiskt stärkt arbetarklass. Inledning av Peo Hansen, migrationsforskare, Linköpings universitet.
Lördag 14 april, kl 15.
Poeten på Hörnet, Södra Förstadsgatan 65 B, Malmö
Arr: Svenska Clartéförbundet
 

INSTÄLLT möte Malmö 8 april p g a sjukdom
Arbetarrörelsen och den Svenska Modellen
Tid: Söndag 8 april 15:00

Röda Kapellet på Marthas Café

Motståndets lilla katekes

Ta ögonkontakt och håll samtalet igång. Detta är inte bara artighet. Det ingår i att vara medborgare och ansvarskännande samhällsmedlem. Det är också ett sätt att hålla kontakt med omgivningen, bryta ner sociala barriärer och förstå vem du ska och inte ska lita på. Om vi går in i en avståndstagandets kultur behöver du känna till ditt vardagslivs psykologiska landskap.
 
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.

Lunds kommun ska få ett klimatpolitiskt råd av Ulf Nymark

Bilden är lånad från Sydsvenskan

Nu ska det inrättas ett lokalt, politiskt oberoende klimatpolitiskt råd i Lund. Det beslutade kommunstyrelsen vid sitt sammanträde i veckan som gick. Beslutet togs efter ett förslag från Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Förslaget fick stöd av V och C. Övriga borgerliga partier, inklusive SD och FNL, röstade emot.
   Det lokala klimatpolitiska rådet har det nationella klimatpolitiska rådet, en del av det klimatpolitiska ramverket, som förebild. Rådet ska vara tvärvetenskapligt sammansatt och bestå av sex till åtta oberoende experter från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Dess främsta uppgift ska vara att göra en oberoende bedömning av kommunens samlade politik för att nå klimatmålen. En årlig utvärdering av klimatmålen och kommunens åtgärder för att nå målen ska lämnas till kommunstyrelsen. Strategiskt viktiga planer och beslut ska också utvärderas. De slutsatser som rådet kommer fram till ska spridas till allmänheten.
   Under uppstartsåret 2018 finansieras rådets verksamhet ur kommunens miljöanslag, men kommer förhoppningsvis att sedan ingå i ordinarie budget för kommunen. 
   Såvitt jag förstår blir Lunds kommun först i landet med att inrätta ett lokalt klimatpolitiskt råd.

Not: Denna text ska inte uppfattas som att jag företräder Veckobladets, dvs redaktörens, politiska linje.

Not-kommentar
Ovanstående Not kan te sig obegriplig för den som inte följer Ulf och en del andra miljöpolitiska politiker på Facebook.
   En av dessa har där använt Ulfs artiklar i VB som ett sätt att misstänkliggöra honom internt i miljöpartiet. Eftersom vb-red är en gammal kommunisttyp så är nog Ulf en kryptokommunist och allmänt skum typ om han skriver där. Ungefär så argumenterar man.
   Beskrivningen av red är väl ganska OK, men orsaken till att VB finns i nuvarande form är just behovet av en vänsterröst i politiken som inte är en partimegafon.
red 

Laglöst land

En och annan till höger griper efter den imaginära revolvern när de hör begreppet: fördelningspolitik, skrev Per T Ohlsson i Sydsvenskan 25 mars. Här några exempel på revolverkommuner som bekämpar tiggare och flyktingar.

Vellinge kommun beslöt i höstas att förbjuda tiggeri. Länsstyrelsen upphävde förbudet. Kommunen överklagade. Härom dagen fastslog kammarrätten att förbudet inte är motiverat.  Men den moderatstyrda kommunen ger sig inte. Nu ska Vellinge överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen. Vellinge drar sin imaginära revolver och ställer sig i spetsen för de kommuner som vill förbjuda människor i nöd att be om hjälp.

Staffanstorps kommun placerade oönskade flyktingar i en husvagns-favela vid en sopstation på slätten i hopp om att kylan och vinterstormarna skulle tvinga bort dem. Sedan grep kommunen sin imaginära revolver och beslöt att satsa 6,5 miljoner årligen på ett medborgargarde, lett av en före detta polis.

I Danderyd är 20 procent av killarna narkotikabrottslingar. Enligt kommunen beror det på att de har så mycket pengar och att föräldrarna tillåter det. Polisen blundar för kriminaliteten och jobbar i stället i Skärholmen, trots att narkotikabrottsligheten där bara är 5,3 procent, en fjärdedel av den i Danderyd, allt enligt Brottsförebyggande rådet, Brå.

Tunnel under järnvägen söder om Klostergårdsstationen? av Gunnar Stensson

Busslinjerna ska läggas om. Ettans busslinje ska i framtiden gå fram och tillbaka runt Klostergården som den tidigare gjorde. Det underlättar kommunikationerna inom det ganska stora Klostergårds-området.
   Men det som oroade mig när jag såg utställningen om Lunds linjenät i Kristallen i onsdags var något som kallades ”ett möjligt scenario”.
   Scenariot handlar om att bygga en tunnel under järnvägen ”söder om Klostergårdsstationen”.  Det kan betyda att kommunen planerar att förbinda Sunnanväg och Höjeå-vägen med en tunnel.
   Det antyddes dessutom att linje 6 i framtiden kan komma att passera under järnvägen. Eftersom tunneln norr om den blivande stationen uttryckligen definieras som en gång- och cykeltunnel innebär det att den tänkta busslinjen måste gå genom tunneln ”söder om Klostergårdsstationen”
   Ett sådant scenario vi länge misstänkt men detta är första gången det uttrycks som en möjlighet.

Klostergårdens byalag motsätter sig att scenariot förverkligas eftersom det skulle betyda att en trafikerad väg dras tvärsigenom det gröna stråket i omedelbar närhet till de två stora områdena med odlingslotter.
   Utställningen finns i Kristallen. Gå gärna dit och titta på busslinjenätet och studera det eventuella tunnelbygget och den vägdragning det förutsätter! Det finns skäl att ifrågasätta hur en sådan vägdragning förhåller sig till principerna bakom Lunds nya Grönprogram, som är föremål för samråd fram till 31 maj.

Ett hopp om vår av Staffan

Det goda finns
som en möjlighet inom oss
inte naturgivet
men i kulturen, bilder, berättelser, toner
som egna upplevelser
Ibland är det bara mörker och tomhet därinne
Men ljuset kan komma åter

(Påskdagen 2018)

Ny bok om Indien

Författaren som ovan kallar sig bara Staffan är en mångsidig man. I tisdags bjöd han in till boksläpp tillsammans med Lars Eklund.
 

 

Boken som de båda redaktörerna visade och talade om var Miraklet Indien och dess baksida. Nedan följer ett utdrag ur Adlibris text om boken. VB hoppas kunna återkomma med en recension i sinom tid.

Dags för en ny Indienbild
Bilden av Indien i västerlandet, även i Sverige, är minst sagt motsägelsefull. Å ena sidan vet de flesta att indisk ekonomi blomstrar, att indierna numera är världsmästare på IT- och relaterade tjänster globalt och att Indien har världens största drömfabrik i form av Bollywood.
   Å andra sidan 'vet' alla att det är landet där kvinnor behandlas värst i hela världen, där huvudstaden New Delhi kallas våldtäkternas huvudstad alla kategorier. Lägg därtill den utbredda fattigdomen, förorenade floder och storstädernas kaos.
   Båda perspektiven är sanna, men ger de en rättvisande bild av dagens Indien? Svaret är både ja och nej. Men de säger inget alls om Indiens moderna historia och väldigt lite om dess framtid. Det saknas nyanser och fördjupningar. Det finns så mycket att berätta om ett land lika stort som Europa och med en motsvarande varierad mångfaldskultur. Med en sjättedel av jordens befolkning, på väg att bli världens mest folkrika land och tillika en av de fem största ekonomierna i världen.
   Indienkännarna Staffan Lindberg och Lars Eklund är redaktörer för en nyutkommen antologi på svenska om det moderna Indien.         

