Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2019-04-04
Bokloppis Amnesty International Lund
Det är snart dags för vårens
bokloppis med Amnesty. Bokloppisen kommer hållas på Stora Södergatan 25
i Pingskyrkan mellan 10 - 16 den 6:e april. Det kommer finnas ca 4000
böcker i alla genrer från kokböcker till utmanande poesi.
Blir du hungrig under bokjakten har vi ett mysigt café med smörgåsar och hembakade kakor. All vinst från loppisen går oavkortat till Amnesty Fonden!
Blir du hungrig under bokjakten har vi ett mysigt café med smörgåsar och hembakade kakor. All vinst från loppisen går oavkortat till Amnesty Fonden!
Rausingföreläsning med Carsten Jensen
I år hålls Humanist- och teologdagarnas Rausing-föreläsning av
författaren och samhällsdebattören Carsten Jensen. En författare vars
författarskap har en mycket stor bredd som spänner över skönlitteratur,
kulturessäistik, reseskildringar och samhällsdebatt.
Föreläsningen avslutas med att Carsten Jensen får ta emot Rausingpriset.
Mer information om Carsten Jensen.
När: lördag 06 apr 12:00 - 13:00
Plats: Lunds Universitet LUX - Humanistiska och Teologiska fakulteten, Helgonavägen 3
Föreläsningen avslutas med att Carsten Jensen får ta emot Rausingpriset.
Mer information om Carsten Jensen.
När: lördag 06 apr 12:00 - 13:00
Plats: Lunds Universitet LUX - Humanistiska och Teologiska fakulteten, Helgonavägen 3
Ekologi och socialism, Malmö 6 april
Nina Björk talar om socialism och ekologi. Anna Arvidsdotter läser poesi.
Lördag 6 april kl 15.30–17.30. ABF, Spånehusvägen 47, Malmö
15.30-17: Nina Björk: Ekologi och socialism. Inledning och diskussioner
17-17.30: Anna Arvidsdotter, poet som bland annat medverkat i Föreningen arbetarskrivares senaste antologi, ”Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar” (2018).
Lördag 6 april kl 15.30–17.30. ABF, Spånehusvägen 47, Malmö
15.30-17: Nina Björk: Ekologi och socialism. Inledning och diskussioner
17-17.30: Anna Arvidsdotter, poet som bland annat medverkat i Föreningen arbetarskrivares senaste antologi, ”Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar” (2018).
Hållbarhetsveckan i Lund • 8–13 april 2019
Hållbarhetsveckan är ett årligt
event i Lund där universitetet, Lunds kommun, organisationer och andra
intresserade fyller en vecka med aktiviteter kring hållbarhet. I år går
veckan av stapeln den 8 till 13 april på temat Transforming our World -
med fokus på de globala målen för hållbar utveckling. Det blir en
vecka med både diskussion och aktion, både allvarliga frågeställningar
och hoppfulla framtidsvisioner.
Aktiviteterna under hållbarhetsveckan är kostnadsfria. De flesta evenemang är öppna för alla, men vissa kan kräva föranmälan.
Aktiviteterna under hållbarhetsveckan är kostnadsfria. De flesta evenemang är öppna för alla, men vissa kan kräva föranmälan.
https://www.hallbarhet.lu.se/hallbarhetsveckan-2019
Slutet? – ett samtal om klimatfiktion
Du är sjutton år gammal. Det är sommar och världen ser ut
precis som vanligt. Men du vet vad som är på väg. Om en månad är vi
alla borta.
Om detta handlar Mats Strandbergs
(Cirkeln, Färjan, Hemmet) senaste roman Slutet. Hur kan böcker – både
fakta och skönlitteratur – få oss människor att reflektera över
klimatförändringar? Hör Mats Strandberg samtala med Alexandra Nikoleris
från Lunds universitet som forskar om just klimatlitteratur.
10 april | 18.00 | Stadsbiblioteket atriumgården
Arrangeras i samarbete med Litteralund, Lunds universitets Hållbarhetsforum och Lunds Naturskyddsförening
10 april | 18.00 | Stadsbiblioteket atriumgården
Arrangeras i samarbete med Litteralund, Lunds universitets Hållbarhetsforum och Lunds Naturskyddsförening
Veckans tema: Återanvändning
Det var mer slump än tanke som gav veckan ett tema. Nedan finns ett
exempel från rikspolitiken och två från Lundapolitiken. När det dessutom
är hållbarhetsvecka i Lund nästa vecka så var veckans tema ett faktum.
De två exemplen från Lund dök upp när jag botaniserade i Veckobladets arkiv för att se vad vi skrev om för 40 respektive 30 år sedan. Vissa Lundafrågor är om inte eviga så ordentligt seglivade.
Själv tyckte jag det var roligt att botanisera i gamla debatter och åsikter, kanske det finns fler med samma böjelser? Då kan ni ta del av VB:s arkeologiska kulturlager genom att titta här. Kanske du hittar nåt ännu roligare som bör uppmärksammas igen, tipsa mig gärna.
red
De två exemplen från Lund dök upp när jag botaniserade i Veckobladets arkiv för att se vad vi skrev om för 40 respektive 30 år sedan. Vissa Lundafrågor är om inte eviga så ordentligt seglivade.
Själv tyckte jag det var roligt att botanisera i gamla debatter och åsikter, kanske det finns fler med samma böjelser? Då kan ni ta del av VB:s arkeologiska kulturlager genom att titta här. Kanske du hittar nåt ännu roligare som bör uppmärksammas igen, tipsa mig gärna.
red
Inför hösten av Karl Witting (1989)
Under sommarslöa dagar
finslipade jag formen
susade med god fart
genom stadens grönska
försiktigt förbi trafikljusens
gula sömniga blinkning
parerade kantstenar
och styrde Undan för brunnslock
allt i jakten på
den perfekta cykelvägen
stannade först när näckrosorna
i Monumentsparken lyste röda.
Frånsett rubriken så står sig poetens ord väl angående cykelläget i Lund trettio år senare.
Ursprungligen publicerad den 25/8 i nr 23/1989
finslipade jag formen
susade med god fart
genom stadens grönska
försiktigt förbi trafikljusens
gula sömniga blinkning
parerade kantstenar
och styrde Undan för brunnslock
allt i jakten på
den perfekta cykelvägen
stannade först när näckrosorna
i Monumentsparken lyste röda.
Frånsett rubriken så står sig poetens ord väl angående cykelläget i Lund trettio år senare.
Ursprungligen publicerad den 25/8 i nr 23/1989
Skolan kan drabbas av ännu en skenreform
Källan är från 2011, förslaget från Folkpartiet
i någon forntida valrörelse?
Det finns idag en riksdagsmajoritet
för att öka lärarnas administrativa börda genom att införa
ordningsbetyg i skolan. Det är en skenreform som förespråkas av de
partier som vägrar att avskaffa vinstjakten i skolan och reformera det
fria valet, trots OECD:s enträgna råd.
Lundaborna ska betala drygt 10 miljoner för att Lunds renhållningsverk måste byta grafisk profil av Ulf N
Kommunstyrelsebeslut i veckan
Lunds Renhållningsverk, LRV, har sedan lång tid tillbaka haft en egen grafisk profil. En enig Renhållningsstyrelse ansökte därför i fjol våras hos kommunstyrelsen om att få behålla sin egen grafiska profil, men med det tydliga tillägget att LRV är en del av Lunds kommun. Motivet för att behålla sin egen profil är bland annat att det är en väl inarbetad logotype, att LRV till stor del verkar på en konkurrensutsatt marknad och att det för LRV:s del skulle bli ett synnerligen kostsamt att byta logo. Kostnaderna gäller bland annat omlackering av ett stort antal fordon (bland annat 45 tunga fordon) ommärkning av kärl (81 000 sopkärl) och containrar samt personalkostnader.
I november i fjol behandlade kommunstyrelsen ansökan från Renhållningsstyrelsen men återremitterade frågan till kommunkontoret eftersom beslutsunderlaget var bristfälligt. Där saknades själva skrivelsen från Renhållningsstyrelsen samt LRV:s kostnadsberäkning.
I går kom ärendet tillbaka till styrelsen. Fortfarande utan begärt underlag, alltså utan kostnadsberäkning. Ändå beslutade majoriteten i styrelsen att avslå Renhållningsstyrelsens begäran om att inte behöva byta logotyp. Enbart Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade för att LRV skulle få behålla sin grafiska profil.
Konsekvenserna av kommunstyrelsens beslut - som alltså fattades utan något som helst ekonomiskt underlag - är att hushållen i Lund nu ska få betala sex och en halv miljoner plusytterligare minst fyra miljoner i personalkostnader för att genomföra bytet!
Miljöpartiet anser att dessa drygt 10 miljoner som kommer att belasta hushållen är helt onödiga utgifter. Om så stora ekonomiska satsningar ska göra på avfallshanteringen borde de satsas på klimatsmarta investeringar för återbruk och att minska avfallsmängderna.
Bakgrunden till Kommunstyrelsens
beslut är att fullmäktige för en tid sedan fattat beslut om en ny
grafisk profil för kommunen. Möjligheter till s k särprofilering -
alltså egen logotype etc - skull dock vara möjligt efter ansökan och
ställningstagande i kommunstyrelsen.
Lunds Renhållningsverk, LRV, har sedan lång tid tillbaka haft en egen grafisk profil. En enig Renhållningsstyrelse ansökte därför i fjol våras hos kommunstyrelsen om att få behålla sin egen grafiska profil, men med det tydliga tillägget att LRV är en del av Lunds kommun. Motivet för att behålla sin egen profil är bland annat att det är en väl inarbetad logotype, att LRV till stor del verkar på en konkurrensutsatt marknad och att det för LRV:s del skulle bli ett synnerligen kostsamt att byta logo. Kostnaderna gäller bland annat omlackering av ett stort antal fordon (bland annat 45 tunga fordon) ommärkning av kärl (81 000 sopkärl) och containrar samt personalkostnader.
I november i fjol behandlade kommunstyrelsen ansökan från Renhållningsstyrelsen men återremitterade frågan till kommunkontoret eftersom beslutsunderlaget var bristfälligt. Där saknades själva skrivelsen från Renhållningsstyrelsen samt LRV:s kostnadsberäkning.
I går kom ärendet tillbaka till styrelsen. Fortfarande utan begärt underlag, alltså utan kostnadsberäkning. Ändå beslutade majoriteten i styrelsen att avslå Renhållningsstyrelsens begäran om att inte behöva byta logotyp. Enbart Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade för att LRV skulle få behålla sin grafiska profil.
Konsekvenserna av kommunstyrelsens beslut - som alltså fattades utan något som helst ekonomiskt underlag - är att hushållen i Lund nu ska få betala sex och en halv miljoner plusytterligare minst fyra miljoner i personalkostnader för att genomföra bytet!
Miljöpartiet anser att dessa drygt 10 miljoner som kommer att belasta hushållen är helt onödiga utgifter. Om så stora ekonomiska satsningar ska göra på avfallshanteringen borde de satsas på klimatsmarta investeringar för återbruk och att minska avfallsmängderna.
Rapport från riksdagen av Hanna Gunnarsson
Vissa veckor är det ganska lugnt i
riksdagen, andra veckor händer hur mycket som helst. Den här veckan har
varit lite mer intensiv i beslutsfattandet.
Försvarsmakten, klimatet och miljön
För egen del har jag haft en av mina viktigaste debatter det här året, den som Vänsterpartiets motion Försvarsmakten, klimatet och miljön. I motionen lägger vi ett miljöperspektiv på Försvarsmaktens verksamhet och kräver att myndigheten helt enkelt blir bättre på att följa den nya klimatlagen och att försvarsmaktens intressen inte bör stå över intresset av rent dricksvatten, utbyggd vindkraft eller gröna näringar. Vi tar upp övningsområdet Vidsel i Norrbotten, där flera olika länder testar och övar framförallt med flygplan och drönare, Blekinge Offshore där Försvarsmakten har stoppat en stor vindkraftsutbyggnad och såklart Vättern, där vi kräver att alla övningar och skjutningar ska upphöra. Vättern är dricksvattentäkt för 280 000 personer, en siffra som kommer öka, och idag skjuter Försvarsmakten ammunition rakt ner i sjön. Se debatten här: (klicka på mitt namn) och läs motionen här: (den är läsvärd!)
Försvarsmakten, klimatet och miljön
För egen del har jag haft en av mina viktigaste debatter det här året, den som Vänsterpartiets motion Försvarsmakten, klimatet och miljön. I motionen lägger vi ett miljöperspektiv på Försvarsmaktens verksamhet och kräver att myndigheten helt enkelt blir bättre på att följa den nya klimatlagen och att försvarsmaktens intressen inte bör stå över intresset av rent dricksvatten, utbyggd vindkraft eller gröna näringar. Vi tar upp övningsområdet Vidsel i Norrbotten, där flera olika länder testar och övar framförallt med flygplan och drönare, Blekinge Offshore där Försvarsmakten har stoppat en stor vindkraftsutbyggnad och såklart Vättern, där vi kräver att alla övningar och skjutningar ska upphöra. Vättern är dricksvattentäkt för 280 000 personer, en siffra som kommer öka, och idag skjuter Försvarsmakten ammunition rakt ner i sjön. Se debatten här: (klicka på mitt namn) och läs motionen här: (den är läsvärd!)
Eventuell utförsäljning av Telia
En annan debatt på försvarsområdet den här veckan var frågan om en eventuell utförsäljning av Telia, vilket moderaterna har skrivit en motion om. Frågan ligger på näringsutskottets bord, men de valde att skicka frågan till försvarsutskottet för att få ett underlag om säkerhets-aspekten av att sälja Telia. Försvarsmakten var mycket tydliga i sitt remissvar: En försäljning av Telia skulle få säkerhetspolitiska konsekvenser för Sverige och måste utredas grundligt. Försvarsutskottet var eniga i sitt svar, men i näringsutskottet valde borgarna och SD att gå vidare med att kräva en utredning om försäljning. Se debatten här, klicka på Birger Lahtis namn.
Under veckan har de borgerliga och SD även fått igenom utredning av införande av system med anonyma vittnen (något som Vänsterpartiet är emot då det riskerar att minska rättssäkerheten) och licensjakt för säl (idag får man skjuta säl under skyddsjakt, vänsterpartiet var emot licensjakt). Som ni har kunnat följa i medierna är flera saker pågång, bland annat införande av ordningsbetyg.
Just nu pågår dessutom slutarbetet med vårändrings-budgeten, där regeringen lägger fram sina ändringar 10 april. Vänsterpartiet gör nu vår första egna budget på fyra år, då vi under den senaste mandatperioden har haft ett budgetsamarbete med regeringen. Det har vi inte längre utan kommer lägga fram helt egna oppositionsbudgetar.
Hör gärna av er om ni är i Stockholm någon gång, under tisdagar-torsdagar och vill se riksdagshuset!
Hanna Gunnarsson (v)
Riksdagsledamot och Stockholmskorrespondent
Stödet för kristna värderingar ökar, men i det gudlösa Staffanstorp klubbar de både tiggeriförbud och IS-beslut av Gunnar Stensson
Ebba Busch Thor gör politisk succé. KD går framåt och stödet för så
kallade kristna värderingar har stigit till 40 procent. Hur ska man
förstå det? Och vilka värderingar handlar det egentligen om?
De kristna värderingarna är entydiga. Du kan inte tjäna både Gud och Mammon.
Sälj
allt vad du äger och ge åt de fattiga. Ve er hycklare och fariséer som
är fulla av vinningslystnad och omåttlighet. Templet ska inte vara en
rövarkula, sa Jesus och vräkte omkull penningväxlarnas bord. Du ska
älska din nästa såsom dig själv. Det är ingen skillnad mellan jude och
grek, mellan man och kvinna, utan alla är ett. De hungriga och törstiga
ska du ge mat och vatten, de hemlösa ska du ge bostad, de nakna ska du
ge kläder och de som är sjuka eller i fängelse ska du besöka.
De principerna finns med genom seklerna och har övertagits av många senare politiska rörelser. Jämlikhet, broderskap, solidaritet, egendomsgemenskap och socialt ansvar.
Det finns falska profeter och av deras frukt ska du känna dem. Men ingen ska dömas i förväg.
