2019-12-12

Skolpolitik: Klotter och minnesfragment 1991 till 2006
av Gunnar Stensson

När jag härom kvällen rensade en byrålåda med gamla protokoll, broschyrer och annat skräp fick jag tag i en dammig svart anteckningsbok fylld med osammanhängande klotter.

9/9 95. Samling vid flygbåtarna. Jaha. September 95. Det var ett par månader efter folkmordet i Srebrenica. Jag var upprörd då, påmindes om protesterna mot Handkes nobelpris nu.
   Flygbåtarna? Det var före Västra hamnen och Öresundsbron och Turning Torso.
   På en annan sida några adresser. Castle Hotel, Castle Green, Taunton, Somerset 11-13/9. Mats Hammarström MP. Äppelträden i Taunton, fulla med äpplen och med nät kring stammarna för att fånga upp dem när de föll. Ulrika Holgersson, S. Staden Street. Lars Granath, skolchef.
   Ja, det var skolstyrelsens resa till England. Jag hade inte ägnat den en tanke på 24 år. Nu plötsligt minnen. Jag ska inte dra dem - vem vill veta? - men när jag lagt mig på tisdagskvällen sorterade jag några av dem, försökte sätta dem i kronologisk ordning. Här kommer historien om Skolstyrelsen och Utbildningsnämnden 1991 till 2006. Jag vet inte om den är sann i alla delar.

När jag blev invald i Lunds skolstyrelse 1991 hade den ansvar för alla skolor i Lunds kommun. Den nya styrelsen inledde mandatperioden med en heldags bussresa till varenda skola för att lära sig omfattningen av ansvarsområdet. Men kommunens ansvar begränsat eftersom skolan var statligt reglerad.
   Sedan kommunaliserade Göran Persson skolan. Vänsterpartiets stöd i riksdagen var nödvändigt och Göran Persson lyckades pressa fram det. Lärarna blev kommunaltjänstemän i stället för statsanställda. En stor protestdemonstration genomfördes av lärarfacken på Kyrkogatan i Lund.
   Kommunaliseringsbeslutet motiverades bland annat med demokratiskäl; decentraliseringen skulle föra skolan närmare människorna. Få hade insett att kommunaliseringen innebar segregation.

   När Carl Bildt, M, ett par år senare genomförde friskolereformen, samtidigt som han investerade i blodig oljeutvinning i Sudan, hamnade den svenska skolan på marknaden. Det dröjde nästan två årtionden innan de fulla konsekvenserna blev uppenbara.

I september 1995 reste alltså skolstyrelsen till England. Vi besökte skolor i London och i städerna Taunton och Street i Somerset.
   Flera ledamöter, som Lars V Andersson, C, och Lars Andrae, S, (var någon av dem med på resan?) övergick till den nya Utbildningsnämnden. Mats Hammarström röstade mot fria skolmåltider. Ansvaret för grundskolan övertogs av kommundelsnämnder. Klostergården tillhörde kommundel Söder med Kajsa Theander, V, som ordförande. Under kommundelsperioden ökade Klostergårdens byalag sin aktivitet. Jag medverkade som
sekreterare, men mitt största engagemang var i Eritrea-grupperna.
   1995 genomfördes Operation Dagsverke som samlade in några miljoner till stöd för skolor i Eritrea. Vi försökte göra Asmara till Lunds vänkommun. Lektor Bereket Yebio vid lärarhögskolan i Malmö byggde upp en studieverksamhet i Eritrea. Eritreas ambassadör besökte Tetrapak för att undersöka möjligheten att förpacka och sälja eritreansk apelsinsaft.
   Elsa Grip, kommunstyrelsens ordförande Larry Andow och jag reste till Asmara och talade med representanter för Eritreas regering 1997.  Utsikterna verkade ljusa, men följande sommar bombade Etiopien Asmaras flygplats och ett krig utbröt som inte avslutades förrän den nye etiopiske premiärministern Abiy Ahmed erkände Eritreas gränser förra året, något som han tilldelades Nobels fredspris för.

2002 blev jag oväntat ordförande i Utbildningsnämnden. Skoldirektör var den kompetente och engagerade Sten-Bertil Olsson. Jag hade under mer än ett decennium lärt känna personalen på Utbildningskansliet och flera skolledare och hade själv 30 års lärarerfarenhet. Dessutom hade jag barn och barnbarn i Spyken, Katte, Vipan och Polhem. Under mandatperioden byggdes Polhems dramatiska aula som fullmäktige nu använder för sina sammanträden. Utbildningsnämnden gjorde också en studieresa 2005 till Saskatoon i Saskatchewan och Vancouver i British Columbia.
   I november 2006, strax efter valet då Demokratisk Vänster kom in i fullmäktige och de borgerliga partierna tog makten, kritiserade jag planerna på att införa skolpeng i gymnasiet. Vissa moderater blev upprörda. En av dem rev dramatiskt min skrivelse i bitar.
   Så blev det jul. I januari införde de borgerliga partierna skolpengen. Jag ordnade ett par protestmöten i Klostergården. Så var det slut.
   Men jag kommer alltid att minnas september 1995 och äppelträden i Somerset. Bilderna blir alltmer detaljerade och levande.
 

Inga kommentarer: