Musik och tal på Mårtenstorget

Röda Kapellet spelar på Mårtenstorget kl 11-12.
Demokratisk Vänster och Vänsterpartiet har torgmöte kl 11-13.

Global Rättvisa

Valkompass om internationella frågor ska hjälpa väljaren att hitta rätt parti

Nätverket Global Rättvisa har lanserat en valkompass på nätet. Väljaren kan på www.globalrattvisa.nu jämföra sina åsikter i 14 frågor med riksdagspartiernas. Till skillnad från alla andra valkompasser fokuserar den på internationella utmaningar. Fokus ligger på den globala uppvärmningen, fattigdomsbekämpning, internationell handel och mänskliga rättighteter.
De katastrofala översvämningarna i Pakistan, Kina och Västafrika, liksom jättebränderna i Ryssland är en påminnelse om hur världen kommer att se ut om den globala uppvärmningen tillåts fortsätta. Extrema väderfenomen är en konsekvens som förutspåtts av FN:s klimatpanel.
– Många väljare oroas av tillståndet i världen och kommer säkert att låta partiernas åsikter i internationella frågor bli en viktig faktor i val av parti, säger Christin Sandberg från nätverket GlobalRättvisa.nu.
Flera politiska bedömare i dagspressen har noterat att omvärldsfrågorna kommit i skymundan i valrörelsen. Varken Fredrik Reinfeldt (M) eller Mona Sahlin (S) talade om klimatet och världshungern i sina sommartal. Nätverket Global Rättvisa Nu, som består av nära 40 organisationer och folkhögskolor, menar att det är olyckligt att det blivit så lite fokus på de internationella utmaningarna.
– Vår valkompass om de internationella frågorna fyller därför ett viktigt tomrum, säger Lena Kalmelid för nätverket. Vi vill ge väljarna en möjlighet att sätta sig in i partiernas politik för en rättvis och hållbar värld.

Johan Lönnroth på Newsmill

Ryktet om vänsterpartiets kommunism är betydligt överdrivet
”Jag blev nästan lite rörd när jag hörde unga vänsterpartister på årets partikongress i Gävle, de som skällde mig för att vara en ministerkåt ekonomist på partikongresserna 2000 och 2002, nu tala om budgetansvar och nödvändigheten av rödgröna kompromisser.
Det är begripligt att fantasilösa borgerliga ledarskribenter, i brist på all annan ideologisk spänning, jobbar på att väcka det gamla kommunistspöket till liv. Efter att ha stått under V-flaggor ett antal timmar på gator och torg i Göteborg tror jag inte att så många av "verklighetens folk" är särskilt mottagliga.”

Ur Liten katekes för underklassen

Vad är ekonomi?
En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukterna av underklassens arbete.

Vad kallas frukten av underklassens arbete?
Kapital

Kan kapital existera utan arbete?
Nej.
Ekonomisterna av överklassen säga nog att kapital är samlat arbete, men de akta sig väl för att säga vems arbete. De låta förstå att det är kapitalistens.

Varför stiger priset, när det är brist på en vara?
Därför att köpmannen begagnar andras nöd för att preja.

Vad kallas detta i överklassens ekonomi
Det kallas lagen om tillgång och efterfrågan.

Skrivet 1884/1885,
tryckt i Samlade Skrifter XVI 1913
August Strindberg

Borgarna sänkte kvaliteten i Lunds skolor av Gunnar Stensson

Tisdagen 7/9 rapporterade Sydsvenskan att lärartätheten i Lund minskat efter införandet av den så kallade ”direkta skolpengen”. Fram till 2007 steg antalet lärare. Då tillämpades fortfarande den rödgröna skolpolitiken. Anders Almgren, S, var ordförande i Centrala skolnämnden och jag i Utbildningsnämnden. Mellan 2007 och 2008 sjönk lärartätheten från 9,4 till 8,9 per 100 elever.
Det var ingen överraskning. Lärare, föräldrar och elever insåg genast vilken standardsänkning den ”direkta skolpengen” skulle komma att innebära. Flera stora opinionsmöten för att stoppa den ägde rum vårterminen 2007.
Värst drabbades invandrarelever och barn till föräldrar med kort skolutbildning. Resurserna styrdes över till friskolor och skolor med akademikerbarn.
I en kommentar säger Klette: ”Skolpeng ger resurser efter behov”.
Det är en direkt lögn. Den direkta skolpengen följde eleven. Fördelningen blev helt mekanisk. Senare försökte man i omgångar rätta till den värsta snedfördelningen.
Klette erkänner dock att invandrarbarnen diskriminerats: ”Fördelningen räcker inte till de barn som har både utländsk bakgrund och föräldrar som är analfabeter”
Kan man inte spåra en attityd som gränsar till rasism i Klettes nedlåtande formulering? Men den är kanske röstvinnande.
Tyvärr ingår inte modersmåls-undervisningen i Lärarförbundets kriterier när de kvalitetsrankar skolorna i de svenska kommunerna. Lund fortsätter ändå att dala. I år hamnar kommunen på fjärde plats efter bland andra Arvidsjaur, som blev bästa skolkommun. Lomma blev nummer sex, vilket sannolikt också beror på kvalitetssänkningen i Lund. Eleverna från Lomma går ju i Lunds gymnasier.

Sänk markpriset för fler och billigare hyresbostäder av Ulf Nymark

Fler hyresbostäder, billigare hyresbostäder, och allra helst små hyresbostäder. Det verkade alla partier vara överens om vid den debatt om hyresbostäder som Hyresgästföreningen i Lund anordnade härförliden. Och vilket parti skulle egentligen våga hävda motsatsen, dvs färre och dyrare hyresbostäder?
Men vad kan kommunen göra för att förbilliga byggkostnaderna? Demokratisk Vänster föreslår att kommunen ställer mark till förfogande på förmånliga villkor för den som vill bygga hyresbostäder.

Med förmånliga villkor menar vi att kommunen ska arrendera ut mark på långtidskontrakt (ett halvt eller helt sekel eller så) till en arrendeavgift nära noll kronor. Med andra ord ska kommunen inte sälja mark till marknadspris, utan upplåta marken mot tomträtt

Och visst ska det byggas fler små hyresbostäder. Problemet är att små lägenheter är dyrare att bygga, relativt sett, än större lägenheter. DV vill satsa på att det ska byggas både mindre och större lägenheter, bland annat tre- till femrumslägenheter, anpassade för studenter att dela på. Det blir billigare hyra och det blir ett mera socialt boende.

Fler åtgärder än sänkta markkostnader måste förstås till för att få ner hyreskostnaderna ännu mer. Framför allt fordras åtgärder från statens sida, inte minst på skatteområdet. Med vårt förslag om att nyttja tomträtt som verktyg för att få fler och billigare hyresbostäder - för ungdomar, för studenter, för hemlösa, för alla i bostadskön – är DV det enda parti som har ett konkret förslag om vad Lunds kommun kan göra för att få ner hyresnivåerna i nybyggda lägenheter. Och detta är ingen ”viljeyttring” – det är ett vallöfte!
Ulf Nymark, Demokratisk Vänster

DV-reservation i fullmäktige: Nya klimatmål för Lunds kommun

Demokratisk Vänster reserverar sig mot fullmäktiges beslut i ärendet om nya klimatmål för Lunds kommun. Vi reserverar oss till förmån för vårt eget yrkande.
Beslutet, som bland annat innefattar målsättningen att utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun ska minska med mint 50 % till år 2020, innebär att Lund, i motsats till Länsstyrelsen i Skåne län och till beräkningar för riket, låter den sektor som handlar med utsläppsrätter (dvs för Lunds del Lunds Energi) ingå i beräkningsunderlaget. Det gör det svårt att jämföra Lunds utsläppsnivåer med andra kommuner, med länet och med riket.

Att jämförelse omöjliggörs är illa nog. Värre är att beslutet att inkludera Lunds Energi i den samlade målsättningen för Lunds kommun – vilket alla partier utom DV var eniga om – innebär att den sektor som i princip redan beslutat om åtgärder för att nedbringa sina usläpp med mer än 50 % till år 2020 bär upp större delen av hela kommunens minskning. I sin tur innebär detta att den stora potential för utsläppsminskningar som finns inom den sektor som alltsedan 1990 kontinuerligt har ökat emissionerna, transportsektorn, inte utnyttjas. (Energisektorn har i motsats till transportsektorn successivt minskat sina utsläpp).

Hade kommunfullmäktige följt DV:s förslag och satt upp en separat målsättning för Lunds Energi (vars utsläpp till å 2020 skulle kunna sättas till nära noll) och samtidigt sätta upp målsättningen 50% minskning till år 2020 för övriga sektorers samlade utsläpp, skulle möjligheterna till emissionsminskningar i transportsektorn fullt ut kalkylerats. Lund hade med andra ord fått en ambitiös målsättning som hade möjliggjort att Lund åter tagit en plats i täten av kommuner som arbetar mot klimatförändringen. Den borgerliga majoritetens beslut leder inte kommunen till denna framskjutna position, vilket inte heller S, V och MP förslaget hade gjort om fullmäktige beslutat enligt dessa tre partiers förslag.
Sven-Bertil Persson, Demokratisk Vänster

Uppdatering: Fågellivet vid dammarna av Gunnar Stensson

Svanparet har fostrat fram 4 stora svanungar, som de paraderar med i strikt formation. Den ensamma svanmamman som lever i ett fritt förhållande med Mårten gås har en unge, fader okänd. Sothönsen dominerar. Gräsänderna betar de gröna algernas små blad. Vagabonderande storskarvardyker efter fisk. Minst tre par stora hägrar svävar över det oroliga vattnet. Nyligen har enstaka viggar anlänt. I år försvann tornseglarna tidigt från Klostergårdens höghus och från dammarna, men i morse såg jag en stor flock ladusvalor jaga insekter över Höje å. En vithalsad skäggdopping dök plötsligt upp.
När hösten och frosten kommer återvänder stora grupper bläsänder, brunänder, gäss, viggar och andra sjöfåglar från Nordkap och Kolahalvön.
Vattnet som släpps ut i dammarna är höggradigt renat. De bakterier som kan finnas kvar dödas snabbt av solstrålningen. I den bortersta dammen, som utgör slutstation, har vattnet badkvalitet och är betydligt renare än åvattnet. Det innebär att halten kväve och fosfor i ån nedanför reningsverket är lägre än ovanför. Detta lärde jag vid ett studiebesök på reningsverket i söndags.

Kulturtips

Handen på Hjärtat: Andreas Söderlund LIVE
På Babel 10 sep kl 20. Läs mer

Babel 2-års jubileum feat. Theo Parrish
På Babel 11 sepr kl 23. Läs mer

Elektra av Strauss
Direktsänt från Kungliga Operan. Biograf Spegeln 11 sep kl 19.30 Läs mer

Celia Linde & George Mihalache
Rytmiskt och briljant, magiskt och förföriskt på klassisk gitarr och cimbalom! På Palladium 11 sep kl 15. Läs mer

Historisk vandring med Malmö By Foot
Malmö By Foot tar dig genom Malmös spännande historia från medeltiden till modern tid. Lör 11 sep kl. 15:00
Ons 15 sep kl. 17:15 Läs mer

Akiliko (Burkina Faso)
Mjuka rytmer, sång och traditionella melodier på balofon och slagverk, 12 sep kl 19 på Kong. Läs mer

Amalie Malling, piano
På Palladium 12 sep kl 15. Läs mer

Brunst - Wies Bloemen (Holland) & Turnékompaniet
Höst med vårkänslor. Dansstationen på Palladium 14 sep kl 19.30. Läs mer

Matkaravan med Hanna och Linda
med Hanna Tunberg och Linda Dahl
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Tis 14 sep kl. 16. Ons 15 sep kl. 16
Läs mer

XPSD - Kenneth Kvarnström
På Lunds Stadsteater tisdag 14 september kl 19. Läs mer

0,00017‰ -Illusionsbygget-
Teater Foratt ger två produktioner med valet som utgångspunkt separerade av Bastionens Valvakan. 0,00017‰ -Illusionsbygget- inför valet och kort därefter 0,00017‰ -Champagne & gravöl-.
Ons 15 sep kl. 19. Tor 16 sep kl. 19
Läs mer

Oslipat Grå 1
Samhällstillvänd och nyanserad humor för stolt medelklass. På Tangopalatset 15 september kl 20. Läs mer

Zac & Lina The Sweden/Sahel Session
Senegal och Mali möter Sverige,
15 sep kl 19.30 på Kong. Läs mer

Stanza 16/9
Höstens första Stanza blir en unik afton där en rad poeter och musiker särskilt för denna kväll möter varandra och framträder tillsammans på scen. På Inkonst 16 sep kl 20. Läs mer

The Buckaroos
På S:t Gertrud 16 sep kl 20. Läs mer

ZOEMBIENT
Teatermaskinen återkommer med en föreställning eller fyra meditationer på gränsen mellan liv och icke-liv, en resa in i vår tids zoembienta tillstånd, med manus av Johan Jönson, på Inkonst 16-17 sep
kl 19. Läs mer

Hela kulturcentralens program

Pessimisten av Sven-Hugo Mattsson

Den senaste Sifomätningen var nog den sista spiken i den kista som innehåller mina döda förhoppningar om en ny regering. Denna, sittande, förfärliga regering som dragit isär samhället. Löntagare mot pensionärer, löntagare mot sjuka och arbetslösa. Alla som redan innan låg har fått det sämre. De som lever singel med barn har fått det sämre. Vi har den tredje borgerliga regeringsperioden, av tre möjliga, som uppvisar högre arbetslöshet än när de tog över.
En annan orsak till min pessimism är det låga förtroendet för Mona Sahlin och Lars Ohly. Det vore överraskande om Mona Sahlin, med det låga förtroendet hon har, blir statsminister.

Ekonomin
Finanserna är i god ordning, till skillnad från tidigare borgerliga regeringar. Räntan är låg, många tycker nog att det är Anders Borg förtjänst att det nu finns ett utrymme för reformer. Ekonomin växer kraftigt, det är inget jag imponeras av, men det ger poäng i valet. Har ni förresten märkt att arbetslösheten nästan inte alls sjunker trots en tillväxt vi sällan sett tidigare. Ändå finns en air av att det blå gänget är bra på jobbpolitik, fan tro´t. som redan doktor Relling sa.
En ytterligare orsak till pessimism är att vi har en allt större och allt rikare medelklass. Det finns helt enkelt inte någon arbetarklass eller arbetarrörelse, utom PRO, att luta sig mot. Löntagarna, de flesta medelklass, har fått haft goda löneökningar och fått stora skattesänkningar. Dessa utgör en god majoritet av de röstberättigade. Pensionärerna har visserligen fått en särskild och relativt högre skatt, men de flesta pensionärer verkar ändå rösta blått.
Å andra sidan saknar de rödgröna en hel del skarpa frågor. Inget löfte om lägre arbetstid, inget löfte om att stänga atomkraftverk trots elöverskott, inget löfte till garantipensionärer om att höja deras pensioner. Inget löfte om att ökad jämställdhet genom att utöka pappamånaderna i föräldraförsäkringen. Så vitt jag ser finns inget löfte som minskar skillnaden mellan könen.

Självmål
Lägg till självmålet med att Lars Ohly ses som kommunist. När Maud Olofsson säger att hon inte sätter sig i en regering med en kommunist tar hon poäng. Taktsikt är det helt rätt och det vore tjänstefel att inte påpeka att Lars Ohly betonade att han är kommunist vid sitt tillträde. Lägg till att andra ledande Vänsterpartister kallar sig kommunister.
Så får vi återigen den trista, men helt riktiga debatt, som ständigt följde C-H Hermansson och Lars Werner på grund av deras resor till diktaturerna i öst.

Ljus i tunneln
Finns det då inget ljus i tunneln? Jodå, hela bollen är rund så allt kan hända. En chans är väl att Kristdemokraterna och/eller Centern inte klarar fyraprocentspärren. Nu är det inte säkert att ens det räcker. Men en rödgrön vinst samtidigt som KD åker ur vore manna.
I Lund har vi Carolina Nordbeck, FP, som gett girigheten ett ansikte. Jag hoppas verkligen att det får politiska konsekvenser. Heja Sydsvenskan!
Nä, nu skall jag ut och dela ut valfoldrar, på Vildanden bland annat. Tog ni den? Sen blir det valboden och så appellmöte på lördag. Ge järnet är min uppmaning till er med hjärtat till vänster. Fast inte kan jag säga att adrenalinet pumpar.

Into Eternity av Gunnar Stensson

”Sverige ska åter bli en ledande kärnkraftsnation” skriver folkpartiministrarna Jan Björklund och Tobias Krantz tillsammans med E.ON Nordics vd Jonas Abrahamsson i DN. Debatt 6/9.
”Kärnkraften behövs – för klimatets och jobbens skull.” Det är budskapets kärna.
Det är söndagskväll. Låg sol över fasader och tak. Tomma gator. Aktörerna i lördagens politiska föreställningar har lämnat spelplatsen.
Dokumentären om Onkalo, den finska slutförvaringsanläggningen, har just kommit upp på Kino. Ljusen släcks. Vi störtar ner i en 100 000 år djup tidsbrunn.
I Onkalo förvaras det finska kärnavfallet. Att Finland bygger ut kärnkraften är ett viktigt argument för kärnkraftsivrarna i Centerpartiet och Folkpartiet.
Med två rösters övervikt drev regeringen den 17 juni igenom förslaget att slopa förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer.
I 100 000 år måste kärnavfallet förvaras. Det är en obetydlig tidsrymd jämfört med de fyra, fem årsmiljoner människan existerat, för att inte tala om de årsmiljoner under vilken den fossila energin lagrats.
100 000 år. Förvaringen av kärnavfallet tvingar oss att överväga hur lång denna tidsrymd faktiskt är. En meter är hundra centimeter. Om varje cm är tusen år har det gått fem cm sedan pyramiderna byggdes. För 2 cm sedan föddes Jesus. Industrisamhället uppstod under 1700-talet. Det bygger på fossil energi. Under vad som på tidsaxeln motsvarar 2 millimeter har vi förbrukat oljan och en stor del av den övriga fossila energin. Kan kärnkraften bli vår nya energikälla?
De män och kvinnor som ansvarar för säkerheten i Onkalo tvivlar. De påpekar att om kärnkraften skulle ersätta den fossila energin skulle det behöva byggas 3 kärnkraftverk om dagen. Uran är en ändlig energikälla. Efter något århundrade tar den slut, precis som oljan. Brytningen är ytterst miljöfarlig. Det finns redan flera hundra tusen ton kärnavfall och mängden ökar i snabb takt.
De funderar över möjligheten att återanvända kärnavfallet. Det skulle innebära att stora mängder än mer dödsbringande plutonium alstras.
Djupt nere i den finska urbergsskölden ligger bergrummet. När det om hundra år fyllts med kärnavfall, förseglas anläggningen med ett tjockt lager cement.
Men kärnkraftsexperterna oroar sig. Ingen kan förutse vad som kommer att ske uppe på jordytan. Vi har upplevt två världskrig. Är ett kärnvapenkrig otänkbart? Om 60 000 år förväntas nästa istid. Kan man garantera att den inte åstadkommer sättningar i urberget.
Ska vi varningsmarkera avfallsanläggningen så den blir synlig för all framtid? Eller ska vi gömma den så att den för alltid blir glömd? Kan vi i så fall vara säkra på att framtidens människor inte hittar den? De katastrofer som kan drabba människorna före eller efter nästa istid kan innebära att de måste börja om från början. Kan vi över huvud taget kommunicera med dem över 100 000 år?
Med astronomiska mått är 100 000 år en kort tid, men inte med mänskliga. I den tidsbrunnen försvinner vi, inte bara som individer utan också som civilisation. De kinesiska terrakottasoldater som inger en så hisnande känsla av kontakt med den äldsta kinesiska kulturen ligger bara 2 cm bort på vår hundratusenårsaxel. Avfallet är farligt under femhundra gånger längre tid. Hur långt sträcker sig vårt kollektiva minne?
De ansvariga i Onkalo är väl medvetna om sitt ansvar. Men det gäller bara Finlands lilla andel av kärnavfallet. Vad sker i resten av världen? USA, Israel, Pakistan, Iran?
Till slut ropar vi varningar direkt till våra efterlevande bortom 100 000 år: ”Gå inte in! Där inne bor döden. Den syns inte, den känns inte, den luktar inte. Men den finns. Gå inte in!”

P.S. Angela Merkel och liberalerna i den tyska regeringen förlängde i måndags tillståndet för de gamla tyska kärnkraftsanläggningarna med åtskilliga år. Världen blir farligare.

49 öre av Sven-Hugo Mattsson

Häromdagen såg jag på en ekonomidebatt i SVT. Där fanns ett inslag som nog var det slarvigaste, okunnigaste och mest vinklade jag sett. En av programledarna började inslaget med att konstatera att bensinpriset den dagen var 12.58 och det var ingen tvekan om att hon tyckte att detta var dyrt med tanke på den tårdrypande film som sen följde, (vinklat). Jag menar, är 12.58 dyrt? Bensinen skall pumpas upp, transporteras och raffineras, sen skall macken ha sitt. I priset måste ju också ingå att vägar byggs och underhålls, åtminstone de vägar som skapas enbart på grund av bilismen, samt kostnaden för den mark som måste köpas in. Så moms på det precis som allt annat vi konsumerar. Lägg till det att den kodioxidhöjning som de rödgröna föreslagit är just en koldioxidskatt i en värld där vi vet att växthusgaser ger stora skador. Skador som kostar oss därför att vi har ett ansvar att skicka bistånd till, som exempel, Pakistan nu.

49 öre
En film i inslaget började med att vi fick se en man, runt 40 år, som pendlade 24 mil fram och tillbaka till jobbet varje dag, jo ni läste rätt. Jag visste ju vad som skulle komma, man jag hann tänka: ”stackars människa”, hur kan vi skapa ett samhälle där någon tvingas sitta tre timmar i en bil för att nå sitt jobb”. Till saken hör att han var ensamansvarig, varannan vecka, förälder till två tonårsdöttrar, som så klart har rätt till sin fars tid. Hur hinner man med sitt liv med de premisserna när man är borta för att jobba halva dygnet?
Men det var ju höjningen på 49 öre som var ”problemet”. Till saken hör att de rödgröna också har föreslagit att milbidraget för att ta sig till jobb med bil skall höjas från 18:50 till 20:00 kronor. Det innebär att just den här personen, under de förutsättningar vi fick se, blir mer än väl kompenserad för 49-öringen. Detta påtalade Ulla Andersson, V, men det gick knappast fram. Jag menar att det var okunnigt av programledarna att inte redovisa detta.
Låt mig, för undvikande av missförstånd, påpeka att det finns många som är i stort behov av bilen, för att ta sig till jobb där kollektivtrafiken inte räcker till, där vardagen är stressig nog med att hämta lämna barn, handla och så vidare. Men de flesta har trots allt råd med höjningen och blir alltså just för resor till jobb kompenserade. För de som lever på marginalen är en höjning så klart tuff men då skall man också komma ihåg att ekonomin blir bättre för utsatta grupper om de rödgröna vinner valet.

Minst 40 kronor
Filmen med mannen som pendlade 24 mil, från Örnsköldsvik till Umeå, var ju inspelat i förväg och redaktionen borde ha reagerat på följande. Han påstod att bilen kostade honom minst 40 kronor per mil. 40 kronor per mil stämmer säkert för de bilister som kör genomsnittligt mycket, runt1500-2000 mil per år. Mannen här körde 24 mil om dagen i ca 200 dagar, alltså drygt 5000 mil om året inkluderande det han kör i övrigt. Om man slår ut de fasta kostnaderna på så många mil blir det knappast 40 kronor milen, snarare 20-25. Detta borde redaktionen kollat upp, slarvigt. Det finns en annan orimlighet i påståendet om minst 40 kronor per mil. Säg att milbidraget kompenserar honom med drygt fem kronor per mil, då skulle kostnaden bli ca 35 kr/mil. Han skulle alltså ha en bilkostnad på minst 175.000 om året, ca 15.000 per månad. Fan tro´t som redan gamle Ibsen sa.

Kollektivtrafiken
En annan tanke som rann upp var, finns det ingen kollektivtrafik så han kan åka med och kanske kunna koppla av på vägen. Bara någon dag senare såg jag att Botniabanan invigdes, Botniabanan når just Örnsköldsvik och Umeå. En annan fråga med utgångspunkt från detta att det nästan alltid är problemen för bilister, där avstånden är stora. Vad gör de som inte har någon bil som inte har den flexibilitet som bilen innebär. De som inte har råd med bil, de som inte får köra bil, de som inte vill ha en bil. Varför tar man sällan/aldrig upp problemet med den som tvingas ta jobb 12 mil från bostadsorten och kanske inte har en vettig kollektivtrafik

Pakistan
Filmen i det här inslaget kunde lika väl handlat om de översvämningar vi har sett i sommar i Pakistan, eller de våldsamma bränderna utanför Moskva. Eller hur återuppbyggnaden av New Orleans ser ut. Eller öknar som breder ut sig. Eller presentation av de forskningsresultat, som kommit på senare tid, där man tror att Västantarktis smälter fortare än man tidigare trott. (Vad händer om Östantarktis börjar smälta?) Eller ett reportage från Maldiverna som är väldigt utsatt, just pga att landisar smälter.
Då hade vi fått en debatt som gäller verkliga problem, inte det I-landsproblem som 49 öres höjningar av koldioxidskatten innebär för de absolut flesta i vårt skyddade land. Det hade varit vinklat det också, men det hade varit ett U-landsproblem och ett riktigt problem man hade tagit upp.