Kristdemokraterna och andra som säger sig stödja kristna värderingar kan rädda sig undan domen och sent omsider förverkliga det kristna genom att gå med i kampen mot Mammon och återinföra värnskatt, förmögenhetsskatt och arvsskatt för de rika, ta bort vinstschackrandet i vård, skola och omsorg, släppa in flyktingar, vara generösa mot tiggare och till och med ta hand om ångerfyllda IS-terrorister och deras familjer. Då får de en chans att komma till himlen.
Det som däremot inte alls har med kristna värderingar att göra är att kräva att Lucia ska vara en blond svensk flicka, att julfirandet ska inledas med en köporgie, fortsätta med att alla äter skinka och avslutas med någon tar på sig en tomtemask eller att dansa kring midsommarstången, äta sill och supa.
Hur jag vet det?
Under åtta år i Växjö högre allmänna läroverk - från 1944 då jag var 11 tills jag blev 19 år - deltog jag liksom de andra läroverkseleverna i obligatoriska statskyrkliga morgonandakter, sex gånger i veckan från klockan 8.15 till 8.30, morgonandakter med psalmsång (Herren signe du och råde och bevare nu oss väl) och textläsning. Några gånger varje år kom Växjö stifts biskop från residenset i Östrabo med biskopskorset på bröstet och ledde dem. Jag skolkade så ofta jag kunde. Jag var trött och ouppmärksam. Det var många upprepningar. Ofta förbannade jag dem.
Ändå kunde jag inte undgå kunskapen om de kristna värderingarna. De gnuggades in. De tillämpades visserligen sällan. Då tillgreps syndabekännelsen ”jag fattig syndig människa” och nåden för att lugna ångerfyllda mammonsdyrkare.
Samtidigt började ”folkhemmet” byggas med ålderspensioner, fattigvård, sjuårig och så småningom nioårig folkskola och barnbidrag. Och sedan kom 1960- och 70-talen. Kristna värderingar förverkligades i politiska beslut.
De kristna värderingarna är entydiga. Du kan inte tjäna både Gud och Mammon.
Sälj
allt vad du äger och ge åt de fattiga. Ve er hycklare och fariséer som
är fulla av vinningslystnad och omåttlighet. Templet ska inte vara en
rövarkula, sa Jesus och vräkte omkull penningväxlarnas bord. Du ska
älska din nästa såsom dig själv. Det är ingen skillnad mellan jude och
grek, mellan man och kvinna, utan alla är ett. De hungriga och törstiga
ska du ge mat och vatten, de hemlösa ska du ge bostad, de nakna ska du
ge kläder och de som är sjuka eller i fängelse ska du besöka.De principerna finns med genom seklerna och har övertagits av många senare politiska rörelser. Jämlikhet, broderskap, solidaritet, egendomsgemenskap och socialt ansvar.
Det finns falska profeter och av deras frukt ska du känna dem. Men ingen ska dömas i förväg.
Kristdemokraterna och andra som säger sig stödja kristna värderingar kan rädda sig undan domen och sent omsider förverkliga det kristna genom att gå med i kampen mot Mammon och återinföra värnskatt, förmögenhetsskatt och arvsskatt för de rika, ta bort vinstschackrandet i vård, skola och omsorg, släppa in flyktingar, vara generösa mot tiggare och till och med ta hand om ångerfyllda IS-terrorister och deras familjer. Då får de en chans att komma till himlen.
Det som däremot inte alls har med kristna värderingar att göra är att kräva att Lucia ska vara en blond svensk flicka, att julfirandet ska inledas med en köporgie, fortsätta med att alla äter skinka och avslutas med någon tar på sig en tomtemask eller att dansa kring midsommarstången, äta sill och supa.
Hur jag vet det?
Under åtta år i Växjö högre allmänna läroverk - från 1944 då jag var 11 tills jag blev 19 år - deltog jag liksom de andra läroverkseleverna i obligatoriska statskyrkliga morgonandakter, sex gånger i veckan från klockan 8.15 till 8.30, morgonandakter med psalmsång (Herren signe du och råde och bevare nu oss väl) och textläsning. Några gånger varje år kom Växjö stifts biskop från residenset i Östrabo med biskopskorset på bröstet och ledde dem. Jag skolkade så ofta jag kunde. Jag var trött och ouppmärksam. Det var många upprepningar. Ofta förbannade jag dem.
Ändå kunde jag inte undgå kunskapen om de kristna värderingarna. De gnuggades in. De tillämpades visserligen sällan. Då tillgreps syndabekännelsen ”jag fattig syndig människa” och nåden för att lugna ångerfyllda mammonsdyrkare.
Samtidigt började ”folkhemmet” byggas med ålderspensioner, fattigvård, sjuårig och så småningom nioårig folkskola och barnbidrag. Och sedan kom 1960- och 70-talen. Kristna värderingar förverkligades i politiska beslut.
Hur kan en framtid utan tillväxt se ut?
av Marie-Louise Steiner
Vad kommer efter BNP-tillväxten när
samhället inte längre kan ha den som motor? Hur kan ett framtida
hållbart samhälle som inte bygger på tillväxt se ut?
Vi var väldigt många som ville veta det när Naturskyddsföreningen häromkvällen ordnade en i raden av sina temakvällar om klimatet på Stadsbiblioteket.
Att vi idag lever över våra tillgångar har väl de flesta fattat men de förändringar som måste ske om vi ska nå upp till Paris-avtalets 1.5 grader är ofattbart stora.
Istället för de 11 ton CO2 som varje svensk idag i genomsnitt förbrukar per år kan vi i framtiden bara tillåtas använda 0.89 ton. Vår bostadsyta per person måste krympa till 18 m2., inga flygresor kan tillåtas, ett helt annat jordbruk.
Det är en större forskargrupp från KTH, Chalmers och Lunds universitet som vågat sig på att skissa 4 scenarier för Sverige 2050. Man målar upp bilder av olika framtida samhällen som alla ska nå upp till hållbarhetsmålen.
Ett av samhällena skulle bygga på s k kollaborativ ekonomi där mycket av det betalda arbetet har ersatts av obetalt ideellt arbete inom olika kollektiv och där IT är en förutsättning för spridning och delande. Ett annat alternativt samhälle skulle bygga på lokal självförsörjning och direktdemokrati både i stad och på landsbygd.
I ett annat visionärt samhälle utgår forskarna från ytterligare automatisering och robotisering av vardagen och där mycket bygger på en än mer utvecklad digitalisering. Och till sist ett samhälle byggt huvudsakligen på cirkulär ekonomi och en starkt styrd välfärdsstat .En mycket intressant kväll som gav många nya tankar.
Vi var väldigt många som ville veta det när Naturskyddsföreningen häromkvällen ordnade en i raden av sina temakvällar om klimatet på Stadsbiblioteket.
Att vi idag lever över våra tillgångar har väl de flesta fattat men de förändringar som måste ske om vi ska nå upp till Paris-avtalets 1.5 grader är ofattbart stora.
Istället för de 11 ton CO2 som varje svensk idag i genomsnitt förbrukar per år kan vi i framtiden bara tillåtas använda 0.89 ton. Vår bostadsyta per person måste krympa till 18 m2., inga flygresor kan tillåtas, ett helt annat jordbruk.
Det är en större forskargrupp från KTH, Chalmers och Lunds universitet som vågat sig på att skissa 4 scenarier för Sverige 2050. Man målar upp bilder av olika framtida samhällen som alla ska nå upp till hållbarhetsmålen.
Ett av samhällena skulle bygga på s k kollaborativ ekonomi där mycket av det betalda arbetet har ersatts av obetalt ideellt arbete inom olika kollektiv och där IT är en förutsättning för spridning och delande. Ett annat alternativt samhälle skulle bygga på lokal självförsörjning och direktdemokrati både i stad och på landsbygd.
I ett annat visionärt samhälle utgår forskarna från ytterligare automatisering och robotisering av vardagen och där mycket bygger på en än mer utvecklad digitalisering. Och till sist ett samhälle byggt huvudsakligen på cirkulär ekonomi och en starkt styrd välfärdsstat .En mycket intressant kväll som gav många nya tankar.
