Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
16 november kl 17
Jubilatekören
Albina Veisland, orgel
Larsåke Sjöstedt, körledare

Ett krig här och nu

Om Sveriges väg till väpnad konflikt i Afghanistan.
Wilhelm Agrell om sin bok o en utebliven debatt.
19 November Kl 18-20
Atriumgården, Lunds Stadsbibliotek
Lunds Afghanistankommitté, Afghanistansolidaritet Skåne, ABF Mittskåne

Doc Lounge Lund: Ping Pong, 19 November

Om du gruvar dig för att bli gammal är det här rätt medicin för dig. I PING PONG möter vi pingisspelare som var medelålders då Jan-Ove Waldner föddes. De lär oss att leva livet fullt ut, in i det sista och att man kan uppleva triumfer och glädje ända till den sista bollen.
   Alla över 65 år går in gratis och givetvis bjuder vi in till rundpingis innan och efter filmvisningen!

PING PONG NEVER TOO OLD FOR GOLD
av Hugh Hartford (UK, 2012 / 80 min)
   Ping Pong ritar ett oemotståndligt porträtt av ett gäng minst sagt ålderstigna människor från Sverige, USA, England, Australien, Mongoliet och Tyskland. De har ett brinnande pingisintresse gemensamt och tävlar i ett världsmästerskap för 80-plussare i Kina. Möt bland annat VM-debutanten Inge, 89, som bekämpat sin demens med hjälp av pingis, Terry, 82, som nästan dog under den nationella finalen i England 2009, Les, 89, före detta bodybuilder och poet, 100-åriga Dorothy från Australien som inte är snabb nog att hinna undan de kinesiska autografjägarna, och Sun Lao, 84, som vägrar ge upp sitt rökande och drickande. De här människorna har levt långa liv, de har sett sina kroppar åldras och vet att deras stund på jorden är på väg att ta slut. De lär oss att leva livet fullt ut, in i det sista och att man kan uppleva triumfer och glädje ända till den sista bollen. Den här filmen handlar om kampen för att ta hem titeln men likväl om mänsklig uthållighet och existentiella frågor.
NÄR: 19 November kl 19.00-23.00
VAR: Mejeriet, STORA SÖDERGATAN 64, LUND
ENTRE: 80 kr // Student 60 kr
GULDKORT 300 kr, ger dig fritt inträde till alla ordinarie visningar under hösten.

Livet vid gränsen av Gunnar Stensson

Vi friska pensionärer har det nästan ofattbart bra. Pension, bostad och tid. Familj, vänner, föreningar, bibliotek, musik, teater, film och natur. Vi behöver ingen Träffpunkt.
Men vi lever nära gränsen. Jag har förlorat många jämnåriga vänner redan. Och dö ska vi alla. Man kan hoppas på en bra död efter ett bra liv.
Men somliga blir efter år eller decennier som lyckliga pensionärer plötsligt ensamma efter närståendes död eller också drabbas de av benbrott, stroke, cancer eller infarkt med rörelsehinder och isolering som följd. Somliga till slut blir mycket trötta.
Det är då vi behöver en Träffpunkt nära hemmet, en plats där vi kan umgås med grannar och samtala om allt vi upplevt under våra liv, ägna oss åt spel och hobbyverksamhet och ibland få tillfälle att delta i en utflykt. En Träffpunkt där det märks om någon plötsligt saknas.

