2009-03-05

Folkmusik, övertonssång & Pubkväll

Vita Huset Fredag 6 mars kl 21, Uardavägen, bakom ICA Tornet, dörrarna öppnas kl 20
Tyva Kyzy – folkmusik med spel och sång från Tuvarepubliken, Sibirien
Hosoo & Ensemble Transmongolia - folkmusik med spel och sång, Mongoliet
Girilal Baars Trio – världsmusik från Uppsala
Wolfgang Saus – övertonssångare från Tyskland
Midnattskören från Lund
Entré: 100 kr (60 kr för stud)
Arr. Midnattskören i samarbete med SONG Programmet ingår i Scandinavian Overtone Singing Festival 6 - 8 mars www.overtone.se
Välkomna!

Tyva Kyzy

Affisch »

Internationella kvinnodagen 8 mars i Lund

Demonstration 16.00 på Stortorget.
Talare:
Eva-Britt Svensson EU-parlamentariker (V), Laila Vedmar, Kommunal samt Agnes Holmberg Ung Vänster. Appeller från Alvina Erman, SSU, Karin Bengtsson, IM samt Stina Linde och Melinda Höglind, Asylgruppen.
Paroller:
Internationell kvinnosolidaritet
Rätt till heltid, rätt till arbete - försvara offentlig sektor
Inga pigor åt överklassen
Arrangörer är:
SKV, Socialdemokraterna Lund, S-kvinnor Lund, SUF Lund, Smålands nation, Ung Vänster Lund, VSF Lund, SSU Frihet, Miljöpartiet Lund, Vänsterpartiet Lund, ABF Burlöv-Lundabygden, Lunds Kvinnoforum, Irakiska kvinnoföreningen, IM Lund, Stödkommittén för centralamerikas folk, Folkets bio, Asylgruppen, Tjejjouren

Svenska Kvinnors Vänsterförbund
Lördag 7 mars kl 18.30

Fika och föredrag där Eva Andersson berättar om arbetet vid kriscentra för kvinnor i Lund
Plats: Vänskapens hus Bredgatan 19 Lund

Söndag 8 mars kl 14-15.30
Eva Wikman Som fredsobservatör hos Maiasindianer i Guatemala
och Södra Mexiko
Plats: Vänskapens hus Bredgatan 19 Lund

Stödföreningen för Centralamerikas folk
Lördag 7 mars kl 11 - 16

Vinterfestival och 30 års jubileumsfest med dans musik, mat o fika bokbord föredrag, loppis m.m.
Plats: Stadshallen

Smålands Nation
Söndag 8 mars Café kl. 13 - 16.00
Orkester Gul spelar 14.00
Plats: Kastanjegatan Lund

Ung Vänster
Söndag 8 mars kl. 13

Feministiskt självförsvar
Plats: Svartbrödersgatan 3 Lund

KINO -Folkets Bio- gratis
Söndag 8 mars Kl 19.00
Filmen XXY
Plats: Kyrkogatan 3 Lund

Filmtips

Waltz with Bashir har fått en uppföljare. En av tecknarna bakom den banbrytande israeliska filmen om Libanonkriget och massakrerna i Sabra och Shatila har skapat en ny kortfilm om livet i Gaza.
Den handlar om en fiktiv palestinsk pojke instängd bakom den israeliska mur som omringar Gaza.

DC-tennis Sverige-Israel: "Stoppa matchen!"


www.stoppamatchen.se



Matchen ska stoppas!

Skolka från jobb och skola fredag den 6/3!
Kom och delta i en aktion mot invigningen av Davis Cup-helgen, och visa ditt stöd för det ockuperade Palestina.
ISM kommer på fredag den 6/3 att delta i en aktion mot invigningen av DC-helgen där Sverige planeras möta Israel i tennis. Genom aktionen vill vi visa vår avsky för att apartheidstaten Israel får ha sportsligt utbyte med omvärlden. Aktionen är en del av det krav på idrottslig, såväl som politisk och ekonomisk, bojkott av staten Israel som ISM ställer sig bakom.
Vi samlas redan kl 08.00 på fredagen vid Coop Forum på Stadiongatan och uppmuntrar samtidigt alla som vill att komma och delta. Om du inte är morgonpigg, eller har andra förhinder, går det bra att ansulta senare under dagen, vi kommer vara kvar till matchen är stoppad.
Aktionen är öppen för alla och exempel på aktiviteter som kommer genomföras är protester, gatuteater, musik, och blockad. Tillsammans kan vi visa att vi inte accepterar att representanter för den israeliska staten sportar i Malmö, allt medan ockupationen och våldet fortskrider mot Palestinas folk.
Så kom dit och visa ditt stöd för det ockuperade Palestina och din avsky för den israeliska ockupationen.
För ett fritt Palestina! Bojkotta Israel!
ISM

ISM-Sverige är den del av det världsomspännande nätverk av aktivister som går under namnet International Solidarity Movement. Vårt mål är ett stopp för den israeliska ockupationen av de palestinska områdena, och våra medel är icke-våld och direkt aktion.
ISM-Sverige är oberoende som grupp och organisation. Då vi deltar i aktiviteter i Palestina förbinder vi oss dock att följa de riktlinjer som ställts upp av ISM-Palestina.
ISM-Sverige är partipolitiskt och religiöst obundet.





Talare och musikartister till demonstrationen 7 mars är nu klara!
Talar på Stortorget innan demonstrationen (kl 11-12)
Per Gahrton
Ordförande Palestinagrupperna Sverige. Tidigare riksdagsman, EU-parlamentariker och språkrör för Miljöpartiet.
Lars Ohly
Partiledare för Vänsterpartiet och riksdagsledamot med ett långt engagemang i Palestinafrågan bakom sig
Dror Feiler
Svensk-israelisk tonsättare, musiker och konstnär. Feiler gjorde sin värnplikt i Israel som fallskärmsjägare, men 1970 som en av de första “refuseniks“, de israeliska motståndare till den israeliska politiken gentemot palestinierna, vägrade han att tjänstgöra i områdena som kom under israelisk militärt styre som ett resultat av Sexdagarskriget 1967. Han är idag (2008) ordförande i föreningen Judar för israelisk-palestinsk fred i Stockholm och ordförande för European Jews for a Just Peace ( EJJP).

Överge inte barnen i Gaza – demonstrera!

Demokratisk Vänster i Lund årsmöte den 3 mars 2009 antog följande uttalande:

Bombningarna har upphört. 400 palestinska barn har dödats. Granater, vit fosfor, splitterbomber, tryckvågor, rasande hus. Dag och natt, under tre veckor.
Kriget började inte den 27 december 2008. Det slutade inte när bombningarna upphörde. En mur omger Gaza. Inget släpps igenom, utom ett minimum av livsmedel.
14 000 hem och 240 skolor har sprängts. Återuppbyggnaden förhindras. ”Situationen vid gränsövergångarna är outhärdlig!” säger FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon.
Vid givarkonferensen utlovades bistånd. Mer än 40 miljarder kronor. Biståndsminister Gunilla Karlsson kräver att Gazas gränser öppnas. Hon begär garantier för att Israel inte förstör alltihop igen.
Antalet bosättare på den ockuperade Västbanken fördubblas. 73 000 nya bostäder byggs. Redan lever en halv miljon israeler på stulen mark.
Lundabor! Demonstrera för barnen i Gaza!
Demonstrera för öppna gränser!
Demonstrera för återuppbyggnad!
Demonstrera för en tvåstatslösning!
Demonstrera för ett fritt Palestina inom 1967 års gränser!

Världens blickar riktas mot Malmö. Låt Barack Obama och Hillary Clinton veta vad vi tycker! Låt Benjamin Netanyahu, Tzipi Livni och Avigdor Lieberman höra att vi fördömer deras ockupations- och krigspolitik! Låt FN:s generalsekreterare känna vårt stöd! Hälften av Gazas befolkning är barn. Överge dem inte!