Uppvärmningen i Sverige och Kanada dubbelt så snabb som genomsnittet av Gunnar Stensson
The Snowy mountain wildfire, visible from Cawston,
British Columbia, on 2 August 2018.
Photograph: Canadian Press
I början av veckan fick vi veta att
den svenska temperaturökningen är dubbelt så snabb som det globala
genomsnittet. Sedan 1948 har den globala temperaturen har stigit med
0,8 grader och den svenska med 1, 7 grader.
Enligt The Guardian, som citerar en rapport från Environment and Climate Change Canada som släpptes i måndags, har temperaturökningen varit lika snabb i Kanada som i Sverige, trots att Trudeau-regeringen infört skatt på koldioxidutsläpp och stängt många koleldade anläggningar. Men Kanada omfattar också arktiska områden, och där har värmen ökat i den mycket snabbare takten 2,3 grader.
Några motsvarande svenska resultat har jag inte sett.
Med hänvisning till rapporten har Kanadas regering nu infört utsläppsskatten i fyra provinser som hittills vägrat att göra det. Konservativa politiker har lovat att avskaffa den om de vinner det kommande valet med argumentet den är en för tung börda för invånarna.
Det har stor betydelse vilken politik som förs.
Om man reducerar utsläppen drastiskt kan temperaturökningen begränsas till 3 grader år 2100, men om man underlåter att genomföra drastiska åtgärder blir temperaturökningen mellan 7 och 9 grader.
Det innebär att risken för dödliga värmeböljor ökar tiofalt, vilket medför torka och skogsbränder. Risken att flera städer drabbas av översvämningar orsakade av skyfall ökar också.
Tillgången till dricksvatten minskar i stora områden på grund av minskade snöfall.
Därtill kommer effekterna av smältande permafrost, försvinnande havsis och minskande glaciärer.
Sverige drabbas knappast på samma sätt eftersom landytan är mindre och omgiven av hav. Men vi lever nära den sibiriska landmassan som är lika stor som den kanadensiska, och vad som händer där vet vi mindre om, frånsett varningar för smältande permafrost som leder till ökande utsläpp av växthusgaser.
Enligt The Guardian, som citerar en rapport från Environment and Climate Change Canada som släpptes i måndags, har temperaturökningen varit lika snabb i Kanada som i Sverige, trots att Trudeau-regeringen infört skatt på koldioxidutsläpp och stängt många koleldade anläggningar. Men Kanada omfattar också arktiska områden, och där har värmen ökat i den mycket snabbare takten 2,3 grader.
Några motsvarande svenska resultat har jag inte sett.
Med hänvisning till rapporten har Kanadas regering nu infört utsläppsskatten i fyra provinser som hittills vägrat att göra det. Konservativa politiker har lovat att avskaffa den om de vinner det kommande valet med argumentet den är en för tung börda för invånarna.
Det har stor betydelse vilken politik som förs.
Om man reducerar utsläppen drastiskt kan temperaturökningen begränsas till 3 grader år 2100, men om man underlåter att genomföra drastiska åtgärder blir temperaturökningen mellan 7 och 9 grader.
Det innebär att risken för dödliga värmeböljor ökar tiofalt, vilket medför torka och skogsbränder. Risken att flera städer drabbas av översvämningar orsakade av skyfall ökar också.
Tillgången till dricksvatten minskar i stora områden på grund av minskade snöfall.
Därtill kommer effekterna av smältande permafrost, försvinnande havsis och minskande glaciärer.
Sverige drabbas knappast på samma sätt eftersom landytan är mindre och omgiven av hav. Men vi lever nära den sibiriska landmassan som är lika stor som den kanadensiska, och vad som händer där vet vi mindre om, frånsett varningar för smältande permafrost som leder till ökande utsläpp av växthusgaser.
171 kulturarbetare: Nej till Eurovision i Israel
Bara några dagar efter den israeliska
segern i Eurovision Song Contest maj 2018 sköt Israels armé ihjäl 62
palestinier som protesterade mot sin fängelseliknande instängning i
Gaza.
Sex av dessa mördade var barn. Samtidigt uttryckte den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu sin förtjusning över att Netta Barzilai, den vinnande sångerskan, var den bästa ambassadören för Israel ute i världen.
Så länge Israel med sin apartheidpolitik förnekar palestinierna deras grundläggande mänskliga rättigheter, så länge måste vi avstå från israeliskt deltagande i kulturutbyten.
Läs mer i Aftonbladet »
Sex av dessa mördade var barn. Samtidigt uttryckte den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu sin förtjusning över att Netta Barzilai, den vinnande sångerskan, var den bästa ambassadören för Israel ute i världen.
Så länge Israel med sin apartheidpolitik förnekar palestinierna deras grundläggande mänskliga rättigheter, så länge måste vi avstå från israeliskt deltagande i kulturutbyten.
Läs mer i Aftonbladet »
Jeannette Escanilla omvald som ordförande, sommaren 2020 seglar Ship to Gaza igen
Vid årsmötet den 22 mars omvaldes Jeannette Escanilla som ordförande för Ship to Gaza Sverige.
Vid mötet beslutades också att Ship to Gaza, tillsammans med våra samarbetsorganisationer i Freedom Flotilla Coalition, kommer att göra ett nytt försök att segla till Gaza för att bryta den illegala och inhumana blockaden av Gazaremsan sommaren 2020
Då har det gått 10 år sedan vårt första försök att bryta blockaden slutade i ett brutalt överfall till havs, då nio aktivister dödades av israeliska marinsoldater ombord på biståndsfartyget Mavi Marmara.
Redan då var den humanitära situationen på Gazaremsan desperat efter det brutala kriget 2008-2009 och tre års blockad. Nu 10 år visar ett flertal rapporter från FN och andra humanitära organ att situationen närmar sig det ohållbara för drygt två miljoner palestinier på Gazaremsan.
Blockaden har låtit barn och unga växa upp i ett samhälle präglat av rädsla, osäkerhet, hopplöshet och brist på utbildning, arbete, hälsovård, mat, livsnödvändigheter och rörelsefrihet. Därför måste vi fortsätta att agera för att häva blockaden snarast.
– Självklart är jag hedrad av att åter igen få vara med och leda arbetet mot en ny aktion och för att Gazaremsans hårt prövade civilbefolkning snart skall kunna leva värdiga liv och bygga en framtid i samspel med omvärlden. Vi kommer under 2019 att finnas på gator och torg för att uppmärksamma blockaden och dess brutala konsekvenser.
Vi uppmanar alla människor som tror på mänskliga rättigheter att bli en del av vårt försök att bryta blockaden eller bidra med ekonomiskt stöd inför aktionen 2020.
Säger Jeannette Escanilla
Vid mötet beslutades också att Ship to Gaza, tillsammans med våra samarbetsorganisationer i Freedom Flotilla Coalition, kommer att göra ett nytt försök att segla till Gaza för att bryta den illegala och inhumana blockaden av Gazaremsan sommaren 2020
Då har det gått 10 år sedan vårt första försök att bryta blockaden slutade i ett brutalt överfall till havs, då nio aktivister dödades av israeliska marinsoldater ombord på biståndsfartyget Mavi Marmara.
Redan då var den humanitära situationen på Gazaremsan desperat efter det brutala kriget 2008-2009 och tre års blockad. Nu 10 år visar ett flertal rapporter från FN och andra humanitära organ att situationen närmar sig det ohållbara för drygt två miljoner palestinier på Gazaremsan.
Blockaden har låtit barn och unga växa upp i ett samhälle präglat av rädsla, osäkerhet, hopplöshet och brist på utbildning, arbete, hälsovård, mat, livsnödvändigheter och rörelsefrihet. Därför måste vi fortsätta att agera för att häva blockaden snarast.
– Självklart är jag hedrad av att åter igen få vara med och leda arbetet mot en ny aktion och för att Gazaremsans hårt prövade civilbefolkning snart skall kunna leva värdiga liv och bygga en framtid i samspel med omvärlden. Vi kommer under 2019 att finnas på gator och torg för att uppmärksamma blockaden och dess brutala konsekvenser.
Vi uppmanar alla människor som tror på mänskliga rättigheter att bli en del av vårt försök att bryta blockaden eller bidra med ekonomiskt stöd inför aktionen 2020.
Säger Jeannette Escanilla
Nybygge vid Höje å
Sedan VB senast skrev om ärendet förra veckan har det hänt en del i ärendet.
Nedan finns en kommentar på Facebook av Mats Olsson om att överenskommelsen antogs av kommunstyrelsen med röstsiffrorna 9 mot 4 i onsdags.
Där finns också en reservation mot "focusbytet" i kommunernas planering av området. Karin Svensson Smith reserverar sig i kommunstyrelsens arbetsutskott mot att Källbystaden blivit Höjeåstaden.
Sist men inte minst kan du läsa ett uttalande från Klostergårdens Byalag den 1 april med rubriken ”Nej till Höje å stationsområde”.
Nedan finns en kommentar på Facebook av Mats Olsson om att överenskommelsen antogs av kommunstyrelsen med röstsiffrorna 9 mot 4 i onsdags.
Där finns också en reservation mot "focusbytet" i kommunernas planering av området. Karin Svensson Smith reserverar sig i kommunstyrelsens arbetsutskott mot att Källbystaden blivit Höjeåstaden.
Sist men inte minst kan du läsa ett uttalande från Klostergårdens Byalag den 1 april med rubriken ”Nej till Höje å stationsområde”.
Vad är det för fel på S i Lund?Såväl C, MP, V som FNL går emot avtalet med Staffanstorp om "målbilden Höjeå stationsområde", vilket innebär inbjudan till bebyggelse på Staffanstorpssidan. Det hade räckt att S hade stött oss så hade förödelsen av Höjeådalen stoppats på ett tidigt stadium.
Mats Olsson på Facebook den 3/4.
Överenskommelse Lund Staffanstorp
MP yrkade
på
att den utbyggnad som planeras inom ramen för överenskommelsen mellan
Lunds och Staffanstorps kommuner ska benämnas Källbystaden, ej
Höjeåstaden. När det blev klart att det skulle bli fyrspårig järnväg
hela vägen från Malmö till Högevall med möjlighet till ett tågstopp vid
Klostergården har det planerats för bebyggelse i Källbyområdet. Detta
har benämnts Källby och avsett främst bostäder intill järnvägen och i
det redan hårdgjorda området med industribyggnader. Att nu lämna Källby
som benämning och skriva om ”utveckling av området kring
kommun-gränsen vid Höje å”. Källby nämns inte men Höje å nämns 12
gånger i den femsidiga tjänsteskrivelsen. Detta riskerar att föregripa
kommande diskussion om att göra Höjeådalen till ett kommunalt
naturreservat.Nej till Höje å stationsområde
Uttalande av Klostergårdens Byalag
Politiker i Lund och
Staffanstorp är överens om att bygga ett nytt bostadsområde, ”Höje å
stationsområde”, vid Lunds och Staffanstorps kommungräns längs båda
stränderna av Höje å.
”Det kommer att upplevas som ett Lundaområde eftersom det inte finns någon synlig gräns mer än ån”, säger Fredrik Ljunghill, byggnadskommunalråd i Lund. ”Det blir en förtätning med bra livsmiljö intill Höjeådalen. Vi och Staffanstorp har samma syn på utvecklingen.” (SDS 28/3).
Anledningen till att frågan aktualiseras är beslutet att bygga Klostergårdsstationen och Källbystaden vid Åkerlunds och Rausings industriområde och Lunds Arena. Stationen är det genomskinliga svepskälet för exploateringen av åkrarna och naturen söder om Höje å som hittills varit skyddade från urbanisering. Det så kallade ”Höje å stationsområde” sträcker sig mer än en kilometer över åkrarna i Staffanstorps kommun söder om stationen. Däremot ligger Arenaparken bara fyra minuter ifrån stationen.
Titta på kartan över ”samförståndsområdet”. Tänk er att Klostergården byggs ihop med det bruna åkerområdet söder om Höje å! Eller att Södra industriområdet i Källby byggs ihop med stadsbebyggelse på Staffanstorps åkermark ”Samförståndet” förutsätter där att en bilväg dras väster om järnvägen tvärs igenom naturområdet upp
”Det kommer att upplevas som ett Lundaområde eftersom det inte finns någon synlig gräns mer än ån”, säger Fredrik Ljunghill, byggnadskommunalråd i Lund. ”Det blir en förtätning med bra livsmiljö intill Höjeådalen. Vi och Staffanstorp har samma syn på utvecklingen.” (SDS 28/3).
Anledningen till att frågan aktualiseras är beslutet att bygga Klostergårdsstationen och Källbystaden vid Åkerlunds och Rausings industriområde och Lunds Arena. Stationen är det genomskinliga svepskälet för exploateringen av åkrarna och naturen söder om Höje å som hittills varit skyddade från urbanisering. Det så kallade ”Höje å stationsområde” sträcker sig mer än en kilometer över åkrarna i Staffanstorps kommun söder om stationen. Däremot ligger Arenaparken bara fyra minuter ifrån stationen.
Titta på kartan över ”samförståndsområdet”. Tänk er att Klostergården byggs ihop med det bruna åkerområdet söder om Höje å! Eller att Södra industriområdet i Källby byggs ihop med stadsbebyggelse på Staffanstorps åkermark ”Samförståndet” förutsätter där att en bilväg dras väster om järnvägen tvärs igenom naturområdet upp
till väg 108 så att trafiken kan flyta fritt genom den nya stadsdelen som ”kommer att kännas som om den låg i Lund”.
Naturen längs Höje å är ett riksintresse. Miljöpartiet vill göra Höjeådalen till ett kommunalt naturreservat. Vänsterpartiet också. Centerpartiet säger sig måna om den högproduktiva åkermarken liksom FNL. Ställningstagandena kring samförståndsplanen kommer att visa var politikerna och partierna står.
Staffanstorps kommun har ingenting med Klostergårdsstationen att göra. Det finns en station i Staffanstorp: Hjärup. Bygg där! Invadera inte åkermarken söder om Höje ås stränder med bebyggelse och bilvägar. De som nu bor i Flackarp är välkomna till den nya stationen.
Klostergårdsborna vill inte veta av någon bebyggelse på åkrarna söder om kommungränsen.
De Staffanstorpsmedborgare som bor i Flackarp vid Höje å vill inte få sin miljö förstörd av fastighetsbolag och bostadsspekulanter.
Vi som bor vid ån kommer konsekvent försvara åkrarna längs stränderna, grönskan och den biologiska mångfalden mot bebyggelse och urbanisering.
Klostergården den 1 april 2019.
Gunnar Stensson, Ninni Dahlbäck, Ann-Britt Hansson, Inge-Lena Sjöström, Bertil Johansson, Olle Ekstrand, Jan Engvald och Kerstin Gunnarsson
Naturen längs Höje å är ett riksintresse. Miljöpartiet vill göra Höjeådalen till ett kommunalt naturreservat. Vänsterpartiet också. Centerpartiet säger sig måna om den högproduktiva åkermarken liksom FNL. Ställningstagandena kring samförståndsplanen kommer att visa var politikerna och partierna står.
Staffanstorps kommun har ingenting med Klostergårdsstationen att göra. Det finns en station i Staffanstorp: Hjärup. Bygg där! Invadera inte åkermarken söder om Höje ås stränder med bebyggelse och bilvägar. De som nu bor i Flackarp är välkomna till den nya stationen.
Klostergårdsborna vill inte veta av någon bebyggelse på åkrarna söder om kommungränsen.
De Staffanstorpsmedborgare som bor i Flackarp vid Höje å vill inte få sin miljö förstörd av fastighetsbolag och bostadsspekulanter.
Vi som bor vid ån kommer konsekvent försvara åkrarna längs stränderna, grönskan och den biologiska mångfalden mot bebyggelse och urbanisering.
Klostergården den 1 april 2019.
Gunnar Stensson, Ninni Dahlbäck, Ann-Britt Hansson, Inge-Lena Sjöström, Bertil Johansson, Olle Ekstrand, Jan Engvald och Kerstin Gunnarsson
MP: Därför måste Höjeådalen bli naturreservat! av Ulf N
Som tidigare rapporterats i VB har Miljöpartiet i Lund genom Karin
Svensson Smitt och Axel Hallberg, lämnat in en motion till
kommunfullmäktige med förslaget att Höjeådalen ska göras till kommunalt
naturreservat.