Debatten om böneutrop av Gunnar Stensson

Jan Hjärpe gjorde den 20 mars i Sydsvenskan ett inlägg i debatten om böneutrop, där han hävdade principen om likhet inför lagen och rätten för religiösa gemenskaper att på lika villkor ha del i det offentliga rummet likaväl som ickereligiösa.
   Inlägget föranledde Fredrik Ekelund att i en islamofob tirad den 29 mars kräva ”tydlig restriktivitet vad gäller muslimska böneutrop” eftersom ”islamister gör allt de kan för att utvidga sina områden och sprida sin religion” (29/3).
   Fredrik Ekelund åberopade Nalin Pekgul som stöd för sin ståndpunkt. Men Nalin Pekgul avvisar den islamofoba retorik som jämställer fromma muslimer med våldsbejakande islamister. Den gynnar i själva verket islamisternas försök att vidga sitt inflytande, samtidigt som den sprider populistiska fördomar om vanliga muslimer.
   I en recension av Mattias Martinssons Sekularism, populism, xenofobi – en essä om religionsdebatten i Sydsvenskan 3 april, kritiserar Petter Larsson det som han kallar det nya korståget, den oheliga alliansen mellan ateister och islamofober i samhällsdebatten.

Israel: Massaker vid gränsen mot Gaza och dagligt, dödligt våld mot palestinier av Ulf Nymark

Hittills har staten Israels krigsmakt, Israel Defence Forces (IDF), skjutit ihjäl 17 demonstrerande palestinier och sårat hundratals vid Gazagränsen. De skjutna har befunnit sig på Gazasidan av den inhägnad som Israel satt upp. Minst en har skjutits i ryggen. Tyvärr är flera dödsoffer att vänta. Demonstrationerna planeras pågå till al-Nakbha-dagen den 15 maj, dagen för Katastrofen 1948, då omkring 700 000 palestinier fördrevs eller flydde undan det israeliska militära angreppet. Krigsmakten ämnar inte ändra inställning till att skjuta med skarp ammunition.
 

BILD: Adel Hana/AP/TT
Anhöriga sörjer en av de palestinier som dödades i samband med protesterna vid Gazagränsen.
 

Rutinmässigt dödande
Men parallellt med massakern vid gränsen mot Gaza pågår det mera vardagliga och rutinmässiga israeliska dödandet och skadeskjutandet av palestinier. Den senaste veckan har två sådana fall inträffat. En i Israel boende palestinier, Iyad Azbarka, 30 år, körde med bil in i en busshållplats på Västbanken. Ingen människa skadades, eller ens riskerade att skadas. När han lämnade bilen sköts han ihjäl av en soldat. I efterhand visade sig att han färdades i en stulen bil, men det visste soldaten inte om. Hur som helst lär ju bilstöld inte vara belagt med (utomrättsligt) dödstraff ens i Israel.

”Misstänkt språngmarsch”
Vid en s k checkpoint nära Tul Karem på Västbanken skottskadades allvarligt en 55 årig palestinsk man av en s k säkerhetsvakt. Mannen sköts efter att han, enligt säkerhetsvakterna, ”på ett misstänkt sätt” sprungit mot checkpointen. Mannen var obeväpnad.
Gideon Levy, korrespondent på den israeliska liberala tidningen Haaretz, skriver i tidningen den 1 april under rubriken ”The Israel Massacre Forces”, att ”skjutandet vid Gazagränsen visar ännu en gång att det i Israel är mer accepterat att döda palestinier än att slå ihjäl mygg”.

NOT: Denna text ska inte uppfattas som att jag företräder Veckobladets, dvs redaktörens, politiska linje. 

Klostergårdens byalag promenerar i accelerationens landskap av Gunnar Stensson

I årtionden har forskare inom olika vetenskapsområden försökt fastställa människans inverkan på jorden och jordsystemet. För några år sedan sammanfattade de tillväxtexplosionen i begreppet ”den stora accelerationen”. De kunde visa att alla tillväxtkurvor började stiga brant efter andra världskriget. Klimatet blir varmare. Jordens resurser förbrukas. Och kurvorna fortsätter att stiga.
   Det handlar om samspelet mellan jorden och den överallt närvarande arten människa, människan som summa. Människorna, snart 10 miljarder, har påverkat jorden länge. Var och en av oss har bara överblick över sin egen närmiljö och sin egen livstid. Ändå är vi medansvariga. Det vi gör i vår egen miljö påverkar helheten utan att vi vill det.
   Nu skenar vår påverkan. Växthusgaser höjer temperaturen och det får följder: isarna smälter, havsvattnet vidgar sig, golfströmmen försvagas, öknarna sprider sig, den odlingsbara jorden minskar. Insekter utrotas av miljögifter som motstår nedbrytning och lagras i våra egna kroppar.
   Vårt nuvarande system som bygger på tillväxt och ständigt ökande konsumtion måste ändras.
   Mänskligheten har börjat försöka vidta åtgärder. Parisavtalet är den viktigaste. Men jorden är full av rika och mäktiga trumpnissar som fortsätter racingen mot avgrunden.
   Klimatfrågan finns också i svensk politik. I årets val handlar den om flygskatt och dieselbilar. Det är otillräckligt. Klostergårdens byalag kommer att göra några vandringar i accelerationens landskap.

Vi samlades (ganska få) på Kyrktorget i Klostergårdens centrum en söndag för tio dagar sedan. För första gången var det lite vår efter några grå och snöiga dagar. Kyrkfolket firade stilla veckan i församlingshemmet. Vi skulle kolla hur den stora accelerationen förändrat vår närmiljö efter år 2000. Vi såg oss omkring och grävde i våra minnen. 
   Allt vi såg var nytt. Klostergårdens bibliotek och Kyrktorget blev färdiga för ett par år sedan.  Backstugorna, alltså husen i vallen runt Klostergårdens fotbollsplan, började byggas år 2000 och de tre husen i avenboksdungen i Klostergårdens nordöstra hörn 2005.
   Vi gick upp mot Arenan och Ishallen och stannade på Central Park mitt i den nya Arenastaden med den branta Arenatoppen, slutresultatet av det planerade skidbackehuset. Ett Öresundståg susade förbi och påminde om fyrspåren och Klostergårdsstationen: det ännu inte omvandlade urbana landskapet.
   Trafiken brusade när vi gick på bron över Södra vägen. Växthusgaserna sprutade ur avgasrören. På andra sidan ligger det stora parkeringshuset på en vidsträckt stenlagd yta. En funkisartad tillbyggnad på stadsparkskaféets baksida utgör fonden. I bakgrunden skymtar det nya badhuset. Nyss var detta ett frodigt koloniområde.

   Himmelsbacken där barnen åkte skidor, kälke och tefat är bortschaktad. Längs Södra vägen har en ny motionspark anlagts på ytor som förr upptogs av fotbollsplaner och där det ibland var cirkus.
   Hela det landskap vi hittills passerat är människoskapat efter 2000. Det enda som återstår av den miljö vi minns är gångbron och de gamla järnvägsspåren, också de människoskapade.
   Stadsparken är däremot bevarad sedan hundra år med höga träd, gräsmattor, rabatter, damm och gångstråk (den nämns konstigt nog inte i den härom året utgivna Lunds historia). Stadsparken är platt, sa någon. Klostergårdsparken är kuperad. Ja, svarade en annan. Jorden körde dom dit från Nöbbelöv och den är full av gamla kulor från slaget vid Lund.
   Vi hoppar över skidspåret som grävskopor och schaktmaskiner lade ut till sportlovet och fortsätter över vallen som var stadsgräns när Strindberg bodde på Grönegatan och brottades med Inferno. Massor med barn och unga föräldrar. Lekplatsen har parkförnyarna verkligen lyckats med!
   Observatoriet, denna psykedeliska labyrint från 1870-talet, skulle kunna bli en sagolik kulturinstitution med plats för konst, böcker och scenframträdanden. Kommunen planerar visserligen att återställa den förvildade lilla parken (där växer vita ängschampinjoner på sommaren) med hjälp av foton från den stora utställningens tid. Men hur blir det med själva observatoriet?
   Bensinmacken mitt emot Mejeriet ska bort och ersättas av nya kvarter med flerfamiljsbostäder. Vi försöker föreställa oss hur det kommer att se ut om fem år.
   Sedan går vi in i världens minsta urskog bakom Mejeriet och letar efter hålträdsklokryparen, en rödlistad insekt som liknar en kräfta, en överlevare från tiden före den stora accelerationen.
   Vi fortsätter genom villakvarteren som en gång låg utanför Lund, förbi brandplatsen där de sotiga resterna efter den ungerska korvkiosken ligger. Det ska byggas på korvtomten om ett par år, förklarade en initierad medvandrare. Korvtomten kommer till jul, mumlade en annan.
    Åter till utgångspunkten, kanske något klokare men också mer bekymrade, än när vi lämnade den.

Att läsa: Sverker Sörlin, Antropocen, Weyler