2009-09-24

BANANAS!*

Måndag 5/10 arrangerarDOC LOUNGE på Inkonst i Malmö två extra exklusiva förhandsvisningar av dokumentärfilmen BANANAS!* med regissören Fredrik Gertten på plats för publikfrågor och samtal!

Dessa visningar äger rum måndag 5/10 kl. 15.00 & kl. 19.00 i Inkonst Teatersal (220 platser) och till dessa visningar säljer vi förköpsbiljetter till grupper (föreningar, företag, organisationer, nätverk, privatpersoner etc) på faktura.
Biljettpris: 60 kr

Är ni intresserade, ska ni kontakta Camilla Malmberg på Doc Lounge:
malmo@doclounge.se

Se även bifogad pdf.

BANANAS!* visas även kl. 20.00 i klubbrummet på Inkonst under ordinarie Doc Lounge måndag 5/10!
Läs mer om Doc Lounge
BANANAS!* har galapremiär på Royal i Malmö torsdag 8/10 kl. 16.00
BANANAS*! har biografpremiär på Spegeln i Malmö fredag 9/10 kl. 19.00
och på Kino i Lund fredag 9/10.
Läs mer om filmen

Hatet mot muslimer

”Hatet mot muslimer” är en bok som väckt mycket debatt och som handlar om den växande islamofobin i samhället. Möt författaren Andreas Malm och diskutera om islamfobi har blivit ett viktigt verktyg för de högerextrema partierna i deras strävan efter att få ta plats i det politiska finrummet.

Tid: Tisdag 29 september klockan 18:30

Plats: Kvarnby Folkhögskola, Röda huset, Industrigatan 4, Malmö

Arrangör: Vänsterns akademi, Vänsterpartiet Malmö

Kontakt: patrik.strand@malmo.se

Om Afghanistan

Apropå Gunnar Stenssons notis "Vilken muslim? Vems islam?" i förra veckans Veckobladet, så välkomnar Föreningen Afghanistansolidaritet författaren till "Vems islam? (Norstedts) Mohammad Fazlhashemi till Lund lördagen den 3 oktober kl 15-17. Platsen är Västerkyrkan, upplägget är ett samtal mellan Mohammad Fazlhashemi och Jan Hjärpe om just den bok Stensson läst, "Vems islam?". Det är det första i en serie om tre författarsamtal Afghanistansolidaritet samarrangerar med bl a Västerkyrkan, Studieförbundet Bilda och Studentprästerna.

Söndagen den 11 oktober blir det mer Afghanistan, då journalisten, aktivisten och volontären Ann Jones pratar om situationen i Afghanistan. Plats: IOGT-NTO:s lokal vid Bantorget. Tid: 15-17.
Anders Davidsson

Kulturtips

People
Pulserande afrokubansk musik och dans
På Inkonst 29 september
Läs mer

Dawda Jobarteh
Afrobeat från den nya generationen
På Inkonst 29 september.
Läs mer

Kino - All´s Well That Ends Well
Direktsänt från London National Theatre på Kino i Lund och Spegeln i Malmö torsdag 1 oktober kl 19.30
Läs mer

Karaikudi R. Mani.& Sruthi Laya
Indisk slagverksfest med dans!
På Inkonst 2 oktober
Läs mer

Appris par corps
En akrobatisk duett om broderskap, kärlek, separationer och rivalitet, på Dansstationen 2-3 oktober
Läs mer

Lisa Ekdahl live
På Babel lördag 3 oktober.
Läs mer

Esperanza! - Unga Danskompaniet
Lördag 3 oktober kl 18 på Lunds Stadsteater
Läs mer

Jävla Finnar – Riksteatern
På Bredgatan 3 i Lund 7 oktober kl 19.
Läs mer

Möss & Människor
De vackraste och klokaste planer. Både av möss och människor går ofta till spillo…
Premiär 3 oktober på Moomsteatern.
Läs mer

Claes Janson - The best of Ray Charles
På Palladium 4 oktober kl 18.00
Läs mer

Light Music
På Palladium 6 oktober kl 19.00
Läs mer

Schackspelaren – Riksteatern
på Lunds Stadsteater 6 oktober kl 19.30
Läs mer

Touch of Africa
Tisdagen den 6 oktober klockan 19.00 i Caroli kyrka
Läs mer

Pedagogresa till Kuba

Kuba har fått flera internationella utmärkelser för sitt pedagogiska arbete och har idag inte bara 32.000 utländska studenter i sitt utbildningssystem, utan ger också teknisk assistans till ett trettiotal länder i främst Latinamerika och Afrika i alfabetiseringskampanjer och bygget av offentliga utbildningssystem.
Vi vill ge pedagoger från Sverige möjligheten att studera det livslånga lärandet på Kuba.

Utbildningen på Kuba är närvarande i alla livets skeenden. Från förskola upp till universitetsnivå; det finns komvux och universitetsmoduler i fängelser; kvällsskolor och pensionärsuniversitet och mycket annat.

Kursen riktar sig till dig som är verksam inom undervisningsväsendet; folkhögskollärare, lärare på alla nivåer, förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare, bibliotekarier, universitetslärare, rektorer, förskolechefer, folkbildare m fl. Vår ambition är att vidareutveckla dessa lärarresor med också inriktning på folkbildningsrörelserna och göra jämförelser mellan folkens makt, demokratin på Kuba och i Sverige.
Under tiden januari till mars förbereder vi en studieresa till Kuba som ska äga rum under påsklovsveckorna 13‐14. Under denna distansperiod kommer vi att läsa och gemensamt diskutera texter relaterade till Kubas samhälle och utbildningsystem. Urvalet av texter kommer i stort att tas fram i dialog med deltagarna så att såväl förstudier, diskussioner och studieprogram blir deltagarorienterat. Ju tidigare du anmäler dig, desto större möjlighet har du att påverka kursupplägget.

Vi erbjuder dig dessutom ett mycket stimulerande program under två veckor på Karibiens pärla, med mängder av direkta besök och kontakter med Kubas oerhört framgångsrika skolor, utbildningssystem med barnen och eleverna i centrum. Programmet tas fram av kursdeltagarna tillsammans med kursansvarig. Målsättningen är att kursdeltagarna ska få möjligheten att besöka motsvarigheten till just sitt verksamhetsområde på Kuba.
Kursen styrs av ett demokratiskt kunskapsideal och vi ägnar oss sålunda inte bara åt att konsumera texter och svara på lärarstyrda uppgifter, utan vi satsar på interaktiva och dynamiska samtal inom kursgruppen.
Kursen förutsätter regelbunden tillgång till Internet.
Kursen är en del av projektet ”Lärare på Kuba och i Sverige” och arrangeras i samverkan med Svensk‐kubanska föreningen.

Vad kostar det?
Själva kursen är avgiftsfri. Kostnader för resan till Kuba tillkommer. Räkna med att transfer,
transporter på Kuba, flyg och boende kostar ca. 15 000 kr.
Kurstid: 8/1‐ 11/4‐2010
Studietakt: deltid, 50%
Ansökan senast: 1/12 2009
Kontaktperson:
Ola Nilsson, e‐post: ola.nilsson.kvarnby@folkbildning.net eller tel. 0707‐143846.

Nu kan du anmäla dig preliminärt. Intresset för dessa lärarresor är överväldigande. Även om det är ett halvår till resan är det bra att redan nu börja planera din ekonomi inför resan.
Exempelvis kan du börja söka stipendier hos din arbetsgivare – ansök om ”kompetenshöjande lärarresa till Kuba”. Du kan gå in och kolla ibland ”Fonder & Stipendier i Sverige” och din fackliga organisation. Kolla och sök redan nu!
Välkommen med din intresseanmälan!

Kulturstad utan teater av Gunnar Stensson

Kulturminister Lena Adelssohn Liljeroth föreslår i kulturpropositionen att Riksteaterns egna produktioner ska minska. Riksteaterns turnerande verksamhet ska fortsätta, men i huvudsak med andra teatrars produktioner, säger hon.
För en landsortskommun som Lund blir det väl fråga om att snylta på Kronobergsteaterns och Helsingborgs uppsättningar. Kanske kan Malmö skicka hit någon föreställning.
”Om Riksteatern måste minska sina produktioner så påverkar det oss mycket. Lund har ingen fast ensemble när det gäller vuxenteater, det skulle leda till ett magrare utbud. Riksteatern står för 70 procent av utbudet”, sa Eva Omagbemi i Sydsvenskan i tisdags.
Så drabbas kommuner vilkas kultur är beroende av statliga insatser utifrån.

Krigsprofitörerna och det militärindustriella komplexet av Gunnar Stensson

”Förra året slog Sverige rekord i vapenexport. Nu inrättar regeringen en ny myndighet för att hjälpa den svenska försvarsindustrin att sälja mer krigsmateriel utomlands”. Niklas Orrenius, Sydsvenskan 23/9.
85 till 95 procent av orderstocken för många svenska vapenföretag går på export.
Socialdemokraterna har inget att invända.
– Vi ska stödja exporten av krigsmateriel, säger Urban Ahlin (S), utrikespolitisk talesman.
Ike Eisenhower varnade för det militär-industriella komplexet.

Nya förutsättningar kräver en ny budget

Till kommunstyrelsen i Lunds kommun

Sedan Lunds kommuns budget för 2010 beslutades av kommunfullmäktige i juni i år har de ekonomiska förutsättningarna väsentligen förändrats. Samtidigt får vi återkommande mycket tydliga signaler om de svåra ekonomiska förutsättningarna för kommunens verksamheter.

Flera av kommunens verksamheter uppvisar i år, trots besparingar och effektiviseringar, enligt aktuella prognoser mycket stora svårigheter att klara sig med de ekonomiska resurser de har till förfogande. Som exempel kan nämnas att socialnämnden förväntas gå med underskott med -30 Mkr och för Utbildningsnämnden beräknas det negativa resultatet bli -9 Mkr. Samtidigt ser det ut som om Vård och omsorgsnämnden skulle gå med överskott med +28 Mkr. Resultatet av dessa budgetavvikelser kommer att ha betydande påverkan på ekonomin även 2010.

Förutom att vi nu vet mer om de kommunala verksamheternas villkor, så känner vi även bättre till de yttre ekonomiska förutsättningarna inför 2010 än när budgeten beslutades i juni tidigare i år. Då förväntades kommunen gå med underskott med -27 Mkr 2010, men vi vet nu att statsbidraget nästa år förstärks med +81 Mkr och att skatteintäkterna förväntas öka med +12 Mkr mer än budget. Utöver detta pekar allt på att en högre befolkningsutveckling än väntat ger +20 Mkr ytterligare och att fortsatt sänkta avtalsförsäkringar sänker kostnaderna med +7 Mkr. Sammanlagt innebär det stärkta intäkter och minskade kostnader med +120 Mkr.

Flera av dessa förändringar är var och en så stora att det väcker frågan om den ekonomiska planeringen från juni i år fortfarande kan anses aktuell. Tillsammans blir bilden ännu tydligare. Tillsammans med det vi nu vet om behoven i den kommunala välfärden, gör de förändrade ekonomiska förutsättningarna att en revidering av budgeten upplevs som nödvändig. Hade kommunfullmäktige i juni vetat det vi vet idag hade andra beslut fattats. Det är ett faktum som nog få betvivlar. Betydligt mindre förändringar har de senaste två åren föranlett justeringar av budgeten.

Det är ur demokratisk synvinkel avgörande att kommunfullmäktige nu ges möjlighet att pröva hur ett utökat budgetutrymme på bästa sätt kan användas. Detta är om möjligt ännu viktigare nu, i en tid när de ekonomiska förutsättningarna från början är kärva. Behovet av tydliga prioriteringar är nu tydligare än någonsin tidigare. Prioriteringar som det faller på kommunfullmäktige att göra. Den samlade bedömningen är därför att både välfärdens förutsättningar och kommunens ekonomiska situation har förändrats i sådan omfattning att det behövs ett nytt budgetbeslut för 2010.

