Jag ser ett löv... av Karin S.

Jag ser ett löv
på en gren
Det ser så ensamt och
övergivet ut.
Snart faller det
och lägger sig på marken
blir tillplattat av fötter.
Ge inte upp, säger jag,
du kommer igen
som ett grönt strå.
Vi är många som blivit
tillplattade och som
kommit igen.

Friday for Future alla fredagar

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.           

Tryggare villkor för kolonier och odlingslotter av Gunnar Stensson

När Klostergårdens byalag i sitt uttalande om den fördjupade översiktsplanen förordade alternativ 1 eftersom det garanterar skydd för naturen intill dammarna och Höje å samtidigt som det innebär en betydligt större grönyta än alternativ 2, så skedde det i förvissningen att koloniavtalen även i fortsättningen skall vara tio år långa, vilket Tekniska nämndens majoritet beslöt vid senaste nämndmöte.
   Nu vill kommunalrådet Börje Hed, FNL, ompröva beslutet. Han tycker att beslutet låser de kolonilotter som finns för väldigt lång tid framåt.
   Karin Svensson Smith, MP, svarar: ”Vi är mycket väl medvetna om att översiktsplanen medger bebyggelse. Det var ett av motiven till att vi tycker att de som har kolonier och odlingslotter ska ha tryggare villkor och inte behöva vara oroliga för att kommunen får för sig att flytta och bygga på kolonierna på dem.
   Nu gäller det för majoriteten att hålla fast vid solidariteten med odlarna och miljön!
   Tidsramarna för utbyggnaden av Källby kan komma att behöva utvidgas också när det gäller Källby reningsverk. Det planerade Sjölundaverket måste byggas färdigt innan den avloppsledning som ska byggas från Lund kan tas i bruk. Kommunfullmäktige i Malmö har ännu inte godkänt tunnelplanerna i Malmö.
   Under tiden kan Lunds kommun riva stängslen kring Södra Företagsområdet, som en gång skänktes illegalt till Åkerlund och Rausing, och börja bygga där. Det kan nog ta tio år eller mer innan det blir klart.

Reservation: Ärende 6. Remiss. Förutsättningar för upphandling av specialiserad palliativ vård

Frågan om privatisering av specialiserad palliativ vård inom Region Skåne har behandlats i regionens Primärvårdsnämnd där man beslutat att gå vidare med frågan och begära in anbud.
Vänsterpartiets reservation mot beslutet återges nedan. Den som vill fördjupa sig i ärendet kan läsa mer på Regionens sida om primärvårdsnämndens sammanträden.

---

Primärvårdsnämndens sammanträde 2019-10-24

Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet i ärende 6 med hänvisning till eget yrkande på yttrande och utifrån följande grunder:
 • En upphandling av den specialiserade vården är direkt oönskad av personalen inom verksamheten. Ett genomförande mot deras uttryckliga vilja skadar tilliten mellan anställda och Region då man varken visar på lyhördhet, tillit till deras kompetens att bedöma naturen av sitt eget arbete eller möjlighet att påverka detsamma;
 • Sönderslagen vårdkedja. Den specialiserade palliativa vården samverkar intimt med många olika delar av vården. Denna vårdkedja slås sönder om en upphandling genomförs. Konsultverksamhet, samverkan och samarbete försvåras betänkligt. Det vill inte vi riskera;
 • Kortsiktig driftsform. När upphandlingstiden löper ut behöver verksamheten genomgå förnyad upphandling och eventuella byten av ledning. Med verksamheten i egen regi kan Regionen fortsätta utveckla en långsiktigt stabil verksamhet för både personal och patienter;
 • Det finns andra lösningar för de fyra platserna i Trelleborg. Vid tidigare försök till öppning fanns exempelvis personal att anställa. Regional drift är möjlig om politiken tar ansvar;
 • Genomförd utredning pekar på att palliativ vård är direkt olämplig för upphandling. Den utredning alliansstyret själva har gjort lyfter fram flera avgörande skäl för att inte upphandla, det borde Alliansen lyssna till. Att så enkelt bortse från den tunga kritik som ryms i utredningens är direkt oansvarigt.

