Borgarna svävar på (klimat-)målet av Ulf Nymark

I augusti 2010 antog kommunfullmäktige nya mål för minskning av utsläppen av
växthusgaser i kommunen. 2020 ska utsläppen ha minskat med 50 % och till 2050 ska de vara nära noll. Alla partier var eniga om dessa mål (även om Demokratisk
vänster ville ha en ambitionsnivå högre än både borgare och övriga oppositionen).

   Nu, mindre än ett år efter fullmäktigebeslutet, börjar borgarna sväva på målet - detta
i dubbel bemärkelse. Viljan att vidta åtgärder för att pressa ner utsläppsnivåerna verkar från borgerligt håll vara tämligen svag. De rödgröna i Tekniska nämnden har, om man ska döma av en insändare i Sydsvenskan härförliden, tydligt märkt av detta.
   Och i Byggnadsnämnden härskar låt-gå-politiken bland borgerligheten, framför allt när det gäller vägtrafikens ständigt ökande utsläpp. De borgerliga
Byggnadsnämndsledamöterna tror på ett radikalt ingrepp av guden
Teknikutveckling. (Hur sagda gudomlighet skulle kunna ingripa på ett så dramatiskt sätt fram till 2020 vill de inte berätta)
   Vid förra veckans sammanträde i Byggnadsnämnden framförde centerpartiets representant sin inställning till de beslutade målen: "ska vi följa målen kommer det att stoppa all utveckling i Lund". Och det ville han inte vara med om. Därför menade han att målen borde ändras, dvs ambitionsnivåerna sänkas. Ingen av de andra borgerliga partiernas representanter försvarade fullmäktiges beslut. Tyvärr finns det all anledning att misstänka att centerpartistens uttalande står för en gängse uppfattning bland borgerligheten. Målen är alltså till för högtidstal - i praktiken struntar de borgerliga i att växthusgasutsläppen inte minskar.
   Om borgarna fortsätter mandatperioden igenom att inte göra någonting åt vägtrafikens utsläpp kommer en eventuell ny rödgrön majoritet i valet 2014 att få ta en rad kraftfulla beslut för att klara 2020-årsmålet. Och frågan är om de rödgröna kan, vill och törs göra det?
    Man kan ju alltid hoppas …