The Snowy mountain wildfire, visible from Cawston,
British Columbia, on 2 August 2018.
Photograph: Canadian Press
I början av veckan fick vi veta att
den svenska temperaturökningen är dubbelt så snabb som det globala
genomsnittet. Sedan 1948 har den globala temperaturen har stigit med
0,8 grader och den svenska med 1, 7 grader.
Enligt The Guardian, som citerar en rapport från Environment and Climate Change Canada som släpptes i måndags, har temperaturökningen varit lika snabb i Kanada som i Sverige, trots att Trudeau-regeringen infört skatt på koldioxidutsläpp och stängt många koleldade anläggningar. Men Kanada omfattar också arktiska områden, och där har värmen ökat i den mycket snabbare takten 2,3 grader.
Några motsvarande svenska resultat har jag inte sett.
Med hänvisning till rapporten har Kanadas regering nu infört utsläppsskatten i fyra provinser som hittills vägrat att göra det. Konservativa politiker har lovat att avskaffa den om de vinner det kommande valet med argumentet den är en för tung börda för invånarna.
Det har stor betydelse vilken politik som förs.
Om man reducerar utsläppen drastiskt kan temperaturökningen begränsas till 3 grader år 2100, men om man underlåter att genomföra drastiska åtgärder blir temperaturökningen mellan 7 och 9 grader.
Det innebär att risken för dödliga värmeböljor ökar tiofalt, vilket medför torka och skogsbränder. Risken att flera städer drabbas av översvämningar orsakade av skyfall ökar också.
Tillgången till dricksvatten minskar i stora områden på grund av minskade snöfall.
Därtill kommer effekterna av smältande permafrost, försvinnande havsis och minskande glaciärer.
Sverige drabbas knappast på samma sätt eftersom landytan är mindre och omgiven av hav. Men vi lever nära den sibiriska landmassan som är lika stor som den kanadensiska, och vad som händer där vet vi mindre om, frånsett varningar för smältande permafrost som leder till ökande utsläpp av växthusgaser.
Enligt The Guardian, som citerar en rapport från Environment and Climate Change Canada som släpptes i måndags, har temperaturökningen varit lika snabb i Kanada som i Sverige, trots att Trudeau-regeringen infört skatt på koldioxidutsläpp och stängt många koleldade anläggningar. Men Kanada omfattar också arktiska områden, och där har värmen ökat i den mycket snabbare takten 2,3 grader.
Några motsvarande svenska resultat har jag inte sett.
Med hänvisning till rapporten har Kanadas regering nu infört utsläppsskatten i fyra provinser som hittills vägrat att göra det. Konservativa politiker har lovat att avskaffa den om de vinner det kommande valet med argumentet den är en för tung börda för invånarna.
Det har stor betydelse vilken politik som förs.
Om man reducerar utsläppen drastiskt kan temperaturökningen begränsas till 3 grader år 2100, men om man underlåter att genomföra drastiska åtgärder blir temperaturökningen mellan 7 och 9 grader.
Det innebär att risken för dödliga värmeböljor ökar tiofalt, vilket medför torka och skogsbränder. Risken att flera städer drabbas av översvämningar orsakade av skyfall ökar också.
Tillgången till dricksvatten minskar i stora områden på grund av minskade snöfall.
Därtill kommer effekterna av smältande permafrost, försvinnande havsis och minskande glaciärer.
Sverige drabbas knappast på samma sätt eftersom landytan är mindre och omgiven av hav. Men vi lever nära den sibiriska landmassan som är lika stor som den kanadensiska, och vad som händer där vet vi mindre om, frånsett varningar för smältande permafrost som leder till ökande utsläpp av växthusgaser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar