Friday for Future alla fredagar

  

Under Coronapandemin så strejkar vi främst #digital, #flattenthecurve, #climatestrikeonline.
Håll utkik på hemsidan och i gruppen efter ev andra aktiviteter på fredagen. Några personer finns vid lunchtid på plats på Stortorget under behörigt avstånd till varandra.

Hiphop som litteratur?

 

Måndag 12 oktober kl 18 kommer Karin Nykvist, docent i litteraturvetenskap till klostergårdens bibliotek och håller en föreläsning med titeln ”Hiphop som litteratur? Föreläsningen ingår i serien program kopplade till ”Lund läser” och är ett samarr. mellan Lunds folkbibliotek och Lunds universitet. 
   P g a begränsat antal platser måste man föranmäla sig till Klostergårdens bibliotek 046 359 58 86 eller mejl till biblioteket.klostergarden@lund.se

Framtidsveckan 12-18 oktober 2020

 

Med den populärvetenskapliga, årligen återkommande Framtidsveckan vill vi sprida kunskap om den senaste forskningen vid Lunds universitet. Veckan riktar sig till studenter, näringsliv, alumner, allmänhet och anställda som är intresserade av våra tids största framtidsfrågor.
Läs mer på hemsidan »

Noterat

 Coronan ökade miljardärernas förmögenhet 27,5 procent.
I en rapport publicerad av den schweiziska storbanken UBS konstateras att världens miljardärer ökade sin förmögenhet med 27,5 procent under perioden april-juli. De senaste tre åren har den ökat med 70 procent. TT

Kina kolneutralt 2060
I sitt tal till FN:s generalförsamling den 22 september förklarade Kinas ledare Xi Jinping att Kina ska vara kolneutralt år 2060. Idag har Kina ett av världens största stenkolsbrukare med 29 procent av jordens utsläpp. Alltjämt öppnas nya kolgruvor. 90 procent av utsläppen måste bort. Tidningen Guardian menar efter att ha analyserat situationen att Xi Jinpings uttalande är trovärdigt. Kina är idag världsledande på förnybar energi och utbyggnaden av bland annat solceller går mycket snabbt. 
   Däremot lämnar USA definitivt Parisavtalet om Donald Trump vinner det amerikanska presidentvalet den 3 november.          

Annie Lööf stöder friskoleprofitörernas krav på sekretess av Gunnar Stensson

 Söndagsintervjun den 4 oktober gav ett klart besked: Annie Lööf vill inte att offentlighetsprincipen ska gälla friskolor. ”Det skulle bli för jobbigt att administrera för de mindre skolägarna”, säger hon. 

   Hon stod fast vid denna ståndpunkt trots att intervjuaren pressade henne genom att framhålla att Håkan Wielander som är ordförande för de idéburna friskolorna anser att ”det är självklart att de måste vara offentliga. Att det inte är så beror på att vi släppt in privat kapital och affärstänkande i skolväsendet.”
   Annie Lööf är i alla fall hederlig med att hon sätter friskolekoncernernas vinstintressen framför lärares, elevers och föräldrars behov av transparens. Så hederliga är knappast L, M och SD. De är partier som säger ett men gör något annat.

PS. Skolornas sekretess beträffande uppgifter om antal obehöriga lärare, glädjebetyg mm som bedömts viktiga i friskolornas konkurrens om elevpengar upphävdes idag av Skolverket. Det gäller alla uppgifter hittills. Regeringen ska ändra sekretesslagstiftningen så att framtida statistik inte kan hemlighållas. Annie Lööf måste vara besviken.

 

Rapport från riksdagen: Lugnet efter stormen - eller? av Hanna Gunnarsson

 Det har varit en lugn vecka i riksdagen, utan voteringar och med väldigt få utskottsmöten. På tisdagseftermiddagen slutade den allmänna motionstiden, och totalt lämnades 92 motioner in från Vänsterpartiet, varav 24 budgetmotioner (en budgetmotion för varje utgiftsområde i statsbudgeten). Två motioner skrevs tillsammans med andra partier, en om utlämningsavtalet med Hong Kong och en om att införa republik (årlig motion!). I Vänsterpartiets skriver vi bara kollektiva motioner, som hela partiet står bakom, och inte enskilda motioner av bara en ledamot. Det är viktigt för oss att den politik som vi driver i riksdagen är förankrad i hela partiets politik och inte bara är en ledamots egna åsikter. Därför lägger vi ner mycket tid på våra motioner, de läses av flera ledamöter innan de lämnas in. En lista på alla vänsterpartiets motioner finns här, (alla motioner som inleds med “UO” är budgetmotioner).

 

 

Nu har vi också lämnat in vårt budgetförslag i riksdagen. Det här året fick budgeten rubriken “Vägen ut ur krisen- en plan för jämlikhet och grön omställning”, vilket tydligt säger vad det handlar om. Den kris som pandemin har orsakat är inte slut än, men vi börjar kanske se vägen ut ur den, och vi vet att det krävs rödgrön politik som satsar på jämlikhet och grön omställning. Budgeten är lång, men väldigt välskriven och med tydliga rubriker. Läs gärna det som du är extra intresserad av och titta på presskonferensen som Ulla Andersson höll. Budgeten finns här, och presskonferensen här.
 

 

Men även om det känns lugnt i riksdagen precis just nu vet vi att vi har en storm framför oss: Försämringarna i LAS, Lagen om anställningsskydd. Vänsterpartiet fortsätter sätta press på regeringen och socialdemokraterna, vi står på fackföreningarnas sida och kräver att förslagen om försämringarna av LAS ska dras tillbaka. Detta är nog mandatperiodens viktigaste fråga och Vänsterpartiet är beredda att ta strid för trygga och säkra anställningar, detta är ju en av samhällets grundbultar. Läs gärna den senaste debattartikeln i frågan, i tidningen Arbetet.
   Själv försöker jag göra så många studiebesök hos försvarsmakten och länsstyrelser (som har ansvar för totalförsvarets uppbyggnad) som möjligt nu under hösten. Jag har nyligen varit i Visby, denna vecka besöker jag Halmstad, senare blir det Umeå och kanske några orter till i norra Sverige. 
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund 

Byggstart för dyr och dålig elitskola i Staffanstorp av Gunnar Stensson

 Skolkoncernen Internationella Engelska Skolan ska etablera en grundskola för 600 elever och Kunskapsskolan ämnar sätta igång två förskolor med plats för 200 barn i Staffanstorp.

   Samtidigt lämnar chefen för kommunala musikskolan i Staffanstorp Lena Forén Narajo kommunen i protest på grund av hot om privatisering och ledningens totala ointresse för musikskolans verksamhet.
   Som vi berättade i artikeln Ta tillbaka vår skola (VB 25/9) är Internationella Engelska Skolans affärsidé undervisning i engelska. Det är en skola som påstår sig ha ordning och reda som profil. En PR-finess är möjligheten att ställa barnen i kö från och med att de fyller 1 år. Kön i Staffanstorp kommer att öppnas redan nästa år. Kösystemet leder automatiskt till segregation varför Skolverket avser att avskaffa det.
   Internationella Engelska skolan driver 39 skolor i Sverige med barn från ungefär 160 kommuner. I Skåne finns skolor i Lund, Helsingborg och Landskrona.
   Bolagets vinst 2019-20 uppgick till 311 miljoner kronor, skolpengar som undanhållits från undervisningen. Bolaget satsar bland annat på skolmarknaden i Spanien och Tyskland. Källa SDS 7/10.
   När Internationella Engelska Skolan skulle etableras i Trelleborg fick den en hyresrabatt i miljonklassen. Det väckte bestörtning och kom Kävlinge att dra sig ur en skolans planerade etablering där.

Engelskspråkig undervisning innebär att eleverna inte får lära sig de ämnesspecifika begreppen på svenska, vilket leder till svårigheter att förstå högre undervisning. Forskning från Stockholms universitet visar att elever som undervisas på engelska ofta får sämre betyg än om de hade läst samma ämne på svenska.
   På Internationella Engelska Skolan är bara 37,6 procent av lärarna behöriga. Lärare med utländsk lärarexamen som undervisar på engelska behöver ingen svensk lärarlegitimation. Deras kännedom om svenska läroplaner och kunskapskrav är dålig. Skolverket anser att undantaget från svensk lärarlegitimation ska tas bort.
   Men affärsmodellen ger vinst. Antalet skolor med få behöriga lärare och engelska som undervisningsspråk ökar i Sverige. Källa Emma Leijsnse Engelsktalande skolor ökar – och ger sämre svenska, sds 7/10.

Tankar i kråkans tid av Ulf Nymark

Det latinska ordet corona som betyder ”krans”, ”krona” med mera kommer i sin tur från det grekiska ordet korone som egentligen betyder ”kråka”, ”krökt utsprång (som liknar kråknäbb)”.
Detta enligt NE.
 

KD:S festprinsessa 
KD-ledaren Ebba Busch är försedd med statligt avlönade säkerhetsvakter. Inget att säja om det, det kan nog vara på sin plats. Men Busch har tydligen missförstått deras roll: hon anser att det i säpopersonalen uppdrag ingår att vara taxichaufförer åt Buschs kompisar.
   Ebba Busch är KDs alldeles egna festprinsessa. Vid en privat fest häromveckan susade hon glatt runt och kramade och pussade festdeltagarna. Kanske väntar hon på att Herren Sebaot ska välsigna henne på samma sätt som han välsignade president Trump med covid-19. (Det är inte jag som säjer att Trumps insjuknande var en välsignelse från ovan, det är som ni säkert vet, Trumps egen uppfattning.
   Jan Guillou har för övrigt har i sin spalt i Aftonbladet betecknat Busch inte som fesprinsessa, utan som ”en liten elak fan när hon gosar med extremhögern”. Fast snart verkar hon och KD vara en välintegrerad del av just denna extremhögern.

SD:s försök till röstköp
Och apropå extremhöger. Tiotusen kronor ska alla svenska medborgare (vem trodde något annat!) över 5 år få, föreslår Sverige-etnokraterna i sitt höstbudgetförslag. Barn under fem år får nöja sig med halva de beloppet. Med detta förslag vill SD ”öka konsumtionsbenägen-heter”. SD-arna är fullt medvetna om att ökad konsumtion leder till mera utsläpp av växthusgaser, och förslaget visar återigen att SD ger fullständigt fan i klimatförändringarna. Ja, jag skriver ”fullt medvetna”. Det där med att de inte skulle tro på att det är utsläppen av växthusgaser skulle påverka klimatet är ju bara ett sken – de kan ju inte öppet säja att de inte bryr sig om att mänskligheten håller på att rycka undan grundvalen för sin egen existens. För övrigt är detta ett sällsport oblygt försök till röstköp, helt i enlighet med högerextremisten på presidentposten i USA. En ”konsumtionsenhet” (= familj eller liknande) på två fuxna och två barn skulle kamma in 30 000 om SD:s förslag gick igenom. Nu kommer det väl inte att göra det, dessbättre.
 

Coronapandemin som avstamp för hållbar utveckling?
Miljörörelsen hävdar att pandemin kan vara ett avstamp för en snabb och kraftfull övergång till en hållba och fossilfri konsumtion och produktion. Och visst skulle det kunna vara så. Men det finns få tecken på att det går åt det hållet. Tvärtom, snarare. Det är tyvärr inte bara högerextremister som ropar på att stimulera ekonomin. Världens regeringar, inklusive den svenska, öser ut ekonomiska bidrag och förslag för att stimulera konsumtionen. Men vänta, nog har regeringen i vårt land lagt in stimulansåtgärder och bidrag för en mera miljömässigt hållbar utveckling? Jo, så är det förstås. Men när alla andra investeringar och konsumtion också stimuleras blir det i bästa fall ett nollsummespel, i värsta fall en ökning av miljö- och klimatpåverkan. En allmän ökning av den privata konsumtionen är som jag ser det överhuvudtaget oförenlig med en hållbar utveckling. Men givetvis är det i högsta grad angeläget med en jämnare fördelning av det som sammantagna globala konsumtionen.

Konsumtionshysteri i Danmark
Ett exempel på motsatsen till hållbar politik under pandemin visar den danska regeringens politik upp. Danmark har beslutat om nya regler för semesterersättning. Innan de nya reglerna träder i kraft har det uppstått ett övergångsår, då intjänad semesterersättning ska insattas i en fond. Från början skulle löntagarna inte få tillgång till sina semesterpengar intjänade under övergångsåret förrän vid pensionsåldern. Nu har regeringen kommit överens med flera partier om att en del av denna fond ska få tas ut redan nu, just för att stimulera den privata konsumtionen. Och nog känner sig danskarna stimulerade! Danskarna tycks formligen rusa i väg och köpa prylar: hushållsapparaten, mobiltelefoner, kosmetika med mera. Visst tycks de finnas en och annan elcykel med i inköpsrushen men på det stora hela taget är det konsumtion som vanligt.

Lund: besked om ny översiktsplan glömdes bort
Lunds nya översiktsplan, som antogs tidig höst 2018 under förra mandatperioden överklagades och vann därför inte laga kraft efter fullmäktiges beslut. Den 7 juli i år meddelande Högsta förvaltningsdomstolen att prövningstillstånd inte beviljades och att planen därför nu vann laga kraft. Först i slutet av september upptäckte kommunkontoret b beskedet från domstolen. Kommunkontoret skyllde missen på coronapandemin och semestertider.
   Att planen nu vunnit laga kraft innebär att den styrande kvintetten i Lund kan börja omarbeta planen. Översiktsplanen måste aktualiseras varje mandatperiod. Vad som gör en aktualisering extra angelägen är att planen förutsätter framtida byggande i Höjeådalen. Men fullmäktige har efter planens antagande besinnat sej och vill ha en annan användning av området: fullmäktige ska innan 2020 års utgång besluta om att i princip hela dalen ska bli naturreservat. Så det gäller nu att kvickt justera översiktsplanen så att faktiska beslut och planen överensstämmer med varandra.

Jävla skit av Gunnar Stensson

 

”Löntagarfonder är ett jävla skit
men nu har vi baxat dem ända hit.”

Finansminister Kjell Olof Feldts, S, blev populär i kapitalistkretsar genom sitt svek under riksdagsdebatten om löntagarfonder den 20 november 1983, när han såg till att en pressfotograf publicerade hans usla rim. Han hamnade till och med på omslaget av en konservativ amerikansk tidskrift.
   Sedan dess har socialdemokraterna fört en kapitalistisk marknadspolitik som gjort Sverige till det land där ojämlikheten ökar snabbast. Omfördelande skatter som förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, arvsskatt och bolagsskatt har avskaffats.
   Thomas Piketty konstaterar att samma utveckling skett i USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Överallt sattes kapitalets frihet framför människornas. Idag är ojämlikheten i världen lika stor som på kapitalägarnas, kolonialisternas och slavhandlarnas tid, före det första världskriget. Den gången ledde ojämlikheten till två världskrig och en kommunistisk revolution. Om det ska bli möjligt att rädda vår jord ur klimatkollapsen måste ojämlikheten inom länder och mellan länder minskas.

Rudolf Meidner och Anna Hedborg hade utarbetat det förslag till löntagarfonder som på 1970-talet blev LO:s och Socialdemokraternas politik. Grundidén var enkel. Aktieägarna skulle inte längre tilldelas företagens hela vinst utan 20 procent av vinsten skulle avsättas till löntagarfonder. Om ett företag ett år gick med 5 procents vinst skulle löntagarfonderna tilldelas 1 procent av

vinsten. Med åren skulle fondernas andel av ägandet öka och därmed också de anställdas makt och inflytande.
   Vi kan använda skolan som exempel. Den har överallt blivit mer segregerad och ojämlik de senaste decennierna, bland annat till följd av friskolemarknaden och vinstuttagen. Lärare och elever har blivit alltmer maktlösa.
   Om löntagarfonder infördes skulle lärarnas fackliga organisationer Lärarföreningen och Lärarnas Riksförbund (som förhoppningsvis snart slås samman till ett förbund) bli allt mäktigare i friskolekoncernerna och så småningom kunna överta makten, bland annat i Academedia, den största svenska skolkoncernen som slussar skattebetalarnas skolpengar till Wallenbergs och andra kapitalisters konton. Med löntagarfonder skulle makten över Academedias friskolor successivt överföras från aktieägarna till lärare och elever.
   Löntagarfonder är en metod att genomföra den omfördelning av makt och förmögenhet från den rikaste enda procenten till de fattigaste 50 procenten som Thomas Piketty ser som nödvändig.
   Det finns och behövs givetvis många fler slags åtgärder för att verkställa den nödvändiga omfördelningen.

Förslaget om löntagarfonder gjorde kapitalisterna skitskraja. De satsade på en massiv motkampanj som pågick många år och arrangerade den 4 oktober 1983 demonstrationen mot löntagarformer, den största som någonsin ägt rum i Sverige. Busslaster med ängsliga kapitalister rullade från hela landet till Stockholm. Sedan vågade socialdemokraterna inte längre satsa på omfördelning av förmögenhet, jämlikhet och social utveckling. Många ledande socialdemokrater hoppade efter sina politiska uppdrag direkt till lukrativa poster i näringsliv och banker. Sverige blev alltmer ojämlikt.

Socialdemokraterna har nu under lång tid tvingats - eller velat - föra en nyliberal politik vilket lett till minskat väljarförtroende. Det brådskar att genomföra en minst lika radikal omfördelnings- och jämlikhetspolitik som under perioden 1950-80 med progressiv förmögenhetsskatt, inkomstskatt, fastighetsskatt och skatt på bolagsvinster.
   Kanske är det också tid att ompröva och tillämpa idéerna bakom löntagarfonderna. För jämlikhetens och klimatets skull. Och för den sociala demokratins framtid.

Appellmöte på Mårtenstorget

 

Strax innan lunch på lördagen den 3 oktober arrangerade Röda kapellet ett appellmöte på Mårtenstorget och bjöd in Vänsterpartiet för korta tal mellan spelningarna. Det var fyra talare: Ann Schlyter, Jesper Sahlén, Rebecca Johansson och Steingrimur Jonsson. Alla med två anföranden förutom Rebecca som hade en. Fin stämning; blev lyckat!

   Eftersom inte så många får samlas numera så publicerar vi tre av appelltalen i VB så att fler får möjlighet att ta del av dem.
 