Ängelholm 2019-10-24
För Vänsterpartiet i Region Skåne
Saima Jönsson Fahoum

Nyliberalism orsakar störst nedsmutsning och är det största hindret för klimatpolitiken

Att helt enkelt skylla på kapitalismen räcker inte. Det är absolut sant att den globala jakten efter ständig tillväxt och profit står i absolut motsats till imperativet om en snabb övergång från fossila energikällor Det är absolut sant att eftergifterna för den tygellösa form av kapitalism som kallas nyliberalism är det som bidragit mest till de senaste decenniernas förödande globala utsläppsökning och samtidigt det som utgjort det enskilt största hindret för en vetenskapsbaserad klimatpolitik sedan regeringarna började mötas för att tala (och tala och tala) om att minska utsläppen.

Så låt oss summera. För att klara klimatförändringarna måste vi bryta varenda regel i den fria marknadens regelbok och vi måste göra det så snart som möjligt. Vi måste återuppbygga den offentliga sektorn, förstat-liga privatiseringarna, omlokalisera stora delar av ekonomierna, rulla tillbaka överkonsumtio-nen, återgå till långtids-planering, strängt reglera och beskatta företagen, kanske nationalisera några av dem, skära ner försvarskostnaderna och erkänna vår skuld till den globala södern. Naturligtvis finns det inte ett hopp i helvete att detta kommer att hända, om det inte åtföljs av en massiv, brett baserad ansträngning att radikalt minska storföretagens inflytande över den politiska processen. Kort sagt, den nödvändiga klimatförändringen stärker vartenda ett av de redan formulerade progressiva kraven och binder dem samman till en sammanhängande agenda, grundad på ett klart vetenskapligt imperativ.
   Klimatförändringen spränger hela det ideologiska underlag som vår tids konservatism vilar på.
   Det finns helt enkelt ingen möjlighet att anpassa ett trossystem som misstänkliggör kollektiv handling och dyrkar total marknadsfrihet till en klimatkris som kräver kollektivt agerande i aldrig tidigare skådad skala och ett dramatiskt tyglande av de marknadskrafter som har skapat och fördjupat den.
Naomi Klein, On Fire. The burning case for a Green New Deal.

Vill du veta mer om världen? av Göran Persson

VB har flera skribenter med djupa kunskaper om vad som händer på olika ställen i världen. Det är utmärkt men det finns så mycket mer att veta. En nästan oändlig mängd information står att finna på nätet men var hittar man ingångarna? Var kan man enkelt få inspiration om vad man kan läsa vidare om.
   Det finns många sådana ställen, ett av dom jag följer regelbundet är OmVärlden, ett nätmagasin som ägs av SIDA. Men som man skriver på sidan: ”För innehållet i artiklarna svarar ansvarig utgivare och respektive journalist och skribent. De åsikter som framförs ska inte ses som Sidas eller Sveriges officiella ståndpunkter”. Där får man ofta tips om intressanta frågor att gå vidare med. Man har en nyhetssida, man publicerat längre intervjuer, gör reportage och skriver om kultur mm.

Några exempel från sidan just nu:
Nyheter: WWF bekämpar tjuvjakt med artificiell intelligens
Intervju: #Metoo växer i Etiopien: ”Vi kunde rädda henne genom sociala medier”
Kultur: Tjejbanden som krossar stereotyper i Argentina
Opinion: Protesterna i Chile – början på något nytt? Av David Isaksson
Reportage: #Metoo i Sydafrika:”Det pågår ett krig mot kvinnorna”
Detta är de exempel som jag klickade vidare på först men det finns mycket mer. I morgon skall jag läsa och titta vidare på; ”Afghanistans första skidåkare visar ny bild av landet”
   Man gör dessutom ett podd-avsnitt varannan vecka som man kan lyssna på. För att inte glömma att titta in på sidan så kan man prenumerera på ett nyhetsbrev.