Nu börjar det av Lucifer

Nu inleds en säsong av högtidsstunder för oss konnässörer av kommunalpolitik. Dagens nyhet är inte den sämsta: Lars Bergwall, lundacenterns caudillo från Tygelsjö, utmanas nu som ledande kommunalpolitiker inom centern. Det är Katarina Erlingson som kvalificerat sig i landstinget i Kristianstad där hon är förste vice ordförande i region-styrelsen.
   Ja, här ligger alltså fältet öppet för spekulationer och kannstöperier. Vad ligger bakom? Har t.ex. Erlingson insett att det är kört i landstinget nu efter alla sjukvårdsdebaklerna och att hon inte har en chans på en välarvoderad vice ordförandepost där? Och att det i själva verket kan vara sänkande att alls ha varit inblandad i alliansens sjukvårdspolitik under senaste perioden? Men hur kan hon tro att det finns någon framtid för centern i Lunds kommunalpolitik? Kan det möjligen vara så att Bergwall visserligen har en viss manlig charm men att den inte ligger riktigt i linje med en modern syn på förhållandet mellan könen. Är det ett kvinnouppror vi bevittnar?
   Eller är det kanske så att det i själva verket handlar om att Stureplanscentern, i det här fallet kanske bättre benämnd Stortorgscentern. har tröttnat på den gamla omoderna landsbygdscentern, Dalby/Sandbycentern? Nu är väl Bergwall knappast en centerpartist med jord under naglarna, låt vara att man ibland anar en rå pust från potatisåkrarna ute vid Sandby kring honom. Vi i vänstern har mött honom både som allierad (antikärnkraftsrörelsen, Öresundsbron) och som motståndare (häftig antikommunist i McCarthys och Reagans fotspår). Vi tror att han blir en svår motståndare för Erlingson och en gissning är att badet i Dalby kommer att spela en viktig roll i hans valkampanj.
   Alltså: otippat är bäst. Kulan är i luften. Och bollen är rund!

Pusselbitar av Gunnar Stensson

Jag har försökt att komprimera genom korta anonyma notiser utan författare men med källanvisningar.
   Jag kallar dem pusselbitar för att de ska ge något av en bild ur ett vänsterperspektiv.

Loppmarknad för Filippinerna planeras av Klostergårdsgruppen och Helgeand fredagen 29 november klockan 15-18

2017-19
Dubbelspåret Malmö-Lund byggs ut till fyrspår. Klostergården får egen hållplats. Bebyggelse vid hållplatsen? Nya Lidl ligger redan intill spåret vid järnvägsbron över Ringvägen.

Tågurspårning vid Södra station i Stockholm
Kortsiktiga privata entreprenörer slarvar med underhållet. Regeringen öder pengar på jobbskatteavdrag i ställt för infrastruktur.

Fritt val Skåne
”Skolorna i Lund blir överfulla samtidigt som andra kommuner dräneras på elever.” (Anna-Lena Hogerud, S, och Olle Holmberg (S), SDS 12/11)

Avhopp
Var sjätte lärarkandidat hoppar av den nya lärarutbildningen under första terminen.

I friskoleträsket
Torsdag: ”Löfvens valbomb”. Vill regera med Annie Lööf och Jan Björklund.
Måndag: ”Tungt ras för Löfven”, - 2,8.
Tisdag: Löfven och Baylan presenterar skolplan i Expressen. Utan att problematisera valfrihet och vinst traskar de runt i friskoleträsket tillsammans med allianspartierna.

”Drottningens hemlighet” är inte vad som hände eller inte hände i en förfluten hård tid. Det är vad som händer här och nu, i och bakom den offentlighet som utgör demokratins grundförutsättning.” (Wilhelm Agrell, SDS 12/11)

”Att tigga är samhällsnyttigt eftersom det gör fattigdomen synlig.” (Fredrik Ivarssson, präst, SDS 13/11)

Staffanstorpspolitiker inspekterar vindkraftverk (det snurrade) och super för 5982 kronor. (SDS 13/11)

Jämlikhet hotar New York 
”1 procent i toppen betalar 43 procent av inkomstskatterna. Flyttar de tar de pengarna med sig. Då blir staden lite mer jämlik. Fast fattigare.” (SDS 12/9)

The Air Force's go-to drone: The MQ-1 Predator.

Massmord på skärmen
Patrik Svensson har i tidskriften GQ hittat en text där den amerikanske soldaten Brandon Bryant beskriver hur han under fyra år sedan 2007 suttit vid en datorskärm i ett hus i Nevada och med drönare som vapen mördat 1626 personer i Afghanistan och Pakistan. Sedan drabbad av posttraumatisk stress. (SDS Kultur, Döden i höjden, 10/11 13).

En dag möts de två igen, USA och Kuba av Bertil Egerö

Som alltid i internationell politik sker det mesta bakom offentlighetens ridåer. Blir det ett till synes plötsligt genombrott kan det ha föregåtts av åratal av olika möten, förhandlingar, sökanden efter kompromisser.
   Årets omröstning i FNs generalförsamling om USAs illegala blockad av Kuba visade hur långt Latinamerika och världen i övrigt gått i att minska sitt beroende av USA. Nu har USA en enda stat på sin sida: Israel. Den sista av de små stater som hittills stött USA, Palau, har nu valt att lägga ner sin röst.
   Latinamerika är inte längre USAs bakgård. Jämför med hur läget var 1964. Den regionala organisationen för Amerika OAS, där USAs inflytande var stort och Kuba uteslutits redan 1962, röstade då för USAs blockad av Kuba med 15 röster mot 4. Idag är CELAC den viktiga regionala organisationen för Latinamerika och Karibien, och den är stängd för USA.
   USA behöver tänka om. USA-analytikern Tom Hayden tolkar läget i Washington så, att när både Obama och bröderna Castro lämnat kan blockadpolitiken mycket väl komma att överges. Obama kliver av 2016, Raul Castro två år senare.
   Idag pågår också samtal om att åter öppna en direkt postservice mellan länderna. Kampen mot droger samordnas. Kuba besöks nu av omkring 400 000 Kuba-amerikaner årligen. Migrationspolitiken, med nya reformer för en friare rörlighet mellan länderna, diskuteras.
   Kubas reformprogram har börjat öppna för privat företagsverksamhet. De två valutorna ska bli en. Utländska investeringar är välkomna – på vissa villkor, liksom gäller i alla andra länder.
   Att hålla en ekonomisk blockad mot Kuba rimmar inte så väl med USAs krav på global fri handel. Men Obama saknar ännu det politiska utrymmet för att lätta på blockaden. USAs ensidiga svartlistning av Kuba som en ”terroriststat” är ett annat hiinder för normalisering. Samtidigt behöver regeringen finna en väg att få hem den amerikan, Alan Gross, som hålls i kubanskt fängelse för att ha smugglat in högteknologisk utrustning.
   Ett steg i normaliseringen kunde vara att Gross byts ut mot den siste av ”De Fem” – de kubaner som genom spionage i Miami avslöjat exilkubanernas planer på terroraktioner mot Kuba, och som därför landat i USAs fängelser. Idag är fyra kvar i USA, en med dubbel livstid framför sig. Tre har snart avtjänat sina straff och kan då resa hem igen.
   USA:s läge i världen har förändrats påtagligt på senare år. Det är dags att lämna de hårda åren av isolering av Kuba bakom sig, inte minst med tanke på Kubas goda anseende i Latinamerika idag.
   Det ljusnar så sakta vid horisonten, under de tunga moln som ännu skymmer sikten över vattnen mellan Kuba och Florida.

Efter regnet av Gunnar Stensson

Dånande sprutar Lunds gråfärgade gatubrunnsvatten ur det vidöppna gapet på kulverten vid järnvägsbron ner i den bubblande, skummande ån under järnvägsbron.
   Vatten strömmar över gångstigens smala vall mellan dammarna och Höje å. På de sumpiga stränderna står pilarnas stammar i vatten. Fästet till gångbron över ån är dränkt av meterdjupt vatten. En väldig pil har tappat rotfästet och fallit tvärsöver ån. Över vallarna mellan dammarna strömmar vatten.
   En ensam gråhäger med uppskjutna axlar stirrar över den blanka ytan.  Mörka fiskar plöjer fåror. Småfisken hoppar. Hägern bryr sig inte. Den är mätt.
   Källbydalen fylls av strömmande vatten som för med sig stockar, bryggor, trädgårdsmöbler, fotbollar, sävruggar och en plastgubbe som gör reklam för GB-glass.
   Vattenmassor från de fyrkantiga hårdgjorda kvarteren av bostadsområdet ”Källby Ängar” forsar utför asfalten mellan halvfärdiga villor av cement och tegel och fyller på dalens vidsträckta vattenyta. Flockar av bläsänder med röda huvuden och gula pannor har samlats på de gröna strandängarna och dyiga öarna, som snart kommer att översvämmas helt.
   Stigen mellan Flackarpsvägen och Sankt Lars ligger under vatten. Vågorna skvalpar mot väggarna på vattenverkets tre plasthöljda byggnader närmast ån och plaskar in över trösklarna.
   Mäktig och bred flyter Hölje å genom lyxkvarteren i Lomma. Det bruna vattnet är tjockt av gyttja, kväve, fosfor och ruttnande säv som ökar övergödningen i Öresund. Tre stora lastfartyg stävar långsamt mot bron.

Vad händer med S:t Larsparken och Medicinskt centrum? av Gunnar Stensson

Hemsö fastighetsbolag, Sankt Lars-parkens ägare, bjöd in till informationsmöte i Medicinskt centrum 13 november. Sedan psykiatrin flyttat är byggnaden tom, frånsett det lilla apoteket. Hundratals fönster gapar svart mot de kala träden. Byggnaden har ungefär samma form som ett patriarkalkors, det vill säga en stam korsad av två parvisa flyglar. Det innebär att den är större än den ser ut att vara.
   Vi såg fram emot att äntligen stå ansikte mot ansikte med det mäktiga Hemsö Fastighets AB med fastigheter i 90 svenska kommuner och äldreboenden i Tyskland.
   Det blev inte riktigt så. Vi möttes utanför byggnaden av två unga kvinnor, Sofia Lagerblad, affärs- utvecklare och Anna-Karin Eklund, projektutvecklare. De hade med sig en kasse kakor från Klostergårdens konditori. Det var mörkt, men halvmånen sken. Till att börja med hade vi lite svårt att ta oss in.
   Väl inne möttes vi av en stor tom hall och långa tomma korridorer med mörka rum. Vi tog hissen till fjärde våningen, där vi sökte oss fram längs ytterligare korridorer och tomma rum. En del hade skyltar som meddelade vad de användes till. ”Ätstörningar” stod det på flera. Vi samlades till slut i ett stort tomt rum vars fönster vette åt Höjeå-gården.
   Sofias och Anna-Karins uppgift var i första hand att informera om vad som skulle hända med före detta Medicinskt Centrum. Projektet kallas ”Grenverket”, en anspelning på byggnadens utformning. Beskrivningen innehöll många klyschor: kärnvärden är Livskraftigt, Lärorikt och Lustfyllt, Grönskans olika karaktärer ska prägla byggnadens ute- och innemiljö, den ska fungera som mötesplats för nya verksamheter ”där Lund är som grönast.”
   Den danska arkitektfirman Juul och Frost har fått uppdraget att genomföra ombyggnaderna. Hemsö samarbetar med NCC.
   Byggstart sker 2014 och man räknar med att vara klar 2016. Först bygger man om den södra delen som vetter åt Höjeå-gården för att vara klar för inflyttning i augusti 2014. Då ska Internationella Engelska skolan flytta in med klasserna 4-9.

   2015 ska norra och västra delen byggas om till ett äldreboende ”med inriktning mot utevistelse och trädgård”. Det ska drivas av Attendo.
   2015 byggs också östra flygeln med entréplan om. Den ska rymma kontorslokaler, café, tillagningskök, handels och servicefunktioner. Där saknas tills vidare hyresgäster, men man hoppas att Apoteket ska stanna kvar.

Men hur blir det då med parken? Det var vi naturligtvis mest intresserade av, men där fanns inte mycket att meddela. Det ska ske ytterligare asfaltering av hårdgjorda ytor. Biltrafiken som redan är omfattande ökar. PEAB börjar snart bygga tre stora flerfamiljshus i parkens sydöstra del ner mot Höje å. HSB bygger söder om ån, men det oklart när byggstarten sker.
   Annars är parkens skönhet ett stort försäljningsargument: ”Där Lund är som grönast kan människor växa, arbeta eller bara vara för en stund. Bland träd, parkvägar och stigar sänks pulsen och nya tankar föds.”
   Informationsträffen var slut och vi sökte oss längs de ekande korridorerna fram till hissen, åkte ner till den tomma entréhallen och steg ut i mörkret. Anna-Karin Eklund hade några kakor kvar i påsen. Halvmånen lyste starkare och det var tänt i många fönster i Höjeå-gården, Montessoriskolen, Sankt Thomas skola och byggnad 10 med Skånes Hembygdsförbund. Byggnad 5 var tom och mörk. Ur den ska konstnärsgruppen förvisas inom kort sedan Hemsö fördubblat hyran. Så blir miljön fattigare.

P. S.
Internationella engelska skolan är en koncern med 18 skolor och 30 000 elever. Skolverket hade anmärkningar mot den 2012. Jag har inte fått fram uppgifter om ägare.
Attendo är mest berömt för sin rationella hantering av blöjor. Ägs av riskkapitalbolag