Höstlov

 

Nästa vecka tar VB höstlov. Nästa nummer kommer alltså den 12 november.           

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk. Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

Klimatföreläsningar

 

Naturskyddsföreningen anordnar i samarbete med Lunds Universitets hållbarhetsforum och Lunds stadsbibliotek en föreläsningsserie på temat klimat.
   Nästa föreläsning äger rum: Den 10 november kl. 18 i Lunds stadsbiblioteks atrium.

Kollektivtrafiken har påverkats kraftigt av coronapandemin och utmaningarna både nu och framöver är stora. Samtidigt kan "livet efter corona" utgöra en omstart för kollektivtrafiken, så att den bättre kan bidra till ett hållbart transportsystem. Om detta talar forskaren Lena Hiselius från K2, nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.

   Föreläsningarna i klimatserien äger rum onsdagar kl. 18 i Lunds stadsbiblioteks atrium.
10 november: Omstart för kollektivtrafiken.
17 november: Urban natur – hur?
24 november: Havet äter Skåne.
1 december: Förtätning eller utglesning?
Läs mer »

Decemberkonsert

 

Konserten som vi kallar ”Det går som på räls” var avsedd att framföras i fjor, dagen före spårvägsinvigningen den tolfte december. Men pandemin kom emellan. Vi hade fått ett specialskrivet verk av Håkan Carlsson, tidigare chef för kulturskolan i Lund.
   Det blir säkert en spännande konsert, så glöm inte att boka den 11 december kl 18 på Magle Konserthus.
Affisch »

Hästhagen av Gunnar Stensson

 

För länge, länge sedan grävde kommunen en fin liten damm i Hästhagen. Sedan växte den igen, fylldes med vass, starr och kaveldun som vissnade och förruttnade på bottnen, år efter år. Till slut var den borta. Men nu har kommunen tagit i med hårdhandskarna! Ett stridsvagns-liknande fordon forsar fram och tillbaka genom gyttjan, än med en slåttermaskin i fronten och än med en gaffel som gräver upp den biomassan och forslar bort den. Nu skall dammens speglande yta återuppstå. Kanske blir det en liten skridskois för de närboende när vintern kommer.

Nu lanserar vi en civilsamhällets vitbok över asylpolitik och -praktik 2015 – 2021, Martas café den 14 november av Bertil Egerö

Från regeringens sida har ännu inga steg tagits för att belysa vad som egentligen hände 2015 framåt, då Sverige oförberett kom att ta emot tusentals afghanska barn och unga, som lämnat ett krigets och förtryckets Afghanistan i förhoppning om en framtid i det fredliga demokratiska Europa. Barn som idag hunnit bli vuxna, en del deporterade till Afghanistan, andra kvar i Sverige som papperslösa och hemlösa. Endast en mindre grupp har fått uppehållstillstånd.
   Bland oss som deltagit (och ännu deltar) i kampen för de asylsökandes rätt finns några starka människor som har samlat fakta och nu lagt fram en vitbok.  Den handlar om rättsröta och myndigheters övergrepp, om regler och byråkrati som stod i vägen för mänsklighet och humanism, men också om hur vi i civilsamhället gjorde vårt bästa för att ta emot tusentals afghanska barn på flykt genom Europa och hjälpa dem att klara alla hinder för att få stanna i Sverige.

Läs mer på hemsidan »

Boken lanseras på Martas café den 14 november kl 1330 till 1600. Vi ser fram mot ett brett deltagande och utbyte om den period där så många av oss kom att engagera oss i dessa asylsökandes kamp och möjligheter.
Bertil Egerö, God man och mentor 
Läs mer »

Svagt stöd för härbärge till judiska migranter

 

