En nyhet från NAH:s hemsida
Nordisk alternativhöger (NAH) – nazismen i
ny förpackning – är det senaste högerextrema utspelet. Plötsligt
framstår Sverigedemokraterna som söndagsskolebarn med sin hemvävda
sverigeidyll.
Men så är det inte alls. De flesta samhällsomstörtande extrema rörelser har en radikal flank som genom sitt extrema budskap förvandlar framtoningen av huvudrörelsen som en moderat reformrörelsen, redo att lyssna på folket.
SD:s representanter tar naturligtvis avstånd från NAH och betonar sin civiliserade politik. NAH framställs som det förfärliga alternativet till en förnuftig befolkningspolitik.
Hitlers raspolitik med eutanasi, dvs. folkmord på programmet, började genomföras efter det kuppartade maktövertagandet 1934-35 och tusentals förståndshandikapade dödades. Operationen skedde genom Hitlers egna organisationer som växte fram parallellt med statsapparaten. Bara offrens familjer protesterade utan resultat.
Protesterna mot Hitlers styre blev ingen folkrörelse, men det fanns modiga personer som t ex den katolske biskopen i Münster, Clemens August Graf von Galen, som 1941 kritiserade eutanasin. Hitlers totala makt tålde egentligen ingen kritik, men han var slug nog att inte komma i konflikt med kyrkan och äventyra soldatmoralen. Eutanasiprogrammet stoppades.
Tänk om kyrkorna hade protesterat tidigare. Nu sparades i alla fall uppskattningsvis en miljon förståndshanidkapade och fördrivningen av 30 miljoner slaver till bortom Uralbergen i de erövrade områdena sköts på framtiden.
Sex miljoner judars liv kunde inte räddas. Massavrätt-ningen av ryska krigsfångar stoppade inte heller. När ett maskineri har kommit i gång blir det som ett självgenerande system i det här fallet baserat på rasism och antisemitism och ett brinnande krig.
Men så är det inte alls. De flesta samhällsomstörtande extrema rörelser har en radikal flank som genom sitt extrema budskap förvandlar framtoningen av huvudrörelsen som en moderat reformrörelsen, redo att lyssna på folket.
SD:s representanter tar naturligtvis avstånd från NAH och betonar sin civiliserade politik. NAH framställs som det förfärliga alternativet till en förnuftig befolkningspolitik.
Hitlers raspolitik med eutanasi, dvs. folkmord på programmet, började genomföras efter det kuppartade maktövertagandet 1934-35 och tusentals förståndshandikapade dödades. Operationen skedde genom Hitlers egna organisationer som växte fram parallellt med statsapparaten. Bara offrens familjer protesterade utan resultat.
Protesterna mot Hitlers styre blev ingen folkrörelse, men det fanns modiga personer som t ex den katolske biskopen i Münster, Clemens August Graf von Galen, som 1941 kritiserade eutanasin. Hitlers totala makt tålde egentligen ingen kritik, men han var slug nog att inte komma i konflikt med kyrkan och äventyra soldatmoralen. Eutanasiprogrammet stoppades.
Tänk om kyrkorna hade protesterat tidigare. Nu sparades i alla fall uppskattningsvis en miljon förståndshanidkapade och fördrivningen av 30 miljoner slaver till bortom Uralbergen i de erövrade områdena sköts på framtiden.
Sex miljoner judars liv kunde inte räddas. Massavrätt-ningen av ryska krigsfångar stoppade inte heller. När ett maskineri har kommit i gång blir det som ett självgenerande system i det här fallet baserat på rasism och antisemitism och ett brinnande krig.
Att läsa: Hans-Ulrich Wehler (2017) Nationalsocialismen. Från massrörelse till Führervälde och utrotningskrig. Göteborg: Daidalos.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar