Ingen VB nästa vecka

Redaktören tar sig en veckas semester och återkommer med nästa nummer den 13 april. Skribenter och läsare önskas ett skönt minilov.
red

Boklördag i Lund 31 mars

Gösta Hulthén talar om terroristjakt och rättsäkerhet
Det ”krig mot terrorismen” som startade efter 11 september 2001 har förändrat vår värld. Det räcker att peka på krigen i Afghanistan och Irak. Men förändringarna i vårt samhällsklimat, våra rättssystem och allas självklara likhet inför lagen är svårare att beskriva, men samtidigt mer försåtliga och djupgående. I detta ”krig” som nu pågått i 10 år, har demokratiska fri- och rättigheter ofta åsidosatts. Många har frihetsberövats utan rättegång. Den nya terrorlagstiftningen har inneburit att människor frihetsberövats eller svartlistats ekonomiskt på svaga grunder. Svenska regeringar av olika färg har på Säpos inrådan i all tysthet avvisat ”säkerhetsärenden” till tortyrländer, utan rättslig prövning. Rapporten visar att den svenska terroristjakten ensidigt riktat sig mot muslimer. Men massakern i Norge den 22 juli 2011 visar att hotet kan komma från motsatt håll, från islamhatare. Frågan är om ensidigheten minskat vaksamheten mot sådana hot. Charta 2008 vill med denna rapport främst kartlägga i vilken mån svenska myndigheter kränkt mänskliga rättigheter och internationella konventioner i kriget mot terrorismen. Det här är den första samlade genomgången av hur krigets rättslöshet drabbat svenska muslimer.
   När: lördagen 31 mars 2012, kl. 13.00
   Var: Domkyrkoforum Lund
   Fri entré! Varmt välkomna!
Boklördag är ett samarbete mellan Celanders förlag, Afghanistansolidaritet och Folkuniversitetet i Lund.
  
Charta 2008 vill försvara rättssäkerheten och allas likhet inför lagen, och verkar för bredast möjliga stöd för kravet att varken Säpo, våra domstolar eller andra myndigheter får kränka rättssäkerheten, www.charta2008.se.

Musik i Helgeandskyrkan

Lördagsmusik 31 mars kl 17
Gospelmässa
Helgeands Gospelkör under ledning av Boel Videke, Mathias Tofte, bas, Mirjam Wallin, trummor

MÅ 2 april kl 19
The Crucifixion av John Stainer
Helgeandskören, Mikael Sörensson, tenor, Torbjörn Hermansson, bas, Janåke Larson, orgel, Larsåke Sjöstedt, dirigent

TI 3 april kl 19
Stabat mater av Antonio Vivaldi
Ur Messias av Georg Friedrich Händel
Cecilia- och Jubilatekören, Stråkensemble, Hanna-Maria Strand, alt, Staffan Solén, tenor, Larsåke Sjöstedt, organist.

ON 4 april kl 19
Malin Kofoed, tvärflöjt, Boel Videke, piano

International Female Film Festival Malmö

Måndag 2 april kl 18–19 invigs Ifema på biograf Spegeln. Den sjätte upplagan av Ifema omfattar 12 filmer, både dokumentärer och featurefilmer. Festivalen avslutas med "Shorts & Champagne", ett kortfilmspaket omfattandes sex filmer, med svenska och internationella regissörer. Festivalen visar i år filmer från fem kontinenter och har ett speciellt fokus på Afrika.
   Ifema visar filmer som beskriver hur en vanlig dag kan se ut. Eller hur en pojke räddar sin pappas själ. Alla filmer är naturligtvis gjorda av kvinnor.
   Biljetter till hela festivalen kan köpas på Kulturcentralen.

En dag om vänsterns syn på tillväxt

Erik Hegelund, Lina Hjort och Francisco Contreras.
   Tid Lördag 14/4 kl 9.30-16
   Plats Kvarnby Folkhögskola - Röda Huset, Industrigatan 4, Malmö
   10-11 Erik Hegelund om synen på tillväxt kopplad till jobb, välfärd,  jämlikhet och miljö. Erik Hegelund är nationalekonom och aktiv i föreningen Vänsterekonomerna. För Vänsterpartiet har han bl a skrivit "Koppla alla våra förslag  till jobben", en delrapport i framtidskommissionens slutrapport till partikongressen 2012.
   11-12 Lina Hjort om synen på tillväxt kopplad till jobb, välfärd,  jämlikhet och miljö. Lina Hjort är jurist och miljöaktivist bl a aktiv i föreningen Klimataktion.
   12-13 Frågor, diskussion 
   13-14 Lunch
   14-16 Francisco Contreras: Tillväxt i nord - konsekvenserna för syd.  Francisco Contreras är ordförande i Latinamerikagrupperna och har suttit i Vänsterpartiets partistyrelse.
   Anmälan senast 6/4 på mail skane@vansterpartiet.se.

Helgeands församlingsgård

Café Torsdag 12 april kl 13.00
Psalmer i påsktiden med Monica Håkansson och Larsåke Sjöstedt. Födelsedagsfirande för inbjudna jubilarer. Medverkan av Magnus, vik. diakon

Torsdagskväll 12 april i Helgeand 19.00
Film: Agora med inledning av Samuel Rubenson
Den vackra men brutala filmen om Alexandria år 392 gör många påståenden som kräver svar från en kunnig person. Hur såg den unga kristna kyrkan på vetenskapen och på den grekiska filosofin? Var det "vi" som rev biblioteket i Alexandria? Var den tidiga kristenheten antisemitisk? Hur såg kvinnans roll ut? Hur såg man på Jesu fredsbudskap denna våldsamma tid? Professorn på Centrum för Teologi och Religionsvetenskap Samuel Rubenson ser filmen (2 timmar) tillsammans med oss och berättar sedan till klockan 22.00 om hur verkligheten såg ut.
Hela vårens caféprogram »
Hela vårens kvällsprogram »