Ett tiotal hemlösa judiska migranter blev nyligen avhysta från ett tältläger. Antalet som sover ute i Lund kan vara det dubbla. Partierna i socialnämnden är inte överens om hur mycket kommunen ska hjälpa.
   I början av veckan avhystes ett tiotal judiska migranter från ett olovligt tältläger söder om Gastelyckan. Enligt polis och tekniska förvaltningen är det åtminstone den fjärde gången judar blir avhysta från ett tältläger i Lund i år. (Sydsvenskan 24 oktober)
   ”Feministiskt initiativ anser inte att det är värdigt Lund att människor behöver sova utomhus”, skriver Sengul Köse Lindkvist, medlem i socialnämnden, i ett mail.
   Även Miljöpartiet har en generös linje i frågan. ”Men hur mycket hjälp som ska erbjudas i vinter är en budgetfråga”, menar Teresia Ställborn.
   S-gruppledaren i socialnämnden Ann-Margreth Olsson, framhåller att nämnden inte har fått information om att det skett avhysningar vid så många tillfällen och hon ska lyfta frågan igen.
   ”Socialnämnden har uppsökande verksamhet och försöker förmå dem att på annat sätt få tak över huvudet eller flytta hem”, säger socialnämndens ordförande Göran Wallén. M.
   Ursula Savonius, L, framhåller: ”Camping och husvagn är inget drägligt boende. Det är ingen långsiktig lösning på problemet. Det kommer vi absolut inte att gå tillbaka till.”
   Agneta Lindskog, KD, ”Jag är mycket medveten om situationen för judarna i hemlandet, med fattigdom och förföljelse. Jag tycker ändå att det är ett egenansvar i detta, de kommer hit frivilligt.”
   Sverigedemokraterna är tydliga. ”Judarna behöver inte komma hit. De kan åka hem. Det är klart att det är onyttigt att bo ute i Sverige när det är kallt, men de kommer inte från Sverige.”
   Reportern Elinor Strand frågar: ”Om de som är här lever under hälsofarliga förhållanden, ska man inte hjälpa dem då?
   ”Vi är rädda att man skapar ett incitament för fler att komma hit och tigga. Vi vill inte ha hit fler eller att kommunens skattemedel ska gå till detta”, fastslår Sverigedemokraterna.”

Politiker-citaten är hämtade från Elinor Strands utmärkta undersökande reportage som publicerades i Sydsvenskans lundadel den 24 oktober. Uttalandena är exakt återgivna med den enda skillnaden att begreppet romska EU-migranter utbytts mot beteckningen judar.
   Liksom judarna drabbades romerna av Förintelsen. Siffrorna varierar, men enligt de flesta uppskattningar utrotades 500 000 män, kvinnor och barn i dödslägren. Ändå hamnar de i skuggan när man minns Förintelsen. Ändå blev deras företrädare inbjudna med armbågen till Förintelsekonferensen. Ändå fortsätter förföljelse och fördomar.
   Romernas tältläger rivs. I Lund har det skett fyra gånger i år. En av deras traditionella lägerplatser var Kulturskogen, men den är inte längre tillgänglig. Romerna har varit migranter i hundratals år. Vi vet vad som sker med migranter från Latinamerika vid USA:s gräns.
   KD kan påminnas om att Jesus föddes i ett stall eftersom det inte fanns rum för honom i härbärget.
   Stödet för att erbjuda romerna härbärge i Lund är svagt. Kraven att de ska återvända till Rumänien påminner om antisemitismen på 1930-talet då studenterna i Lund och Uppsala uttalade sig mot judisk invandring från Nazityskland. I Lund bodde hundratals judar i stadsdelen Nöden. De hade några decennier tidigare flytt tsar-Rysslands judepogromer.           

Nato-fråga till statsminister och lite bättre sjukförsäkring av Hanna Gunnarsson

Nu har arbetet börjat komma igång i riksdagen! Det är ofta en lite slö start på hösten, innan regeringen har kommit igång med att skicka propositioner till oss och voteringarna och utskottsmötena börjar rulla på på riktigt. Pandemin börjar förhoppningsvis klinga av och det märks i kalendern - nu är möten, resor, besök och debatter inbokade nästan som förut.

Idag var det statsminister Stefan Löfvens sista framträdande i riksdagen. Han var med på den vanliga torsdags-frågestunden, några gånger per termin är statsministern på plats för att svara på oförberedda frågor från riksdagsledamöterna. Partiledarna ställer alltid frågor först, Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar frågade varför regeringen inte höjer pensionerna rejält. Efter det får ledamöter anmäla sig och jag passade på att ställa en fråga om Sveriges ständiga närmanden till Nato (nu senast i veckan var Natos generalsekreterare på besök i Sverige och till och med i riksdagen). Se frågor och svar här, klicka på våra namn.

