Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.          

Programpunkter vecka 6 för vuxna på Stadsbibliotekets Atriumgård

Onsdag den 9 februari kl 18
Solel till alla 

Solpaneler har blivit en allt vanligare syn i Sverige och allt fler vill investera i solpaneler på eget tak eller gå med i solkooperativ eller solgemenskap. Hur ser utvecklingen ut och hur påverkar den framtidens energisystem?
Jenny Palm är professor vid Internationella Miljöinstitutet i Lund och forskar kring dessa frågor. Arrangeras i samarbete med Lunds Naturskyddsförening och Lunds universitets Hållbarhetsforum. Ingår i serien Gröna program på Lunds stadsbibliotek.          

Välkommen till Vernissage!

 

Ann Schlyter ställer ut landskapsmålningar i olja, pastell och akvarell.
Lördagen den 12 februari klockan 12.
Börringe kloster, Anitaz restaurang.          

Våren vinner av Gunnar Stensson

 

Den gångna veckan har vintern försökt attackera, men det gäckande motståndet växer i Lunds parker och naturreservat. Här en modig vintergäck i snöblasket.

”Dadgostar blir inte minister efter valet”

 Lena Mellin i Aftonbladet hör till Nooshis enträgnaste motståndare. Det har varit ett stort år för Nooshi och V, så hon har haft många tillfällen att framföra sin kritik.
   I torsdagsnumret skrev hon under rubriken ovan en i och för sig inte ointressant artikel om Vänsterpartiets 44 kongress som börjar idag, fredagen den 4 februari.
   Kommentera gärna debatt och beslut i nästa veckas VB.

Läs artikeln »

 

Ska EU skada jorden med kärnkraft och gas?

 

Svenska pensionsfonder satsar stora belopp på klimatkatastrofala men vinstgivande investeringar som vi såg i förra VB. Nu framlägger EU-kommissionen ett förslag om vilka investeringar som ska klassas som klimat- och miljövänliga. På listan finns både kärnkraft och gas. Flera länder protesterar, däribland Sverige, men det finns risk att förslaget går igenom. Moderaternas Tomas Tobé ansluter sig förstås entusiastiskt till klimatkannibalerna. 

M:s fotobluff väcker debatt

 

I oktober förra året så skrev Veckobladet om moderaternas kreativa fotomanipulerande för att visa hur hemsk havsbaserad vindkraft blir. Ett sätt att förvandla några kilometer till ett par meter. Bättre att vända blicken söderut mot den snygga ruinen av Barsebäcksverket.
   Nu har även Sydsvenskan uppmarksammat falsariet, ni är så välkomna! Så här skriver man:
M:s fotobluff väcker debatt
Gigantiska vindkraftverk som tornar upp sig meter ifrån badgäster med picknickkorgar och solstolar. Kävlingemoderaternas reklamkampanj med en manipulerad bild på Barsebäcksstrand får kritik.
   – Det är ju ett sätt att polarisera det här, säger Kävlinges kommunalråd Pia Almström (M).
Läs artikeln »

Pressfriheten hotad i Danmark

 Wikileaks avslöjade de amerikanska krigsförbrytelserna i Afghanistan och Irak. Demokratiska media som New York Times, Guardian, Le Monde och Der Spiegel publicerade dem. Det var livsviktig kunskap.
   Julian Assange, den mest profilerade journalisten i Wikileaks, riskerar att ”låsas in för resten av livet i något amerikanskt helveteshål för terroristfångar” som Jan Guillou uttrycker det i ”Den nya strategin: Skrämma skiten ur journalisterna” (Aftonbladet).
   Pentagonrapporten 1972 avslöjade hur folket i USA - och världen - konsekvent och under lång tid förts bakom ljuset om USA:s krig i Vietnam. Källan Daniel Ellsberg hyllades som en demokratisk hjälte. Två år senare tvingade Washington Posts Watergate-avslöjande Nixon att avgå.
   Då var pressfriheten fortfarande stark i USA. I Sverige var den inte fullt så stark. När Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade regeringens hemliga åsiktsregistrering anklagades de för landsförräderi. Guillou greps i Lund morgonen efter sitt framträdande vid ett solidaritetsmöte för Vietnam, fördes till Stockholm och sattes i fängelse i Långholmen för landsförräderi.
   Nu hotas pressfriheten runt om i världen, inte bara i trumpismens USA. I Danmark har spionchefen Lars Findsen häktats för att möjligen ha läckt om Danmarks och USA:s illegala spionage mot bland annat Sverige. Häktningen är antagligen ett krav från USA som hotar att stänga ute Danmark från fortsatt underrättelsesamarbete.
   Det blir intressant – och viktigt – att följa utvecklingen i den strid om demokratiska grundprinciper som förestår i det danska åklagar- och domstolsväsendet.
   Och oavsett Julian Assanges eventuella personliga brister är det viktigt att han inte spärras in i ett amerikanskt helveteshål. Den svenska regeringen har ett särskilt ansvar.           

Israels apartheid mot palestinier

 

Amnesty har i veckan släppt en rapport som klassificerar Israels behandling av palestinier som apartheid. Som vanligt när Israel kritiseras kommer det snabbt åsikter emot rapportens vederhäftighet. Hela rapporten finns att ladda ner för läsning för den som vill bilda sig en egen uppfattning, tyvärr finns den inte på svenska.

In May 2021, Palestinian families in Sheikh Jarrah, a neighbourhood in occupied East Jerusalem, began protesting against Israel’s plan to forcibly evict them from their homes to make way for Jewish settlers. Many of the families are refugees, who settled in Sheikh Jarrah after being forcibly displaced around the time of Israel’s establishment as a state in 1948.  Since Israel occupied East Jerusalem and the rest of the West Bank in 1967, Palestinians in Sheikh Jarrah have been continuously targeted by Israeli authorities, who use discriminatory laws to systematically dispossess Palestinians of their land and homes for the benefit of Jewish Israelis.  

In response to the demonstrations in Sheikh Jarrah, thousands of Palestinians across Israel and the Occupied Palestinian Territories (OPT) held their own protests in support of the families, and against their shared experience of fragmentation, dispossession, and segregation. These were met with excessive and deadly force by Israeli authorities with thousands injured, arrested and detained.  

The events of May 2021 were emblematic of the oppression which Palestinians have faced every day, for decades. The discrimination, the dispossession, the repression of dissent, the killings and injuries – all are part of a system which is designed to privilege Jewish Israelis at the expense of Palestinians.  

This is apartheid. 
Amnesty International’s new investigation shows that Israel imposes a system of oppression and domination against Palestinians across all areas under its control: in Israel and the OPT, and against Palestinian refugees, in order to benefit Jewish Israelis. This amounts to apartheid as prohibited in international law.

Laws, policies and practices which are intended to maintain a cruel system of control over Palestinians, have left them fragmented geographically and politically, frequently impoverished, and in a constant state of fear and insecurity.

Rapport från riksdagen: Försvarsdebatt i Agenda och snart kongress!

 

Den här veckan rivstartade för mig när jag i söndags var med i SVTs debattprogram Agenda och pratade om försvarspolitik. Det var såklart både nervöst och spännande! Jag fokuserade på att vi behöver bygga upp det civila försvaret för att ha ett robust samhälle som kan stå emot civila hot som klimatförändring, cyberattacker och såklart pandemier, samt vårt motstånd mot Nato. Försvarsministern var också med och han och moderaten tog den mesta av talartiden (som vanligt), men jag är nöjd med min insats! Titta i efterhand här.

Under veckan har riksdagen fattat beslut om årets första extra ändringsbudget med anledning av pandemin. Innan pandemin var det ovanligt med ändringsbudgetar, men under den kris som har varit så har riksdagen vid en lång rad tillfällen beslutat om extra pengar till olika delar av samhället. Denna gång handlade det om bland annat medel för testning och smittspårning. Riksdagen har också påbörjat vårens arbete med att gå igenom alla motioner som skrevs av ledamöterna i höstas. De debatteras i olika block under de kommande månaderna. Först ut var trafikutskottet som debatterade kollektivtrafikfrågor. Vänsterpartiet har många motioner på området, bland annat om färdtjänst, Gotlandstrafiken, biljettsystem och såklart övergripande om mer och bättre kollektivtrafik. Se debatten här.
   Ett annat ärende som många har engagerat sig i är ett beslut om straffskärpning för brott mot djur, där brottet grovt djurplågeri nu får straffskalan fängelse 6 månader upp till 4 år. 
   I veckans frågestund till ministrarna ställde Vänster-partiet två frågor: Dels om hur de höga bränslepriserna påverkar näringslivet och dels om problem för läkarstudenter när de missar tentor och riskerar att behöva ta paus i sin utbildning flera terminer. 

I helgen håller Vänsterpartiet kongress! Det blir en digital kongress även denna gång, trots att man länge planerade för en vanlig fysisk kongress. Det viktigaste på kongressen är att anta valplattformen och det finns en mycket stor mängd motioner som ombuden ska ta ställning till. Alla handlingar finns på Vänsterpartiets hemsida och kongressen sänds som vanligt på hemsidan och även vissa delar på SVT. Klockan 13.00 imorgon fredag inleds kongressen med tal av partiledaren. Jag återkommer med rapport nästa vecka!
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund         

Svenska FN-soldater och ryska legoknek-tar jagar jihadister i militärdiktaturens Mali av Gunnar Stensson

Majoriteten av USA:s trupper i Irak, Syrien och Afghanistan är eller har varit legosoldater. Välavlönade. Att använda legoknektar innebär många fördelar för USA. Bland annat slipper man ta ansvar för legosoldaternas krigsförbrytelser. Det är också en mycket lönande bransch för kreativa entreprenörer i bolag som Haliburton och Blackwater
   Det var bland annat sådant som avslöjades av Wikileaks. Avslöjandena ledde till kritik men knappast till någon förbättring. President Obama fortsatte att använda sig av legoknektar långt efter avslöjandena. Likaså Trump.

The King gives a speech to the Swedish UN unit.
Photo: Rickard Törnhjelm/The Swedish Armed Forces

Frankrike leder FN-styrkan Task Force Takuba i sin tidigare afrikanska koloni Mali. Styrkan består av soldater från flera länder, däribland Sverige. Dess uppgift är att bekämpa jihadister som mördar och plundrar.  Den har verkat i åtta år utan att lyckas och Sverige ska ta hem sina trupper i vår.
   Ryssland imiterar USA:s strategi och har bildat Wagner Group som en motsvarighet till Haliburtons och Blackwaters legoknektar.
   Ryssland bedriver en mycket aktiv Afrikapolitik. Centrum för det ökande ryska inflytandet är Centralafrikanska republiken som gränsar till Mali. Det handlar bland annat om stora oljetillgångar.

Förra våren genomfördes en militärkupp i Mali. Landets nye ledare Assimi Goita inbjöd den ryska Wagnergruppen ”för att skapa säker-het”. Initiativet kom troligen från Ryss-land. Nu samarbetar alltså FN-soldaterna, inklusive de svenska, med Malis nya militär-diktatur och de ryska legoknektarna mot jihadisterna.
   Wagnergruppens legoknektar är liksom de amerikanska lego-soldaterna ”lönnmördare”, för att använda Allan Lidmans (L) definition. (Sydsvenskan 2/2). Genom att använda legosoldater kan Ryssland liksom USA undgå ansvar för begångna krigsförbrytelser.
   Allan Lidman kräver att det svenska tillbakadragandet från Mali ska påskyndas. I varje fall är ett svenskt tillbakadragande från Mali mycket angeläget oavsett situationen i Ukraina. Och det kommer.

MP-motion till fullmäktige: Erbjud kommunens medarbetare förmånscyklar! av Ulf Nymark

 I december 2017 tog kommunstyrelsen, efter förslag från Miljöpartiet och Socialdemokraterna, beslut om att kommunens medarbete skulle erbjudas förmånscyklar med bruttolöneavdrag.
   Tre (!) år senare, 2020-12-02, upphävde styrelsen detta beslut. Majoritetens argument mot förmånscyklar kan sammanfattas med att det var allmänt besvärligt att erbjuda förmånscyklar och att Lunds kommun, till skillnad från en rad andra kommuner, inte ansåg sig kunna hantera konceptet förmånscyklar. Miljöpartiet och Socialdemokraterna reserverade sig mot beslutet.
   I stället för erbjudande om förmånscyklar beslutade styrelsen att kommunen skulle teckna rabattavtal med lokala cykelhandlare. Avtalet skulle avse rabatt för kommunens anställda vid inköp av cyklar.

Lund på efterkälken
Lunds kommun har som ambition att vara en attraktiv, miljövänlig och hälsobefrämjande arbetsgivare. Lund måste därför komma loss från sin efterkälkeposition i förhållande till andra kommuner när det gäller cykelförmåner. Kommunen måste leva upp till sina uttalade målsättningar och i handling visa att den värnar de anställdas hälsa och välbefinnande genom att stimulera och premiera medarbetarnas övergång från bilresor till cykelresor, både när det gäller arbetspendling och resor på fritiden. Att välja cykel i stället för bil har inte enbart en positiv effekt på medarbetarnas hälsa. När fler resor görs per cykel ökar också möjligheterna att klara av LundaEkos mål gällande bland annat utsläpp av klimatgaser, minskat buller och minskade luftföroreningar.

Både rabattavtal och förmånscykel
Verkställandet av beslutet om rabattavtal med lokala cykelhandlare har fördröjts och det är enligt interpellationssvar i fullmäktige 2022-01-25 oklart när sådana avtal kan erbjudas kommunens anställda. Även om rabattavtal så småningom kommer att tecknas med lokala cykelhandlare utesluter detta inte att kommunanställda också erbjuds att teckna avtal om förmånscyklar. Tvärtom: det ger fler möjligheter för kommunens medarbetare att på fördelaktiga villkor skaffa sig bra och miljövänliga fordon och utrustning för sina cykelresor.
   Att teckna avtal om förmånscyklar är nu ännu förmånligare för kommunens medarbetare. Riksdagen har nyligen beslutat att förmån av cykel inte ska tas upp till beskattning till den del av förmånsvärdet som uppgår till högst 3 000 per år.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår jag därför att fullmäktige beslutar
att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett koncept för att erbjuda kommunens anställda ett brett urval av förmånscyklar.

Martin Luther King lever

 

Jag har skrivit om Martin Hägglunds bok Vårt enda liv tidigare. Mig har den visat hur jag kan arbeta meningsfullt för demokratisk socialism och en bevarad jord tillsammans med mina medmänniskor under den korta tid som återstår. Martin Hägglund använder Martin Luther Kings korta liv, 39 år, som exempel på hur vi håller varandra levande genom att minnas varandra och fortsätta den gemensamma kampen. Jag hoppas förstås att mina medmänniskor ska värdera sina liv på samma sätt och aktivt fortsätta att förverkliga det som bortgångna kamrater trodde på.
   Bojkotten mot de segregerade bussarna i Montgomery 1955 och 1956 var upptakten till den kamp för jämlika rättigheter för svarta medborgare som kulminerade när Martin Luther King höll sitt stora tal ”I have a dream” 1963. Den 6 augusti 1965 undertecknade president Lyndon Johnson rösträttslagen. Det var USA:s stoltaste stund. I själva verket var tiden övermogen för reformen. Segregationen i söder hämmade den utveckling och tillväxt som utmärkte de årens USA. Rasismen var dyr och dum. Åtskilda skolor. Åtskilda löner. Åtskilda toaletter. Åtskilda platser i bussar och tåg. Dåligt rykte i hela världen. Inte bara de svarta, utan flertalet amerikaner ville ha bort skiten som bara ställde till det.
   Det amerikanska etablissemanget upphöjde medborgarrättsrörelsens frontfigur Martin Luther King som var kristen pastor och tillämpade ickevåldsmetoder till nationalhjälte, statyer restes och en helgdag instiftades. Så skulle rasismen i USA vara ett minne blott. Det är 57 år sedan. Idag är rasismen värre än då.
   Men Martin Luther King var inte någon onkel Tom som nöjde sig med formella rättigheter. Han ville avskaffa de ekonomiska orättvisorna i USA som också drabbade fattiga vita. En vecka efter det att presidenten undertecknat rösträttslagen utbröt kravallerna i Watts. Städernas getton var medborgarrättsrörelsens nya frontlinje. Målet var att avskaffa fattigdom, förhindra exploatering av arbetare och skapa ekonomisk rättvisa. King höll fast vid ickevålds-linjen, medan andra ledare förespråkade våldsmetoder och svart nationalism.
   ”Jag tror att det måste till en ombildning av hela samhället, en värderingarnas revolution”, sa King i en intervju 1967. Han förespråkade bland annat en garanterad årlig inkomst för att avskaffa fattigdomen. President Johnson mottog regelbundet PM från FBI med titeln ”Martin Luther King Jr – säkerhetsfråga – kommunist.”

Den 3 april1968 reste King till Memphis, Tennesee, för att som representant för sin rörelse Poor Peoples Campaign tala vid den lokala fackföreningsrörelsens protestmöte mot allvarliga missförhållanden i renhållningsarbetarnas situation. Han hade feber och ont i halsen, saknade manus och hade helst velat slippa, men talet blev en succé. 2000 fackföreningsmedlemmar hade kommit till pingstkyrkan Mason Temple för att höra honom. Han förespråkade generalstrejk som en kampmetod utan våld. Nästa dag, den 4 april blev han mördad utanför motellet där han bodde.

”Det har gått mer än 50 år sedan King mördades. Varken hans idé om en radikal värderingsrevolution eller hans vision om demokratisk socialism utvecklades någonsin. En sådan utveckling är vår uppgift”, skriver Martin Hägglund i Vårt enda liv.
   I sin bok visar han att det kapitalistiska måttet på social rikedom är självmotsägande och kräver en omvärdering av värde. Den demokratiska socialismens tre principer är socialt tillgänglig fri tid, gemensamt ägande av produktionsmedlen, och arbete som utförs av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.
   Martin Hägglund utgår från att vi bara har ett enda liv, vilket innebär att livet oändligt värdefullt och våra engagemang och ideal spröda och sårbara, men att vi måste tro på dem och verka för dem.  Vi ska alla ska förlora våra liv och vi sörjer våra döda eftersom det endast är i våra minnen och engagemang de kan finnas. Vi är alla beroende av varandra. Därför ska vi göra vad vi kan men också få vad vi behöver.
   Martin Hägglund använder Martin Luther Kings liv och gärning som exempel, visar hur Kings idéer utvecklas i det praktiska genomförandet, hur de misstolkas och förvanskas, hur de stoppades genom skottet den 4 april 1968, men hur vi gör dem levande igen genom att minnas dem, utveckla dem och genomföra dem.
Gunnar Stensson