Friday for Future alla fredagar

 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.

Klostergårdsdagen den 15 september

Ta vara på tillfället att diskutera Klostergårdens framtid och Klostergårdsstationen med vänner och grannar!
   Diskussionen om Klostergårdsstationen och planen för den framtida Källbystaden har pågått flera år. Många oroar sig för det gröna stråket mellan Klostergården och järnvägen. Kommer korpfotbollsplanerna att bebyggas? Vad händer med koloniområdet Klostertäppan och Källbymöllas odlingslotter? Blir det en förlängning av Sunnanväg? Kommer naturvärdena längs Höje å att skyddas?
   Under hela Klostergårdsdagen kan du på biblioteket bekanta dig med den fördjupade översiktsplanen för Klostergården och Källby. Alla dokument finns där och tjänstemännen från stadsbyggnadskontoret informerar om sina förslag och varför det framlagt dem.
   Den demokratiska processen avslutas om något år med att politikerna i fullmäktige beslutar. Påverka dem medan tid är!

Klostergårdsloppet startar klockan 13. Loppet markerar Klostergårdens gränser. Den västra gränsen följer järnvägen, den södra utgörs av Höje å och den östra av Gamla Malmövägen.  Att springa eller gå Klostergårds-loppet på Klostergårdsdagen är en markering att du vill bevara den kultur och de naturvärden som ingår i och omger Klostergården.
   Du kan gå eller springa Klostergårdsloppet varje månad eller varje vecka eller varje dag året runt, se hur träden blir gula och röda under hösten, uppleva en vit, solig vinterdag i januari, njuta av näktergalarna och blomningen i maj och högsommarens hela prakt en varm julidag.

Hans Dahlbäcks film Klostergårdsliv visas liksom Mattias Wellander Lövgrens Vipeholm.  Bo Riborg sjunger jazz och spelar gitarr. Det blir ponnyridning och gospel. Polis och brandkår visar upp sig. Cykelreparationer, bokbord mm. Samma procedur som alla år.         

Klostergården, Klassklyftor, Kashmir och klimatet

 

Röda Kapellet gör en rivstart på den nya terminen. På söndag är det byalagsfest på Klostergården och klockan tolv står orkestern i centrum och spelar.
Dagen därpå, dvs på måndagen den 16:e ställer vi upp med musik på manifestationen på Stortorget för Kashmir kl 17.15.
   Kommande lördag är det Kulturnatt. Då gör Röda Kapellet en liten kabaré om klassklyftor och ojämlikheter baserat på Göran Therborns bok ”Kapitalet, överheten och alla vi andra”. ”Hur står det till?” är rubriken. Klockan 17.00 på Folkuniversitetets gård på Skomakargatan. Mycket skämt och mycket allvar och därtill anpassad musik.
   Den 27 september är det dags igen för Fridays for future med klimatmanifestationer runt om i världen, bland annat på Stortorget i Lund kl 11 – 13 och med bland annat Röda Kapellet.

Orkestern tar gärna emot fler musikanter. Spelar du tuba, trumpet, klarinett eller något annat blåsinstrument (eller slagverk) och är spelsugen så är du välkommen att vara med oss.
   Varje söndagkväll kl 18.30 övar vi på Folkuniversitetet på Skomakargatan 8. Har du frågor om orkestern ring Bengt 0733-64 90 70 eller Kicki 070-6128903.

Noterat

”Fritt skolval är en dålig svensk idé som kommit till Norge för att dö.”
Auden Lisbakken, Sosialistisk Venstre inför det norska lokalvalet.
Aftonbladet 9/9.
Sosialistisk Venstre ökade i valet.

Barn som inte läser böcker blir poliser som inte kan skriva
Aldrig har unga läst så lite böcker och tidningar. 2012 läste 23 procent av 18-åringarna dagligen på fritiden. 2018 är det 11 procent.
   Igår kom så nyheten att fler polisstudenter hade svårt att skriva. Det handlar om språkliga brister som påverkar utredningarna.
Läsvärd artikel av Emma Leijnse, Sydsvenskan 12/9

Angående begränsning av s k elsparkcyklars hastighet av Ulf Nymark

Till Lunds kommunfullmäktige
Interpellation ställd till Jan Annerstedt,
ordförande i Tekniska nämnden

Som ingen har kunnat undgå att notera har ett nytt inslag i Lunds trafikmiljö på senare tid gjort sitt intåg: de s k elsparkcyklarna. Hundratals elsparkcyklar ska nu samsas med övriga trafikslag. Det skapar trängsel, och konflikter mellan olika trafikantgrupper har därmed ökat. Tydligast märks detta i den redan mycket trånga stadskärnan som tidvis på de centrala gatorna och torgen präglas av en ganska kaotisk och svåröverskådlig trafiksituation.

   Ofta framförs elsparkcyklarna i hög hastighet och ofta med bristande efterlevnad av trafikreglerna. Det finns därmed stor risk för trafikolyckor där elsparkcyklar är involverade. Hur olycksstatistiken för Lunds del ser ut är mej obekant, men klart är att i flera andra kommuner har ett stort antal olyckor inträffat. Oavsett faktisk olycksrisk upplever många lundabor, att otryggheten i trafiken har ökat med elsparkcyklarnas tillkomst.
   För att minska riskerna för både elsparksförare och andra trafikanter har i flera kommuner (t ex Malmö, Helsingborg, Göteborg) för elsparkcyklar införts hastighetsbegränsning till högst gångfart för en del av gatunätet. Ibland har begränsningarna skett på initiativ av elsparkscykelföretag, ibland efter tydligt uttalade önskemål från kommunen.
   För att minska olycksrisker och otrygghet är det lämpligt att Lunds kommun också får till stånd en sänkning av maxhastigheten för elsparkcyklarna till gångfart eller nära gångfart på de centrala gatorna i staden.
   Med hänvisning till vad som sagts ovan vill jag ställa följande frågor till dej:
Är du beredd att ta initiativ till att maxhastigheten för elsparkcyklar begränsas till gångfart eller nära gångfart i stadskärnans centrala delar?

Ulf Nymark, Miljöpartiet de gröna

Den gigantiska landskapssomvandlingen av Gunnar Stensson

Jag gick ut tidigt. Det var gryning, inte riktigt ljust. Stigen genom Hästhagen var översvämmad efter de senaste dagarnas regn, Uppe i backen, intill järnvägen, såg jag vad som måste vara Lunds största skrothög, hundratals rostiga jordbruksmaskiner och berg av skräp fyller tomten. Avfallsberget har legat där i åratal.
   Jag stannar på andra sidan järnvägen, vid den vita längan som är Flackarps gamla skola, nära dungen av höga träd vid kyrkogården där det fanns en tusenårig kyrka innan järnvägen byggdes. På somliga av de vittrande gravstenarna urskiljer man de danska namn som bars av dem som levde här innan Flackarp blev svenskt.
   Bruset från trafiken på väg 108 hörs på avstånd. Ett Öresundståg susar förbi på järnvägen. Solen dyker upp över banvallen. Den gamla asfaltvägen som jag står på slutar abrupt i åkern intill järnvägen. Det enorma skrotberget syns inte härifrån, det ligger på andra sidan, skymt av banvallen.
   Jag ser över de vida åkrar som skövlades av svenska arméns hästar under kriget om Skåne. Nu ska åkermarken försvinna för alltid, förvandlas till hårdgjord urban mark.

Just här, där jag står nu, kommer det att finnas en tät-trafikerad knutpunkt inom tio år. Banområdet blir dubbelt så brett när de två nya spåren är färdiga och utanför järnvägen kommer en bilväg mellan Klostergårdsstationen och väg 108 anläggas .
   Vi kan kalla den Åkerlunds och Rausings väg, för den ansluter till den gatan i Lund. I bakgrunden reser sig Lunds höga lasarett.
   Jag står på Flackarps byväg. Den ska breddas, korsa den nya bilvägen, dyka ner i en tunnel under järnvägen, fortsätta förbi skrotberget och nedanför växthusen i backen vid Flackarp för att till slut vid Sankt Lars ansluta till en ny väg från väg 108.

Jag går mot Trolleberg med solen i ryggen. Små gråvioletta moln glider fram över himlen. Åkermark på ömse sidor om vägen. Jag skymtar ibland Turning Torso och Öresundsbron.
   Om tio år kommer sikten att vara skymd av stadsbebyggelse, på båda sidor om vägen. Cykelstråk
kommer att ledas på broar över Höje å. Vid Trolleberg ansluts vägen till Trollebergsvägen och till nya vägar i Lunds nybyggda Källby-stad.
   Så kan man beskriva den gigantiska omvandling av landskapet som kan komma att ske. Liksom av sig själv. Fast ingen egentligen vill. Det är tillväxt och ekonomi som driver.

Man kan också beskriva omvandlingen genom att referera Staffanstorps översiktsplan.
   Enligt Fördjupad översiktsplan Flackarp – Höjebromölla, som behandlades vid ett rådslag i Flackarps mölla torsdagen den 5 september, kommer Staffanstorps kommun att bygga tusentals bostäder mellan väg 108 och Lunds kommungräns.
   Det är ett drygt fem kilometer brett område från Knästorp i öster till Trolleberg i väster och det består av förstklassig åkermark.
   Väg 108 ska breddas och förses med dubbla körfält och höjd hastighetsgräns, 100km/tim. Trafikplatsen vid korsningen mellan väg 108 och E22 byggs om helt och dess areal fördubblas för att rymma den snabbt ökande biltrafiken.
   E22 delar utbyggnadsområdet mitt itu i två delar: Höjebromölla och Flackarp. Nybyggnaden kommer att inledas i Flackarp, på åkermarken mellan Sankt Lars och Trolleberg.
   Samtidigt planerar Lunds kommun att bygga stadsdelen Källby mellan Klostergården och Värpinge på mark som huvudsakligen disponeras av Södra företagsområdet och reningsverket.
   Ett kommunalt naturskyddsområde vid Höje å och dammarna ska bevaras, men kommer att inskränkas av den nya järnvägsbron, den nya landsvägsbron och ett par nya cykel och gångbroar.

Karta från Staffanstorps översiktsplan
 

Politiker och tjänstemän från de två kommunerna har samordnat byggplanerna under flera rådslag sedan 2017.
   Beslutet att bygga fyrspåren och den nya Klostergårdsstationen blev processens startskott och är nu dess gravitationspunkt.
   De båda kommunerna avser att binda samman Lunds Källby och Staffanstorps Flackarp med vägar. Invånarna i det nya Flackarp ska kunna ta sig till Klostergårdsstationen snabbt och lätt.
   Det är därför Åkerlunds och Rausings väg förlängs till väg 108 längs järnvägen och en ny landsvägsbro byggs bredvid den nya järnvägsbron över Höje å.
   Flackarps nybyggnadsområde binds samman med en väg i väst-östlig riktning från Trolleberg till Sankt Lars, parallellt med väg 108. Det är Flackarps byväg som korsar bilvägen som förbinder Lund med väg 108, dyker ner i en tunnel under järnvägen för att sedan fortsätta till Sankt Lars och anslutas till en ny väg som planeras från väg 108.
   Ett par nya cykelvägar över Höje å anläggs väster om järnvägen, den ena över den långa dammen och den andra vid den nuvarande gångbron, som då måste byggas om. Åns södra strandbrink är mycket hög och den branta trappan måste ersättas.

Stadsdelen Höjebromölla får vänta. Den ska byggas på ömse sidor om den gamla järnvägsvallen mellan Lund och Staffanstorp som ska användas för kollektivtrafik och tjäna som en sorts ryggrad i stadsdelen.
   Höjebromölla ska anknyta till Lund vid Tetra Pak och Gastelyckan.
   Men det är inte Höjebromölla som just nu är mest aktuell. Vi återkommer senare dit.

Delar av Höjeådalens naturvärden och biologiska mångfald kan kanske bevaras innanför Lunds kommuns gränser. Det finns konstruktiva förslag och en stark opinion.
   Förvandlingen av åkermark till hårdgjord urban mark och den gigantiska landskapsomvandling som det innebär tycks däremot ske med samma slags ödesdigra automatik som driver den globala klimatkrisen. Vi vet att det är fel, men vi kan inte sluta att göra det. Som hos Paulus: det onda jag icke vill, det gör jag. Och samma fel begår människor ständigt, globalt, överallt.