Frågan om Höjeådalens framtid togs nu upp igen vid kommunstyrelsesammanträde i veckan som gick. Det gällde då överenskommelse mellan Lunds och Staffanstorps kommun om utvecklingen av området vid den gemensamma gränsen vid Höjeå. Överenskommelsen går givetvis på tvärs med kravet på ett naturreservat och MP, liksom V, C, och FNL rörande emot överenskommelsen. (Fi är också emot men hat inte rösträtt i styrelsen).
Motionen med förslag om att bilda naturreservat lämnades in i slutet av februari, och det kan finnas goda skäl att här i VB redovisa motionärernas motiv för att rädda Höjeådalen från exploatering. Motionens brödtext återges nedan i sin helhet. Mellanrubrikerna har dock lagts till.
Frågan om Höjeådalens framtid togs nu upp igen vid kommunstyrelsesammanträde i veckan som gick. Det gällde då överenskommelse mellan Lunds och Staffanstorps kommun om utvecklingen av området vid den gemensamma gränsen vid Höjeå. Överenskommelsen går givetvis på tvärs med kravet på ett naturreservat och MP, liksom V, C, och FNL rörande emot överenskommelsen. (Fi är också emot men hat inte rösträtt i styrelsen).
Motionen med förslag om att bilda naturreservat lämnades in i slutet av februari, och det kan finnas goda skäl att här i VB redovisa motionärernas motiv för att rädda Höjeådalen från exploatering. Motionens brödtext återges nedan i sin helhet. Mellanrubrikerna har dock lagts till.
Ett av Lunds främsta områden för naturupplevelser
Höjeådalen är ett av Lunds tio
främsta områden för naturupplevelser. Här finns ett rikt djurliv och en
unik natur. Området med dess promenadstråk utmed Höje å bjuder på
avkoppling och rekreation. Åstråket är ett av de mest välbesökta i
Lunds kommun, tack vare sin storlek och närhet till staden. Här rör sig
ca 120 000 besökare årligen. Att skydda naturen är ett viktigt led i
arbetet med lokala, regionala och nationella miljömål. Vi vill göra
naturområdet till ett kommunalt naturreservat. Genom bildandet av
reservat höjs naturens status och området skyddas för framtiden.
Behåll det gröna och åkrarna
Lund expanderar och Miljöpartiet välkomnar byggandet av bostäder. Men, när Lund nu expanderar söderut, är det viktigt att vi bibehåller det som idag är grönområde och åker längs (. (En exploatering av detta område strider mot internationellt, nationellt, regionalt och lokalt uppställda mål för hållbar utveckling, såväl miljömässigt som socialt. Miljöpartiet vill värna om Höjeådalens gröna värden för Vnuvarande och kommande generationer genom att göra området till ett kommunalt naturreservat.
Lund föregångare i naturvård
Lunds kommun har en stolt historik när det gäller naturvård. Det var den första kommunen i Sverige som inrättade en tjänst som kommunekolog. Detta skedde 1981 och var miljöintresserade politikers idé. När det blev möjligt för kommuner att inrätta naturreservat så skyddades Rinnebäcksravinen som alltså 2003 blev det första kommunala naturreservatet i Lund. Förslaget att göra reservat av Höjeådalen fanns med i åtgärdslistan i Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet som Kommunfullmäktige antog 2006.
Riksintresse
I ett PM från den 31 januari 2019 utfört av Park- och naturavdelningen på Tekniska förvaltningen i Lunds kommun, lyfts natur och friluftslivet i Höjeådalen. “Området är utpekat som riksintresse på grund av dess goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och kulturmiljöer, samt goda förutsättningar för vattenknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser”. Höje å är av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § Miljöbalken. Området ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter ska särskilt beaktas.
Höjeådalen är unikt som friluftsområde, med sitt läge och tillgänglighet med cykel- och gångvägar samt bussförbindelser. Miljöpartiet vill knyta ihop naturen i staden med natur i det kringliggande landskapet.
Grön oas
Höjeådalen är en grön oas. Höje å flyter genom en dalgång som till större delen är öppen med betesmarker, dammar och buskmarker. Vid platsen för den nu rivna Källby mölla har en ny damm anlagts inom Höjeåprojektet. Ån rinner förbi Lunds avloppsreningsverk som med sina stora dammar utgör en viktig rastlokal för änder och andra simfåglar. Nedströms Värpinge övergår dalgången i ett flackt odlingslandskap. Området uppfyller flera upplevelsekvaliteter. Här finns stillhet och rofylldhet, frihet och rymd, artrikedom och naturpedagogik, äventyr och utmaning, kultur, samlarglädje och samvaro
Upplevelsevärden
Dessa upplevelsevärden lyfts fram i ovan nämnda PM från Tekniska förvaltningen i Lunds kommun. Flera av dessa värden är beroende av områdets storlek. Flera faktorer påverkar hur stort ett kommunalt strövområde behöver vara för att kunna erbjuda besökarna de listade upplevelsevärdena. Höje å och Källbyområdet är ca 100 ha naturmark, och hamnar precis inom Naturvårdsverkets definition på tätortsnära friluftsområden. Definitionen är 100-300 ha. När bebyggelsen kring området ökar, väntas också besökarantalet i Höjeådalen öka. Därmed bör det vara klokt att utöka områdets grönstruktur. I ovan nämnda PM betonas vikten av att områdets grönstruktur
Behåll det gröna och åkrarna
Lund expanderar och Miljöpartiet välkomnar byggandet av bostäder. Men, när Lund nu expanderar söderut, är det viktigt att vi bibehåller det som idag är grönområde och åker längs (. (En exploatering av detta område strider mot internationellt, nationellt, regionalt och lokalt uppställda mål för hållbar utveckling, såväl miljömässigt som socialt. Miljöpartiet vill värna om Höjeådalens gröna värden för Vnuvarande och kommande generationer genom att göra området till ett kommunalt naturreservat.
Lund föregångare i naturvård
Lunds kommun har en stolt historik när det gäller naturvård. Det var den första kommunen i Sverige som inrättade en tjänst som kommunekolog. Detta skedde 1981 och var miljöintresserade politikers idé. När det blev möjligt för kommuner att inrätta naturreservat så skyddades Rinnebäcksravinen som alltså 2003 blev det första kommunala naturreservatet i Lund. Förslaget att göra reservat av Höjeådalen fanns med i åtgärdslistan i Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet som Kommunfullmäktige antog 2006.
Riksintresse
I ett PM från den 31 januari 2019 utfört av Park- och naturavdelningen på Tekniska förvaltningen i Lunds kommun, lyfts natur och friluftslivet i Höjeådalen. “Området är utpekat som riksintresse på grund av dess goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och kulturmiljöer, samt goda förutsättningar för vattenknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser”. Höje å är av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § Miljöbalken. Området ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter ska särskilt beaktas.
Höjeådalen är unikt som friluftsområde, med sitt läge och tillgänglighet med cykel- och gångvägar samt bussförbindelser. Miljöpartiet vill knyta ihop naturen i staden med natur i det kringliggande landskapet.
Grön oas
Höjeådalen är en grön oas. Höje å flyter genom en dalgång som till större delen är öppen med betesmarker, dammar och buskmarker. Vid platsen för den nu rivna Källby mölla har en ny damm anlagts inom Höjeåprojektet. Ån rinner förbi Lunds avloppsreningsverk som med sina stora dammar utgör en viktig rastlokal för änder och andra simfåglar. Nedströms Värpinge övergår dalgången i ett flackt odlingslandskap. Området uppfyller flera upplevelsekvaliteter. Här finns stillhet och rofylldhet, frihet och rymd, artrikedom och naturpedagogik, äventyr och utmaning, kultur, samlarglädje och samvaro
Upplevelsevärden
Dessa upplevelsevärden lyfts fram i ovan nämnda PM från Tekniska förvaltningen i Lunds kommun. Flera av dessa värden är beroende av områdets storlek. Flera faktorer påverkar hur stort ett kommunalt strövområde behöver vara för att kunna erbjuda besökarna de listade upplevelsevärdena. Höje å och Källbyområdet är ca 100 ha naturmark, och hamnar precis inom Naturvårdsverkets definition på tätortsnära friluftsområden. Definitionen är 100-300 ha. När bebyggelsen kring området ökar, väntas också besökarantalet i Höjeådalen öka. Därmed bör det vara klokt att utöka områdets grönstruktur. I ovan nämnda PM betonas vikten av att områdets grönstruktur
inte minskar i storlek, utan snarare utökas för att
värdena för natur och rekreation ska bibehållas och nya ska kunna
utvecklas.