Spela matchen av Jan Holmquist

Då och då avfyras en raket mot Klostergården. De kommer från Staffanstorp och avsikten är att döda och sprida oro. Det är till och med så illa så att kommunstyrelsen i Staffanstorp vill driva ut majoriteten av invånarna i Klostergården och sänka dem i Höje å. Med Burlöv och Eslöv har vi hygglig kontakt numera, men Kävlinge är på fiendesidan. Och så långt bort som i Hässleholm menar kommunen att det enda rätta är att skicka en atombomb mot Klostergården. En känsla av inringning infinner sig, trots att stadsdelen har mäktiga vänner mot Köpenhamnshållet.
Folket i Klostergården ger naturligtvis sitt stöd till polisen som försöker sätta stopp för raket-beskjutningen. Polisen går onödigt hårt fram, men även Staffanstorps milis begår en hel del övergrepp.
Några tankar efter en trevlig fredagskväll på Virvelvindsvägen. Vi har ett lugnt och tryggt liv i landet och vi har svårt att leva oss in i andra människors förhållanden och känslor.
Den traditionella vänstern stödjer ofta – av någon anledning – den part i konflikter som har auktoritära drag och är främmande får vår syn på demokrati. Från Stalin till Hamas. Länder som har levnadsvanor och institutioner som liknar våra egna utpekas istället som skurkstater.
Det är förnedrande och opportunistiskt av Ilmar Reepalu (som jag trodde var en klok politiker) att vika sig och inte ställa upp för Israels rätt att delta i den internationella idrotten. Detsamma gäller beslutet att spela utan publik.
Demonstrera mot matchen är ofarligt, så länge polisens regler följs. Men om du vågar demonstrera för matchen och för idrotten då lever du farligt. Men inte upprörs vänstern av att några proisraeliska demonstranter råkar illa ut.
Så spela matchen – och jag hoppas Sverige går vidare. Den här gången är det fel att demonstrera, menar jag som var med i Båstad både 1968 och 1975.

Spårbilar? Nej tack!
av Gunnar Sandin, fordonsanalytiker

I bilkrisens spår vädras många idéer, varav åtskilliga galna. En som har framförts av både tekniker, fackliga företrädare och politiker är att satsa på spårbilar, eller spårtaxi som det också kallas.
Jag uppmanar läsekretsen att liksom jag osäkra sin revolver när den hör ordet spårbil. En spårbil går alltså på spår vilket i och för sej låter trevligt. I visionerna byggs det finmaskiga nät av spårbanor, helst upphöjda (därav namnet balkbana) på vilka små billiknande fordon med plats för 4–8 personer pilar omkring. Resenären kommer till en hållplats och knappar på en automat in vart han vill åka, varefter det datoriserade systemet genast skickar en förarlös spårbil. Den kan men behöver inte ta upp andra resenärer. Därmed anses kollektivtrafiken ha övertagit privatbilismens avskildhet och smidighet och kan locka över många bilister.
Man behöver inte tänka länge för att inse systemets grundläggande svagheter. Till exempel:
1. Att bygga ett finmaskigt nät av balkbanor är inte precis billigt.
2. Att driva ett sådant system har också sitt pris. För Stockholms del har det skissats ett system som skulle kräva cirka 2000 spårbilar. Två tusen fordon som ska städas minst en gång om dagen, tänk bara det.
3. Kapaciteten är låg. Betänk en situation där en demonstration med tio tusen deltagare med olika destinationer ska upplösas utanför Baltiska hallen i Malmö. Det går inte ens att klara ett normalt handbollsderby i Lund.
4. Det är lätt att sabba systemet för den som händelsevis vill.
5. Och som ersättningsjobb för bilarbetare är det värdelöst. De 2000 fordon som Stockholm skulle behöva är vad Saab tillverkar på tre veckor, även med nuvarande lågvarv.
Annars kan man säga att det avgörande argumentet mot spårbilar är att inget system har förverkligats nånstans i världen trots att idén har funnits åtminstone sen 1970-talet.
De allra flesta trafiktekniker är skeptiska. Det finns också klarsynta politiker. En sådan är Karin Svensson Smith (mp). Hon har sammanställt ett material som mosar projektet. Det kan behövas eftersom spårbilsentusiasterna är särskilt många just i hennes nuvarande parti.
Kjell Dahlström minns vi som en snäll och sympatisk mp-politiker från Lund. Efter en tid som partisekreterare blev han chef för statliga Rikstrafiken, men det gick inte så bra. Efter bl.a. en katastrofal upphandling fick han byta verk och basar nu för Statens institut för trafikanalys, Sika.
Sika har gjort en utredning som utmynnar i positiva slutsatser om spårbilar. Dahlström stöder den. Dumt av honom.
Gunnar Sandin, fordonsanalytiker


VB:s tecknare Manne avbildade Kjell Dahlström under dennes tid som Lundapolitker och antydde på ett fint sätt hans intellektuella förmåga.