Kommunstyrelsen föreslås besluta:
att i dialog med nämnder och styrelser inleda en förnyad budgetprocess med inriktning att i kommunfullmäktige under hösten fastställa en reviderad budget för 2010.
Anders Almgren (S), Mats Olsson (V), Anders Ebbesson (MP), Sven-Bertil Persson (DV)

Bra krig – dåliga krig av Gunnar Stensson

USA:s överbefälhavare i Afghanistan begär fler soldater utöver de 30 000 som Obama redan förstärkt Nato-styrkan med. Annars hotar ett nederlag.
Det är inte USA:s första nederlag. USA har inte segrat i en enda större militär konfrontation sedan 1945. Den största beträffande truppantal, kostnad och politisk betydelse var Vietnam. USA förlorade kriget.
De andra fyra var Koreakriget, det första Gulf-kriget, invasionen i Afghanistan och den andra invasionen i Irak.
Koreakriget och det första Gulfkriget slutade oavgjort. Situationen efteråt var politiskt sett densamma som när de startade.
Jag tror, skriver Wallerstein i en krönika den 15 september, att oavgjort blir historiens dom också över utgången av den andra invasionen i Irak. Och USA håller uppenbart på att förlora kriget i Afghanistan. USA kommer inte att vara starkare efter kriget än när det startade, snarare motsatsen.
Skiljelinjen i amerikansk politik går inte mellan anhängare och motståndare till imperialism utan mellan sådana som är starkt interventionistiska och sådana som tror på ”fort Amerika”. De sistnämnda kallades förr isolationister. Isolationister är inte antimilitarister. Tvärtom är de anhängare till militära investeringar. Men de är skeptiska till insatser i avlägsna delar av världen.
Knappast en enda amerikansk politiker är beredd att kräva någon betydande reduktion av de militära kostnaderna. Det är därför de betonar skillnaden mellan bra och dåliga krig. När de kritiserar militära insatser i dåliga krig hävdar de att det finns andra sammanhang där man kan göra bättre bruk av militären.
Republikanerna brukar betecknas som ”hökar” och demokraterna som ”duvor”. I själva verket är demokratiska administrationer ofta mer benägna att engagera sig i militära interventioner än republikanska. Exempel på detta är Vietnamkriget och Koreakriget.
Ändå brukar demokraterna beskyllas för att vara förrädare, sådana som förlorar land till fienden, förr i världen till Sovjetunionen, nuförtiden till ”terroristerna”.
Obama skickar troligen fler soldater till Afghanistan. Och Afghanistankriget kommer att sluta som Vietnamkriget. Men utgången i Afghanistan blir värre än den i Vietnam, för i Afghanistan finns det ingen enhetlig fiende att överlåta makten till.
Wallersteins hopp står till en förändring – change – inom det amerikanska folket. Om USA förlorar alltför många krig vaknar dess medborgare kanske till insikten att USA:s militära ingripanden utomlands och ofattbara militära kostnader hemma inte är lösningen på landets problem utan de största hindren för USA:s nationella överlevnad och välstånd.

Underkonsumtion och annat
av Erik Kågström

I VB 090904 har Gunnar Sandin kommenterat mina ”Tankar om ekonomi” i VB 090821. Han säger där bland annat att ”man kan betvivla Eriks förmodan att underkonsumtionen tendentiellt råder under hela konjunkturcykeln”. Enligt mitt sätt att resonera har vi ständig underkonsumtion i Sverige eftersom vi producerar mer än vi konsumerar och har ett betydande exportöverskott. Globalt kompenseras underkonsumtionen av finansinstitutens krediter, konsumenterna köper för pengar som de räknar med att tjäna i framtiden. Det gör att konsumtionen blir tillräcklig för ekonomisk tillväxt. Jag är medveten om att mitt resonemang kan vara bräckligt ur strikt ekonomisk synpunkt och väntar ivrigt på att en ekonom tar mig vid örat.