Höjeådalen har potential att bli inte bara ett lokalt, utan också ett regionalt utflyktsmål och erbjuda rekreation och upplevelser för fler.
Pågatågsstationen
Området kommer att bli tillgängligt för fler i samband med att den planerade pågatågsstationen på Klostergården förverkligas. Lund behöver fler rekreationsområden som är tillgängliga för personer som färdas utan bil. Här finns också stora möjligheter att utveckla områdets rekreationsvärden. Miljöpartiet vill bidra till ökad folkhälsa genom att värna om de utemiljöer som inbjuder till aktiv mobilitet och rekreation. Höjeådalen är ett riksintresse för rekreation och friluftsliv. För skolundervisningen är Höjeådalen ett värdefullt område. För många Lunda- och Staffanstorpsbor är Höjeådalen det enda närbelägna större naturområdet som nås till fots eller med cykel. Längs Höje å finns det stigar där man kan gå en promenad med hunden, springa eller gå en avkopplande runda.
Odlingslotter
Trädgårdsskötsel är en av de vanligaste fritidssysselsättningarna. Särskilt för äldre innebär trädgårdsarbetet en nyttig fysisk aktivitet. Odlingslotterna på östra sidan om järnvägen ligger på högklassig jordbruksmark och kan få ökad betydelse för livsmedelsförsörjning. Den gångna sommarens torka har påmint om behovet att säkra tillgång på föda för människor och djur.
Värdering av biologisk mångfald
Hösten 2018 gjordes en Naturvärdesinventering av Höjeådalen av Ekologigruppen AB, på uppdrag av Lunds kommun. Det huvudsakliga syftet med en naturvärdesinventering är att beskriva och värdera naturområden (objekt) av betydelse för biologisk mångfald. I området identifierades två objekt med högsta naturvärde, 14 objekt med höga naturvärden, 32 objekt med påtagliga naturvärden och 37 objekt med visst naturvärde. I höjeådalen återfinns alltså naturvärden som anses vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på lokal, regional, nationell och till och med global nivå. Här finns 44 naturvårdsarter, med skyddade arter, rödlistade arter och arter med högt eller mycket högt indikatorvärde. Kungsfiskaren är sällsynt i Skåne och en av tio arter som är skyddade enligt Artskyddsförordningen. Bland rödlistade arter återfinns 16 arter i inventeringen av Höjeådalen, bland annat hartsticka, elegant sköldlav och sommarfibbla.
Bidrar till miljökvalitetsmålen
Lunds kommun har mottagit många miljöpris och kommunens gröna profil bidrar till stadens attraktivitet. Därför borde det vara självklart att kommunen bidrar till att de 16 svenska miljökvalitetsmålen uppnås. Det gäller Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Kommunen har dessutom egna mål miljömål i LundaEko II. Att skydda naturen för framtida generationer är ett viktigt led i arbetet med såväl lokala som regionala och nationella miljömål och internationella överenskommelser.
Skydda naturen för framtiden
Gröna oaser kommer att behövas ännu mer i framtiden. Grönområdet och åkrarna längs Höje å bjuder på för staden Lund unika naturupplevelser och möjlighet att följa årstidsväxlingarna med alla sinnen. En bevarad Höjeådal höjer stadens attraktionskraft. Lika lite som det bör byggas i Stadsparken eller i Botaniska trädgården bör det byggas i Höjeådalen. Ett kommunalt naturreservat bör bildas i Höjeådalen, för att skydda naturen för framtiden, följa miljömålen, öka stadens attraktivitet och bidra till ökad folkhälsa.
Höjeådalen har potential att bli inte bara ett lokalt, utan också ett regionalt utflyktsmål och erbjuda rekreation och upplevelser för fler.
Pågatågsstationen
Området kommer att bli tillgängligt för fler i samband med att den planerade pågatågsstationen på Klostergården förverkligas. Lund behöver fler rekreationsområden som är tillgängliga för personer som färdas utan bil. Här finns också stora möjligheter att utveckla områdets rekreationsvärden. Miljöpartiet vill bidra till ökad folkhälsa genom att värna om de utemiljöer som inbjuder till aktiv mobilitet och rekreation. Höjeådalen är ett riksintresse för rekreation och friluftsliv. För skolundervisningen är Höjeådalen ett värdefullt område. För många Lunda- och Staffanstorpsbor är Höjeådalen det enda närbelägna större naturområdet som nås till fots eller med cykel. Längs Höje å finns det stigar där man kan gå en promenad med hunden, springa eller gå en avkopplande runda.
Odlingslotter
Trädgårdsskötsel är en av de vanligaste fritidssysselsättningarna. Särskilt för äldre innebär trädgårdsarbetet en nyttig fysisk aktivitet. Odlingslotterna på östra sidan om järnvägen ligger på högklassig jordbruksmark och kan få ökad betydelse för livsmedelsförsörjning. Den gångna sommarens torka har påmint om behovet att säkra tillgång på föda för människor och djur.
Värdering av biologisk mångfald
Hösten 2018 gjordes en Naturvärdesinventering av Höjeådalen av Ekologigruppen AB, på uppdrag av Lunds kommun. Det huvudsakliga syftet med en naturvärdesinventering är att beskriva och värdera naturområden (objekt) av betydelse för biologisk mångfald. I området identifierades två objekt med högsta naturvärde, 14 objekt med höga naturvärden, 32 objekt med påtagliga naturvärden och 37 objekt med visst naturvärde. I höjeådalen återfinns alltså naturvärden som anses vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på lokal, regional, nationell och till och med global nivå. Här finns 44 naturvårdsarter, med skyddade arter, rödlistade arter och arter med högt eller mycket högt indikatorvärde. Kungsfiskaren är sällsynt i Skåne och en av tio arter som är skyddade enligt Artskyddsförordningen. Bland rödlistade arter återfinns 16 arter i inventeringen av Höjeådalen, bland annat hartsticka, elegant sköldlav och sommarfibbla.
Bidrar till miljökvalitetsmålen
Lunds kommun har mottagit många miljöpris och kommunens gröna profil bidrar till stadens attraktivitet. Därför borde det vara självklart att kommunen bidrar till att de 16 svenska miljökvalitetsmålen uppnås. Det gäller Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Kommunen har dessutom egna mål miljömål i LundaEko II. Att skydda naturen för framtida generationer är ett viktigt led i arbetet med såväl lokala som regionala och nationella miljömål och internationella överenskommelser.
Skydda naturen för framtiden
Gröna oaser kommer att behövas ännu mer i framtiden. Grönområdet och åkrarna längs Höje å bjuder på för staden Lund unika naturupplevelser och möjlighet att följa årstidsväxlingarna med alla sinnen. En bevarad Höjeådal höjer stadens attraktionskraft. Lika lite som det bör byggas i Stadsparken eller i Botaniska trädgården bör det byggas i Höjeådalen. Ett kommunalt naturreservat bör bildas i Höjeådalen, för att skydda naturen för framtiden, följa miljömålen, öka stadens attraktivitet och bidra till ökad folkhälsa.
Spårväg i Lund? — Ta förslaget på allvar!
av Gunnar Sandin (1989)
Här har vi den andra av de återvunna artiklarna. Även denna behandlar en av Lunds "eviga" frågor. 2020 blir spårvägen verklighet, vilket måste kallas en "evighetslång" väntan med tanke på att den första motionen i frågan är från 1905.
Artikeln är skriven av en av VB:s grundare, Gunnar Sandin, och publicerades ursprungligen den 7 april 1989 i det årets nummer 13.
Det är spårvagnar som gäller i år. I Malmö förklarar socialdemokraterna efter ett studiebesök i Grenoble att spårvagnarna ska. återkomma till Malmö, fast de försiktigt tillägger "inom tio år". Och i Lund har gatu- och trafiknämndens ordförande, Lars Åström (s), överraskat allmänhet och övriga partier med sitt "idéförslag" om innerstadsspårvagnar.