Till Diskrimineringsombudsmannen
av Mats Olsson

Lund 2009-03-01
Hej,
Jag heter Mats Olsson och representerar vänsterpartiet i Lunds kommunstyrelse. Vid kommunstyrelsens sammanträde 5 februari 2009 godkändes inriktningen i ”Handlingsplan för Destinationsutveckling Lund 2008–2013”. Syftet med destinationsutvecklingen sägs vara, förutom att skapa arbetstillfällen, att ”öka Lunds attraktivitet som ort att besöka, bo och verka i” (s. 2). Men inte för alla. I handlingsplanen delas folk in i så kallade marknadssegment. Två målgrupper identifieras som prioriterade för Lund. Den ena förkortas MICE, vilket uttydes Meetings, Incentives, Conventions, Exhibitions. Detta är egentligen inte en målgrupp utan ett aktivitetsområde och att en kommun vill dra till sig fler konferenser och liknande är naturligtvis inget som man kan ha synpunkter på ur diskrimineringssynpunkt.
Den andra målgruppen kallas WHOP’s. Detta begrepp står för ”Wealthy, Healthy, Older People”. I handlingsplanen (s. 11) sägs att ”denna målgrupp karaktäriseras av friska äldre personer med god ekonomi och utflugna barn. De är en köpstark och välutbildad grupp som i takt med pensionering har mycket tid att lägga på sitt resande.”
Ett annat identifierat marknadssegment, DINK’s (Double Income No Kids), väljs liksom barnfamiljer medvetet bort som prioriterade målgrupper. Personer som är unga, handikappade eller icke förmögna förekommer överhuvudtaget inte i denna handlingsplan för att öka kommunens ”attraktivitet som ort att besöka, bo och verka i”. Bortprioriteringen av yngre människor är naturligtvis anmärkningsvärd med tanke på att Lund vad gäller befolkningssammansättning är en av Nordens absolut mest ungdomliga städer.
Men vad värre är: Beslutet att prioritera de som är ”wealthy” och ”healthy” innebär en medveten diskriminering mot människor som inte är friska och välbärgade. Förutom att formuleringarna andas en otäck och elitistisk människosyn torde beslutet strida mot all nu gällande lagstiftning inom diskrimineringsområdet. Man kan också fråga sig om det är förenligt med kommunallagen att en kommun ensidigt inriktar verksamhet till människor som är friska och rika.
Jag vill med denna anmälan ifrågasätta lagligheten i den av Lunds kommunstyrelse godkända ”Handlingsplan för Destinationsutveckling i Lund 2008–2013”. Jag ber Diskrimineringsombudsmannen att undersöka detta och därefter vidta eventuella åtgärder.
Med vänlig hälsning

Det gäller att gå rätt!
av Lars-Anders Jönsson

Jag har i många år vänt mig mot de ställningstaganden vänstern uppvisat i en del internationella konflikter samt det sätt man argumenterat på. Som jag tycker mig visat skapas överdrifter eller helt fabricerade uppgifter av debattörer som borde veta bättre. Ett missförhållande behöver oftast inte späs på i den värld vi lever i för att människor skall förstå.
När jag reagerar på Jesaja citatet är det för att jag aldrig sett att man i något annat sammanhang använder denna form av bild för att bilda opinion. För mig kvittar det om detta framförs i en vänstertidning eller en högertidning. Vi kan ju till exempel inte avbilda andra folkslag på ett överdrivet rasistiskt sätt i skydd av att vi är vänster och därmed inte kan mena det som andra kanske läser i bilden!
En annan ovana inom vänstern är att jämföra händelser i mellersta östern med händelser som ägde rum under nazismen. Staten Israels politik jämförs med nazitysklands politik. Jag minns själv ett uttalande som togs när jag satt i styrelsen i Lund. När ett liknande uttalande skulle tas några år senare röstade jag emot och lämnade därefter partiet. Ingen, inte ens mina bästa kamrater, förstod mig.
Jag upplever inte på något sätt att synen på Israels politik delas upp i en grupp som accepterar Israels politik och en som klassas som antisemitisk. Det finns många som såväl är kritiska mot Israel som mot Hamas. Vänsterns problem är att den aldrig vågar kritisera palestinier som genom sin politik göder kriget. I de fall vänstern får beteckningen brun-röd så har den oftast gjort sig förtjänt av detta. Det ligger på vänstern själv att visa i handling att den inte har bruna inslag.
Till helgen blir det demonstration i Malmö. Till demonstrationen kommer vänsterfolk, vanligt folk och högerextremister. Det gäller att gå rätt. Parollerna skiljer sig vad jag förstår inte åt.

Axiomatiskt sa Avellan av Sten H

I torsdags eftermiddag ordnade Malmö Högskola en debatt under den bekanta rubriken ”Idrott och politik” och det blev en bra och upplysande tillställning. På Malmöhögskolan finns en idrottsvetenskaplig institution ledd av Tomas Peterson, känd här för sina gamla rötter i lundavänstern. Det blev han som i debatten tog upp de mera långsiktiga och djupgående aspekterna. Idrottsrörelsen är en folkrörelse med 3 miljoner medlemmar och där bedrivs ett långsiktigt arbete för jämställdhet, integration, folkhälsa etc. Det är saker som så klart inte kan avgränsas från förhållanden i andra länder och då tar man också upp internationella frågor. Idrott är politik, så enkelt är det. Motsatt mening hade från början Heidi Avellan, politisk redaktör på Sydsvenskan. Hon började med att svara ett tydligt ja på debattledarens fråga: jo idrott bör åtskiljas från politik enligt hennes mening. Men under debattens gång gav hon ändå upp den linjen och slog till slut fast att det nu måste betraktas som axiomatiskt att de båda hör ihop.
Stoppa matchen-nätverkets Olov Holmgren hade nyss sett ”Den vita sporten”, Bo Widerbergs film från 1968, och sa att i grunden var allt likadant nu som då. Det kan man väl både hålla med om och säga emot. Visst, insändarskribenterna, idrottsledarna, borgarna, ledarskribenterna hetsar på ungefär samma sätt som då. Vi andra är våldsverkare, huliganer ja numera också antisemiter. Men alla som är något så när tänkande och reflekterande måste ändå sägas ha insett realiteterna: idrott används i politiska avsikter, kräver politiskt stöd, bygger på värderingar som har politiska implikationer. Är det något som har ändrat sig sedan 1968 är det just detta: att se det så är inte längre en vänsterextrem ståndpunkt. Också Riksidrottsförbundets debattrepresentant Rolf Jönsson var ense på den punkten.

Ett ärende för UD
Heidi Avellan hade i debatten en avsevärt lägre profil än den hennes ledarsida brukar visa upp och fick ducka för några publikfrågor. Men hon krävde ett tydligt avståndstagande från våldsanvändning och det var inget problem för Olov Holmgren. Hon stod fast vid att hpn ansåg det felaktigt att Malmö fritidsnämnd tog ställning i en utrikespolitisk fråga. Sådant borde överlämnas till Utrikesdepartementet. Hon avvisade också parallellerna till bojkotten av Sydafrika.. Där fanns ju ett officiellt avståndstagande, både av Sverige och FN. Det var lätt för Olov Holmgren att svara att det var ju inget som kom ur fria luften utan något som växte fram efter ett långt opinionsarbete på gräsrotsnivå.
Jaha, vad borde då göras, borde matchen ställas in? Ja, tyckte nog Tomas Peterson, av säkerhetsskäl. Det skulle kunna gå riktigt illa. Vad som behövs är att de svenska spelarna lämnar walk-over, dvs tar ett personligt ansvar. Och det var kring detta med frågan om idrottsrörelsen faktiskt tar sin demokratiska uppgift på allvar som den intressantaste diskussionen uppstod. Det gör vi redan, sa Rolf Jönsson från Riksidrottsförbundet, jag är samhållspolitiskt ansvarig där och vi skickar ut sådant material till specialförbunden och skriver om det i ”Svensk Idrott”, men vi kan inte tvinga någon.

Den goda idrottsrörelsen?
Till detta kan man bara säga att det säkert finns välmenande ambitioner på hög nivå. Men sanningen är väl ändå att idrottsrörelsen i hög grad sitter fast i sin gamla klädedräkt och den bär inte någon prägel av demokrati. Den är snarare präglad av nationalism, ja rentav militarism, allt detta som omgav idrottsrörelsen när den en gång formades i början av 1900-talet. Jag har naturligtvis inga formella bevis för detta, men om man tar del av vad ledare och sportjournalister brukar säga tvekar man inte om diagnosen. Hundratusentals idrottsledare på gräsrotsnivå, javisst, de är goda demokrater och gör ett fantastiskt jobb med att fostra ungdomar. Men att Svenska Tennisförbundet skulle bry sig om något annat än tennis och möjligen exportindustrin är väl ändå inte till att tänka på. Och den bild Tomas Peterson målade upp av den goda idrottsrörelsen känns för mig mera som en förhoppning än en realitet.
OK, sa Tomas, men jag känner ju ändå en tvekan inför lördagens demonstration. Riskerar jag att hamna sida vid sida med nynazister från Karlskrona som det står i dagens tidning? Det är en ren provokation sa Olov Holmgren, vi känner till dem och garanterar att de kommer att avvisas. Och vad gäller vår demonstration kommer den att bli lugn och fredlig och den tar vi fullständigt ansvar för.

Moderaterna och Veolias stöd till ockupationsmakten
av Ulf Nymark

Transportbolaget Veolia är en av Lunds kommuns entreprenörer. Samtidigt är Veolia verksamt med att tillsammans med den israeliska staten bygga ut ockupationsmaktens infrastruktur i al-Quds/Jerusalem.
Hade den borgerliga kommunledningen några tankar på att agera med anledning av att Lunds kommun har avtal med Veolia, frågade Demokratisk Vänster i en interpellation, ställd till Tekniska nämndens moderate ordförande Tomas Avenborg (Se VB nr 2 2009). DV och andra undrande lundabor fick svar vid sammanträdet i fullmäktige den 26 februari.
Mera precist gick våra frågor ut på Avenborg var beredd att å Lunds kommuns vägnar protestera mot Veolias verksamhet på ockuperad mark i Palestina. Vi undrade också om han var beredd att verka för att vid upphandlingar ställa etiska krav på entreprenörer så att vi inte gör upphandlar av företag som medverkar i eller stödjer brott mot internationell rätt.
Det svar DV fick från den m-märkte nämndsordföranden är belysande, varför det här återges oavkortat i de delar som rör själva frågeställningarna: Så här svarar Avenborg (mellanrubrikerna är VB:s):

Så här tycker Veolias direktör …
”Min kunskap om Veolias involvering i projektet på Västbanken är begränsad. Jag tog därför reda på vad Veolia Sveriges VD sagt om projektet. (Avenborg hänvisar här till en artikel av Veolias Sveriges VD Tomas Wallin. Min anmärkning). Det visar sig att Veolias inställning är att de levererar en kollektivtrafik som är till för alla och de har för avsikt att avbryta sitt engagemang om det ställs krav på segregering i tillgången till trafiken.

… och jag tycker som han
Att dessutom spårvägsprojektet kom till som ett resultat av samsyn mellan Israel och PLO för att stärka infrastrukturen i området gör Veolias inblandning mindre problematisk. Jag tycker att Veolia Sveriges VD:s inställning i frågan är bra och jag tycker att det är tråkigt att ett projekt som till en början skulle stärka en region med en gammal konflikt nu för en så dålig stämpel.
När det gäller upphandlingar är det alltid svårt med gränsdragningar. Vad som ska vara med och inte vara med och hur detaljerat. Jag tycker inte att man kan, från det jag fått fram, säga att Veolia tagit sida i någon internationell konflikt. Om interpellanten menar att ett företags verksamhet inte får finnas i delar av världen där det finns konflikter så kommer det bli svårt för något större företag att vara del i upphandlar i Lunds kommun. Frågan är också om i din (sic!) tur deras leverantörer finns med i konflikter. Om Veolia eller annat företag väljer att köra bussar av ett märke som finns där det finns stridande parter, ska det då också diskvalificera bolaget för uppdrag i Lunds kommun?

Brott mot internationell rätt inget hinder
Det finns alltid anledning att utveckla upphandlingsprocesser och då också utveckla de etiska regler som vi har för upphandling. Jag utesluter inte att det går att göra mer för att utveckla regelverket men interpellanten gör det lite för lätt för sig när man ställer ett ultimatum mot indirekt inblandning i brott mot internationell rätt.
Så för att svara på frågorna:
1. Jag är nöjd med Veolias VD:s ställningstaganden i SvD 20/1 2009 och ser ingen anledning för Lunds kommun att agera vidare i frågan.
2. Att ställa krav i upphandling på det sätt som interpellanten framför ser jag som omöjligt att genomföra. Däremot kan det finnas möjlighet att finslipa de instrument som kommunen använder vid upphandling för att öka kraven på etik i alla områden.”
Så långt alltså Avenborg, Tekniska nämndens ordförande och tillika moderat kommunalråd.