Gunnar Sandin är – med rätta – pessimistisk när det gäller världssamfundets vilja och förmåga att genomföra de drastiska förändringar i ekonomi och livsföring som sannolikt krävs för att en klimatkatastrof skall kunna undvikas. Han menar att ”…politiker som i teorin skulle kunna åstadkomma detta är systemets fångar”. Märkligt nog är det politiker i de mest nyliberala i-länderna – Storbritannien och USA – som verkar mest insiktsfulla på detta område. Gunnar Sandin nämner Barack Obama. Till politiker med sådana ideologiska förutsättningar kan man kanske också räkna de brittiska bröderna Miliband. Fadern – Ralph Miliband – var en marxistisk sociolog som verkade vid universitet i både Storbritannien och USA. Hans åsikter var sällan bekväma för regeringarna i respektive länder. Söner David och Ed Miliband räknas båda till vänsterfalangen i New Labour där man strävar efter en socialdemokratisk politik av kontinentaleuropeiskt snitt. När David Miliband var minister för jordbruk och miljö 2006-2007 lät han miljödepartementet DEFRA göra en utredning om individuell koldioxidransonering. Tony Blair ansåg emellertid att förslaget var för radikalt och det nådde aldrig parlamentet. David Miliband är nu utrikesminister i Gordon Browns regering och en förespråkare för att EU skall gå längre i sina åtaganden när det gäller att reducera koldioxidutsläppen än bara 20% till 2020. Den yngre brodern Ed Miliband sitter också i Browns regering som minister för det nyskapade departementet för energi och klimatskifte. Några radikala utspel har dock inte ännu hörts från det hållet. Däremot vill Ed Miliband bygga ut kärnkraft och tror på koldioxidseparation och –förvaring.

I VB 090821 skrev jag under titeln ”Nolltillväxtekonomi” om den brittiska rapporten ”Prosperity without growth” (mer om den i kommande nummer). Nödvändigheten av att vi i i-världen måste ändra livsstil och konsumera mindre är ett centralt tema i den rapporten. Liknande tankegångar hördes när 80 läkare från olika delar av världen möttes i Köpenhamn den 1 september för att diskutera hälsokonsekvenser av klimatförsämringen. Bland deltagarna fanns britten Mike Gill, professor i folkhälsa vid universitetet i Surrey. Han sa bland annat: ”Vi måste fråga oss om fortsatt tillväxt är möjlig. Dilemmat är att ekonomisk stabilitet förutsätter ökad konsumtion”. Detta uttalande vittnar om att tankar om nolltillväxt inte bara finns i de kretsar där rapporten ”Prosperity without Growth” kommit till.

Eftersom ingenting kommer att göras för att hindra ökade utsläpp av växthusgaser hoppas Gunnar Sandin att återkommande ekonomiska kriser skall medföra att användandet av fossila bränslen hålls på acceptabel nivå. Han kan då glädjas åt att Johan Ehrenberg i ETC spår en snar ekonomisk kris till följd av att oljan inte kommer att räcka till. Det internationella energiorganet IEA har tidigare väntat sig att ”peak oil” inte skulle inträffa förrän tidigast 2020. Nu har man där ändrat sig och tror att oljetoppen redan kan ha inträffat och att man följaktligen framöver inte kan vänta sig en nämnvärt större oljeutvinning än nuvarande omkring 85 miljoner fat om dagen. Utan ökad oljeproduktion och ökad oljekonsumtion kan det inte bli någon ekonomisk tillväxt och utan ekonomisk tillväxt blir det kris.

Stadsvandring i Klostergårdsområdet
av Gunnar Stensson

Debatten om Klostergårdens idrottsplats har varit het sedan Lunds BK gick upp i division 1.
I bakgrunden skymtar den ekonomiska krisen, underskottet i driften av sporthallen och frågan om möjligheten att spara någon miljon.
I stället för att framföra några teser tänker jag berätta om den stadsvandring som några Klostergårdsbor gjorde i området den 5 september.

Promenaden runt idrottsplatsen
”Klostergården nu och i framtiden” kallade vi den lilla promenaden. Vi gick helt enkelt runt idrottsplatsen med start från Klostergårdens centrum. Det var en vacker söndag i september - att minnas i november.
Först kollade vi det exakta läget för Gunilla Svenssons hoppbackehus. Det skall ge 450 lägenheter, motsvarande gårdarna Vårvädersvägen och Tordönsvägen tillsammans. Det innebär 450 familjer, resonerade vi, unga familjer med ungefär 100 barn under 18, sammanlagt uppåt 1000 personer.
Visst behövs tillökningen, konstaterade vi. Den kommer att förstärka skola, bibliotek, butiker och service i Klostergården. Och minska bostadsbristen i Lund lite grann.
Placeringen är bra, tyckte vi när vi såg ut över den ödsliga asfaltytan. Detta är en förtätning som varken tar åkermark eller naturmark i anspråk, till skillnad från det planerade byggandet i Sankt Lars som kommer att fördärva ett stort parkområde för några lyxbostäder.

1000 inflyttade behöver en parkområde
Men, sa någon, de där tusen nya Klostergårdsborna kommer att behöva en park- och rekreationsyta väster om byggnaden (eller byggnaderna – det planeras ett antal mindre hus i form av tårtbitar väster om det långa huset).
När blir det möjligt att omvandla den höga jordvallen runt fotbollsplanen till ett parkområde? Och hur blir det då med matcharenan?

Längs den gröna leden
Vi vandrade vidare fram till den vita bron och fortsatte sedan västerut längs den avenboksskuggade leden på sporthallens norra sida.
Vår samtalande grupp på femton personer inklusive ett par rollatorer visade sig utgöra ett avsevärt trafikhinder för de motionslöpare som passerade i en aldrig sinande ström. - Jag visste inte att det var så många som brukade springa här, sa någon.
- Jo, svarade en stavgångande kvinna. Det är ju enda vägen ut i naturen för oss som bor i innerstan.
- Här vill Byalaget bygga en gångbro för att få en direkt förbindelse mellan stadsparken och Höje å, berättade jag när vi kom fram till kröken. Det är en avgörande del av Lunds grönstruktur för biologisk mångfald.
Längs järnvägen såg det förfärligt ut efter banverkets motorsågsmassaker. Det höga stängsel som ersatt träden längs banvallen gjorde intrycket ännu mer nedslående. Man påmindes om de minerade områdena längs järnridån på 1900-talet.

Var ska Lunds BK spela?
- Men, sa en fotbollsintresserad herre, var ska den nya matcharenan ligga? Vi tittade inåt fotbollsplanerna som var fulla av spelare.
En senig kvinna svarade att hon hört att den skall ligga i öst-västlig riktning, tvärs över området. Det skall byggas läktare också. Risken är att bygget inkräktar på Gröna stråket.
- Det får inte ske! sa hon
Alla enades om att gröna stråket måste skyddas, samtidigt som tre sammanbitna kvinnliga löpare trängde sig fram genom vår ivrigt diskuterande grupp.

Popplarna
Promenaden närmade sig sitt slut.
- Vad är det där egentligen för hus, frågade någon och pekade på den snart färdiga byggnaden vid idrottsplatsens södra gräns.
Ingen kunde ge ett tydligt svar, så frågan kvarstår.
- I alla fall var det helt onödigt att fälla raden av popplar! Man kunde ha byggt det där skjulet ändå, påpekade en arg pensionär, ganska trött, sittande på sin rollator.
Vi blickade ut över korpfotbollsplanerna som vimlade av pojkar och flickor i färggranna tröjor. Sedan skildes vi där Nordanväg möter Västanväg.
Den där vandringen kan genomföras fler gånger med människor, kanske politiker, som vill förankra sina teoretiska föreställningar i verkligheten.