Bland vpk-arna har reaktionen varit
splittrad. Men det finns skäl att ge förslaget ett seriöst och positivt
bemötande – om nu socialdemokraterna står fast vid det, vilket inte är
alldeles säkert.
Vi har hört det förut
Åström föreslår alltså en enda linje om 6.5 km som ska gå i en invecklad slinga inom och runt stadskärnan var femte minut. Till detta behövs tio vagnar och 150 miljoner kr. Spårvagnarna ingår i en helhetslösning där bussarna från förorter och ytterstadsdelar får göra halt vid vallgatorna.
För den lokalhistoriskt intresserade verkar detta bekant. Mycket riktigt. Den 14.9 1905 motionerade konsul Wilhelm Westrup om en spårvägsutredning. Själv lade han fram ett rätt detaljerat förslag som han fått hjälp med av bl a Sydkraft. Och Siemens. För en kvarts miljon skulle man få 3.6 km spår med tillhörande "öfverjordisk" ledningsanläggning, sju motorvagnar mm för drift på tre linjer, av vilka en hade 7.5-minuterstrafik. Den utredning som motionen föreslog hade en något annorlunda linjedragning och kostnaderna hade stigit till 360 000 kr.
Axeln på det nyuppförda elverkets generator gjordes extra lång för att kunna driva även ett spårvägsaggregat, men annars stannade projektet på papperet. Samma sak skedde med ett förslag från 1913 som innehöll fyra linjer. Ett bestående resultat fick det dock: valven över Allhelgona Kyrkogata gjorde så höga att det skulle få plats en kontaktledning under dem.
Viktig skillnad
Det finns emellertid en viktig skillnad mellan dagens projekt och förslagen från seklets början. Deras spårvägar var trots sin korthet, linjer som förband stadskärna med ytterstadsdelar. Enligt den åströmska skissen ska alltså gasbussar från Norra Fäladen, Linero mm byta passagerare med spårvagnarna vid vissa terminalpunkter.
Detta är också utgångspunkten för kritik från vpk-håll. Inom det partiet har det efter långa diskussioner börjat finnas en allmän insikt om att kollektivtrafiken i Lund inte kan vara uppbyggd på byten om den ska vara bra och attraktiv. Bussarna utifrån måste komma in till de centrala målpunktema.
Vi har hört det förut
Åström föreslår alltså en enda linje om 6.5 km som ska gå i en invecklad slinga inom och runt stadskärnan var femte minut. Till detta behövs tio vagnar och 150 miljoner kr. Spårvagnarna ingår i en helhetslösning där bussarna från förorter och ytterstadsdelar får göra halt vid vallgatorna.
För den lokalhistoriskt intresserade verkar detta bekant. Mycket riktigt. Den 14.9 1905 motionerade konsul Wilhelm Westrup om en spårvägsutredning. Själv lade han fram ett rätt detaljerat förslag som han fått hjälp med av bl a Sydkraft. Och Siemens. För en kvarts miljon skulle man få 3.6 km spår med tillhörande "öfverjordisk" ledningsanläggning, sju motorvagnar mm för drift på tre linjer, av vilka en hade 7.5-minuterstrafik. Den utredning som motionen föreslog hade en något annorlunda linjedragning och kostnaderna hade stigit till 360 000 kr.
Axeln på det nyuppförda elverkets generator gjordes extra lång för att kunna driva även ett spårvägsaggregat, men annars stannade projektet på papperet. Samma sak skedde med ett förslag från 1913 som innehöll fyra linjer. Ett bestående resultat fick det dock: valven över Allhelgona Kyrkogata gjorde så höga att det skulle få plats en kontaktledning under dem.
Viktig skillnad
Det finns emellertid en viktig skillnad mellan dagens projekt och förslagen från seklets början. Deras spårvägar var trots sin korthet, linjer som förband stadskärna med ytterstadsdelar. Enligt den åströmska skissen ska alltså gasbussar från Norra Fäladen, Linero mm byta passagerare med spårvagnarna vid vissa terminalpunkter.
Detta är också utgångspunkten för kritik från vpk-håll. Inom det partiet har det efter långa diskussioner börjat finnas en allmän insikt om att kollektivtrafiken i Lund inte kan vara uppbyggd på byten om den ska vara bra och attraktiv. Bussarna utifrån måste komma in till de centrala målpunktema.
En annan kritik handlar om teknikvalet Nyanläggning av
spårvägssystem brukar av ekonomiska skäl bara diskuteras för betydligt
större städer än Lund. I Lund är trådbussar rimligare, säger man.
Smala vagnar
Klart är att inga egentliga jämfö relser kan göras utan ordentliga utredningar. Som sådana kan man varken räkna Lars Åströms utkast eller miljöpartiets trådbusskiss som gjordes härom året. Det är också osäkert om den stadstrafikutredning som enligt fullmäktiges beslut ska föreligga i augusti blir tillräckligt grundlig.
Men Åström har rätt i att spårvagnar har vissa företräden framför trådbussar. De går stadigare, de ger ett mer urbant intryck, gnisslet mot skenorna skapar trivsel - de har kort sagt goda möjligheter att bli älskade av invånarna vilket är en stor fördel hos ett kollektivt trafiksystem. Och medan trådbussar byggs med 2.4 m breda standardchassin tillverkas det smalspåriga spårvagnar som skulle rymmas mycket lättare på stadskärnans smala gator.
Politik, Inte teknik
Men det viktiga är nog att i första hand se politiskt och inte tekniskt på frågan om stadstrafiken. Man kan beklaga att socialdemokraterna ·inte började med att diskutera och förankra sitt förslag inom den "nya majoriteten" utan valde att göra spårvagnarna till en överraskande profilfråga. Men vpk och mp borde ha den positiva utgångspunkten att det viktiga är att etablera ett eldrivet trafiksystem i Lund. Låt inte det bästa bli det godas fiende. För om s vill ha spårvagn finns det ju politiskt majoritet för detta. Det som börjar som ett par innerstadslinjer kan växa ut över hela stan och regionen, om bara den politiska majoriteten långsiktigt består.
Fast frågan är väl om Lunds socialdemokrater, vid närmare eftertanke, är beredda att satsa 150 miljoner kr på sex och en halv km spårväg, förutom de pengar som går åt till bussgasen. Är det hela kanske bara ett överjordiskt hugskott från f d teol stud Lars Åström?
Smala vagnar
Klart är att inga egentliga jämfö relser kan göras utan ordentliga utredningar. Som sådana kan man varken räkna Lars Åströms utkast eller miljöpartiets trådbusskiss som gjordes härom året. Det är också osäkert om den stadstrafikutredning som enligt fullmäktiges beslut ska föreligga i augusti blir tillräckligt grundlig.
Men Åström har rätt i att spårvagnar har vissa företräden framför trådbussar. De går stadigare, de ger ett mer urbant intryck, gnisslet mot skenorna skapar trivsel - de har kort sagt goda möjligheter att bli älskade av invånarna vilket är en stor fördel hos ett kollektivt trafiksystem. Och medan trådbussar byggs med 2.4 m breda standardchassin tillverkas det smalspåriga spårvagnar som skulle rymmas mycket lättare på stadskärnans smala gator.
Politik, Inte teknik
Men det viktiga är nog att i första hand se politiskt och inte tekniskt på frågan om stadstrafiken. Man kan beklaga att socialdemokraterna ·inte började med att diskutera och förankra sitt förslag inom den "nya majoriteten" utan valde att göra spårvagnarna till en överraskande profilfråga. Men vpk och mp borde ha den positiva utgångspunkten att det viktiga är att etablera ett eldrivet trafiksystem i Lund. Låt inte det bästa bli det godas fiende. För om s vill ha spårvagn finns det ju politiskt majoritet för detta. Det som börjar som ett par innerstadslinjer kan växa ut över hela stan och regionen, om bara den politiska majoriteten långsiktigt består.
Fast frågan är väl om Lunds socialdemokrater, vid närmare eftertanke, är beredda att satsa 150 miljoner kr på sex och en halv km spårväg, förutom de pengar som går åt till bussgasen. Är det hela kanske bara ett överjordiskt hugskott från f d teol stud Lars Åström?
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)