Summertime av Gunnar Stensson

Vid solnedgången pilade två tornsvalor högt över socionomhuset. Halvmånen och Venus framträdde ljusa på den blånande himlen. Nästa morgon steg jag upp tidigt för att gå till Höje å. Solstrålar kastade spjut genom grönskan. Plommonträden var fulla av gröna kart. Doftande syrener prunkade på banvallen ovanför odlingslotterna i Höjebromölla där stigen gick genom en djungel av lupiner, syrener, pioner, höga prästkragar, vinbärsbuskar, krusbärsbuskar och förbi ett litet potatisland med mättat gröna plantor. Mellan Höje å och dammarna växte gräset meterhögt på båda sidor, fält av mörkgröna nässlor och höga hundkex med vita blomkronor bredde ut sig, långa dammens vatten glittrade i motsolen, stränderna var täckta av säv, spirande vass och kaveldun. När jag nös, flydde en and med sina 14 ungar ut från sitt gömsle. En högdragen dopping dök plötsligt. Den svaga vinden blåste gröna alger mot stranden. Svanar seglade fram och en grupp sothöns bråkade och skvätte. Under srandvegetationen kväkte och surrade grodor och paddor. De väldiga pilarna bildade valv över stigen och näktergalarna drillade och kluckade. En gök gol åt Värpinge-hållet, en stor fisk slog i vattnet. Grodornas kväkande var intensivt vid långa dammens bortersta plattform och där nere låg de i det gröna vattnet, värmde sig i solen, kravlade sig över varandra, sträckte ut sina långa bakben och njöt, men dök, när min skugga föll över dem. Äppleträdet hade slutat blomma men hagtornen klängde längs stammen som snö. Ån flöt stilla mellan pilar och vide och när jag såg upp mot den höga åbrinken kom två svanar susande över mig. Trappan var full av maskrosor. De böljande fälten söder om ån var lyste ljusgröna av korn och vete. Rapsfälten hade falnat. På ett litet körsbärsträd dinglade gröna kart. De knotiga fläderbuskarnas blomställningar var ännu gröna. Hallonsnåren skulle snart få bär. I söder blänkte reflexen från en bil och bakom den syntes husen i Jakriborg och ännu längre bort Malmö skyline med Turning torso. Mäktiga moln av grönska dolde Flackarps kyrkogård. Ett öresundståg passerade. En nyponbuske blommade på andra sidan järnvägsbron. Dammen var nästan övervuxen. Svarta och blå trollsländor pilade eller stod stilla över vattenytan. På Flackarpsvägen kom en brun kvinna i baddräkt cyklande, svävande som en fågel. Näckrosblad täckte kvarndammen. Mitt på Västanvägs asfalt trippade en självmedveten sädesärla.