Lättlyssnad jazz och lite annat med Duo Brichol
Klostergårdens plaskdamm söndagen 30 augusti klockan 19
Klostergårdens plaskdamm söndagen 30 augusti klockan 19
Bo Riborg, kontrabas och gitarr
Carl-Henrik Olsson piano.
Klostergårdens Byalag
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2015-08-27
WATER MUSIC I SKYMNINGEN
Bo Riborg, kontrabas och gitarr
Carl-Henrik Olsson piano.
Klostergårdens Byalag
Det sökta paradiset – Naivister i Nicaragua
fredagen den 28 aug 16.00
Kommunfullmäktiges ordförande och
Nicaraguavännen Lennart Prytz öppnar utställningen.
Cecilia Nelson ger en personlig kommentar till utställningen och Blåskvintetten Fem vindar från Lunds Kulturskola inleder med klassisk musik av Mozart, Haydn, Hector Villa-Lobos, m fl.
Utställningen är ett samarrangemang mellan Vänortsföreningen Lund-Leon, Stadsbiblioteket och Folkuniversitetet
Läs mer »
Observatoriet – ett tempel för stjärnskådare i en förtrollad trädgård av Gunnar Stensson
När Sverige byggde stambanor och skulle upprätta
tidtabeller för tågen uppstod problem. Tidsskillnaden mellan Lund och
Stockholm var till exempel nästan 20 minuter.
Den astronomiska vetenskapen löste problemet genom att inrätta tidszoner med samma tid. Det långsmala Sverige fick en gemensam tidszon längs tidsmeridianen 15 grader östlig längd. Så kunde man besluta om den svenska tiden, densamma i Lund som i Stockholm.
Sådant arbetade man med i Räknehuset vid Observatoriet. Astronomi är inte bara stjärnor utan också siffror och tabeller. I Räknehuset räknade man för brinnande livet, år ut och år in. Det fanns inga datorer.
Tills för några år sedan var ett avancerat ur, en kronometer, uppsatt vid grinden mot Gyllenkroks Allé utanför Observatoriet. Det visade den gemensamma svenska tiden. Där fanns också en liten tavla som redde ut hur det förhöll sig med tidmätning, vetenskapligt och tekniskt. Uret var liksom Observatoriet en del av det moderna genombrottet.
Den som gick in genom grinden förbi den lilla portvaktsstugan hamnade i en annorlunda värld. Runt den mystiska byggnaden med dess runda torn och svarta fönster utbredde sig en gräsmatta med väldiga träd och stora buskar. Ståtligast var boken som nog är parkens och kanske Lunds äldsta och vackraste träd. Strindberg stod utanför staketet och betraktade den längtansfullt under Inferno-krisen. Ett heligt träd, ormens träd, i det förlorade paradiset!
Den astronomiska vetenskapen löste problemet genom att inrätta tidszoner med samma tid. Det långsmala Sverige fick en gemensam tidszon längs tidsmeridianen 15 grader östlig längd. Så kunde man besluta om den svenska tiden, densamma i Lund som i Stockholm.
Sådant arbetade man med i Räknehuset vid Observatoriet. Astronomi är inte bara stjärnor utan också siffror och tabeller. I Räknehuset räknade man för brinnande livet, år ut och år in. Det fanns inga datorer.
Tills för några år sedan var ett avancerat ur, en kronometer, uppsatt vid grinden mot Gyllenkroks Allé utanför Observatoriet. Det visade den gemensamma svenska tiden. Där fanns också en liten tavla som redde ut hur det förhöll sig med tidmätning, vetenskapligt och tekniskt. Uret var liksom Observatoriet en del av det moderna genombrottet.
Den som gick in genom grinden förbi den lilla portvaktsstugan hamnade i en annorlunda värld. Runt den mystiska byggnaden med dess runda torn och svarta fönster utbredde sig en gräsmatta med väldiga träd och stora buskar. Ståtligast var boken som nog är parkens och kanske Lunds äldsta och vackraste träd. Strindberg stod utanför staketet och betraktade den längtansfullt under Inferno-krisen. Ett heligt träd, ormens träd, i det förlorade paradiset!
De föreslår inrättandet av en nämndöverskridande projektgrupp för en rejäl översyn och satsning på den fascinerande byggnad som Observatoriet är.
En mikroskopisk detalj i deras projekt kunde vara att åter placera den märkliga kronometern på sin plats vid grinden, kompletterad med en liten förklaring om tidsmeridianer och tidszoner och byggandet av det svenska järnvägsnätet.
Framgafflat - om cykel och trafik:
Äntligen! Bangatan föreslås bli bilfri, i varje fall tidvis
av Ulf Nymark
Bileländet på Bangatan
Äntligen kommer Bangatan vid Lund C och Clemenstorget att stängas av för allmän biltrafik. I varje fall finns det nu ett förslag om detta från Tekniska nämnden. Bangatan, liksom St Petri kyrkogata vid Malmborgs, föreslås stängas av för allmän biltrafik vardagar mellan 15 och 18. Detta för att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken.
Trafiksituationen vid Lund C, framför allt vid
Clemenstorget, har inneburit att bussarna har haft svårt att ta sig
fram på grund av alla bilar. De borgerliga har förstås sett problemet i
att det varit gångtrafiken som utgjort problem och har velat ha
signalreglering för att försvåra för fotgängare. För undertecknad, som i
varje fall under minst 15 års tid förespråkat att Bangatan ska stängas
känns detta verkligen som ett stort framsteg i Lunds trafikpolitik.
Äntligen erkänner Tekniska nämnden att det är bilarna som är problemet i
stadskärnan, inte gående och kollektivtrafik. Det är bara att hålla
tummarna för att Tekniska nämnden nu kommer att stå pall för motståndet
från den vittförgrenade billobbyn.
Bileländet vid Stortorget
Den olovliga biltrafiken förbi Stortorget tycks i sommar ha slagit alla rekord. Och visst: jag kan på sätt och vis förstå turister på besök. Det ser ju faktiskt ut som en bilgata. Men alla lundabilister som är väl medvetna om bilförbudet och ändå färdas där, finns det faktiskt inga som helst förmildrande omständigheter för.
Stortorget 1963, åtta år innan man
förbjöd privat biltrafik 1971
Eländigt att cykla förbi Stortorget
För övrigt försöker jag numera, trots dagliga besök med mitt tvåhjuliga fordon i stadskärnan, att undvika att cykla förbi Stortorget och på Kyrkogatan. Gatan är i så dåligt skick att det är alltför påfrestande för både fordon och gump att cykla där. Jag ser fram mot den planerade snabbcykelvägen. Kanske det också kan dämpa de lagbrytarbenägna bilisternas lust att köra där?
Vombsjön runt
Som vanligt trampade jag cykelloppet Vombsjön runt den
första lördagen i augusti. (jag har nu i min bokhylla sammanlagt nio
plaketter från olika år som bevis för mitt deltagande). Även i år
fantastisk cykeltur i sol, morgondimma och Vombsjön blank som ett
nybonad golv. Trist att så få rödgröna politiker syns till på vägarna
runt sjön.
Fortsatt dystert på bilmarknaden
Utvecklingen av försäljning av nya bilar går fortsatt åt fel håll, läget på marknaden är närmast att beteckna som katastrofal. Nyregistreringen av bilar i juli i år ökade med 18 procent, vilket är den nittonde månaden i rad med ökade registreringar. Årets juli är den bästa julimånaden sedan det nuvarande bilregistreringssystemet infördes på 70-talet. Till råga på allt är inte mindre än 56 procent av alla nyregistrerade bilar under denna månad dieselbilar och endast 15 procent är s k miljöbilar. Huvudorsakerna till denna nedslående utveckling är förstås att många hushåll har allt för mycket pengar, att räntorna är så låga och det löjligt låga priset på fossilt bränsle.
Äntligen kommer Bangatan vid Lund C och Clemenstorget att stängas av för allmän biltrafik. I varje fall finns det nu ett förslag om detta från Tekniska nämnden. Bangatan, liksom St Petri kyrkogata vid Malmborgs, föreslås stängas av för allmän biltrafik vardagar mellan 15 och 18. Detta för att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken.
Bileländet vid Stortorget
Den olovliga biltrafiken förbi Stortorget tycks i sommar ha slagit alla rekord. Och visst: jag kan på sätt och vis förstå turister på besök. Det ser ju faktiskt ut som en bilgata. Men alla lundabilister som är väl medvetna om bilförbudet och ändå färdas där, finns det faktiskt inga som helst förmildrande omständigheter för.
Stortorget 1963, åtta år innan man
förbjöd privat biltrafik 1971
För övrigt försöker jag numera, trots dagliga besök med mitt tvåhjuliga fordon i stadskärnan, att undvika att cykla förbi Stortorget och på Kyrkogatan. Gatan är i så dåligt skick att det är alltför påfrestande för både fordon och gump att cykla där. Jag ser fram mot den planerade snabbcykelvägen. Kanske det också kan dämpa de lagbrytarbenägna bilisternas lust att köra där?
Vombsjön runt
Fortsatt dystert på bilmarknaden
Utvecklingen av försäljning av nya bilar går fortsatt åt fel håll, läget på marknaden är närmast att beteckna som katastrofal. Nyregistreringen av bilar i juli i år ökade med 18 procent, vilket är den nittonde månaden i rad med ökade registreringar. Årets juli är den bästa julimånaden sedan det nuvarande bilregistreringssystemet infördes på 70-talet. Till råga på allt är inte mindre än 56 procent av alla nyregistrerade bilar under denna månad dieselbilar och endast 15 procent är s k miljöbilar. Huvudorsakerna till denna nedslående utveckling är förstås att många hushåll har allt för mycket pengar, att räntorna är så låga och det löjligt låga priset på fossilt bränsle.
Nöden på 2000-talet av Gunnar Stensson
Under försommaren kunde man se fyra-fem gamla bilar på den stora
parkeringsplatsen vid Åkerlunds och Rausings väg. Inga bostäder finns i
närheten, bara järnvägen och verkstäderna bakom höga stängsel.
Bilarna fungerade som sovplatser för EU-migranter. Bakom dem fanns några stolar och bord, en grill, ett par klädstreck, cyklar och andra diskreta tecken på mänskligt liv. På sommarkvällarna brukade migranterna sitta och äta. Om man passerade kunde man bli inbjuden att delta i måltiden.
Nu är bilarna borta. Den väldiga parkeringen ligger helt och hållet tom under nätter och helger. Parkeringsplatsens ägare har utnyttjat sin rätt att köra bort migranterna. Beslutet att avvisa dem har fått stöd av ledande Moderater som värnar äganderättens principer.
Kommunledningen har som vi vet föreslagit att migranterna i stället skulle få uppehålla sig på en kommunägd parkeringsplats vid Sankt Hans backar. Sverigedemokraterna, Allians-partierna och då särskilt Folkpartiet, företrätt av Philip Sandlund, har motsatt sig förslaget med hänvisning till risken att det utvecklas till ett permanent boende.
Migranterna är alltså husvilla. De har avvisats från Åkerlunds och Rausings stora parkeringsplats utan att erbjudas något alternativ.
När jag råkade gå förbi parkeringen vid sjutiden härom morgonen upptäckte jag hur de löst problemet. De har funnit ett ingenmansland. I den täta djungeln av träd och buskar mellan parkeringsplatsen och järnvägen har de upprättat ett osynligt litet nomadläger. Några tält ligger tätt invid varandra. Klädstreck med tvätt. En katt på en liten matta. Ett par gamla cyklar uppställda mot ett träd. Barnleksaker på ett bord. En väggalmanacka på en björkkvist. En tallrik med några björnbär. Utanför ett av tälten ett par skor. Skornas ägare sover i tältet. Ett litet nät av stigar gör det möjligt att röra sig i området. Ideligen passerar Öresundståg, pågatåg och långa godståg. Det börjar småregna. Snart är det höst.
Jag tänker på de jiddischtalande judar som kom till Lund sedan de flytt undan de ryska pogromerna vid 1900-talets början. De bosatte sig hos släktingar i det som kallades Nöden. Där blev det ganska trångt. Myndigheterna hade inte koll på läget. Judarna utsattes för en del trakasserier, men de stannade och blev så småningom ”permanenta”, till stor förargelse för den tidens höger. Efter andra världskriget var de etablerade gamla lundabor. Nöden är nu en exklusiv stadsdel i Lund.
Bilarna fungerade som sovplatser för EU-migranter. Bakom dem fanns några stolar och bord, en grill, ett par klädstreck, cyklar och andra diskreta tecken på mänskligt liv. På sommarkvällarna brukade migranterna sitta och äta. Om man passerade kunde man bli inbjuden att delta i måltiden.
Nu är bilarna borta. Den väldiga parkeringen ligger helt och hållet tom under nätter och helger. Parkeringsplatsens ägare har utnyttjat sin rätt att köra bort migranterna. Beslutet att avvisa dem har fått stöd av ledande Moderater som värnar äganderättens principer.
Kommunledningen har som vi vet föreslagit att migranterna i stället skulle få uppehålla sig på en kommunägd parkeringsplats vid Sankt Hans backar. Sverigedemokraterna, Allians-partierna och då särskilt Folkpartiet, företrätt av Philip Sandlund, har motsatt sig förslaget med hänvisning till risken att det utvecklas till ett permanent boende.
Migranterna är alltså husvilla. De har avvisats från Åkerlunds och Rausings stora parkeringsplats utan att erbjudas något alternativ.
När jag råkade gå förbi parkeringen vid sjutiden härom morgonen upptäckte jag hur de löst problemet. De har funnit ett ingenmansland. I den täta djungeln av träd och buskar mellan parkeringsplatsen och järnvägen har de upprättat ett osynligt litet nomadläger. Några tält ligger tätt invid varandra. Klädstreck med tvätt. En katt på en liten matta. Ett par gamla cyklar uppställda mot ett träd. Barnleksaker på ett bord. En väggalmanacka på en björkkvist. En tallrik med några björnbär. Utanför ett av tälten ett par skor. Skornas ägare sover i tältet. Ett litet nät av stigar gör det möjligt att röra sig i området. Ideligen passerar Öresundståg, pågatåg och långa godståg. Det börjar småregna. Snart är det höst.
Jag tänker på de jiddischtalande judar som kom till Lund sedan de flytt undan de ryska pogromerna vid 1900-talets början. De bosatte sig hos släktingar i det som kallades Nöden. Där blev det ganska trångt. Myndigheterna hade inte koll på läget. Judarna utsattes för en del trakasserier, men de stannade och blev så småningom ”permanenta”, till stor förargelse för den tidens höger. Efter andra världskriget var de etablerade gamla lundabor. Nöden är nu en exklusiv stadsdel i Lund.
”Alliansen måste erkänna att skolpolitiken misslyckats”
av Gunnar Stensson
Det är Jan Björklunds förhandlare 2006 till 2010 Andreas Bergström som skriver det i DN Debatt 25/8.
Andreas Bergström menar att Alliansen lämnade tillbaka skolan till den socialdemokratiska regeringen i sämre skick än när den tog över den 2006.
Ett stort problem är betygsinflationen som drivs på eftersom en hög betygsnivå främjar skolföretagens vinst. Han konstaterar att det finns risk att friskolor sätter glädjebetyg för att främja det egna företagets vinst. ”En tydlig kontroll är därför särskilt viktig så länge vi tillåter vinstutdelande friskolor”.
Skolinspektionen inleder samtidigt en bred granskning av de privata vuxenutbildnings-företagen för att få bukt med den dåliga insynen, betygsinflationen och bristen på dokumentation. Ett kriterium när man väljer ut vilka skolor som ska granskas är hur stor vinst som blir kvar när kostnaderna täckts. I många fall är den så hög som 30 procent. En tredjedel av kommunernas skolpengar går i de fallen till annat än undervisning.
Nödvändigheten att kontrollera de vinstdrivande skolorna har tvingat fram en växande byråkrati. De regler som fastställts av Alliansregeringen är minst lika detaljerade som tidigare och det blir praktiskt taget omöjligt att uppfylla alla krav.
Andreas Bergström konstaterar också orimligheten i att Alliansregeringen först dömde ut lärarutbildningen som undermålig och sedan ställde krav på att lärare skulle gått den för att få lärarlegitimation.
Det fria skolvalet borde vara lika för alla. Det är det inte. I realiteten får attraktiva skolor ofta de elever som har bäst förutsättningar. Kösystemet vid eftersökta skolor borde ersättas med lottning, menar Andreas Bergström.
Alliansen – och i synnerhet Folkpartiet – måste erkänna för sig själva att de gångna åtta åren i stort sett var misslyckade, med sjunkande skolresultat och fortsatt stora problem med skolk och stök, konstaterar Andreas Bergström.
Men från Folkpartiet hör han mest floskler om att det tar tid att vända en atlantångare. Det går på några timmar, påpekar han. Men Folkpartiet har inte lyckats på åtta år. Kravet på förstatligande leder bara till passivitet eftersom det inte finner stöd från en riksdagsmajoritet.
P.S. ”Folkpartiet kan inte friskrivas helt från skolans problem”, erkänner Tobias Lindberg motvilligt i en ledarkommentar i Sydsvenskan 26/8. ”Partiet måste tydligt visa att det går vidare politiskt – även från den utbildningspolitik som väljarna gav underkänt efter en valrörelse där skolfrågan fått ovanligt mycket plats.”
Andreas Bergström menar att Alliansen lämnade tillbaka skolan till den socialdemokratiska regeringen i sämre skick än när den tog över den 2006.
Ett stort problem är betygsinflationen som drivs på eftersom en hög betygsnivå främjar skolföretagens vinst. Han konstaterar att det finns risk att friskolor sätter glädjebetyg för att främja det egna företagets vinst. ”En tydlig kontroll är därför särskilt viktig så länge vi tillåter vinstutdelande friskolor”.
Skolinspektionen inleder samtidigt en bred granskning av de privata vuxenutbildnings-företagen för att få bukt med den dåliga insynen, betygsinflationen och bristen på dokumentation. Ett kriterium när man väljer ut vilka skolor som ska granskas är hur stor vinst som blir kvar när kostnaderna täckts. I många fall är den så hög som 30 procent. En tredjedel av kommunernas skolpengar går i de fallen till annat än undervisning.
Nödvändigheten att kontrollera de vinstdrivande skolorna har tvingat fram en växande byråkrati. De regler som fastställts av Alliansregeringen är minst lika detaljerade som tidigare och det blir praktiskt taget omöjligt att uppfylla alla krav.
Andreas Bergström konstaterar också orimligheten i att Alliansregeringen först dömde ut lärarutbildningen som undermålig och sedan ställde krav på att lärare skulle gått den för att få lärarlegitimation.
Det fria skolvalet borde vara lika för alla. Det är det inte. I realiteten får attraktiva skolor ofta de elever som har bäst förutsättningar. Kösystemet vid eftersökta skolor borde ersättas med lottning, menar Andreas Bergström.
Alliansen – och i synnerhet Folkpartiet – måste erkänna för sig själva att de gångna åtta åren i stort sett var misslyckade, med sjunkande skolresultat och fortsatt stora problem med skolk och stök, konstaterar Andreas Bergström.
Men från Folkpartiet hör han mest floskler om att det tar tid att vända en atlantångare. Det går på några timmar, påpekar han. Men Folkpartiet har inte lyckats på åtta år. Kravet på förstatligande leder bara till passivitet eftersom det inte finner stöd från en riksdagsmajoritet.
P.S. ”Folkpartiet kan inte friskrivas helt från skolans problem”, erkänner Tobias Lindberg motvilligt i en ledarkommentar i Sydsvenskan 26/8. ”Partiet måste tydligt visa att det går vidare politiskt – även från den utbildningspolitik som väljarna gav underkänt efter en valrörelse där skolfrågan fått ovanligt mycket plats.”
Israel vill konfiskera Marianne
Israeliska staten har inlett en rättsprocess med syfte att konfiskera Ship to Gazas svenskflaggade fisketrålare Marianne av Göteborg.
Marianne användes vid Ship to Gazas senaste försök att bryta blockaden
av Gazaremsan och bordades av israeliska marinen natten till 29e juni i
år på internationellt vatten.
Ett av målet med denna aktion var att skänka fartyget som bistånd till Palestinian fishermen’s association på Gazaremsan.
I de handlingar som lämnats in till distriktsdomstolen i Haifa driver de israeliska myndigheterna tesen att de har laglig rätt att upprätthålla en marin blockad mot Gazaremsan, eftersom de befinner sig i krig med organisationen Hamas, som har den politiska makten i området. Israel hävdar rätt att borda och konfiskera fartyg vars besättning eller ägare gjort klart att man har för avsikt att bryta blockaden, var som helst i världen, så länge fartygen befinner sig på internationellt vatten.
Ship to Gaza kommer via sina israeliska advokater att bestrida denna argumentation. Vår uppfattning är att blockaden utgör en kollektiv bestraffning av Gazaremsans civilbefolkning, och saknar stöd i internationell rätt.
Såväl svenska som norska UD har tidigare protesterat mot bordningen av Marianne som man menar var ett brott mot internationell rätt. Med anledning av rättsprocessen har Ship to Gazas talespersoner Dror Feiler och Victoria Strand fört samtal med representanter för UD som bekräftar att de delar föreningens uppfattning. Såväl svenska UD som EU har tidigare gjort skarpa uttalanden med krav på att blockaden måste hävas.
I augusti 2014 avvisade en israelisk domstol anspråk på att konfiskera Ship to Gazas finskflaggade skonare S/V Estelle som användes vid en aktion för att bryta blockaden 2012. Israeliska staten överklagade då ärendet till högsta domstolen där det ännu inte har behandlats.
Ett av målet med denna aktion var att skänka fartyget som bistånd till Palestinian fishermen’s association på Gazaremsan.
I de handlingar som lämnats in till distriktsdomstolen i Haifa driver de israeliska myndigheterna tesen att de har laglig rätt att upprätthålla en marin blockad mot Gazaremsan, eftersom de befinner sig i krig med organisationen Hamas, som har den politiska makten i området. Israel hävdar rätt att borda och konfiskera fartyg vars besättning eller ägare gjort klart att man har för avsikt att bryta blockaden, var som helst i världen, så länge fartygen befinner sig på internationellt vatten.
Ship to Gaza kommer via sina israeliska advokater att bestrida denna argumentation. Vår uppfattning är att blockaden utgör en kollektiv bestraffning av Gazaremsans civilbefolkning, och saknar stöd i internationell rätt.
Såväl svenska som norska UD har tidigare protesterat mot bordningen av Marianne som man menar var ett brott mot internationell rätt. Med anledning av rättsprocessen har Ship to Gazas talespersoner Dror Feiler och Victoria Strand fört samtal med representanter för UD som bekräftar att de delar föreningens uppfattning. Såväl svenska UD som EU har tidigare gjort skarpa uttalanden med krav på att blockaden måste hävas.
I augusti 2014 avvisade en israelisk domstol anspråk på att konfiskera Ship to Gazas finskflaggade skonare S/V Estelle som användes vid en aktion för att bryta blockaden 2012. Israeliska staten överklagade då ärendet till högsta domstolen där det ännu inte har behandlats.
87,000 And Counting! (27/8)
7 augusti lanserade mjukvaruutvecklaren och
Manchesterbon Damian Moran en namninsamling med krav om att Benjamin
Netanyahu arresteras och åtalas för krigsbrott i samband med dennes
kommande besök i Storbritannien i september. Det är i första hand
krigsbrott utförda under Israels krig mot Gaza förra sommaren som man
anser föranleda att Storbritannien bör arrestera den israeliska
premiärministern. Fler än 2300 palestinier dödades under kriget. I
uppropet uttrycks också ett missnöje över att den brittiska regeringen
har tagit bort alla begränsningar för vapenexport till Israel som
infördes under förra året.
Enligt det brittiska parlamentets bestämmelser skall upprop med över 10 000 undertecknare bemötas med ett skriftligt svar från den brittiska regeringen. Den brittiska regeringen har svarat att ett ingripande inte kan bli aktuellt eftersom Netanyahu är inbjuden som statsledare och därför åtnjuter immunitet under det planerade besöket i september. Hittills har uppropet fått mer än 80 000 undertecknare. Enligt det brittiska parlamentets bestämmelser skall samtliga upprop med över 100 000 undertecknare behandlas i en parlamentsdebatt.
Enligt det brittiska parlamentets bestämmelser skall upprop med över 10 000 undertecknare bemötas med ett skriftligt svar från den brittiska regeringen. Den brittiska regeringen har svarat att ett ingripande inte kan bli aktuellt eftersom Netanyahu är inbjuden som statsledare och därför åtnjuter immunitet under det planerade besöket i september. Hittills har uppropet fått mer än 80 000 undertecknare. Enligt det brittiska parlamentets bestämmelser skall samtliga upprop med över 100 000 undertecknare behandlas i en parlamentsdebatt.
At 100,000 signatures, this petition will be considered for debate in Parliament.
Deadline 7 February 2016. All petitions run for 6 months
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)