---

Apelltal på Mårtenstorget 3 oktober

Steingrimur Jonsson 

Bilar, bilar, bilar

Det finns många som tror att vi vänsterpartister inte tycker om bilar. Så fel! Visst tycker vi om bilar. Både nya och gamla. Vi vill bara att de ska inte vara så många. Det är vad vi tycker.
   Vi vill inte att bilarna används i onödan. Finns det andra färdsätt så ska dessa väljas. Bilen ska få stå.
Visst kan bilarna vara bra. Exempelvis i glesbygden där kollektivtrafik inte kan drivas på ett vettigt sätt. Och för alla som på grund av funktionshinder har svårt att ta sig fram. Att erbjuda trygg färdtjänst kanske är ett av det viktigaste som samhället kan göra för sina funktionshindrade medborgare.
   Men bilar är också farliga. Flesta reagerar vi när en mus eller en rotta springer framför oss. Att inte snacka om spindlar. Kalla kårar ner ryggraden. Men hur reagerar vi när vi ser en bil? Vi kanske fascineras, kanske till och med tycker bilen är attraktiv. Paradoxalt!
   De senaste 10 åren har mer än 2500 personer mist livet i trafiken i Sverige. Antalet trafikdöda har tack och lov minskat de senaste åren, men vi är långt från noll-visionen. Visst har bilarna blivit säkrare, framför allt för bilisterna. Tyvärr är de oskyddade trafikanterna lika oskyddade nu som tidigare. Målet måste vara att antal bilar ska minska, och onödiga resor ska inte göras med bil.
   Det är inte bara de fysiska kollisionerna som dödar. Trafikbuller dödar också. I Sverige och EU. Bullret kommer allt närmare vår hemmiljö. Vårt hörselsinne stängs aldrig av, vår hjärna tar emot och analyserar ljudet även när vi sover. 
   I en stor, svensk utvärderingen år 2011 konstaterades att ungefär två miljoner svenskar utsätts för buller som överstiger 55 decibel (dB). Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendation ligger på 50 dB, men i Sverige har reglerna inte skärpts utan numera tillåts nivåer på upp till 65 dB.
   Forskare har kommit fram till att stressreaktioner framkallas hos människor som utsätts för ljudföroreningar under lång tid, med symptom som högt blodtryck och höga nivåer av blodglukos. Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) kan trafikbuller varje år orsaka 43 000 fall av hjärtsjukdom och 10 000 fall av förtida död i EU.  
   Det är framför allt däck/asfalt som orsakar trafikbullret. Således orsakar el-bilar lika mycket buller som de som körs på fossila bränslen. El-bilar som av miljöskäl subventioneras av staten för de rika som har råd med dyra el-bilar.
   Som inte detta var nog så är det mycket smuts som förknippas med bilar. I VA-SYD:s lilla infoblad ”Hållbart” som delas ut till alla hushåll kunde man för ett tag sedan läsa att i smutsvattnet när man tvättar bilen finns flera miljöfarliga tungmetaller och gifter som kadmium, bly, nickel, krom och zink. På frågan varifrån dessa tungmetaller kommer svarade VA-SYD att de inte undersökt det, utan endast analyserat smutsvattnet. Kanske en kvalificerad gissning kunde vara asfalt som slits upp, gummidäck som slits upp, bromsbelägg som slits upp, etc.
   Att tillföra de av miljöskäl subventionerade el-bilarnas batterier gör inte listan vackrare. Batteriet som vid tillverkning orsakar stora utsläpp. Vilket för tankarna tillbaka till de tyska biltillverkarnas manipulering av dieselbilarnas utsläpp – dieselgate – som svenska staten halkade på och införde rabatt på trafikskatt av dieselbilar. Av miljöskäl! Idag har vi i Sverige fler dieselbilar på gatorna än någonsin tidigare, dieselbilar som visserligen släpper ut minimalt med växthusgasen koldioxid CO2 men uppåt 60 gånger mer av giftgasen kolmonoxid CO jämfört med bensindrivna bilar.
   Vad gör vi då för att minska bilanvändandet? Just nu byggs järnvägen mellan Lund och Malmö ut till fyra spår och beräknas vara i full drift om tre år. Det ska vara enkelt och lätt att ta sig mellan Lund och Malmö. Och tågen ska komma och gå i rätt tid.
   I Lund öppnas spårvägen om drygt två månader. Då kommer man att kunna ta sig från Centralstationen upp mot Lunds Tekniska högskola och Ideon, och så vidare till Brunnshög med Max IV och ESS. Spårvägen är av järn och spårvagnarnas hjul är också av järn. Således ingen asfalt, inga däck av gummi.
   Bussarna kommer vi att ha kvar i Lund framöver. Men kanske vi kan ta ett nytt steg och göra centrala Lund inom vallarna helt bilfri? Endast bussar och färdtjänst skulle få köra där. Inga andra, inte ens taxi. Och kanske vi kunde ha mindre bussar som körde i centrum, för t ex 20 till 30 passagerare? Bussarna skulle köra konstant, utan tidtabell, så alla kunde när som helst ta sig ut mot vallarna varifrån de stora bussarna skulle köra.
   Redan nu testas en laddskena för el-bussar på Getingevägen. Förhoppningsvis försvinner således gasbussarna under de närmaste åren.
   Cykelvägarna bör byggas ut. Och byggas fler. Vi ska kunna cykla i stan, men också ut till byarna och mellan byarna, framför allt Södra Sandby, Dalby, Veberöd och Genarp, utan att tvingas ut på bilvägar. Regeringen föreslår i ett pressmeddelande i mitten av september miljonsatsning för att fler ska cykla. Under år 2021 och 2022 ska 550 miljoner kronor satsas nationellt med särskilt fokus på cykel. Det var på tiden!
   Summan 550 miljoner kronor för cykelvägar i hela Sverige kan visserligen jämföras med de totalt 555 miljoner kronor, som den planerade breddningen av E22 och väg 108 beräknas kosta.
   Vilket bevisar att alla har inte förstått att vi måste ställa om nu, att vi måste bygga nytt, hållbart samhälle. På alla nivåer.
 