Protester från de ockuperade
För att sammanfatta såväl interpellatioinssvaret som en ganska lång och bitvis häftig fullmäktigedebatt:
1. Avenborg bekvämar sig inte att hämta information från något annat håll än en part i målet – en Veoliadirektör.
2. Den påstådda ”samsynen” mellan Israel och PLO som både Avenborg i Veolias efterföljd hävdar existerar inte. Såväl palestinska människorättsorganisationer, Arabförbundet och PLO har protesterat mot spårvägsbygget.
3. Tekniska nämndens ordförande väljer att tala om ”konflikter” i största allmänhet. Men konflikten Palestina-Israel är inte vilken konflikt som helst, ingen liten skärmytsling – det är en halvsekellång israelisk ockupation palestinsk mark som fördömts i ett otal FN-resolutioner.
4. Moderaterna tycker det är helt åkej att använda lundabornas skattepengar för att upphandla tjänster hos företag som samarbetar med ockupationsmakten i dess ansträngningar att stärka sitt grepp över det ockuperade folket.

Israeliska röster om Gaza
av Gunnar Stensson

Inför demonstrationen på lördag fann jag dessa tre artiklar intressanta
Givarkonferensens dubbelmoral
Referat av en artikel av Haaretz korrespondent Anshel Pfeiffer
Judarna i diasporan mer kritiska mot Israel än någonsin
Ur en artikel av Haaretz korrespondent Anshel Pfeiffer
Beslutet att spela DC-matchen Sverige-Israel utan åskådare irriterar lokalbefolkningen
Tommie Ullman har skrivit en artikel om DC-matchen i Malmö i Haaretz 5/3
Gunnar

Givarkonferensens dubbelmoral

Referat av en artikel av Haaretz korrespondent Anshel Pfeiffer

Vid givarkonferensen i Sharm el-Sheik lovade USA att bidra till uppbyggnaden av Gaza med 900 miljoner dollar.
Samtidigt konstaterar Amnesty International att USA har utfäst sig att bidra till den israeliska försvarsmakten med 30 biljoner dollar fram till år 2017. Det återspeglar det amerikanska stödet till Israel och dess politik.
Som ockupationsmakt är Israel förpliktat att säkra den palestinska befolkningens liv och säkerhet i de ockuperade områdena. Men stället skadar Israel det palestinska folket varefter USA och andra länder går in för att reparera skadan.

Israelisk propagandaseger
USA talar inte längre om Israel som en ockupationsmakt. De biljoner dollar som Israel fått från USA för att skaffa vapnen som orsakade ödeläggelsen av Gaza är ett resultat av Israels framgångsrika propaganda som utmålar tunnlarna vid Rafah och raketbeskjutningen som strategiska hot som ingår i islamisternas terror mot upplysta länder.
Väst har blåst upp Hamas betydelse och överdrivit dess militära förmåga långt över gränsen för den rena lögnen. Detta har gjort isoleringen av Gaza möjlig och varit en ursäkt för tre veckors förödande krig mot palestinierna.
Samtidigt ger det Hamas möjlighet arr beskriva sig som palestiniernas verkliga patriotiska kraft.

EU:s hyckleri
De hundratals miljoner euro som har utlovats till Gaza, som om det drabbats av en naturkatastrof, överskuggar handelsförbindelserna mellan Europa och Israel.
Västländerna som engagerar sig i humanitär hjälp till palestinierna köper samtidigt israeliska vapen och den försvars-knowhow som utvecklats under de laboratorieliknande förhållanden som ockupationen skapat och den situation orsakat hela serier av humanitära katastrofer.
Saudiarabiens biljon av oljedollar som också erbjöds vid givarkonferensen är Saudiarabiens bidrag till USA:s och Israels veto mot palestinsk försoning.

Signalen till Israel
Varje cent som betalas till palestinierna – vare sig den går till Ramallah-regeringens budget eller till medicinsk vård för de barn som sårats av israeliska piloter eller soldater – ger Israel en signal om att det kan fortsätta sina ansträngningar att tvinga på den palestinska eliten ett kapitulationsavtal.
Det enda sättet att förstå denna politik är att se den som ett stöd för Israels politik. Man betalar hundratals miljoner dollar för att reparera de skador Israel orsakat, men man släcker inte den eld som orsakat skadorna..
Gunnar Stensson

Judarna i diasporan mer kritiska mot Israel än någonsin

Ur en artikel av Haaretz korrespondent Anshel Pfeiffer

Ett stort antal judar struntar hela Gaza-konflikten.
Men de som är engagerade kan indelas i tre grupper.
Det finns ett stort antal pavlovska flaggviftare, goda och oskyldiga sionister och judar som bara kan se det trauma som drabbat folk i Sderot, Ashkelon och andra delar av sydöstra Israel. De ställer sig bakom Israels armé och säger ofta att regeringen borde ha låtit den gå längre och slå hårdare.
Det finns en något mindre men mycket högljudd grupp judar som tillhör den mer radikala vänstern, och ett fåtal som går i anti-israeliska demonstrationer och anklagar den sionistiska staten för krigsförbrytelser. De isolerar sig från huvudopinionen i de lokala judiska samhällena.
Det finns dessutom en tredje kategori – kanske inte den bredaste, men enligt min uppfattning den kanske mest betydande – som har mer komplexa och obehagliga känslor inför frågan. De är djupt engagerade i Israel och kan till och med förstå att dess regering kände sig tvingad att genomföra attacken. Samtidigt är de mycket störda och sårade över antalet civila offer och den förstörelse som är följden av aktionen. Det måste absolut ha funnits andra sätt att genomföra detta, säger de.
De lever med sitt tvivel, ofta utan att uttrycka det ens i sina familjer eller bland nära vänner. Det som stör dem mest är att deras omgivning inte tycks se nyanserna och sakna förmåga till medlidande med de döda och sårade på den andra sidan. De börjar ställa sig besvärliga frågor. Är de omgivna av latenta rasister? Eller är det något fel på dem själva så att de måste förneka övertygelsen hos dem som omger dem? Eller hyser alla liknande tvivel men är rädda att uttrycka dem?
Allra svårast är det kanske för dem som dagligen arbetar i de traditionella judiska institutioner som redan känt behov att göra sådana där meningslösa uttalanden som ”Den internationella judendomen står fast i sitt stöd för Israel”. De finner nästan ständigt sina käraste ideal svikna.
”Jag kunde bara inte förstå hur dom andra på kontoret kunde vara helt ur stånd att erkänna att det finns ett verkligt lidande på den palestinska sidan och att Israel bär en stor del av ansvaret för det,” sa en av mina vänner som arbetar i en sådan institution i London. ”Jag känner mig så ensam eftersom ingen verkar förstå hur kluven jag är. Jag förstår Israels position mycket bra och delvis stöder jag argumenten för aktionen, men varför känner ingen av dem sorg över barnen som dör? De verkar inte ens se rapporterna från kriget.”
Min vän fredar sitt samvete genom att vara tyst på jobbet och ge pengar till en organisation som skickar medicinsk utrustning till sjukhusen i Gaza.
Artikeln ovan ledde till en intensiv bloggdebatt med mer än hundra inlägg. Fördelningen av debattinläggen bekräftar artikelns indelning av den judiska opinionen.
Översättning Gunnar Stensson

Beslutet att spela DC-matchen Sverige-Israel utan åskådare irriterar lokalbefolkningen

Utdrag ur en artikel där Tommie Ullman har skrivit om DC-matchen i Malmö.
Haaretz 5/3

Konflikten i Gaza har diskuterats i vida kretsar i Sverige som i andra delar av världen. Somliga politiker har till och med yrkat på bojkott av Israel. Samtidigt ifrågasattes säkerheten i Baltiska hallen. Förra veckan beslöt den politiska majoriteten i Malmö att matchen skulle spelas inför tomma läktare.
Men snart började man ifrågasätta om beslutet tagits enbart av säkerhetsskäl. Borgmästare Ilmar Reepalu sa att han skulle ha föredragit att matchen inte spelades alls. Carlos Gonzales Ramos, ordförande i den nämnd som fattade beslutet, sa att han ser den tomma hallen som en protest mot vad han uppfattar som ett israeliskt folkmord.
Beslutet har lett till en massa kritik. Frågan delar vänsterpartierna i Malmö från center-högerpartierna som vill låta folk se matchen. Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet ingår i ett koalitionsstyre som står bakom beslutet.
Många invånare i Malmö har sitt ursprung i Mellanöstern som flyktingar från de palestinska territorierna eller andra arabland. Alla stöder inte Hamas och liknande organisationer, men somliga gör det.
Diskussionen om matchen ökar antagligen när den närmar sig.
Översättning Gunnar Stensson, som konstaterar att demonstrationen Stoppa matchen inte nämns i artikeln.