Veckans citat

Jag upprepar därför den fråga som skriker med sin frånvaro i den här debatten: var finns försvararna av feminismens grundläggande krav på social, ekonomisk och politisk rättvisa? Alla ni som betraktar er som demokratiskt sinnade, humanistiskt lagda debattörer och makthavare, ni som på olika sätt råder över forum, debattsidor, teve-program, scensamtal med mera, där man vanligtvis debatterar viktiga demokrati- och rättvisefrågor, var finns er indignation över allt hat? Varför ställs inte extremistbloggarna till svars för alla direkta hot som publiceras på deras sidor?
   Och alla ni som sitter på någon form av makt inom medier, kultur, näringsliv, politik, var finns ert avståndstagande? Var finns ert agerande? Så länge vi låter tystnaden råda kommer vårt samhälle förbli rasistiskt och orättvist. I tystnaden vilar förnekelsen. Motståndet, däremot, är högljutt och organiserat.
Maria Sveland, DN 25/3

Feminism och rasism av Lars-Åke Henningsson

Som jag ser det, går inte rasism och feminism ihop som politiska ställningstaganden. Om man är motståndare till den ena sortens förtryck, bör man vara motståndare också till den andra. Riktigt så enkelt är det förstås inte i den politiska verkligheten.
   T ex kan ju nationalistiska rörelser, inklusive nationella befrielserörelser, mycket väl vara inte bara starkt chauvinistiska utan också utpräglat patriarkala. Det kan man förklara mot bakgrund av att ett nationellt arv mycket väl kan vara starkt konservativt, men också av att motståndskampen lätt får en machoprägel, inte minst när den blir väpnad.
   Feminismen har i allmänhet ett betydligt bredare perspektiv , vilket bl a kommer till uttryck igenom begreppet ”intersektionalitet”, som introducerades på 90-talet.

Hedersvåldet
Att kvinnor inom ett högerpopulistiskt riksdagsparti försöker att använda sej av hedersvåldet för att nedsvärta särskilt muslimer och araber, det är knappast något att förvåna sej över. Att Vänsterpartiet i Malmö för inte så länge sen, enligt vad jag läst om i Sydsvenskan angående diskussioner i kommunfullmäktige där, hade problem att förhålla sej rationellt till hedersvåld är desto mera anmärkningsvärt.
   Även om hedersvåld är mest känt i samband med kvinnoförtryck i Mellanöstern, så är det inte alls begränsat, vare sej geografiskt eller som riktat mot kvinnor. I grund och botten handlar det om släktgrupper som konkurrerar om samma rörliga naturresurser, i första hand boskap. På grund av rörligheten är det svårt att upprätthålla en direkt kontroll, utan kontrollen baseras på hot. Det gäller att sätta sej i respekt, att förvara sin ”heder”. Hedersvåld handlar alltså om att hävda sina anspråk på en svårförsvarad äganderätt.
   Kvinnor kan höra till det som ingår i en sådan patriarkal släktkontroll, eftersom familjer kommer överens om utbyte av kvinnor för äktenskap, men kvinnor behöver inte vara indragna i en ”hederskultur” på det sättet, som är typiskt för klansamhällen.
   Hedersvåldet bland boskapsskötarna i Vilda västern var t ex inte alls förknippat med samma slags släktstrukturer, även om det hade en viktig del av sin kulturella bakgrund i de brittiska herdefolkens klaner. Förutom naturligtvis i all filmdramatik, lever väl idag hedersvåldet främst vidare i USA genom vapenfixeringen och beredskapen att använda vapnen när man känner sej eller sin egendom hotad. Det nu uppmärksammade mordet på sjuttonåringen Trayvon Martin är bara det senaste hedersmordet med rasistiska förtecken i raden av många andra, som begåtts när en man kände sin egendom hotad och kränkt av blotta närvaron av en främmande person.

Känsligt perspektiv
Ett ur vänsterståndpunkt rimligt förhållningssätt är att tränga bakom ideologiska dimridåer till bakomliggande ekonomiska maktförhållanden. Det som gör det perspektivet känsligt i sammanhanget är väl att de ekonomiska förhållandena är knutna till de kulturella, och att hederskulturer förs vidare av olika etniska och nationella grupper. Ett resultat av omgörningen  av marxismen till leninism är ju just detta, att ekonomiska konfliktperspektiv väsentligen ersatts med nationella konfliktperspektiv, som lätt får etniska kopplingar. Den här formen av leninism kanske dröjer sej kvar i Malmö? 
   Man kan också tänka sej att spåra en variant av feminismen, som försöker gripa över mer än vad den har täckning för. I ett förnekande av hedersvåldets särskilda karaktär kan man väl urskilja schablonen om alla män som ”talibaner”. En generellare, intersektionell analys, naturlig i vänstersammanhang, kräver betydligt mer nyansering än så.
   Att begreppet hedersvåld kan användas i rasistiska sammanhang, det är klart, men det kan feminism också. Här i Lund inträffade nyligen det märkliga att man i ett icke-rasistiskt sammanhang hade inbjudit Kajsa Ekholm-Friedman att ensam tala om ett ämne som berörde kvinnors mänskliga rättigheter. De som bjöd in henne var uppenbarligen helt obekanta med svensk nutidshistoria!
   Om EU fortsätter att utvecklas i riktning mot Festung Europa, och inte lyckas komma tillrätta med dagens ekonomiska problem, och den risken finns definitivt, så kan demokrati och mänskliga rättigheter lätt få en ideologisk karaktär av privilegier för en gated community, precis som det redan är på en del andra håll i världen.

Mänskliga rättigheter i de ockuperade områdena 2011 avseende Gazaremsan

B'Tselem - Det israeliska Informations Centret för mänskliga rättigheter i de ockuperade områdena presenterar sin årliga rapport.
Original:
Översättningen till svenska är gjord av Rolf Björnson i Malmö.

1. Trots tillbakadragande upprätthåller Israel kontroll över Gazaremsan.
I september 2005 drog Israel tillbaka sina styrkor från Gazaremsan, vilket ökade palestiniernas kontroll över sina liv, främst när det gäller möjligheten att röra sig fritt inom större delen av Gaza. Israel har dock fortfarande avgörande kontroll över stora delar av deras liv. Israel har behållit full kontroll över Gazas luftrum och territorialvatten och de flesta gränsövergångarna på land till och från området. Gazabor som vill resa till Västbanken måste passera genom Israel, vilket kräver tillstånd som de israeliska myndigheterna bara beviljar i sällsynta humanitära fall. Dessutom kontrollerar Israel fortfarande det palestinska befolkning- och skatteregistret p.g.a. tullunionen, både när det gäller Västbanken och Gazaremsan.
   I maj 2011 förklarade Egypten att övergången vid Rafah ständigt skall hållas öppen så att palestinier kan passera. Öppnandet förbättrade Gazabornas rörelsefrihet, och de flesta kan nu resa till Egypten och därifrån till andra länder, utan Israels godkännande. Varor kan dock inte transporteras via Rafah, så Gazaborna är fortfarande beroende av Israel för sin import och export. Dessutom kan invånarna inte nå Västbanken via Rafah-övergången eftersom Israel inte tillåter dem att resa dit via Jordanien.
Läs hela rapporten »

Den kultiverade överklassrasismen av Gunnar Stensson

Flertalet av VB:s läsare minns nog skandalen med de apatiska flyktingbarnen omkring 2005. Vi påmindes om den härom året när Gellert Tamas bok ”De apatiska – om makt, myter och manipulation” kom ut.
   Dåvarande migrationsminister Barbro Holmberg, S, tillsatte en utredning om de apatiska flyktingbarnen där huvudansvaret låg hos hennes vän och granne Marie Hessle. Utredningen kom fram till att de apatiska barnen simulerade och mycket väl kunde utvisas.
   Barbro Holmberg yttrade bland annat att det ”skulle vara en humanitär katastrof” om de apatiska flyktingbarnen fick stanna i Sverige.
   Kritiken blev häftig. Hon fick stöd av dåvarande socialminister Morgan Johansson, S, Lund. De båda statsråden anklagades för ministerstyre.
   Bland de experter som fick Barbro Holmbergs uppdrag att utreda fanns läkaren Thomas Jackson.
   Nu går han med i det främlingsfientliga ”Svenskarnas parti”. Det är ”en nödvändig profilering mot den mångkultur jag jämt och ständigt kritiserat”, säger Jackson.
   Johannes Jakobsson på tidskriften Expo påminner om, att ”Svenskarnas parti” är arvtagare till det nazistiska partiet ”Nationalsocialistisk Front”.
   Thomas Jackson tänkte först engagera sig i Sverigedemokraterna, men uppfattade dem som otillräckligt främlingsfientliga.
   ”Jag har begärt att Sverigedemokraterna ska engagera sig, men det gör de inte. De andra partierna är det ingen idé att höra av sig till.”
   Barbro Holmberg gav Thomas Jackson chansen att påverka invandringspolitiken genom att ge honom makt över de apatiska flyktingbarnen. Den makten förflyktigades efter lång politisk strid. Då gick den frustrerade Thomas Jackson in i ”Svenskarnas parti”.

Överklassen brukar annars skämmas för att gå med i öppet främlingsfientliga eller nazistiska organisationer. Det är lite skamligt att kopplas till gatans och nätets rasism och främlingsfientlighet. Språket är för vulgärt. Anhängarna står för lågt på den sociala skalan.
   Därför har en akademisk, mer högreståndsbetonad vokabulär och teoribildning utformats. Den utvecklas på universiteten, i akademiska avhandlingar och i tidskrifter som Axess. VB 10 behandlade förra veckan begreppen arisering och arabisering.
   Vi är sedan lång tid bekanta med Samuel Huntingtons ”Clash of Civilizations” Civilisationernas kamp, som den svenska upplagan kallas. Den flyttar fokus från ras till kultur och religion. Under 2000-talets krig mot muslimerna, kallat ”War on Terror”, har den utgjort en intellektuell ram. Den används också i SD:s kamp mot ”arabiseringen”
   Den brittiske filosofen Roger Scruton introducerade ordet ”oikofobi” (av grekiskans oikos – hem och fobos – fruktan). Det gav honom möjlighet att på ett ”anständigt” sätt plädera för främlingsfientlighet och rasism. Sina motståndare betecknar han som oikofober – bärare av ett nationellt självhat. Möjligen hämtade han inspiration från Israel där extremistpartiernas angriper medlemmar i den israeliska fredsrörelsen för att vara ”självhatande judar”. Roger Scruton har kontakt med den högerextrema rörelsen i Europa. Han har framträtt som talare bland annat i Belgiens Vlaams Belang.
   En person som använder sig av såväl Samuel Huntington som Roger Scruton för att underbygga en främlingsfientlig politik är professor Svante Nordin i Lund.
   Hans stora bok ”Filosoferna. Det västerländska tänkandet sedan år 1900”, Atlantis 2011, hyllades för sin lärdom i både DN och Sydsvenskan och belönades med, just det, Axess stora pris för årets bästa fackbok.
   Det ger honom en plattform för att oemotsagd argumentera för nationalism och främlingsfientlighet. Kodordet är alltså oikofobi – nationellt självhat.
   En tidig oikofob, också han professor i Lund, var Esaias Tegnér som i sin stora Sång den 5 april 1836 fastslår:
”All bildning står på ofri grund till slutet.
Blott barbariet var en gång fosterländskt.”

Till Kommunrevisionen i Lunds kommun av Sven-Bertil Persson

Hemställan om granskning av Kommunstyrelsens handläggning av ärende bygg- och fastighetsmässa MIPIM 2012 Dnr KS 2011/0755

Vid sammanträde 2011-10-17 beslutade Kommunstyrelsens arbetsutskott att Lunds kommun skulle medverka i MIPIM år 2012, dvs. en bygg- och fastighetsmässa i Cannes. (Sammanträdesprotokoll från Kommunstyrelsens arbetsutskott gällande det aktuella beslutet bifogas. Frågan om deltagande i MIPIM behandlades vid ytterligare ett tillfälle, 2011-11-28 men beslutet gällde då enbart vilka personer som skulle representera Lunds kommun).

Undertecknad hemställer att Kommunrevisionen granskar huruvida Kommunstyrelsens Arbetsutskotts beslut i rubricerade ärende har handlagts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Mera specifikt anser jag att följande frågeställningar behöver belysas av revisionen:
  1. Är det i enlighet med gällande rutiner att beslut tas utan att dokumenterat beslutsunderlag föreligger?
  2. Medger reglerna för beslutsfattande i ekonomiska frågor att Kommunstyrelsen/ Kommunstyrelsens Arbetsutskott kan fatta beslut utan någon som helst beslutsmotivering?
  3. Är det förenligt med god ekonomisk hushållning att Lunds kommun fattar beslut om specifika åtaganden utan att i beslutet ange kostnader för åtagandet?
  4. Följer kommunen upp och på ett adekvat sätt utvärderar deltagandet i mässan?
Sven-Bertil Persson
Fullmäktigeledamot för Demokratisk Vänster

Grundskolan 50 år av Gunnar Stensson

Domen över den decentraliserade grundskolan: ”Dags att förstatliga!” säger Pehr Tullberg, Skolverkets generaldirektör 2003-2010

Under mina år som ordförande i Utbildningsnämnden deltog jag vid flera tillfällen i konferenser där Skolverkets generaldirektör Pehr Tullberg medverkade. Han är en lågmäld, eftertänksam talare. Nu bidrar han till skoldebatten med ett tungt inlägg, en avgörande sammanfattning, en dom över ett sjukt system. Han skriver bland annat (DN 25/3):
   ”Den svenska skolan utvecklades under kort tid från en av de mest centralt reglerade till en av de mest decentraliserade.”
   ”Decentraliseringen har påverkat svensk skola med ökande orättvisa och minskad likvärdighet. Idag är skolan inte likformig, men heller inte likvärdig.”
   ”Men nåddes de uppsatta målen? Blev skolan mer effektiv i förhållande till elevernas kunskapsresultat? Tyvärr är svaret ett klart nej.
   ”De svenska grundskoleeleverna har sannolikt aldrig presterat så bra som vid 1990-talets mitt – innan konsekvensen av decentraliseringsreformerna gav sig till känna!”
   ”00-talets skolutveckling visar att det är svårt att upprätthålla likvärdigheten i ett decentraliserat system med kommunerna som huvudman, kompletterat av ett allt större antal fristående skolor.”
   ”Därför menar jag att grundskolan ska vara statlig. Vi bör aldrig acceptera att det är elevernas bakgrund och bostadsort som blir avgörande för hur väl skolan – och eleverna – lyckas!”

Expressen fortsätter debatten i huvudledaren med rubriken ”Förstatliga skolan” 26/3. ”Alla barn har enligt lag rätt att få hjälp att nå Kunskapsmålen. Och ingen liberal demokrati kan acceptera något annat än att skolan jämnar ut livschanser.”

DN:s ledarredaktion hade samlat sig till en reaktion den 27/3. Lika lite som Expressen ifrågasatte DN Per Tullbergs påståenden. Däremot ställer ledaren frågan hur ett förstatligande skulle gå till. Och uttrycker en farhåga för att pendeln i svensk politik skall slå tillbaka för långt. Det handlar förstås om att bevara den lukrativa friskolan.

Vänsterpartiet och Folkpartiet står bakom kravet på förstatligande. Det är ett omaka par, men kanske kan de var på sin kant till slut dra med sig de övriga partierna. För vänstern blir kanske MP besvärligast. De har länge stått för en nyliberal skolpolitik. I den nu aktuella debatten har de varit mycket tysta. I Lund fördröjde de införandet av fria skolmåltider flera år. De är starkt för friskolorna. Socialdemokraterna har kanske svårt att ta kritiken mot kommunaliseringen. På den borgerliga sidan kommer motståndet främst från Moderaterna och Centerpartiet.

Den korrumperande skolpengen av Gunnar Stensson

Ett inslag i morgonekot 27/3 kom mig att sätta filen i halsen. En lärare berättade hur han kallats till rektorsexpeditionen. Där inne satt rektor, biträdande rektor, en av ortens ledande företagare och hans förorättade dotter, som fått Icke godkänt i ett ämne.
   Att ställas inför denna domstol var ytterst obehagligt. Läraren hade starka argument: flickan hade varit frånvarande från en stor del av lektionerna och gett prov på mycket dåliga kunskaper.
   Han stod på sig. Ett par andra lärare vittnade om hur de i liknande situationer gett vika, De ville inte riskera sin fortsatta anställning eller lägre resultat i löneförhandlingarna.
   Tack och lov för den fasta statliga lön och anställning som gjorde mig fri och självständig i förhållande till rektorer och kommunpampar, liksom i förhållande till dryga miljonärer och deras bortskämda döttrar, tänkte jag. Att undervisa i dagens skola hade jag inte stått ut med.
   Sedan jag lugnat mig fortsatte jag att sleva i mig den kalla filen.

När eleven blev peng  
De bakomliggande faktorerna är skolpengen, det fria valet och konkurrensen om eleverna. För skolorna är varje elev är en peng. Det gäller att roffa åt sig så många pengar som möjligt och vaka över dem man redan stoppat i kassakistan. Medlet är betygen. Målet är vinsten.
   Därför låter sig tillräckligt många lärare korrumperas, genom girighet eller rädsla, för att vi ska få en skenande betygsinflation.
Också rektorer ger ibland vika för hot och mutor. En skolledare ska se till att skolan går med vinst, dvs raka åt sig så många tvåbenta ”skolpengar” som möjligt. Han kan anlita en reklamexpert som driver tesen att ”på vår skola får samtliga elever gymnasiebehörighet”.
   Kunderna, alltså eleverna och föräldrarna, flockas till hans skola. Sen gäller det att ge dem det man lovat. Ve den lärare som sabbar resultatet. Och ve den rektor som inte låter piskan vina över kollegiet. Han blir inte gammal. Samtidigt måste alla inblandade le och smila, le och smila.
   Ordföranden för rektorsförbundet uttalade sig. Han menade att det var ganska få rektorer som lät sig korrumperas. Och det är säkert sant.
   Det var skolpengen som gav de stora koncernerna chansen att ta över större delen av den lukrativa friskolemarknaden, göra vinst, smita från skatt och berika sig
   Jag har i levande minne den proteststorm som bröt ut vårterminen 2007, när den borgerliga majoriteten införde den korrumperande skolpengen. Röd i ansiktet, men ståndaktig, hukade sig skolpengs- entusiasten och nyliberalen Lars Hansson inför den massiva kritiken från föräldrar och elever. Fräckt medgav han att förändringen främst gynnade Lunds friskolor och att det var meningen med förändringen.
   Under årens gång har skolpengssystemet i Lund efter kritik modifierats något. Dessutom är det nu nya elever och nya föräldrar som möter ett korrumperande system som redan etablerats. Det är ju självklart inte så att det bara är friskolorna som medverkar till betygsinflationen. De kommunala skolorna måste ju försvara sina kunder och ge dem valuta för sina skolpengar. I Lund fungerar betygsinflationen mest genom att leda till att den höga betygsnivån består, trots att kunskaperna undergrävs, vilket de så kallade avnämarna, Lunds universitet och andra högskolor beklagar.
   I sommar träder flera nya bestämmelser i kraft. Förhoppningsvis leder de till att åtminstone några missförhållanden avskaffas.

Lagstifta om mindre skolklasser av Gunnar Stensson

Det är Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund, som ställer kravet i Svenska Dagbladet 27/3.
   Tanken att låta alla elever gå i sammanhållen klass är rätt, skriver hon, men det förutsätter mindre grupper. En klass med 25 elever ger inte lärarna reell möjlighet att individualisera.
   Elevernas resultat är bättre i mindre klasser än i större, enligt en aktuell PISA-undersökning. Skillnaden blir bestående. Elever som gått i mindre grupper får högre lön när de kommer ut på arbetsmarknaden.
   Innan skolan kommunaliserades fanns det regler för högsta tillåtna klasstorlek. Metta Fjelkner kräver att det lagstiftas om delningstal i skollagen. Staten ska reglera elevantalet i klasserna, men det ska grunda sig i forskning och lärares beprövade erfarenhet.
   ”Det krävs ett tak på låt säga 20 elever i högstadieklassen för att grundskolan ska leva upp till ambitionen i riksdagsbeslutet 1962 att ge alla elever likvärdiga kunskaper och färdigheter.”
   Drömmen om en skola med nationellt likvärdiga kunskaper ska bestå och bli verklighet.

En skola som cementerar sociala mönster av Gunnar Stensson

I en debattartikel i DN 27/3 skriver socialdemokraternas talesman Ibrahim Baylan att skollagen är föråldrad. Han presenterar 8 politiska förslag för en jämlik skola.
   Han konstaterar inte bara att skolans resultat blir allt sämre, utan framför allt att den svenska skolan förlorat sin tätposition när det gäller likvärdighet så att Sverige nu hamnar på samma usla nivå som Tyskland och USA.
   För att höja kvaliteten måste man satsa på investeringar i lärare och skolledning. Nedan några av förslagen
 • En sammanhållen skola. Det är grunden för en jämlik skola där alla elever når målen.
 • Resurser efter elevernas behov. Skollagen ändras så kommunerna tvingas fördela resurserna efter skolans behov.
 • Blandade elevgrupper. Blandade grupper ger bättre resultat för alla elever
 • De bästa lärarna till skolor med störst utmaningar
 • Utveckla mottagandet av nyanlända elever
 • Positiva förväntningar och inkluderande förhållningssätt.
 • Mindre individuellt arbete i skolan. Det myckna egenarbetet och grupparbetena har lett till sämre kunskaper och större segregering.

Många av de socialdemokratiska förslagen är goda och har brett stöd. Det som sticker i ögonen är att ingenting sägs om kommunaliseringen och decentraliseringen, påpekar Metta Fjelkner, LR. Segregeringen och decentraliseringen borde ha förts på tal. ”Jag saknar analysen. En orsak till segregeringen är att skolan är så decentraliserad. Vilket ansvar borde staten ta för att vi ska få en skola som är likvärdig och mindre segregerad? Jag önskar att Baylan hade vågat öppna upp för en debatt i den frågan”, sa Metta Fjelkner DN 28/3.
   Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, håller med. Segregeringen är skolans största utmaning. Likvärdighet var en gång den svenska skolans paradgren. Det måste framför allt bli attraktivt för lärare att jobba där de tuffaste utmaningarna finns.

Mobbank? /j

När jag vid jul ville sätta in 3000 kr möttes jag av en störtskur frågor. Vad pengarna skulle användas till, var fått dom ifrån samt om kvitto på uttaget, avsett för eget konto. Redan innan krävs leg. vid insättning och klargjordes att ingen gräns fanns, för korsförhör av kassafröken. Ordväxlingen blev efterhand riktigt animerad då upplevelsen kändes Kafkaidiom, DDR-aktig, kränkande.
   Man undrar om ligger omdömen och direktiv när biträdet loggat in på kundkontot. Typ" Har kritiserat Nordeachefers bonusar inför andra kunder. Tracka!" eller "Fattig djävel, se till han byter bank så vi kan stänga även detta kontor utom för goda medelklassplacerare". Som med V. Stationstorget. Sparbetinget för strålande vinsten samt chefsbonusar måste ju tas endera ifrån. Ska Nordea lägga ner även på Stortorget? Lund ståtar ju efter hand med flera statustyngda bankkontor dit plebsen icke mer äga tillträde. Kan turistbyrån månne ordna rundvandring? Och Mårtenstorget, gamla Finn är kluvet, vandaliserat och trist fabriksmässigt. Stackars personal. Telebankens apparat står dessutom i fönstret bak ett skynke och hänt att imposanta damer av utländsk härkomst varit på väg att golva dolde kodspanaren - eller hucklekränkaren, från uttagsautomaten bredvid.
   Nå, åter statens portionsbank. Undras, om jag vägrar korsförhör och nekas service kan man få det skriftligt, med kontrasignering av kontorschefen så FI kan meddelas? Men ju ett branschorgan dit enskilda sakna klagorätt.
   Och kommer ny rad upp nu "Krigsförklaring, har skrivit insändare, ring efter Handelsföreningens väktare!". Men kanske provocerar ni kunder enbart för få lite roliga filmsnuttar till firmafesterna ... Men ingen rånar banker numer så ni kan plocka ner kamerorna.

Medborgarlön del I - De flesta blir förlorare av Ulf Nymark

Efter att Miljöpartiet för fem år sedan i praktiken slopade kravet på medborgarlön (mb-lön) har det till helt nyligen varit ganska tyst kring denna fråga. I år tycks frågan på nytt fått en viss aktualitet. Dels genom några öppna möten i Malmö, och dels genom att Piratenpartei i Tyskland nått anmärkningsvärda framgångar i några delstatsval. Mb-lön är ett av detta partis krav. Huruvida framgångarna beror på partiets inställning till mb-lön ska jag dock låta vara osagt. Det svenska piratpartiet har så vitt jag kunnat utröna inte mb-lön på sitt program, men partiets representant i Europaparlamentet är en ivrig propagandist för denna reform.  I två artiklar kommer jag att granska mb-lön och vad det innebär. I den första artikeln presenteras själva idén och beskrivs de ekonomiska konsekvenserna för olika grupper av medborgare. I kommande VB-nummer tar jag bland annat upp följderna på det samhälleliga planet.

Medborgarlön - vad är det?
Mb-lön kan ju låta rätt sympatiskt – men vad är det egentligen? Ska man få betalt för att vara medborgare? Ja, i princip är det just det som är tanken bakom mb-lön. Fast man ska nog inte se detta med ”medborgare” som en juridisk status, utan mera som att man som invånare i ett land (eller kanske kommun) ska få en garanterad grundtrygghet. (Mb-lön lanseras under olika beteckningar: basinkomst, grundinkomst, grundtrygghet, garantiersättning etc. För enkelhetens skull använder jag beteckningen ”medborgarlön” som en samlingsbeteckning för alla varianter.)

Utan krav
Mera precist definieras mb-lön som ”en ovillkorlig basinkomst som ges alla utan krav på någon form av motprestation”. Det är den definition som ges av den organisation som något pretentiöst kallar sig ”Folkrörelsen för medborgarlön” (fortsättningsvis förkortat FFM). Svenska Anställningslösas Landsorganisation, Salo*, som pläderar för mb-lön, ger en snarlik definition, liksom för övrigt tyska Piratenpartei. (Samtliga citat i denna text är hämtade från respektive organisations hemsida).

Ersätter socialförsäkringarna
Men vad är då syftet med mb-lön? Tanken är att mb-lön helt eller i huvudsak ska ersätta nuvarande social- och arbetslöshetsförsäkringar m m. Salo vill ”göra AF, FK och socialkontoret överflödiga”. Samma tankegång finns också hos FFM, den del av statsapparaten (hit räknar jag även den verksamhet som kommunernas Socialförvaltningar bedriver på grundval av speciallagstiftning) som handhar välfärdssystemen ska skrotas eller i varje fall reduceras till ett minimum.

Du behöver inte jobba om du inte vill
Mb-lön träder alltså in när en person på grund av arbetslöshet och sjukdom eller andra omständigheter inte kan försörja sig själv. Men eftersom mb-lön ska ges utan krav ska den inte ses som enbart en reform som ersätter nuvarande socialförsäkringar. Eftersom mb-lön är ovillkorlig och gäller alla räcker det ju med att visa att man inte har en anställning och/eller inte kan jobba för att få lönen. Den som av olika anledningar helt enkelt inte vill jobba får ändå en grundtrygghet. FFM ser också mb-lön som en ersättning för det obetalda arbetet i hemmen”. Kärnan i mb-lönskonceptet är alltså att alla har rätt att uppbära en lön utan krav på någon form av motprestation och att lönen är lika för alla (möjligen med undantag för minderåriga).

Hur stor blir din lön som medborgare?
Två ekonomiska spörsmål är förstås helt avgörande när det gäller mb-lön. Det första är: vilken nivå tänker sig förespråkarna att mb-lön ska ligga på? Både enskilda förespråkare och organisationer med mb-lön på programmet är väldigt tystlåtna på denna punkt. Salo har så vitt jag har kunnat finna inte sagt någonting om nivån, eller för övrigt hur mb-lön ska fungera: ”hur det kan se ut kommer Salo att presentera senare”, heter det. FFM säjer att nivån ”bör vara så att den åtminstone täcker basbehoven, dvs normala kostnader för mat, boende och dylikt”. Man nämner också som exempel en lön i storleksordningen sex eller sju tusen kronor i månaden. Huruvida dessa summor avser netto eller brutto framgår inte, men man kan väl anta att det är netto.

Konsekvenser
Vad skulle konsekvenserna för den enskilde individen bli om medborgarlön i den storleksordning som FFM anger eller något högre, säj 8000 kronor infördes? För dem som har en heltidsanställning skulle konsekvenserna för de flesta vid sjukdom och föräldraledighet bli ganska förödande. Högsta sjukpenningberättigade lön ligger i dag i storleksordningen 27000:-, vilket ger ett tak på dagpenningen på ca 22000:-/månaden minus skatt. De flesta löntagare ligger förstås under det taket, men väldigt många får vid sjukdom eller föräldrapenning, där taket för övrigt ligger högre än för sjukpenning, ut betydligt mer från försäkringen än de 8000:- som mb-lön skulle ge. (Att konstatera att ersättningarna från Försäkringskassan i allmänhet ligger på en högre nivå än mb-lön är givetvis inte detsamma som att förneka de repressiva inslagen i FK:s verksamhet idag).

A-kassa kontra medborgarlön
Beträffande a-kassa så är det förvisso sant att den har urholkats på ett brutalt sätt.  Men ändå: trots de låga nivåer som råder idag kommer ändå ett ganska stort antal löntagare vid arbetslöshet att få en lägre ersättning från mb-lön än vad dagens a-kassa ger. (Maxbeloppet i a-kassa är per månad 14 960:- minus skatt).

Försörjningsstöd kontra medborgarlön
Men för dem som inte är inne i försäkringssystemen skulle väl mb-lön ge bättre ekonomiska villkor vid sjukdom och arbetslöshet? Ja, kanske. Men det är inte givet. Det beror på dels på vad mb-lön-förespråkarna tänkt sej beträffande barn om de också ska ha mb-lön eller inte. Det går inte att få klarhet i hur de ser på barnmb-lön. Det beror också på vilka boendekostnader som den som fått skifta försörjningsstöd till mb-lön har. Bor vederbörande med en hyra på fem eller sextusen i månaden (vilket tyvärr inte är någon ovanlig nivå) blir det inte mycket kvar till övriga utgifter. Mb-lön kan jämföras med normen för försörjningsstöd som ger cirka 6000 för två sammanboende vuxna och ca 4000:- för ensamstående plus boendekostnader och möjligheter att få andra kostnader täckta av stödet. Och givetvis med tillägg för barnfamiljer.

Boendekostnader och mb-lön
Mb-lönen ska ju täcka basbehoven, inkl. kostnader för boende. Vid nivån omkring 8000:- kr/mån gäller det förstås att se till i första hand för ensamboende vuxna att se till att ha en mycket låg boendekostnad. Att klara av amorteringar för lån för bostadsrätt eller småhus i tillväxtorter på en mb-lön kan det knappast bli tal om mer än i undantagsfall. Om det nu överhuvudtaget kommer att gå att få lån för dem som lever på mb-lön. Längre sjukskrivningstider kommer också att driva många i relativt nybyggda bostadsrätter och småhus att sälja sin bostad och flytta in i billiga hyresbostäder. De billiga hyresrätterna kommer nog inte att räcka till. Lägenhetsytorna och bostadsstandarden i övrigt behöver minskas dramatiskt. (Kanske till 10-12 kvm som i de studentbostäder AF Bostäder vill bygga). Men en sådan omställning av bostadsstandarden tar många decennier att genomföra.

De flesta förlorar på medborgarlön
Slutsatsen av detta blir att för de flesta heltidsarbetande lönarbetare blir ett i många fall ganska kraftigt inkomstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet. För dem som idag har försörjningsstöd kan det möjligen i vissa fall bli en ekonomisk vinst, men det är tveksamt om en majoritet av dem som idag är hänvisade till försörjningsstöd får en höjd levnadsstandard. Försäkringsbranschen kommer att få gyllene tider med en tillströmning av de medborgare som känner sig tvingade att teckna privata sjukförsäkringar och arbetslöshetsditon som komplement till den knapra mb-lönen. Mb-lön leder sålunda till en accelererande privatisering av trygghetssystemen. För dem som har råd att betala för försäkringarna, förstås.

* Rent parentetiskt kan noteras att Sveriges anställningslösas landsorganisation, valt en ödestyngd förkortning av organisationens namn.  Endast en grav accent på sista bokstaven i skiljer organisationens namn från namnet på den fascistiska stat som etablerades i den tyskockuperade delen av Italien hösten 1943. Salòrepublikens ”regering” hade sitt säte i staden Salò vid Gardasjön. Formellt var Benito Mussolini ledare för staten, men reellt var det Nazityskland som styrde och ställde.

Gör Lunds stadskärna fotgängarvänlig - Etablera gågator och gångfartsområden av Demokratisk Vänster!

Motion till Lunds kommunfullmäktige
Lund utmärker sig från de allra flesta svenska städer på ett alldeles speciellt sätt: det finns inga gågator i stadskärnan. Inte en enda meter av Lunds centrala gatunät är gågata. Vad som finns är ett antal s k behörighetsreglerade gator med varierande regelverk. Lilla Fiskaregatan är det närmaste man kan komma en gågata, men reglerna skiljer sig på ett par väsentliga punkter från dem som gäller på en gågata.
   Fordonstrafik är inte förbjuden på Lilla Fiskaregatan och fotgängarna måste hålla sig undan för fordonstrafiken. Ickemotordrivna fordon får köra utan några restriktioner. För motorfordon är transporter till fastigheterna tillåtna under en del av dagen. Men på Lilla Fiskaregatan och alla andra gator med liknande reglering måste de gående väja för fordonstrafiken och fordonen får – om vi förstått saken rätt - färdas i samma höga hastighet som råder i övriga stadskärnan, dvs 30 km/tim. Så ser det ut i hela stadskärnan: fordonstrafik får köra i 30 km/tim och de gående måste hålla sig på sin kant på gatan för att inte störa fordonstrafiken.
   Det mest utmärkande för en gågata är inte att fordonstrafik är förbjuden – för det är den inte. Men de fordon som får färdas där har väjningsplikt gentemot gående och hastigheten är begränsad till maximalt gångfart. Motorfordon får inte köra på en gågata, annat än för transport av gods till affärer o.d vid gatan. Persontransporter med motorfordon för boende vid gatan är också tillåten. För att vara tydliga: i Lunds stadskärna, inkl. Lilla Fiskaregatan gäller att gående måste hålla undan för fordonstrafiken och fordonen får köra så fort som 30 km/tim. På gågatan gäller: fordon måste väja för gående och får inte köra fortare än gångfart (vilket som tumregel brukar anges till ca 7 km/tim).
   Lunds historia av att säja nej till eller fördröja införandet av gågator i stadskärnan är vid det här lång. För att något förkorta historien nöjer vi oss här med att här ta vår början med en motion till fullmäktige år 2000 som föreslog att fullmäktige skulle besluta om att en zon av gågator skulle anordnas i centrum. Fullmäktige ville inte ställa sig bakom förslaget när motionen behandlades år 2001. Majoriteten hänvisade till det då pågående utredningsarbetet med ”Värna och vinna staden”, dvs Fördjupning av översiktsplanen för Lund”. Där minsann skulle frågan om gågator tas upp!
   Fyra år efter att fullmäktige sagt ”jaså” till gågatemotionen antogs ”Värna och vinna staden”. Där heter bland annat att ”i stadskärnan ska motorfordonstrafiken röra sig på de gåendes och cyklandes villkor”. Som konkret åtgärd föreslogs att ”möjligheterna att planera och anlägga gågator” ska prövas i en trafikplan för staden.
   År 2007, två år efter att fullmäktige fattat beslut om att ”pröva” möjligheterna att anlägga gågator tillsattes den s k Centrumutredningen. Ett av utredningens uppdrag var att ge förslag på fotgängarzoner i stadskärnan. I slutet av år 2010 packade Centrumutredningen ner sina fåtaliga dokument och på gågatefronten intet nytt. Så övertogs 2010 den föga framgångsrika Centrumutredningen av Kommunstyrelsens arbetsutskott/Strategisk samhällsplanering.
   I dag skriver vi 2012. Efter fyra års utredande i samband med ”Värna och vinna staden”, efter ytterligare tre års utredande av Centrumutredningen och efter två års strategiskt samhällsplanerande i Kommunstyrelsens arbetsutskott är resultatet noll. Lund har fortfarande inga gågator, inga gångfartsområden (se fotnot!) och inga fotgängarzoner. Det finns inte ens tillstymmelse till förslag om detta.
   Demokratisk Vänster anser att det måste bli ett slut på denna prioritering av fordonstrafik i centrum. Lund kan inte fortsätta att komma långt på efterkälken jämfört med andra svenska och europeiska städer när det gäller gångtrafik i stadskärnan. Det är hög tid att skapa fotgängarzoner, som i huvudsak utgörs av gågator men där även gångfartsområden kan utgöra komplement till gågatorna.