---

Politiker som vågar tänka om: Finns de?

Coronaepidemin har redan satt sina djupa spår i flera av världens samhällen. Värst är förstås alla liv som sjukdomen taget. Det är mycket svårt och mycket sorgligt. Att vi trots vår styrka och kunskap ändå är så svaga.
   Epidemin har dock visat oss andra saker. Efter att västvärlden varit nerstängd mer eller mindre under ett halvt år så upptäcker vi en del förändringar till det bättre. Den alvarliga miljökris som vi står inför verkar ha stannat av. Luften har blivit renare. Horisonten är klarare än på länge. Den kraftiga nerbromsningen i den totala transporten märks redan. Flygplanen står på marken, inga vita streck på himlen, bilproduktionen ligger nere, varutransporterna blivit färre eftersom folk handlar mindre kapitalvaror. Det är ovanligt glest på vägarna när allt fler arbetar hemifrån och pendlar således inte, varken kollektivt eller i egen bil. Nyligen fick vi höra att det inte längre är lönsamt att bygga ut Preems oljeraffinarie i Lysekil. Tack vare corona. Stort tack, corona!
   Hur absurd det än låter så ser det plötsligt ljusare ut på grund av epidemin. Vi kanske kan nå målen i Parisavtalet som verkade så hopplösa långt borta bara för ett halvt år sedan?
   Tyvärr finns det många som fortfarande lever i sin gamla bubbla. Som om ingenting hade hänt. Politikerna i den styrande kvintetten i Lund som tillsammans med Socialdemokraterna under våren 2019 röstade för utbyggnaden av E22 till sexfilig motorväg och nya av- och påfarter vid Ideon. Och i slutet av september 2020 röstade de ner Vänsterpartiets förslag om att utreda möjligheten till att införa trängselskatt på E22. För att minska trafiken. För problemet är inte att motorvägen är för smal; problemet är att bilarna är för många. Och lösningen är att minska antalet bilar. – Men tyvärr: De styrande politikerna varken ser eller hör.
   Det är inte bara de styrande politikerna i Lund som lever i sin gamla bubbla. De verkar ha sällskap av Trafikverket som jobbar för fullt med att planera vägbyggen. Som ingenting hade hänt. Det är inte bara E22 mellan Gastelyckan och Ideon som ska bli 6-filig. Det ska också E22 mellan Lunds södra avfart och trafikplats Råby. Som inte det var nog så arbetar Trafikverket med utbyggnad av väg 108 mellan Staffanstorp och Lund i Staffanstorps kommun, strax bortom kommungränsen, med jättelika karuseller på åkermark med klass 10-jord. En väg som i dag är 9 m bred ska bli 16 m bred med två filer i vardera riktningen, med mitträcke och hastighet på 100 km/timmen istället för det som gäller i dag 80 km/timmen. Samtliga korsningar stängs. Denna “motorväg“ kallar man i arbetsmaterialet „mötesfri landsväg“! Månne Edvard Persson vända sig i graven?
   Tankarna går tillbaka 50 år när Lunds kommunpolitiker planerade en 42 m bred motorväg tvärs igenom Lund. Från Spyken till Svanevägen. Men i sista stunden, kanske rentav i sista sekunden, var det några som tänkte om och stoppade detta vansinnesprojekt. Det är bara att konstatera att ingen – ingen – idag ångrar att inte „Genombrottet“ blev av. Idag är Lunds stadskärna bilfri. Tack vare kloka politiker som vågade tänka om.
   Det hjälper föga att EU-kommisionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt linjetal säger att EU måste skärpa sina utsläppsmål. Om dagens politiker inte lever som de lär och inser hur alvorlig situationen är så går vi mot avgrunden. 
   För att uppnå miljömålen – och för att rädda framtiden för livet på jorden måste vi tänka efter. Nu! Nu finns det möjlighet att lägga om vår destruktiva livsstil och trygga framtiden för våra barn och barnbarn. Vi får inte försöka återställa det samhälle som vi på bekostnad av naturen byggt upp under de senaste decennierna. Vi ska bygga nytt, hållbart samhälle. På alla nivåer.

 

Rebecca Johansson

Det pratas ju en del om klimatförändringar, även om det inte pratas tillräckligt mycket om det. Men en sak som lika fruktansvärda konsekvenser, men som glöms bort, det är vår biologiska mångfald. Vi är helt beroende av den, inte bara för vår natur och våra ekosystem, men för vår matproduktion. Stora delar av vår mat produceras idag i industriella växthus där man tar hjälp av en särskilt art bin för att pollinera våra frukter och grönsaker. Samtidigt tränger vi undan våra egna inhemska arter och pollinerare för människans krav av prylar och att expandera. Vi breder ut oss på bekostnad av vår omgivning, och om vi fortsätter så här kommer det slutligen ske på bekostnad av oss själva och våra grundläggande behov som tillgång till mat och medicin.
   I en ny rapport av SCB kan vi se vart Lund hamnar i listan av mängden grönområden för Sveriges 2000 tätorter. Områden som inte bara är viktiga för livet omkring oss, men som också har positiva hälsoeffekter för människor och som minskar buller och värmeböljor. I den här listan hamnar Lund bland de städer med allra minst grönytor per person. Så ska vi inte ha det här. Det måste vi ändra på.
   Därför borde vi göra allt vi kan för att konservera de naturområden som vi har, men också se till att vi får fler grönytor och naturområden. Vänsterpartiet vill skapa ett grönt bälte omkring Lund, alltså ett sammanhängande grönt område som inte avbryts av bebyggelse eller vägar. Sådana här områden behövs för att återställa naturen, men skänker samtidigt glädje till Lundaborna. I de här områdena borde vi ha inhemska växter som är en del av vår naturliga fauna. Växter som våra djur, insekter och mikrober är anpassade för. Det är också någonting som borde tas i beaktande när man formar parker. Att den stora gamla eken eller boken är lämpligare att stå kvar istället för att tas bort och ersättas av ett litet körsbärsträd.
   Utöver det gröna bältet borde vi också låta fler gräsplättar, rondeller och vägkanter omvandlas till ängar, som inte konstant trimmas ner. På så sätt kan vi få ett mer levande Lund, samtidigt som vi stöttar den biologiska mångfalden.