Talmannen tog emot Natos genereralsekreterare på Riksplan. Foto: Melker Dahlstrand

I veckan har jag deltagit på en debatt under rubriken “Försvarsforum - framtiden totalförsvar”, som arrangerades av bland andra Försvarsutbildarna och Allmänna försvarsföreningen. Det är alltid intressant och bra att få prata om vår syn på totalförsvaret, där jag som vänsterpartist kan lägga fokus på de civila hoten, som klimatförändringen, cyberattacker och pandemi, och prata om att vi måste stärka välfärden för att klara av kriser, förbättra krisberedskapen överlag och att en civilplikt bör införas för att höja befolkningens kunskapsnivå och beredskap. I förra veckan var det den årliga debatten på Försvarshögskolan för officerstudenterna och jag hann även med att prata om demokrati och engagemang ur ett totalförsvarsperspektiv med ungdomar som är engagerad i försvarsungdomsverksamhet. Så nu är vi verkligen igång med debatter och möten utanför riksdagen!

Ett av riksdagens beslut i veckan har varit en stor förbättring i sjukförsäkringen: Att förbättra Försäkringskassans hänvisning för personer som är i rehabilitering så att de hänvisas till arbetsplatser som verkligen fungerar. Vi krävde att de nya reglerna ska börja gälla direkt, inte om ett år som regeringen föreslog. Just sjukförsäkringen, med alla dess utförsäkringar som orsakar mycket mänskligt lidande, är en mycket prioriterad fråga för Vänsterpartiet för att göra samhället mer jämlikt och samhällets välfärd starkare. Lyssna på Vänsterpartiets Ida Gabrielsson i debatten i riksdagen här.
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund

Anslagstavlan - Klostergårdens hjärta och hjärna av Gunnar Stensson

 

Alla minns anslagstavlan i Klostergårdens centrum. Den var full av affischer om föreläsningar, konserter, konstutställningar, efterlysningar från människor som sökte efter sina försvunna katter, andra som sökte ett tillfälligt boende eller ville byta lägenhet för att familjen blivit mindre eller större, arga påpekanden om hundägare som inte plockade upp hundskiten, försäljningserbjudanden om allt från cyklar till datorer, reparationer och förfrågningar efter billiga begagnade varor. Det var ofta svårt att finna plats för sitt meddelande när man kom dit för att sätta upp det.
   Så var det fram till 2018. Då försvann anslagstavlan och kort tid därefter började pandemin förlama alla gemensamma arrangemang och kontakter.

Behövs anslagstavlan? Ja! Visserligen finns nätet, men där hamnar nästan allt i begränsade bubblor som man kanske söker upp när behovet uppstår – om man kan. Många äldre nås aldrig av erbjudandena och förslagen på nätet.
   Biblioteket, församlingshemmet, skolan, bostadsföreningarna och butikerna har visserligen egna platser där de kan sätta upp meddelanden, men de når då bara begränsade grupper. Kyrkan har kanske ett intressant musikarrangemang men det missar ofta personer som inte är engagerade i församlingslivet. En konstförening vill visa sina konstverk för alla, men når bara de som bor i det egna kvarteret.
   Annat är det med anslagstavlan! Vi går dagligen till centrum för att handla, passerar anslagstavlan, kastar en blick på den och hittar något intressant – lockande eller förargelseväckande.

Klostergårdsgruppen beslöt på sitt möte tisdagen den 26 att verka för att anslagstavlan kommer tillbaka. Klostergårdsgruppen är en samverkansgrupp för skola, kommunens ungdomsverksamhet, församlingen, bostadsföreningar, kvällsvandrarna, Byalaget, Rädda barnen och andra grupper i Klostergården. Anslagstavlan ska bidra till att få igång det gemensamma livet i Klostergården efter pandemin.

Per T Ohlsson har gått bort av Göran Persson

 

Sydsvenskans Senior Columnist, författaren och hedersdoktorn Per T Ohlsson har avlidit, 63 år gammal. Han sörjs närmast av hustrun Mia och sonen Lukas med sambon Emma. – Vi är i sorg, chockade och förtvivlade, säger Sydsvenskans chefredaktör Jonas Kanje.

En tongivande och mångårig skribent i Veckobladets största och viktigaste "konkurrent" Sydsvenskan har gått ur tiden.
   Genom åren har vi både berömt och kritiserat hans texter. Under tidiga år var han en ivrig anhängare av diverse amerikanska krigsinsatser. Ibland så ivrig att han fick heta "Wing Comander Olzen" i ett Luciferkåseri.
   Under senare år blev han mer och mer demokratiinriktad och skrev många tänkvärda söndagsbetraktelser på det temat. Även hans stora bokproduktion och redaktörsskap för serien om Sverigen statsministrar är en viktig del i beskrivningen av demokratin i Sverige.
   Idag fylls nätet i allmänhet och Twitter i synnerhet av kommentarer och kondoleanser. Här nedan publicerar vi Hanna Gunnarssons kommentar.

Karin berättar om tröskning, potatis-upptagning och ystning under andra världskriget av Gunnar Stensson

Att tröska och ta upp potatis var roligt för då kom storkusinen Verner som var nästan lika gammal som pappa och Verners fru Agda och deras tre barn som var jämnåriga med Maria och hennes syskon. När de tröskade behövde barnen inte arbeta. De var i ladan och hoppade och sjöng och lekte kyrka. Verner kallade dem banditerna, men han var inte arg utan skojade bara. Agda ville alltid kela med Verner, men Verner bara ryckte på axlarna och sa: ”fruntimmer”.

Tröska på 1940-talet

När de skulle hacka upp potatis måste också barnen hjälpa till. Första dagen var inte så svår. Då gick det lekande lätt. De kunde ta lite pauser och mamma lagade så god mat. Man hade två korgar i fåran, en för små grispotatis och en för fina ätpotatis. Andra dagen var ledsam. Då gjorde det ont i ryggen och de var tvungna att klaga och voja sig, men de stora brydde sig inte om dem. Klagade man över ont i ryggen sa de bara: ”Du har ingen rygg, du har bara en ullatrå” och så skrattade de som om det var väldigt roligt.
   Det var ofta sol och fortfarande varmt. Löven var gula och röda och enstaka blåklockor fanns det fortfarande och astrar i mammas blomland. Farmor brukade gå bakom Maria och hacka.
   ”Du måste hacka djupt”, sa hon, ”ser du vad jag hittar många pärer efter dig.”
Hon hackade aldrig efter Elisabet, Marias tvillingsyster, eller efter Barbro, storasyster. Elisabet var så duktig. Farmor tyckte om henne för hon var lite lik faster Inga. Elisabet kunde ta opp en sopa på sopskyffeln hur lätt som helst. Det kunde inte Maria.
   När potatisen var i källaren och säden tröskad blev det lite lugn och ro. Farmor och mamma handarbetade och pappa räknade igenom alla kassor...
   En dag i slutet av oktober brukade mamma göra julostarna, då kom alla tanterna med mjölk.  Först värmde de all mjölken i en kopparkittel, så la de i löpet. Maria minns hur de skar ut löpmagen ur kalven när han slaktats. Strax innan skulle kalven dricka mycket mjölk så löpmagen var full. Maria och hennes syskon fick också göra varsin ost, bara små. De gjorde dem i kaffekoppar och de blev så hårda. Ostmassan var god. De brukade få smaka av den. ”Ostar ska man sköta som småbarn”, brukade mamma säga. Det var en stor konst att ysta och sköta ostar.

Ur en berättelse av Karin Stensson om hennes liv i Kvarterbo, Småland under andra världskriget. Kvinnor skötte gården när männen var inkallade. På de små gårdarna var man nästan självförsörjande, mycket litet behövde köpas in.
   Vi tänker ge ut hela Karins berättelse i en bok.