Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Sprid flygblad om att utreda E22 projektet mer

 Hej alla!

Som det står i länken här, sprider vi flygbladsutdelningen till flera orter och med detta ökar antalet som skriver på uppropet angående motorvägsutbyggandet. Vi behöver fler som vill dela ut flygblad, samla namn och hjälpa till.
Hittills har vi planerat dessa tider och platser för utdelningen:

Lund: 24 feb., onsdag, 13:00, i hörnan Tornavägen och Tunavägen. Vi fortsätter att sprida flygblad i Lund. Anmäl dig här när du kommer!

Eslöv: 26 feb., fredag, vi samlas vid Eslövs tågstationen 13:15 för mat och sällskap. Vi delar flygblad fr 14:15 till 17:00 på stan och vid järvägstationen.

Malmö: 19 feb., fredag, cykelställ vid Malmö Central, kl. 10:30. Ella leder!

Höör: 19 feb., fredag, samlas vi vid Höörs Gästgiveri, Gamla torg 4, 243 30 Höör kl 13:15 för en subventionerad lunch. Kl 14:15 delar vid ut flygblad runt stan. Vi samlas sedan vid järvägstationen 15:30 och efteråt går vi med flygblad åt olika håll tills 17:00. Anmäl dig här!

Februarimorgon med gäss av Gunnar Stensson

 

Solen är så intensiv, himlen så blå, luften så klar, isen så gnistrande, snön så vit, frosten så bitande, när vi efter att ha passerat i järnvägens skugga kommer ut på de böljande fälten mellan Flackarp och Trolleberg och plötsligt möts av en mäktig syn: tusentals gäss, tätt tillsammans, vaggande, lugnt kacklande, betande den höstsädens gröna strån som sticker upp genom snön. Vi närmar oss försiktigt, tyst och sakta, vill gärna se och inte störa, men blir upptäckta av en vaksam gås som sträcker på halsen och plötsligt flaxar med vingarna och med ett skri flyger upp, följd av tusen artfränder, som nu, skriande, med ett brus av vingar, gör en lång lov över de vita vidderna för att så småningom slå sig ner längre bort. Ett par självständiga gäss stabbar lugnt kvar.
 

 

Inställda prov

 De nationella proven är inställda, offer för pandemin. Nationella prov och betyg har övergått från att vara en testkörning man vill ska stämma och något elever söker till högre utbildning med – till att vara lärares, skolors, kommuners och politikers bästa reklam i en konkurrensutsatt marknadsskola.

   Höga mättal kan ge lärare förstalärartjänster, skolor bättre chans att sälja in sig (och därför mer skolpeng) och få kommunpolitiker att framstå som mer kompetenta. Bättre mättal är bättre karriär, också om talen inte stämmer.
   De nationella proven – så slängs svenska elevers bildning under bussen, Jenny Maria Nilsson, SDS 14/2. Läs hela artikeln!

Får dammarna vid Höje å vara kvar? av Gunnar Stensson

 Nu fattar fullmäktige beslutet om Källby reningsverk. Det kan bli avgörande för dammarnas framtid.

   Dammarnas existens är beroende av det ständiga flödet från Källby reningsverk av vatten som genomgått mekanisk, kemisk och biologisk rening. 
   Höje å blir renare när den flyter förbi reningsverket! Det av jordbruk och industrier nedsmutsade åvattnet blir då utspätt av det rena vattnet från reningsverket.
   85 procent av åns föroreningar kommer från samhällen, jordbruk och industrier högre upp i ån. Ur miljösynpunkt borde föroreningarna bekämpas vid källan.
   Man har talat om möjligheten att bevara flödet genom dammarna genom att leda Lunds dagvatten dit. Mot det kan för det första invändas att dagvattnet inte utgör ett jämt flöde. Under en varm torrperiod om sommaren sjunker det till noll. Då förvandlas dammarna till träsk.
   För det andra är dagvattnet från Lunds gator och torg långt ifrån giftfritt. Framför allt innehåller det en mängd avfall från bildäck.
 

 

Dagvattenutsläppet vid Knästorp har ibland färgat stränderna svarta. Kommer det in i dammarna förgiftas växter och fåglar – och utsläppen i Öresund blir mer förorenade.
   Det har påståtts att Källby vattenverk är omodernt för att det inte har teknik för att rena läkemedel.
   Det har inga vattenverk i nuläget. Men en sådan rening kan anläggas inom reningsverkets nuvarande område för en rimlig kostnad.
   Det har sagts att dammarna stinker. Det kan vi som dagligen gått där i decennier konstatera är lögn.
   Men de skulle kanske börja stinka om de gång på gång torrlades. Och fylldes av döda grodor, rutten fisk och förgiftade fåglar.
   Att spola Lunds avloppsvatten genom en tunnel till Sjölunda innebär ett jättelikt och dyrt ingrepp i naturen.
   Att koncentrera reningen till en väldig anläggning i Sjölunda innebär en säkerhetsrisk.
   Dessa – och många fler argument – är överflödiga om Lunds kommunfullmäktig har fattat det riktiga beslutet att bevara och utveckla Källby reningsverk när du läser detta.
   Om inte behövs argumenten i kampen för att riva upp ett destruktivt beslut.
   De kan också vara viktiga om man uppskjuter beslutet i avvaktan på ytterligare utredningar, inte minst om kostnaden.

Varför har Sverige övergett sin politik för fred och avspänning?

 Sverige vågar inte längre föra en självständig utrikes och säkerhetspolitik skriver bland andra Thage G Peterson, (S), Pierre Schori (S), Maj-Britt Theorin (S), Birgitta Ham-braeus (C) och Sven Hirdman i en debattartikel i DN.
   Sydsvenskans huvudledare 16/1 påstår att alliansfriheten och den självständiga utrikespolitiken inte finns nu och att den ”inte var på riktigt tidigare heller”. Den ska inte heller finnas i framtiden, tycker Sydsvenskans ledarredaktion.
   Men ibland har Sverige vågat föra en självständig utrikespolitik. När Olof Palme 1972 fördömde USA:s bombningar av Hanoi till exempel. Då drabbades vi av sanktioner. Sedan förlorade USA Vietnam-kriget. Fördömandet gjorde både Nixon och Sydsvenskan rasande.
   Nu, nästan femtio år senare, är Sydsvenskan fortfarande lika konsekvent USA-anpasslig, trots krigsförbrytelserna i Irak 1973 som gjorde hela Mellanöstern till ett terrorhelvete.
   Debattörerna däremot vågar vara självständiga. Det har de länge varit. Och det ska de hedras för.           

Klimatupphettningen ett existentiellt hot för Kina av Gunnar Stensson

 Himalayas glaciärer är nödvändiga för Kinas vattenförsörjning. Gula floden, Yangtsefloden och Mekong rinner upp i Tibet, som brukar kallas Kinas vattentorn. Kina har lika stor vattenkonsumtion som USA men fem gånger så stor befolkning.

   Över 40 procent av Kinas odlingsbara jord är förorenad eller förtorkad. Vattnet från Tibet är en förutsättning för Kinas livsmedelsproduktion.
   Därför har Kina anslutit sig i Parisavtalet och satt upp ambitiösa klimatmål. Målen kommer att vara svåra att genomföra eftersom Kina är världens största producent och konsument av kol, vilket allvarligt försämrat luftkvaliteten i Kinas jättestäder. Klimatmålen måste genomföras och de måste snart få avsedd effekt.
   Den 7 februari förfärades vi av glaciärkollapsen i nordvästra Indien. Det är en påminnelse om klimatupphettningens konsekvenser. Indiens vattentillgångar är rikare än Kinas och det största hotet mot landet är havsnivåhöjningen, som ju också är klimatrelaterad.
Källa Tim Marshall, Geografins makt.

Höghastighetsbana på bropelare – bättre och billigare av Gunnar Stensson

 

VB har länge förordat att höghastighetsbanan Stockholm – Malmö ska byggas på järnvägsdäck som vilar på bropelare. Som i Kina och Japan. Det mycket blir snabbare och billigare. Dessutom befriar det oss från de ytkrävande banvallarnas barriäreffekt, som vi här i Klostergården blivit mycket besvärade av under det tidslukande fyrspårsbygget.
   I VB tänkte vi oss att höghastighetstågen skulle komma flygande över slätten, göra uppehåll i Brunnshög och sedan flyga vidare till Malmö. Ulf Nymark (MP) är den ende som kommenterat förslaget, men då bara för att kritisera placeringen av stationen i Brunnshög.
   Nu har Skanska arbetat fram en rapport som visar att vårt förslag var realistiskt. Erik Magnusson presenterar rapporten i Sydsvenskan 18/2 under rubriken Studie: Banan miljarder billigare med landbroar.
   Upphöjda järnvägsspår kallas landbroar, får vi veta. Banan kan byggas med prefabricerade järnvägsdäck som vilar på bropelare. I stadsmiljöer kan banan övertäckas så att den går i tunnlar. Det kan ha betydelse om Lund vill ha höghastighetsbanan i centrum, som Ulf Nymark ville. Tunnel i luften i stället för under jorden. Höghastighetsbanan kan byggas snabbare och billigare än en traditionell järnväg på banvallar.
   Vi återkommer nog till höghastighetsbanan på bropelare flera gånger.