Vi föreslår därför fullmäktige att besluta
att ge berörda nämnder och styrelsen i uppdrag att skyndsamt för fullmäktige redovisa förslag på upprättandet av fotgängarzoner i form av gågator och gångfartsområde i Lunds stadskärna
Sven-Bertil Persson, Cecilia Salemark och Martin Stensson, Demokratisk Vänster

Fotnot: Ett gångfartsområde skiljer sig från en gågata såtillvida att där är motortrafik allmänt tillåten, men väjningsplikt för fordon gentemot gående och gångfart gäller.

Kulturtips

Midnattsdopp - Ribersborgs kallbadhus
På Ribersborgs Kallbadhus 30 mars kl 19:30.
Läs mer »

Sjöflickan och Drakens Dotter
Fritt efter en kinesisk folksaga i regi av sagogurun Margareta Larson, från tre år, Föreställningar på Teater Sagohuset i Lund 25 mars - 1 april.
Fre 30 mar kl. 10:30. Läs mer »

De 7 Dygderna: Kyskhet
Månteatern ger 7 kvällar i folkbildningens tecken utan syrgas och flytväst. Våra teaterimprovisatörer och det akademiska Lund tar ett skamgrepp på De 7 dygderna.
Lör 31 mar kl. 19:00. Läs mer »

Europol, Eurotrash, Eurosport, Eurodisney,
Teatr Weimar den 31/3- 14/4 på INKONST.
Lör 31 mar kl. 20:00. Läs mer »

Carmen
Live från Kungliga Operan på Spegeln i Malmö och Kino i Lund 31 mars kl 15.00
Läs mer »

No Way to Treat a Lady
En humoristisk deckarmusikal. På Lunds Stadsteater 31 mars kl 18. Läs mer »

Pernilla Andersson
på Palladium 31 mars kl 19:30.
Läs mer »

PSYKOTERAPI X5
I ett samarbete mellan Månteatern och Institutionen för psykologi på Lunds universitet presenteras fem fristående iscensättningar. Där får vi titta in i det slutna terapirummet och följa behandlingen av Rickard, familjen Jimenez, Morris, Linda och Gun, 10 februari - 13 maj
Sön 01 apr kl. 16:00. Läs mer »

Z Big Band In Concert
På Palladium 1 april kl 17:00
Läs mer »

TRUE STORIES OF CASTAWAYS AND OTHER SURVIVORS
Den 2/4 kl 19:30 på Palladium. Läs mer »

Matkaravan
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Tis 03 apr kl. 16:00,  Ons 11 apr kl. 16:00
Läs mer »

THE WAY THINGS GO
Den 3/4 på Dansstationen.
Tis 03 apr kl. 12:00. Läs mer »

Matteuspassionen av J. S. Bach
I Lunds domkyrka onsdag 4 april kl 18.30 och i S:t Andreas kyrka i Malmö Långfredag 6 april kl 18.00. Läs mer »

Oslipat, med bl a Anders Johansson och Emma Knyckare
Standup du inte behöver vara full för att uppskatta. På Babel 4 april kl 20:00.
Läs mer »

Hussam Al-Rassam
på Moriska Paviljongen torsdag 5 april kl 21:00. Läs mer »

MACK 5/4 Ann Westin, Mats Andersson & Niklas Larsson
stand-up på La Couronne
Tor 05 apr kl. 20:00. Läs mer »

Världens Snabbaste Allsång®
Världens Snabbaste Allsång® presenterar Påskagille – skärtorsdag & långfredag på Babel. Tor 05 apr kl. 21:00. Läs mer »

Manon
Direktsänt från The Met på Biograf Spegeln och Kino 7 april. Repris 8 april.
Lör 07 apr kl. 18:00. Läs mer »

Current 93 (UK) LIVE
På Babel 7 april kl 20:00.
Läs mer »

H.P. Lange & the Delta Connection
Prisbelönad opolerad deltablues från Danmark. På Malmö Brygghus 7 april kl 21:30. Läs mer »

OM live
För första gången någonsin gästar amerikanska bandet OM Malmö.
På Inkonst 8 april kl 20:00. Läs mer »

VÄLGÖRENHETSGALA till förmån för OUM el BANINE
- en gala-Kväll med högklassig underhållning, allt till förmån för Oum el Banine. Håll dessutom ögonen öppna för Överraskningar...på Palladium 9 april kl 18:00. Läs mer »

Middag med... Felicia Feldt
På Moriska Paviljonen den 10 april kl 18:00.
Läs mer »

MACK 12/4 Daniel-Ryan Spaulding, Elina Du Rietz
stand-up på La Couronne
Tor 12 apr kl. 20:00. Läs mer »

Pianokonsert med Peter och Patrik Jablonski
En magisk pianoafton. På Lunds Stadshall 12 april kl 19:00. Läs mer »

The Ukulele Orchestra of Great Britain
På Palladium 12 april kl. 19.30
Läs mer »

Hela kulturcentralens program »