Morgonpusslet med nyhetsskärvorna av Gunnar Stensson

Sitter och ser ut över gården. Det är tänt i tre, fyra fönster. 25 oktober. Himlen är svart. Bläddrar i Sydsvenskan. Snart kommer kylan!! Shoes and drags. Arktiska bakterier frossar i värmen. Arktis släpper ut mer koldioxid under vintern än vad växtligheten tar upp under sommaren. Enligt IPPC:s mellanscenario förväntas de arktiska koldioxidutsläppen öka 17 procent till år 2100 – och med 41 procent om inget görs för att minska uppvärmningen. Nätläkare avlastar inte vården i Skåne. Löftet om likvärdig välfärd blir inte omodernt. I Salem ska lärarna bli färre och vissa barn får sin skolskjuts indragen. I Lund (jaha) fattades beslut om mindre städning och klädtvätt. Kaffet börjar svalna. Kraftigt ras för godkända betyg i sexan. Lärarnas riksförbund vill att staten ska ta större ansvar. Det är skillnad mellan skolor, mellan olika delar av landet, mellan elevgrupper. Sölvesborgs kulturchef slutar. Menskonst. Näsan rinner. Är jag förkyld? 39 kineser ihjälfrusna i lastbilskontainer. Dover-Calais. På 30-talet stängde alla länder gränsen för judar. Nu stängs gränser för att alla utom vita rika. Eko-fascism. Det börjar ljusna. Två figurer står på Socionomhusets tak. Vimpeln viftar. Det blåser.

Sitter och ser ut över gården. Det är tänt i tre, fyra fönster. 26 oktober. Himlen är svart. Tar upp Sydsvenskan på dörrmattan. Världens rikaste personer. 10 stycken. De tjänar tillsammans 7 eller 800 miljarder. Dollar. Forbes. Tidskriften som dömde ut Trump som affärsman för tre år sen. Heidi Avellan skriver om de 39 ihjälfrusna kineserna i kylcontainern. ”Så länge orättvisorna är himmelsskriande kommer människor söka lyckan på andra sidan Medelhavet, Engelska kanalen och Rio Grande, på andra sidan berget, staketet och muren.” Fryser. Tar en klunk kaffe. Det börjar svalna. IS-sektens virtuella kalifat växer snabbt. Nazistdemonstration var inte hets mot folkgrupp. Fredagskväll högtid för näthatet. Svårbedömt läge för asylprognos. Erdogan och kurderna. 2014 tog vi emot omkring 15 procent av alla asylsökande i Europa. Idag är det 3 procent. Pillersvinn granskas. Apotekstjänst kom med lägsta budet. Tusentals patienter drabbas. Så funkar den ansvarsbefriade marknaden. Pillren kan väl också säljas. Cecilia Versteeg, KD. Styrelseordförande. Slavhandeln nästan omöjlig att stoppa. Många av de varor vi konsumerar i väst är tillverkade av arbetare som inte kan resa fritt. Arbetare som betalas med låga löner. Jag känner ju en syrisk familj som var tvungen att resa från Damaskus till Khartoum och bo där ett halvår för att få visum till Sverige. Khartoum, Jag var i stan för 37 år sen. Nu är kaffet slut. Balkan vänder sig mot Ryssland. Eurasiatiska unionen. Ryskt projekt. Serbien skriver frihandelsavtal. Norsk oljefond har slagit nytt rekord. 10 000 miljarder norska kronor. Vad blir det i dollar? 1000 miljarder? Greta Thunberg ger namn åt blind minibagge. Det börjar ljusna ute. Jörgen Fogelqvists Singlande slant färglös i dimman. Krona eller klave. I morgon börjar vintertid.

Sitter och ser ut över gården. Det är tänt i tre, fyra fönster. Himlen är svart. 27 oktober... Jag ställer om klockan.

Finanskapitalet, bostäder och offentliga fastigheter av Ann Schlyter

Trailer

I fredags visade Kino filmen PUSH, följt av en diskussion med filmens skapare Fredrik Gertten. Filmen visade FN-rapportören Leilani Farhras arbete med att få världens länder att se bostäder som en mänsklig rättighet. Hon har lanserat ”The Shift” med syfte att skapa plattformar och nätverk med olika intressenter för ett perspektivskifte när det gäller bostäder.
 

The Shift is a new worldwide movement to reclaim and realize the fundamental human right to housing – to move away from housing as a place to park excess capital, to housing as a place to live in dignity, to raise families and participate in community.
 

Rätten till bostad har sedan fyrtiotalet funnits med i deklarationen för mänskliga rättigheter, och förbättring av världens bostadssituation har varit med i diverse internationella konventioner, i millenniummålen, och i de nu gällande FN:s globala mål. Min erfarenhet från de år av mitt arbetsliv som jag ägnade åt bostadsfrågan i fattiga länder var att rättighetsargumentet möjligen kunde resultera i någon fin deklaration, men att det var svårt att se steget till någon politisk handling.

Under de senaste tio åren har bostäder och andra sociala frågor, med undantag av migrationen, fått en mer undanskymd plats i den offentliga debatten. Bostaden ses mer som en ekonomisk än som en social fråga. Men den engagerade FN-rapportören har lyckats få flera länder och kommuner, bland annat Malmö att ansluta sig till ”The Shift”, och därmed stimulerat till att bostadsfrågan blir mer uppmärksammad.

Naturligtvis bör även Lund ansluta sig. Sen hänger det ju på aktivister och politiker och fastighetsbranschens aktörer att se till att rättighetsperspektivet är med i de beslut som tas. Men filmen visade också på hur stora och starka motståndarna är. Det internationella finanskapitalet har de senaste tio åren satsat stort på den globala bostadsmarknaden, som nu har ett värde tre gånger större än världens samlade BNP.

Ett av de stora investmentföretagen heter Blackstone. Filmen visar hur företaget köper upp nedgångna hyreshus för att efter vanskötsel tvinga ut fattiga hyresgäster, renovera och hyra ut till priser som endast rika har råd med. Andra företag köper upp hyreshus, tömmer dem och låter dem stå tomma. Centralt i världens storstäder är fastigheter även utan hyresinkomster lönsamma investeringar på sikt.

Blackstone har börjat köpa upp hyresfastigheter i Sverige. Hyresgästernas rättigheter är begränsade när det gäller att neka en reparation, som innebär att hyran höjs så de inte kan betala utan måste flytta. Så även den svenska bostadsmarknaden är attraktiv för finanskapitalet. Men det räcker inte: offentliga byggnader är en mjölkko att rikta in sig på.

Med förra veckans nummer av Dagens Samhälle följer en reklambilaga för Offentliga Hus, ett företag som redan finns i cirka hälften av landets kommuner, dock inte i Lund. Här kan man läsa att företagets strategi är att specialisera sig på offentliga fastigheter för tillsammans med det offentliga utveckla välfärden. Förutom naturligtvis att ge vinst till företaget. I styrelsen sitter Björn Rosengren och Carl Bildt. Investeringar i fastigheter kan idag kännas tryggare än i olja. Och vilka är då ägarna som delar på den vinsten?

Hälften av bolaget ägs av Cadogan, ett brittiskt företag med stort fastighetsbestånd i centrala London. Den andra halvan ägs av ett än så länge svenskt börsnoterat investmentbolag, Fastator. Det är en viss spridning på ägarna, bland kända namn märks Ulf Adelsohn och Mats Hult. Större post har Joachim Kuylenstierna (genom Skälsö Intressenter AB).

Utförsäljningen av verksamheterna i välfärdssektorn pumpar skattebetalarnas pengar ner i privata fickor. Om nu även fastigheterna privatiseras och får de offentliga verksamheterna finna sig i finanskapitalets beslut och snällt betala för att inte riskera att bli hemlösa. En del av Lunds kommunalt ägda fastigheter har sålts, och flera riskerar att stå på tur. Kortsiktiga inkomster för att rädda den kommunala budgeten lockar, och de borgliga politikerna tar inte ansvar för att de totala kostnaderna över framtida år kommer att öka väsentligt. Efter en försäljning är kommunens möjligheter att påverka små. Nästan all makt ligger i ägandet.

Finanskapitalet kan i sin reklam framställa sig som samhällsnyttiga, men det är vinsten som ska sättas i främsta rummet enligt aktiebolagslagen. Och de exempel från bostadssektorn filmen PUSH visade är avskräckande. Filmen var verkligen en ögonöppnare för den otroliga snabbhet finanskapitalet håller på att lägga under sig fastigheter och därmed tillskansa sig makten över våra städer och vår livsmiljö.