Helgeandskyrkan
29 november kl 17
Helgeandskören
Albina Veisland, orgel
Larsåke Sjöstedt, dirigent
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2014-11-27
ARF - Antirasistiska filmdagar
Visas på Kino sön 30 nov - tors 4 dec
Jag är inte beredd att dö än
Visas på Kino 30/11 kl 17.00
Läs mer »
Hus och gator i Lund
”Gåramålare” Ann Schlyter visar lundabilder i akvarell och akryl av HUS OCH GATOR.
Vernissage, torsdag 27 kl 18 - 21,
fredag 28 och lördag 29 kl 11 – 18,
söndag 30 november kl 11-15.
Östervångsvägen 32
Teologiskt café
Måndag 1 december är det höstens sista Teologiska café i
Allhelgonagården invid Allhelgonakyrkan i LUnd. För en gångs skull
håller vi till i källaren. Vi börjar som vanligt klockan 19.00 med fika
(20:-). Sedan sätter samtalet igång, och fram till 21.00 talar vi om
tro och liv i vår turbulenta tid. Hur gör man för att bevara
mänsklighet, nyfikenhet och tillförsikt i en tid som kanske känns allt
mörkare?
Alla, medlemmar och icke- medlemmar, troende och otroende, är hjärtligt välkomna i samtalet.
Alla, medlemmar och icke- medlemmar, troende och otroende, är hjärtligt välkomna i samtalet.
Härbärge för EU-migranter
Kommunen, Svenska kyrkan, diakonicentralen, gruppen ”Hjälp tiggare” och
Socialförvaltningen ska åstadkomma natthärbärge och daghjälp med
möjlighet att duscha och få ett mål mat. 700 000 kronor har avsatts för
ändamålet. Vi hoppas det blir bättre än i Betlehem, där det inte fanns
plats i härbärget för en födande kvinna.
Initiativet kommer från S, V, MP och Fi inför fullmäktigemötet i kväll, som pågår när detta nummer av VB redigeras.
Initiativet kommer från S, V, MP och Fi inför fullmäktigemötet i kväll, som pågår när detta nummer av VB redigeras.
Inför budgetomröstningen
I minoritet måste man regera som om det vore ständig
valrörelse. Det gäller att välja några politiska strider där S vet att
de har väljarna med sig och ta fajten – oavsett om man vinner eller
förlorar.
Karin Pettersson, Aftonbladet 25/11
Samma princip gäller alla de rödgrönrosa partierna, även i kommuner och landsting, liksom i den utomparlamentariska kampen.
Karin Pettersson, Aftonbladet 25/11
Samma princip gäller alla de rödgrönrosa partierna, även i kommuner och landsting, liksom i den utomparlamentariska kampen.
Allianspartierna mot strandskyddet i Sankt Larsparken
av Gunnar Stensson
Enligt Strandskyddslagen ska Höje ås stränder vara skyddade från all exploatering hundra meter på vardera sidan om ån.
Kunskapsskolan hade begärt dispens från lagen för att anlägga en plats för ”Elevutsläpp” vid åns norra strand, som vi har berättat tidigare.
Efter att ha bordlagt ärendet vid ett första möte fattade Byggnadsnämnden i Lund beslut i frågan den 20 november.
Fyra partier röstade för att gå Kunskapsskolan till mötes och bevilja dispensen, M, FP, C och KD. Tre partier röstade för bevarat strandskydd, S, MP och V.
Dispensen beviljades alltså.
Därmed har ännu ett stycke natur i Sankt Lars-parken gått förlorat. Parken blir mer och mer fragmenterad och asfalterad. Många lundabor är besvikna.
Men det finns en möjlighet att överklaga beslutet till länsstyrelsen. Kanske Naturskyddsföreningen kan göra det?
Kunskapsskolan hade begärt dispens från lagen för att anlägga en plats för ”Elevutsläpp” vid åns norra strand, som vi har berättat tidigare.
Efter att ha bordlagt ärendet vid ett första möte fattade Byggnadsnämnden i Lund beslut i frågan den 20 november.
Fyra partier röstade för att gå Kunskapsskolan till mötes och bevilja dispensen, M, FP, C och KD. Tre partier röstade för bevarat strandskydd, S, MP och V.
Dispensen beviljades alltså.
Därmed har ännu ett stycke natur i Sankt Lars-parken gått förlorat. Parken blir mer och mer fragmenterad och asfalterad. Många lundabor är besvikna.
Men det finns en möjlighet att överklaga beslutet till länsstyrelsen. Kanske Naturskyddsföreningen kan göra det?
Aktuella problem av Lucifer
Enligt vad jag inhämtat så har ljudet när turister drar
sina resväskor på hjul över Venedigs kullerstensgator blivit för
mycket för stadens invånare. Nu har stadsfullmäktige föreslagit ett
förbud mot hjulväskor som väntas träda i kraft i maj. Gnällmånsar,
säger väl en del, men jag har inga problem med att instämma. Ganska
obehagligt buller faktiskt. Om man ställer sig på Fiskargatan en
söndagskväll när studenterna kommer tillbaka från helgbesöken i Varberg
och Emmaboda kan man ana vad de stackars Venedigborna får stå ut med.
Bagageproblem
Men framför allt ger det anledning att ventilera ett allvarligare problem som orsakas av rullväskorna. Just det faktum att det nu är så mycket lättare att ta med stora koffertar gör att det finns folk som tydligen tar med sig halva garderoben. Bagageutrymmena blir snabbt fyllda, bagagehyllorna är för små och koffertarna är för stora för att kunna skjutas in mellan eller under sätena – vi talar här om koffertar som förr bara förekom vid längre båtresor. Resultatet är att koffertarna nu får stå i korridorerna eller ibland i utrymmet vid ingången till vagnarna. Titta in i en X2000-korridor till ett Stockholmståg! Det är som en hinderbana. Det blir jobbigt för tågpersonalen, men värre är att det hela är farligt ur utrymningssynpunkt.
Några tips
Vad kan göras? Ja, här gäller det att komma med tips till SJ. Återinförande av polletterings- möjligheten skulle väl hjälpa lite. En annan variant vore att det fanns en särskild bagagevagn där folk fick ställa och hämta sina stora koffertar. Jag tror att man faktiskt fick lov att låna lite idéer från flyget. Alltså: begränsningar vad gäller omfång och vikt på medtaget handbagage och kostnader vid överskridande av gränserna. I-landsproblem skulle säkert någon säga om det här. Nej, praktiska åtgärder för att begränsa vissa individers benägenhet att ta för sig orimligt mycket av det gemensamma utrymmet. Man ser dessvärre sällan numera insändare från signaturen ”Vän av ordning”. Då får vi väl alla bidra med att uttrycka lite konstruktiv indignation.
sina resväskor på hjul över Venedigs kullerstensgator blivit för
mycket för stadens invånare. Nu har stadsfullmäktige föreslagit ett
förbud mot hjulväskor som väntas träda i kraft i maj. Gnällmånsar,
säger väl en del, men jag har inga problem med att instämma. Ganska
obehagligt buller faktiskt. Om man ställer sig på Fiskargatan en
söndagskväll när studenterna kommer tillbaka från helgbesöken i Varberg
och Emmaboda kan man ana vad de stackars Venedigborna får stå ut med. Bagageproblem
Men framför allt ger det anledning att ventilera ett allvarligare problem som orsakas av rullväskorna. Just det faktum att det nu är så mycket lättare att ta med stora koffertar gör att det finns folk som tydligen tar med sig halva garderoben. Bagageutrymmena blir snabbt fyllda, bagagehyllorna är för små och koffertarna är för stora för att kunna skjutas in mellan eller under sätena – vi talar här om koffertar som förr bara förekom vid längre båtresor. Resultatet är att koffertarna nu får stå i korridorerna eller ibland i utrymmet vid ingången till vagnarna. Titta in i en X2000-korridor till ett Stockholmståg! Det är som en hinderbana. Det blir jobbigt för tågpersonalen, men värre är att det hela är farligt ur utrymningssynpunkt.
Några tips
Vad kan göras? Ja, här gäller det att komma med tips till SJ. Återinförande av polletterings- möjligheten skulle väl hjälpa lite. En annan variant vore att det fanns en särskild bagagevagn där folk fick ställa och hämta sina stora koffertar. Jag tror att man faktiskt fick lov att låna lite idéer från flyget. Alltså: begränsningar vad gäller omfång och vikt på medtaget handbagage och kostnader vid överskridande av gränserna. I-landsproblem skulle säkert någon säga om det här. Nej, praktiska åtgärder för att begränsa vissa individers benägenhet att ta för sig orimligt mycket av det gemensamma utrymmet. Man ser dessvärre sällan numera insändare från signaturen ”Vän av ordning”. Då får vi väl alla bidra med att uttrycka lite konstruktiv indignation.
Öppet brev till Procivitas rektor i Lund
av Per Almén
Årets gymnasiemässa i Nya Arenan i Lund gick av stapeln den 14 och 15
november. Tusentals elever från grundskolans avgångsklasser och deras
målsmän fick där en bild av alla de valalternativ som erbjuds.
Då är det viktigt att vara saklig och ärlig i presentationen av sin skola.
Friskolan Procivitas valde – även i år – att gå fram med en skylt i sin monter
med texten: ”Sveriges bästa gymnasieskola”
1. Vilket sakligt stöd har du när du hävdar att ni är ”Sveriges bästa gymnasieskola?
Det fullständiga namnet på er skola är ”Procivitas privata gymnasium”. Ni är en friskola bland många andra som alla har det gemensamt att ni är offentligt finansierade, dvs er verksamhet betalas med skattemedel.
Ordet privat betyder enskild, icke offentlig enligt Svenska Akademiens Ordlista.
Det är alltså raka motsatsen till den offentliga finansiering som din skola har.
2. Vad betyder ordet ”privat” i ert namn? Uppenbarligen inte att ni är privat finansierade? I vilket annat avseende är ni ”privata”?
Procivitas ingår i den största friskolekoncernen i Sverige, Academedia. Denna ägs av riskkapitalbolaget EQT med säte på den brittiska kanalön Guernsey.
För några veckor sedan avslöjade en stor grupp av grävande journalister från västvärlden att cirka 300 storföretag systematiskt undviker att betala skatt i sina hemländer genom avancerad skatteplanering via Luxemburg. Ett av dessa företag är er yttersta ägare EQT.
3. Finner du det besvärande att som rektor för en offentligt finansierad friskola ha en ägare som gör sitt yttersta för att undgå att betala skatt i Sverige?
Per Almén(s)
ersättare i Utbildningsnämnden i Lund
Då är det viktigt att vara saklig och ärlig i presentationen av sin skola.
Friskolan Procivitas valde – även i år – att gå fram med en skylt i sin monter
med texten: ”Sveriges bästa gymnasieskola”
1. Vilket sakligt stöd har du när du hävdar att ni är ”Sveriges bästa gymnasieskola?
Det fullständiga namnet på er skola är ”Procivitas privata gymnasium”. Ni är en friskola bland många andra som alla har det gemensamt att ni är offentligt finansierade, dvs er verksamhet betalas med skattemedel.
Ordet privat betyder enskild, icke offentlig enligt Svenska Akademiens Ordlista.
Det är alltså raka motsatsen till den offentliga finansiering som din skola har.
2. Vad betyder ordet ”privat” i ert namn? Uppenbarligen inte att ni är privat finansierade? I vilket annat avseende är ni ”privata”?
Procivitas ingår i den största friskolekoncernen i Sverige, Academedia. Denna ägs av riskkapitalbolaget EQT med säte på den brittiska kanalön Guernsey.
För några veckor sedan avslöjade en stor grupp av grävande journalister från västvärlden att cirka 300 storföretag systematiskt undviker att betala skatt i sina hemländer genom avancerad skatteplanering via Luxemburg. Ett av dessa företag är er yttersta ägare EQT.
3. Finner du det besvärande att som rektor för en offentligt finansierad friskola ha en ägare som gör sitt yttersta för att undgå att betala skatt i Sverige?
Per Almén(s)
ersättare i Utbildningsnämnden i Lund
Ett inköp av Sten H.
Gabriel García Márquez dog i våras, 87 år gammal, och det var det. Hans
böcker lever vidare och det får väl räcka. I veckan fick vi veta att
hans efterlämnade papper, hans arkiv, med nästan alla hans manuskript,
hade sålts till University of Texas via en agent. Säljare var hans
familj genom äldste sonen. Vi vet inte vad de fick, men man fick veta
att den ännu levande Ian McEwan sålt sina manuskript till samma
universitet för två miljoner dollar. I efterhand har det meddelats att
hans Nobelprismedalj donerats till Colombias nationalbibliotek.
Márquez böcker rymmer mycket – hyllningar till kärleken och till Karibien om än inte till Colombia som var hans hemland. Hans skildring av hur det var att som tonåring flytta från den tropiska värmen och fukten vid Atlantkusten till det kalla, torra Bogota säger något om det. Och Colombia var tydligen inte så intresserad av att förvärva manuskripten, åtminstone inte till ett pris som kunde tävla med vad Texas erbjöd. Till det kom att han var inte var så välsedd hemma, hans vänskap med Fidel gick inte så väl ihop med regimen. USA då? Ja, Marquez var förbjuden att komma till USA fram till 1995, ett par år efter det att han fått Nobelpriset.
Marquez var antiimperialist, uppväxt i en bananrepublik på en kontinent dominerad av militärdiktaturer. Han bodde själv sedan länge i Mexico som mitt i sitt eviga elände erbjuder skrivplats för en välsituerad och fritänkande författare.
Det är bara alltför lätt att gripas av harm över vad som hänt med Marquez papper, hans två skivmaskiner och fem Mac-ar. Men sådan är världens gång och det måste man tydligen åter och åter lära om. Allt kött är hö och det är bara ordet som lever.
Márquez böcker rymmer mycket – hyllningar till kärleken och till Karibien om än inte till Colombia som var hans hemland. Hans skildring av hur det var att som tonåring flytta från den tropiska värmen och fukten vid Atlantkusten till det kalla, torra Bogota säger något om det. Och Colombia var tydligen inte så intresserad av att förvärva manuskripten, åtminstone inte till ett pris som kunde tävla med vad Texas erbjöd. Till det kom att han var inte var så välsedd hemma, hans vänskap med Fidel gick inte så väl ihop med regimen. USA då? Ja, Marquez var förbjuden att komma till USA fram till 1995, ett par år efter det att han fått Nobelpriset.
Marquez var antiimperialist, uppväxt i en bananrepublik på en kontinent dominerad av militärdiktaturer. Han bodde själv sedan länge i Mexico som mitt i sitt eviga elände erbjuder skrivplats för en välsituerad och fritänkande författare.
Det är bara alltför lätt att gripas av harm över vad som hänt med Marquez papper, hans två skivmaskiner och fem Mac-ar. Men sådan är världens gång och det måste man tydligen åter och åter lära om. Allt kött är hö och det är bara ordet som lever.
Valfrihet? av Bengt Hall
Igår damp det ner ett brev från Bilprovningen.
Förr hette det Svensk Bilprovning och var statligt. Nu blev jag osäker.
När den borgliga regeringen satte igång sin ”valfrihetsrevolution” dvs
privatiserade så mycket man kunde var bilprovningen ett objekt. Det
märkliga är väl egentligen att dom valde att sälja ut en verksamhet som
är en myndighetsutövning för att garantera säkerheten på de svenska
vägarna. Nästa steg hade väl varit att privatisera fängelser som man ju
gjort i USA. Dock valde man att låta valfrihetsargumentet slå igenom
och lät staten behålla vissa bilprovningsenheter. Medborgarna skulle få
välja mellan statligt ägda stationer och privata.
Det var alltså dags att besiktiga bilen. Jag ringde och fick besked. Jodå det var den statliga bilprovningen som hälsat mig välkommen. Tidigare har jag kört till Gastelyckan, nära min bostad. Numera finns närmaste statliga bilprovningen i Fosie, i andra ändan av Malmö, och i Eslöv. Den s k valfriheten för oss lundabor innebär att vi numera bara har privatägda bilprovningar i kommunen.
Eftersom jag är principiell så får det bli Eslöv. Jag passar på att hälsa på min dotter och kusinen samtidigt.
Det var alltså dags att besiktiga bilen. Jag ringde och fick besked. Jodå det var den statliga bilprovningen som hälsat mig välkommen. Tidigare har jag kört till Gastelyckan, nära min bostad. Numera finns närmaste statliga bilprovningen i Fosie, i andra ändan av Malmö, och i Eslöv. Den s k valfriheten för oss lundabor innebär att vi numera bara har privatägda bilprovningar i kommunen.
Eftersom jag är principiell så får det bli Eslöv. Jag passar på att hälsa på min dotter och kusinen samtidigt.
Om Malcolm X levt idag av Gunnar Stensson
Manning 
Marable,
Malcolm X,
Leopard förlag.
Marable,Malcolm X,
Leopard förlag.
Andreas Ekström ägnade den nya
biografin över Malcolm X en djuplodande artikel i Sydsvenskan för ett
par månader sen och VB uppmanade sina läsare att skynda till
biblioteket och låna den (om de inte hade råd att köpa den).
Den 25/11 fyllde Åsa Linderborgs presentation av biografin ett helt uppslag i Aftonbladet under samma rubrik som vi lånat ovan. Boken är så rik att det krävs minst ett uppslag för att presentera den.
Det Åsa Linderborg tillför är en dagsaktuell anknytning till mordet på Michael Brown och protesterna i Ferguson, Sankt Louis, Washington, Los Angeles, Seattle, Chicago och New York som utgör inledningen till en ny medborgarrättskamp i USA.
Hon påpekar också att det som gör biografin så fascinerande är att den beskriver hur fel Malcolm X hade under flera stadier av sin karriär och hur han hela tiden utvecklades under intryck av den historiska verklighet han levde i.
En levande, kämpande människa fram till sin förtidiga död, mördad i talarstolen på en scen inför sina anhängare. Flera poliser fanns bland åhörarna.
Låna och läs! Eller köp och läs!
Den 25/11 fyllde Åsa Linderborgs presentation av biografin ett helt uppslag i Aftonbladet under samma rubrik som vi lånat ovan. Boken är så rik att det krävs minst ett uppslag för att presentera den.
Det Åsa Linderborg tillför är en dagsaktuell anknytning till mordet på Michael Brown och protesterna i Ferguson, Sankt Louis, Washington, Los Angeles, Seattle, Chicago och New York som utgör inledningen till en ny medborgarrättskamp i USA.
Hon påpekar också att det som gör biografin så fascinerande är att den beskriver hur fel Malcolm X hade under flera stadier av sin karriär och hur han hela tiden utvecklades under intryck av den historiska verklighet han levde i.
En levande, kämpande människa fram till sin förtidiga död, mördad i talarstolen på en scen inför sina anhängare. Flera poliser fanns bland åhörarna.
Låna och läs! Eller köp och läs!
Bensinskatten - ett klassperspektiv
av Sven-Hugo Mattsson
Bensinskatten, eller koldioxidskatten, är
nog den skatt som är bäst att höja ur röd och grön synpunkt. Grönt så
klart, eftersom vi skulle få in rätt mycket pengar till förnybart och
kollektivtrafik. Dock skulle en skattehöjning, säg på 70 öre, inte
innebära att bilåkandet minskar. Detta eftersom det är de rikaste som
har bil och en så liten höjning märks knappast i de rikas plånböcker.
Att höja bensinskatten är dessutom helt rätt i tid. De med mest i
inkomst har de senaste 8 åren fått kraftiga inkomstskatteminskningar.
Till och med den som har en så låg lön på 20.000 kr per månad har kunnat
se skatten minska med 1500 kr de senaste 8 åren. Många har dessutom
fått goda reala löneökningar. Det är länge sen vi har behövt jobba så
lite som nu för en liter bensin.
De fattiga då?
När jag diskuterar detta får jag ofta argumentet, ”hur skall den fattige klara en höjning”. Vi kan utgå från en höjning med ca 70 öre, nästan 90 inkluderat momsen på höjningen. En sådan höjning kostar den som kör 1500 mil om året bara ungefär 100 kronor i månaden. Det andra argumentet är att de fattiga helt enkelt inte har bil. Hemlösa och de som har försörjningsstöd har eller får inte ha bil. Fattigpensionärer, 300-500.000 personer, lite beroende på hur man räknar, har ingen bil. (Varför, för övrigt, höjer man inte de lägsta pensionerna om man nu är så orolig för dem)? De med låga arbetslöshetsersättningar har knappast bil.
Min egen erfarenhet säger mig att de som är upp till 30 år sällan har bil. Upp till 30 år har man sällan kommit in i karriären och har ännu inte råd med bil, de som lever singel har ofta inte råd att hålla bil på en lön. Upp till 18 får man inte köra bil och många äldre kan inte köra bil. Själv klippte jag, 70 år, mitt körkort i år. Ser bra gör jag inte men hör dåligt det gör jag.
Vi har de som inte har ett fast jobb och lever på en låg inkomst, dessa är väl kanske de som mest hade behövt en bil eftersom man nog ofta blir in ringd till olika arbetsplatser. Ovanstående grupper är en stor del av befolkningen och de påverkas bara till liten del av en bensinskattehöjning. Det är för övrigt de grupper som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet främst jobbar för i sin politiska gärning. Om man är bekymrad över att de med låga inkomster inte skulle ha råd med en bensinskattehöjning så kan man kompensera genom att höja grundavdraget. Så varför denna tvekan att höja bensinskatten?
De fattiga då?
När jag diskuterar detta får jag ofta argumentet, ”hur skall den fattige klara en höjning”. Vi kan utgå från en höjning med ca 70 öre, nästan 90 inkluderat momsen på höjningen. En sådan höjning kostar den som kör 1500 mil om året bara ungefär 100 kronor i månaden. Det andra argumentet är att de fattiga helt enkelt inte har bil. Hemlösa och de som har försörjningsstöd har eller får inte ha bil. Fattigpensionärer, 300-500.000 personer, lite beroende på hur man räknar, har ingen bil. (Varför, för övrigt, höjer man inte de lägsta pensionerna om man nu är så orolig för dem)? De med låga arbetslöshetsersättningar har knappast bil.
Min egen erfarenhet säger mig att de som är upp till 30 år sällan har bil. Upp till 30 år har man sällan kommit in i karriären och har ännu inte råd med bil, de som lever singel har ofta inte råd att hålla bil på en lön. Upp till 18 får man inte köra bil och många äldre kan inte köra bil. Själv klippte jag, 70 år, mitt körkort i år. Ser bra gör jag inte men hör dåligt det gör jag.
Vi har de som inte har ett fast jobb och lever på en låg inkomst, dessa är väl kanske de som mest hade behövt en bil eftersom man nog ofta blir in ringd till olika arbetsplatser. Ovanstående grupper är en stor del av befolkningen och de påverkas bara till liten del av en bensinskattehöjning. Det är för övrigt de grupper som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet främst jobbar för i sin politiska gärning. Om man är bekymrad över att de med låga inkomster inte skulle ha råd med en bensinskattehöjning så kan man kompensera genom att höja grundavdraget. Så varför denna tvekan att höja bensinskatten?
Medel- och överklassen
Har gott och väl råd att betala en så lindrig
skattehöjning, se ovan vilka inkomsthöjningar de fått. Även de med goda
pensioner har fått ordentliga skattesänkningar och trots påståendet
att pensionerna inte riktigt räcker till vill jag påstå att pensionärer
aldrig haft det bättre än nu. När de som är 20-talister ersätts med
40/50-talister, höjs genomsnittspensionen, eftersom de senare har högre
pensioner än de förra.
Men de i glesbygd då?
Varje gång jag hör argumentet att vi är ett avlångt land och att många har stora avstånd till jobb eller för att handla, tänker jag: hur klarar sig de i glesbygd som inte har bil? De som har bil har ju trots allt, just det, bil. De är oberoende av kollektivtrafiken och undergräver en god kollektivtrafik. Hur tar sig 16-åringen ovan eller 70-åringen som inte har alla sinnen som behövs, fattigpensionären, den arbetslöse som söker jobb men kanske inte har råd att ta sig dit jobbet är, dit det inte går en vettig kollektivtrafik.
Jag har ofta befunnit mig i glesbygd, som turist, och just undrat över dessa frågor. Hur klarar sig den som bor i Ljungdalen och får jobb i Åsarna? Ljungdalen ligger långt inne i glesbygd, det finns bara ett par byar mellan Ljungdalen och Åsarna och det är 11 mil emellan.
Mellan Funäsdalen och Bruksvallarna, ca två mil, går det inga bussar alls på helger, de går bara när skolan är öppen. Jag har råd med en taxi, en gång var femte år. Men hur gör de som jobbar söndag och bor i Bruksvallarna och skall till Funäsdalen?
Och det är de som har bil vi bekymrar oss över, de som har ett alternativ och är oberoende av tid.
Jodå, jag inser problemet. Det är långa avstånd, det kostar med bil, att en-två personer skall färdas i en bil långa sträckor är ett problem. Det tar tid att ta sig, det ligger ju i situationen. Men en liter bensin ger lika mycket koldioxid till atmosfären om den släpps ut i glesbygd eller i tättbebyggt område.
Jag tror så här: om man gör en utredning över vad glesbygden främst behöver så tror jag svaret hade blivit att det behövs en betydligt bättre kollektivtrafik. Och det är väl det vi som är röda och gröna måste jobba för!
PS Jag skrev detta innan Miljöpartiet redovisade sin tveksamhet att höja bensinskatten. Nu spelar det ingen roll hur MP ställer sig. Så länge S och Alliansen inte ser nödvändigheten av att höja blir det heller ingen höjning. DS
Men de i glesbygd då?
Varje gång jag hör argumentet att vi är ett avlångt land och att många har stora avstånd till jobb eller för att handla, tänker jag: hur klarar sig de i glesbygd som inte har bil? De som har bil har ju trots allt, just det, bil. De är oberoende av kollektivtrafiken och undergräver en god kollektivtrafik. Hur tar sig 16-åringen ovan eller 70-åringen som inte har alla sinnen som behövs, fattigpensionären, den arbetslöse som söker jobb men kanske inte har råd att ta sig dit jobbet är, dit det inte går en vettig kollektivtrafik.
Jag har ofta befunnit mig i glesbygd, som turist, och just undrat över dessa frågor. Hur klarar sig den som bor i Ljungdalen och får jobb i Åsarna? Ljungdalen ligger långt inne i glesbygd, det finns bara ett par byar mellan Ljungdalen och Åsarna och det är 11 mil emellan.
Mellan Funäsdalen och Bruksvallarna, ca två mil, går det inga bussar alls på helger, de går bara när skolan är öppen. Jag har råd med en taxi, en gång var femte år. Men hur gör de som jobbar söndag och bor i Bruksvallarna och skall till Funäsdalen?
Och det är de som har bil vi bekymrar oss över, de som har ett alternativ och är oberoende av tid.
Jodå, jag inser problemet. Det är långa avstånd, det kostar med bil, att en-två personer skall färdas i en bil långa sträckor är ett problem. Det tar tid att ta sig, det ligger ju i situationen. Men en liter bensin ger lika mycket koldioxid till atmosfären om den släpps ut i glesbygd eller i tättbebyggt område.
Jag tror så här: om man gör en utredning över vad glesbygden främst behöver så tror jag svaret hade blivit att det behövs en betydligt bättre kollektivtrafik. Och det är väl det vi som är röda och gröna måste jobba för!
PS Jag skrev detta innan Miljöpartiet redovisade sin tveksamhet att höja bensinskatten. Nu spelar det ingen roll hur MP ställer sig. Så länge S och Alliansen inte ser nödvändigheten av att höja blir det heller ingen höjning. DS
Vi resonerar om tvåstatslösningen med Salomon Schulman av Gunnar Stensson
Många som ser en tvåstatslösning i
konflikten Israel/Palestina som den enda vägen till fred och rättvisa,
fann Salomon Schulmans artikel ”Svenska radikalers tystnad är lika
stötande som Hamas lovprisningar” destruktiv för det politiska samtalet
om en av världens längsta och farligaste konflikter.
De undrar, varför vi ska misstänkliggör varandra för vad någon inte har sagt, om vad en liten palestinsk organisation kanske har sagt, om en av tusen tragedier i Israel/ Palestina, medan konflikten går mot katastrof?
Jag förutsätter att Salomon också hoppas på en rättvis tvåstatslösning, mot alla odds. Under den förutsättningen är det bättre att resonera än att gräla.
Mord som politiskt verktyg är aldrig acceptabelt. Nästan alltid förvärrar det läget för båda parter. Ändå ser vi en kedja av religiöst motiverade mord i konflikten Palestina/Israel.
Både Salomon och jag är gamla nog att med förfäran minnas massmordet i Patriarkernas grotta i Hebron under Purim-högtiden 25 februari 1994, då den israeliska bosättaren Baruch Goldman sköt 29 bedjande palestinier. Vi vet också att han hyllas som martyr av den israeliska högern.
Baruch Goldmans dåd var en hämnd för den så kallade Hebronmassakern 24 augusti 1929 då 59 judar mördades.
Nu har två palestinier gått bärsärkagång i en synagoga i Jerusalem, mördat fyra judar med amerikanskt medborgarskap, och blivit nedskjutna på fläcken av israeliska säkerhetsstyrkor.
PFLP har tagit på sig ansvaret för deras dåd, men mycket tyder på att de två butiksbiträdena handlade på eget initiativ.
Som hämnd har president Netanyahu låtit riva deras familjers bostäder, trots att familjerna uppenbarligen ingenting vetat.
PFLP:s stöd till de två förövarna tar Salomon till utgångspunkt för ett angrepp på dem som han med ett diffust begrepp kallar ”svenska radikaler” för att de inte tar avstånd från PFLP, som är mest känd för sina flygplanskapningar för fyrtio år sedan, på 1970-talet.
Han nämner särskilt att Ali Esbati som ordförande för Ung Vänster startade en insamlingskampanj för PFLP för tolv år sedan för att ifrågasätta EU:s terrorstämpling av PFLP.
Att sätta terrorstämpel på politiska fiender och därigenom beröva dem deras mänskliga och medborgerliga rättigheter blev vanligt efter Nine/eleven. Det är en destruktiv politisk taktik. I grunden håller nog Salomon med om det.
De undrar, varför vi ska misstänkliggör varandra för vad någon inte har sagt, om vad en liten palestinsk organisation kanske har sagt, om en av tusen tragedier i Israel/ Palestina, medan konflikten går mot katastrof?
Jag förutsätter att Salomon också hoppas på en rättvis tvåstatslösning, mot alla odds. Under den förutsättningen är det bättre att resonera än att gräla.
Mord som politiskt verktyg är aldrig acceptabelt. Nästan alltid förvärrar det läget för båda parter. Ändå ser vi en kedja av religiöst motiverade mord i konflikten Palestina/Israel.
Både Salomon och jag är gamla nog att med förfäran minnas massmordet i Patriarkernas grotta i Hebron under Purim-högtiden 25 februari 1994, då den israeliska bosättaren Baruch Goldman sköt 29 bedjande palestinier. Vi vet också att han hyllas som martyr av den israeliska högern.
Baruch Goldmans dåd var en hämnd för den så kallade Hebronmassakern 24 augusti 1929 då 59 judar mördades.
Nu har två palestinier gått bärsärkagång i en synagoga i Jerusalem, mördat fyra judar med amerikanskt medborgarskap, och blivit nedskjutna på fläcken av israeliska säkerhetsstyrkor.
PFLP har tagit på sig ansvaret för deras dåd, men mycket tyder på att de två butiksbiträdena handlade på eget initiativ.
Som hämnd har president Netanyahu låtit riva deras familjers bostäder, trots att familjerna uppenbarligen ingenting vetat.
PFLP:s stöd till de två förövarna tar Salomon till utgångspunkt för ett angrepp på dem som han med ett diffust begrepp kallar ”svenska radikaler” för att de inte tar avstånd från PFLP, som är mest känd för sina flygplanskapningar för fyrtio år sedan, på 1970-talet.
Han nämner särskilt att Ali Esbati som ordförande för Ung Vänster startade en insamlingskampanj för PFLP för tolv år sedan för att ifrågasätta EU:s terrorstämpling av PFLP.
Att sätta terrorstämpel på politiska fiender och därigenom beröva dem deras mänskliga och medborgerliga rättigheter blev vanligt efter Nine/eleven. Det är en destruktiv politisk taktik. I grunden håller nog Salomon med om det.
Menachem Begin tillhörde Sternligan och delade
ansvaret för mordet på Folke Bernadotte. Nelson Mandela var
terrorstämplad för väpnat motstånd mot apartheidregimen. .
Salomon inleder sin artikel med berättelsen om en chasidisk dynasti med anor från rörelsens början, en mystikens massrörelse som predikade kärlek människor emellan och till Gud. Till denna dynasti hörde den mördade Moshe Twersky.
Chasidismen var en rörelse bland judarna i Östeuropa och Litauen. De judar som bosatte sig i Lund efter de ryska pogromerna på 1870-talet var säkert chasider.
Chasidismen lärde att allt våld mot en annan människa innebär att förneka Gud som skapade Adam, en enda människa, för att lära oss att den som utplånade ett enda liv skulle straffas som om han förstörde hela världen.
Vi måste respektera en sådan radikalpacifism och hela den chasidiska kulturen som bland annat genom Agnon och Buber gett oss viktiga bidrag till världslitteraturen.
De ortodoxa judarna är befriade från värnplikt i Israel. Samtidigt bidrar många av dem till krigshetsen genom att predika att Gud vill att allt land som ingick i kung Davids rike ska tillhöra Israel.
Den sekt släkten Twersky samlat omkring sig i New York är inte särskilt fredlig utan har klart maffialiknande drag, som man kan konstatera på nätet.
Den enda rimliga vägen till en tvåstatslösning är förhandlingar, inte våld.
Därför blir vi chockade över attentatet i synagogan och förtvivlade när den israeliska regeringen utlovar vedergällning.
Förtvivlade blir vi också över Israels bosättarpolitik, övervåld i östra Jerusalem och fortsatta utbyggnad av muren.
Däremot blir vi glada över det svenska ställningstagandet att erkänna Palestina och hoppas att fler länder ska följa exemplet så att Palestina äntligen blir likvärdigt med Israel i förhandlingarna.
Vi kan inte tro att Salomon Schulman har något annat mål än en rättvis och fredlig tvåstatslösning.
Hoppet att nå en sådan är ringa, men alla andra alternativ är värre för människorna, palestinier som israeler.
Salomon inleder sin artikel med berättelsen om en chasidisk dynasti med anor från rörelsens början, en mystikens massrörelse som predikade kärlek människor emellan och till Gud. Till denna dynasti hörde den mördade Moshe Twersky.
Chasidismen var en rörelse bland judarna i Östeuropa och Litauen. De judar som bosatte sig i Lund efter de ryska pogromerna på 1870-talet var säkert chasider.
Chasidismen lärde att allt våld mot en annan människa innebär att förneka Gud som skapade Adam, en enda människa, för att lära oss att den som utplånade ett enda liv skulle straffas som om han förstörde hela världen.
Vi måste respektera en sådan radikalpacifism och hela den chasidiska kulturen som bland annat genom Agnon och Buber gett oss viktiga bidrag till världslitteraturen.
De ortodoxa judarna är befriade från värnplikt i Israel. Samtidigt bidrar många av dem till krigshetsen genom att predika att Gud vill att allt land som ingick i kung Davids rike ska tillhöra Israel.
Den sekt släkten Twersky samlat omkring sig i New York är inte särskilt fredlig utan har klart maffialiknande drag, som man kan konstatera på nätet.
Den enda rimliga vägen till en tvåstatslösning är förhandlingar, inte våld.
Därför blir vi chockade över attentatet i synagogan och förtvivlade när den israeliska regeringen utlovar vedergällning.
Förtvivlade blir vi också över Israels bosättarpolitik, övervåld i östra Jerusalem och fortsatta utbyggnad av muren.
Däremot blir vi glada över det svenska ställningstagandet att erkänna Palestina och hoppas att fler länder ska följa exemplet så att Palestina äntligen blir likvärdigt med Israel i förhandlingarna.
Vi kan inte tro att Salomon Schulman har något annat mål än en rättvis och fredlig tvåstatslösning.
Hoppet att nå en sådan är ringa, men alla andra alternativ är värre för människorna, palestinier som israeler.
2014-11-20
Musik i Helgeandskyrkan
Lördag 22 nov kl 13.30, 15.00 och 16.45.
Piano- och stråksalongen
Piano- och stråksalongen
Söndag 23 nov kl 15.00 och 16.30
Piano- och stråksalongen
Piano- och stråksalongen
Hus och gator i Lund
”Gåramålare” Ann Schlyter visar lundabilder i akvarell och akryl av HUS OCH GATOR.
Vernissage, torsdag 27 kl 18 - 21,
fredag 28 och lördag 29 kl 11 – 18,
söndag 30 november kl 11-15.
Östervångsvägen 32
fredag 28 och lördag 29 kl 11 – 18,
söndag 30 november kl 11-15.
Östervångsvägen 32
Röda Kapellets julkonsert
Fredagen den 12 december bör du boka in för ett besök på Magle Konserthus (Magle Stora Kyrkogata 4, Studentsångarnas lokal).
Då avslutar nämligen Röda Kapellet sitt fyrtioårsfirande med en konsert med det spännande temat ”Musik i mörka tider”. Det mörka knyter an till årstiden och världsläget.
Orkestern får hjälp av Ola Simonsson, kulturproducent, som sjunger och presenterar musiken. Det blir musik av Hanns Eisler, Östen Warnerbring, Sjostakovitj, Prokofjev, Cornelis Vreeswijk m fl. Orkesterns dirigent Hans Nilsson visar också sina färdigheter på flygeln.
Entreavgiften är lite högre i år än tidigare (150 kronor). Får vi tillräcklig uppslutning går överskottet till de hemlösa i Lund. Under konserten har du också möjlighet att köpa boken om Röda Kapellet. Julklappstiden närmar sig.
För de som vill ansluta sig till orkesterns interna julfest efter konserten finns möjlighet att anmäla sig till någon av orkesterns medlemmar före den 5 december. Mat och dryck serveras till självkostnadspris.
Bengt Hall
Då avslutar nämligen Röda Kapellet sitt fyrtioårsfirande med en konsert med det spännande temat ”Musik i mörka tider”. Det mörka knyter an till årstiden och världsläget.
Orkestern får hjälp av Ola Simonsson, kulturproducent, som sjunger och presenterar musiken. Det blir musik av Hanns Eisler, Östen Warnerbring, Sjostakovitj, Prokofjev, Cornelis Vreeswijk m fl. Orkesterns dirigent Hans Nilsson visar också sina färdigheter på flygeln.
Entreavgiften är lite högre i år än tidigare (150 kronor). Får vi tillräcklig uppslutning går överskottet till de hemlösa i Lund. Under konserten har du också möjlighet att köpa boken om Röda Kapellet. Julklappstiden närmar sig.
För de som vill ansluta sig till orkesterns interna julfest efter konserten finns möjlighet att anmäla sig till någon av orkesterns medlemmar före den 5 december. Mat och dryck serveras till självkostnadspris.
Bengt Hall
Pusselbitar
Nu kurar nöden vid varje köpcentrum.
Pia Huss, DN 15/11
SD samarbetar med judehatare i EU
Rubrik i SDS 15/1
Låt oss finna alternativ till kåkstäder, tältläger och tiggeri. Avsätt mark och låt romerna bygga temporära men anständiga friggebodbyar, med el, vatten, avlopp och sophämtning. Fungerande småbyar med samlingslokaler och hantverkstäder. Erbjud utbildning, svenskundervisning och mikrolån så de kan bilda kooperativ.
Mattias Gardell i en artikel med rubriken Stoppa attackerna mot romerna.
Aftonbladet 20/11
Allianspartister de nya Sverigedemokraterna.
Enligt Timbros väljarundersökning är SD:s nya väljare före detta Moderater med inkomster i 50 000-kronorsklassen. Plånboksväljare.
Deras ståndpunkter ligger i många frågor till höger om övriga SD-väljare som ofta är arbetslösa låginkomsttagare.
Flödet till SD från Moderaterna är större än från alla andra partier sammanlagt: 28 procent av SD:s väljare kallar sig konservativa.
Men bland de nya SD-väljarna finns också 13 procent som betecknar sig som liberala och 12 procent som påstår sig vara socialliberaler.
Det är från Marknadspartierna de nya Sverigedemokraterna kommer.
Pia Huss, DN 15/11
SD samarbetar med judehatare i EU
Rubrik i SDS 15/1
Låt oss finna alternativ till kåkstäder, tältläger och tiggeri. Avsätt mark och låt romerna bygga temporära men anständiga friggebodbyar, med el, vatten, avlopp och sophämtning. Fungerande småbyar med samlingslokaler och hantverkstäder. Erbjud utbildning, svenskundervisning och mikrolån så de kan bilda kooperativ.
Mattias Gardell i en artikel med rubriken Stoppa attackerna mot romerna.
Aftonbladet 20/11
Allianspartister de nya Sverigedemokraterna.
Enligt Timbros väljarundersökning är SD:s nya väljare före detta Moderater med inkomster i 50 000-kronorsklassen. Plånboksväljare.
Deras ståndpunkter ligger i många frågor till höger om övriga SD-väljare som ofta är arbetslösa låginkomsttagare.
Flödet till SD från Moderaterna är större än från alla andra partier sammanlagt: 28 procent av SD:s väljare kallar sig konservativa.
Men bland de nya SD-väljarna finns också 13 procent som betecknar sig som liberala och 12 procent som påstår sig vara socialliberaler.
Det är från Marknadspartierna de nya Sverigedemokraterna kommer.
Novemberliv av Gunnar Stensson
Bara en enda skata syns i
novembermorgonens halvmörker på vägen ner mot Höje å, men när jag
kommer till dammen bortom järnvägen ser jag ringar bildas i den mörka
vattenytan och gläder mig åt fiskarnas olovliga undervattensverksamhet
tillsammans med en häger, som sitter blick stilla, tills jag oroar den
så att den breder ut sina grå vingar och värdigt flyger därifrån över
en vit svan, som jagar en halvvuxen svanunge med den ursinniga
aggressivitet, som man oftast bara riktar mot nära släktingar, vilket
också skrämmer bläsänderna så att de flyr åt höger och vinster,
visslande som pickola-flöjter, samtidigt som hundratals oberörda gäss
passerar i väldiga V-formationer, som sträcker sig över hela den grå
himlen från norr till söder. En till synes död fågel med grå fjädrar
och gulröd näbb ligger i gräset men när jag rör vid dess rygg börjar
den andas, nästan omärkligt
En okritisk EU-artikel av Göran Persson
VB brukar ofta kritisera olika företeelser inom
EU, en mycket berättigad kritik. Här följer emellertid lite reklam för
en EU-sponsrad webbplats, Europeana.
På deras sidor synliggörs mycket av Europas kultur för de många
människor som av något skäl inte kan besöka de olika
kultutinstitutionerna inom EU-området. Besök alltså gärna Europeana
någon gång. Denna månad gör man reklam för sina konstsidar med ett
litet quiz som man hittar här.
En av frågorna i quizet
Skandalen EU av Lucifer
Det finns mycket att säga om EU, men det ska jag inte göra. Jag vill bara uppehålla mig vid ett faktum som kommit fram de senaste veckorna.
Jag tänker då inte uppehålla mig vid kommissionens ordförande, dess främste företrädare, Jean-Claude Juncker. Han har kritiserats, en kritik som tippas blåsa över på en eftermiddag. Och problemet är inte Junckers person.
Det handlar om att en av medlemsstaterna, Luxemburg, har som ”affärsidé” (Olle Lönnaeus i torsdagens Sydsvenska) att tillhandahålla finansiella tjänster för aggressiv skatteplanering. Mångnationella företag som Ikea och MacDonalds kan den vägen komma ner till mindre än en procent i beskattning på sina vinster. Det finns väl en del som unnar företagen detta. Men det avgörande är att det man därigenom undandrar företagens hemländer – vanligen andra EU-länder – stora belopp i skatteintäkter. Alltså, ett land i EU sysslar med att systematiskt bestjäla andra länder på den skatt företagen skulle betala. Tar då staten Luxemburg alla dessa pengar? Nej, det skulle väl vara alltför grovt. Företagen får behålla pengarna mot att betala Luxemburgs bankväsen en andel för mottagna juridiska och skattetekniska tjänster. Det räcker långt, Luxemburgs bankväsen har expanderat kraftigt i många år och landet är fyllt av brevlådeföretag.
Jag hade föreställt mig att det bakom EU fanns en idé om en viss grad av solidaritet och samverkan. Ja, samverkan finns det förvisso och alla tjänar på det här systemet utom skattebetalarna i de länder vars företag det gäller. Det är vi som betalar Luxemburgs generositet.
Det är för mig ofattbart att detta kan få pågå, år efter år och att vi sitter nöjda i en ekonomisk union som tillåter ett sådant systematiskt svindleri på de andra staternas bekostnad.
Av vad jag har sett är det ingen som på allvar ifrågasätter denna ordning – man nöjer sig med att säga att Juncker väl är mindre lämpad som EU-kommissionens ordförande. Men det är ju EU som system som är problemet. Vänsterpartiet och SD tycks ha invändningar mot luxemburgaren Juncker som har varit med och byggt upp skattesmitandet, men det tycks råda tvekan om ifall Vänsterpartiet vill protestera samman med SD.
Det hela är förstås en jävla praktskandal. En sådan union kan man väl inte vara medlem i.
Jag vill bara uppehålla mig vid ett faktum som kommit fram de senaste veckorna. Jag tänker då inte uppehålla mig vid kommissionens ordförande, dess främste företrädare, Jean-Claude Juncker. Han har kritiserats, en kritik som tippas blåsa över på en eftermiddag. Och problemet är inte Junckers person.
Det handlar om att en av medlemsstaterna, Luxemburg, har som ”affärsidé” (Olle Lönnaeus i torsdagens Sydsvenska) att tillhandahålla finansiella tjänster för aggressiv skatteplanering. Mångnationella företag som Ikea och MacDonalds kan den vägen komma ner till mindre än en procent i beskattning på sina vinster. Det finns väl en del som unnar företagen detta. Men det avgörande är att det man därigenom undandrar företagens hemländer – vanligen andra EU-länder – stora belopp i skatteintäkter. Alltså, ett land i EU sysslar med att systematiskt bestjäla andra länder på den skatt företagen skulle betala. Tar då staten Luxemburg alla dessa pengar? Nej, det skulle väl vara alltför grovt. Företagen får behålla pengarna mot att betala Luxemburgs bankväsen en andel för mottagna juridiska och skattetekniska tjänster. Det räcker långt, Luxemburgs bankväsen har expanderat kraftigt i många år och landet är fyllt av brevlådeföretag.
Jag hade föreställt mig att det bakom EU fanns en idé om en viss grad av solidaritet och samverkan. Ja, samverkan finns det förvisso och alla tjänar på det här systemet utom skattebetalarna i de länder vars företag det gäller. Det är vi som betalar Luxemburgs generositet.
Det är för mig ofattbart att detta kan få pågå, år efter år och att vi sitter nöjda i en ekonomisk union som tillåter ett sådant systematiskt svindleri på de andra staternas bekostnad.
Av vad jag har sett är det ingen som på allvar ifrågasätter denna ordning – man nöjer sig med att säga att Juncker väl är mindre lämpad som EU-kommissionens ordförande. Men det är ju EU som system som är problemet. Vänsterpartiet och SD tycks ha invändningar mot luxemburgaren Juncker som har varit med och byggt upp skattesmitandet, men det tycks råda tvekan om ifall Vänsterpartiet vill protestera samman med SD.
Det hela är förstås en jävla praktskandal. En sådan union kan man väl inte vara medlem i.
Ett hårdare lundaklimat med borgerlig plus FNL-budget
av Ulf N
De borgerliga och alliansens gemensamma budget:
Likheter med de borgerliga och FNL:s budget
Bortsett från de rent rasistiska inslagen i Sverigeetnokraternas budget finns på många punkter en stor överrensstämmelse med det gemensamma borgerliga/FNL-förslaget.
Nu återstår att se om den styrande koalitionens förslag också blir det kommunfullmäktige fastställer. Det är dessvärre långt ifrån säkert. Blir så inte fallet blir det lite kallare och råare i Lund.
De Malmöbaserade tidningarnas
lundasidor har i stora drag rapporterat om de olika kommunala
budgetalternativen och om utfallet i kommunstyrelsen, dvs att den
styrande koalitionens förslag i allt väsentligt gick igenom.
Sydsvenskans rubriksättare tycker att det viktigaste med de borgerligas och FNL:s gemensamma budgetförslag är att det inte är någon skattehöjning. Många lundabor skulle nog snarare tycka att det vore väl så viktigt att utförligare granska vad nejet till inkomstförstärkning innebär i form av uteblivna förbättringar och satsningar.
Nej, nej och nej
Här kommer ett urval av föreslagna rödgrönrosa satsningar som de borgerliga och FNL säjer nej till.
Utvecklat klimat- och miljöarbete (2 milj., vilket bland annat innebär att varslet för miljöstrateger skulle behöva verkställas);
stärkt grönt företagande med miljödriven utveckling (1 milj.);
utveckling av Lunds centrum (1 milj.);
stärkt vuxenutbildning och stärkt elevhälsa (1 milj. vardera);
stärkt genuspedagogisk satsning för normkritik och antirasism (1,6 milj.);
sänkt taxa och stärkt Kulturskola (1 milj.);
fri simundervisning för skolan (1,5 milj.);
förbättrad omsorg och vård vid demens (2 milj.);
bidrag till härbärge för EU-migranter (0,7 milj.);
riktat stöd mot barnfattigdom (2 milj.).
Sverigeetnokraterna
Sverigeetnokraterna lägger ett eget budgetförslag. Som Sydsvenskan skriver säjer sig SD vilja lägga mer pengar på vård- och omsorg än de borgerliga och de rödgrönrosa. För att åtminstone på papperet få ihop till denna utökning på vård- och omsorg gör SD drakoniska nedskärning på skola, socialnämnd och kultur.
Nedskärningen på socialnämndens verksamhet är i SD:s
budgetförslag drygt 16 milj., varav 12 milj. på ”invandringsrelaterade
kostnader” (vad man nu mera precist menar med det) och nej till
jobbsatsningar och arbetsmarknadsåtgärder. I samma storleksordning
ligger SD:s nedskärningar i förhållande till de rödgrönrosas förslag
när det gäller kulturnämnden. Här vill Sverigeetnokraterna bland annat
göra nedskärningar genom ”Slopat stöd till mångkulturell- och
kulturradikal verksamhet” på 6 milj. Man kan verkligen ställa sig
frågan vad detta är för verksamheter! Ungefär lika mycket vill SD spara
på utbildningens område bland annat på modersmålsundervisning. SD:s
förslag är ju inte att betrakta som ett seriöst förslag – man skjuter
från höften och men träffar ändå de mest utsatta grupperna i kommunen. Sydsvenskans rubriksättare tycker att det viktigaste med de borgerligas och FNL:s gemensamma budgetförslag är att det inte är någon skattehöjning. Många lundabor skulle nog snarare tycka att det vore väl så viktigt att utförligare granska vad nejet till inkomstförstärkning innebär i form av uteblivna förbättringar och satsningar.
Nej, nej och nej
Här kommer ett urval av föreslagna rödgrönrosa satsningar som de borgerliga och FNL säjer nej till.
Utvecklat klimat- och miljöarbete (2 milj., vilket bland annat innebär att varslet för miljöstrateger skulle behöva verkställas);
stärkt grönt företagande med miljödriven utveckling (1 milj.);
utveckling av Lunds centrum (1 milj.);
stärkt vuxenutbildning och stärkt elevhälsa (1 milj. vardera);
stärkt genuspedagogisk satsning för normkritik och antirasism (1,6 milj.);
sänkt taxa och stärkt Kulturskola (1 milj.);
fri simundervisning för skolan (1,5 milj.);
förbättrad omsorg och vård vid demens (2 milj.);
bidrag till härbärge för EU-migranter (0,7 milj.);
riktat stöd mot barnfattigdom (2 milj.).
Sverigeetnokraterna
Sverigeetnokraterna lägger ett eget budgetförslag. Som Sydsvenskan skriver säjer sig SD vilja lägga mer pengar på vård- och omsorg än de borgerliga och de rödgrönrosa. För att åtminstone på papperet få ihop till denna utökning på vård- och omsorg gör SD drakoniska nedskärning på skola, socialnämnd och kultur.
Likheter med de borgerliga och FNL:s budget
Bortsett från de rent rasistiska inslagen i Sverigeetnokraternas budget finns på många punkter en stor överrensstämmelse med det gemensamma borgerliga/FNL-förslaget.
Nu återstår att se om den styrande koalitionens förslag också blir det kommunfullmäktige fastställer. Det är dessvärre långt ifrån säkert. Blir så inte fallet blir det lite kallare och råare i Lund.
Visa dem att de inte är ensamma
Han dömdes till 10 års fängelse och
1000 piskrapp för att ha startat ett internetforum. Hon dömdes till 35
års fängelse för att ha avslöjat människorättsbrott. Nu kan du visa
ditt stöd för Raif Badawi i Saudiarabien och Chelsea Manning i USA
genom att skicka en hälsning på
Ta en egen bild och skriv en personlig hälsning, eller
använd våra mallar. Vi trycker ditt vykort och skickar det till
fängelset.
När du skickar ett vykort ger du fångarna och deras familjer kraft att kämpa vidare, samtidigt som du visar myndigheterna att du vet vad som pågår. Tillsammans kan vi visa att Raif och Chelsea inte är bortglömda.
Raif ska piskas för sitt bloggande
Narkotikasmuggling. Väpnat rån. Mord. I Sverige krävs det ganska grova brott för att få tio års fängelse. Raif Badawi i Saudiarabien dömdes till tio års fängelse – och 1 000 piskrapp – enbart för att ha utnyttjat sin yttrandefrihet. Raif startade ett internetforum för diskussion om politik och samhällsfrågor, där han och andra skrev texter som kritiserade landets myndigheter. Nu sitter han fängslad i väntan på den första omgången piskrapp, och hans fru och barn har tvingats fly landet.
Stoppa inte norske läkaren att åka till Gaza!
Stoppa inte norske läkaren att åka till Gaza!
I augusti lämnade Israels armé Gaza, efter 50 dagars strider. Mellan den 7 juli och den 26 augusti i år dödades enligt FN minst 2130 palestinier. Minst 1470 av de döda var civila, därav 501 barn. Det palestinska hälsoministeriet uppger mer än 11 100 skadade palestinier, 3 374 av dem barn. Över 100 000 gazabor blev hemlösa och flera sjukhus i Gaza förstördes. 71 israeler dödades under striderna, varav 5 var civila.
En av
dem
som i över 30 år hjälpt skadade civila i Gaza är den norske läkaren
Mads Gilbert. Som frivillig på Shifa-sjukhuset behandlade han under
sommaren många skadade och räddade liv. Liv som annars hade ökat
antalet döda civila palestinier. Ett antal som redan är
uppseendeväckande högt.
Fredagen den 14 november 2014 får Mads Gilbert beskedet av israeliska myndigheter att han på livstid är förbjuden att resa in i Israel – och därmed i praktiken hindrad att resa in även i Gaza, pga det osäkra läget i Egypten. Skälet uppges vara att Gilbert är en säkerhetsrisk.
Vi ifrågasätter starkt att en läkares gärning kan vara en säkerhetsrisk.
Beslutet att utestänga en läkare från sin gärning är närmast absurt. Det här är en läkare som frivilligt riskerar sin egen säkerhet för att behandla svårt skadade civila. Att en läkare inte längre ska kunna göra det är en stor förlust. Det är en förlust inte bara för de skadade palestinier han skulle ha behandlat. Det är en förlust för humaniteten och solidariteten i hela världen.
Vi begär nu av israeliska myndigheter att ompröva beslutet om inreseförbud för läkaren Mads Gilbert och att Gilbert genast ska kunna få fortsätta sin gärning som läkare i Gaza.
Skriv på namninsamlingen »
I augusti lämnade Israels armé Gaza, efter 50 dagars strider. Mellan den 7 juli och den 26 augusti i år dödades enligt FN minst 2130 palestinier. Minst 1470 av de döda var civila, därav 501 barn. Det palestinska hälsoministeriet uppger mer än 11 100 skadade palestinier, 3 374 av dem barn. Över 100 000 gazabor blev hemlösa och flera sjukhus i Gaza förstördes. 71 israeler dödades under striderna, varav 5 var civila.
En av
dem
som i över 30 år hjälpt skadade civila i Gaza är den norske läkaren
Mads Gilbert. Som frivillig på Shifa-sjukhuset behandlade han under
sommaren många skadade och räddade liv. Liv som annars hade ökat
antalet döda civila palestinier. Ett antal som redan är
uppseendeväckande högt.Fredagen den 14 november 2014 får Mads Gilbert beskedet av israeliska myndigheter att han på livstid är förbjuden att resa in i Israel – och därmed i praktiken hindrad att resa in även i Gaza, pga det osäkra läget i Egypten. Skälet uppges vara att Gilbert är en säkerhetsrisk.
Vi ifrågasätter starkt att en läkares gärning kan vara en säkerhetsrisk.
Beslutet att utestänga en läkare från sin gärning är närmast absurt. Det här är en läkare som frivilligt riskerar sin egen säkerhet för att behandla svårt skadade civila. Att en läkare inte längre ska kunna göra det är en stor förlust. Det är en förlust inte bara för de skadade palestinier han skulle ha behandlat. Det är en förlust för humaniteten och solidariteten i hela världen.
Vi begär nu av israeliska myndigheter att ompröva beslutet om inreseförbud för läkaren Mads Gilbert och att Gilbert genast ska kunna få fortsätta sin gärning som läkare i Gaza.
Skriv på namninsamlingen »
Gamla Lund tog emot främlingar av Gunnar Stensson
Vi upplever nu när vintern närmar sig allt intensivare romernas
situation som ett akut humanitärt och socialt problem för Lunds
invånare och kommunledning.
Situationen är på många sätt ny. Romerna, de så kallade EU-flyktingarna, har kvar sina familjer i Rumänien, får bara vistas här tre månader åt gången, saknar arbete och talar inte svenska. De har oftast inga planer på att flytta hit permanent.
Bristen på rimliga lösningar, i Sverige och Rumänien, skapar en frustration som kan leda till främlingsfientliga stämningar.
Det är inte första gången Lund ställs inför liknande situationer. De förekom flera gånger i samband med båda världskrigen. Då var lundabornas attityd generös och välvillig.
Under 1800-talets industrialisering var rörligheten stor bland arbetare och hantverkare. Den socialdemokratiske pionjären August Palm arbetade både i Tyskland och Danmark innan han 1880 återvände till Malmö och spred de socialistiska tankar han tillägnat sig.
1800-talets tre sista decennier var en tid då Lund sakta och inte utan svårigheter integrerade en stor grupp flyktingar som etniskt och kulturellt på många sätt var annorlunda än den tidens skåningar och lundabor: de ryska judarna.
På sidan 31 i tredje delen av Lunds historia (2012) berättar Sverker Oredsson om denna process som alltså slutligen blev en framgång, trots fördomar och sociala problem. Vi refererar och citerar ur Oredssons framställning.
Tsarrysslands antisemitiska pogromer på¨1870-talet hade tvingat fattiga judar att fly till Sverige, bland annat från nuvarande Litauen. Många kom att slå sig ner i Skåne och Lund. De var knappast välkomna.
”Flera (företrädesvis av mosaisk trosbekännelse) kunna anses som sådana av vilkas inflyttning landet ingalunda kan vänta någon båtnad. Dessa äro i torftiga ekonomiska omständigheter och utmärka sig ofta för allt annat än ordning, redbarhet, laglydnad och fridsamhet. Då de därjämte hava riklig avkomma, bör för fattigvårdssamhällena väntas för deras skull en ej obetydlig börda”, skrev landshövding Gotthard Wachtmeister 1881.
I Lund bosatte de sig i den stadsdel som kom att kallas Nöden eller Judéen. Det innebar att Lund fick vad som på jiddisch kallas en shtetl, en liten judisk stad, den enda i Sverige. Så småningom fick de en synagoga. De försörjde sig ofta genom gårdfarihandel och var illa sedda bland bofasta handelsmän.
”Dock var det så att de som bodde nära judarna inte hade någon aversion mot dem”, skriver Oredsson.
De judiska invandrarna kom snart att utmärka sig för samma ordning, redbarhet, laglydnad och fridsamhet som de flesta andra lundabor. De blev förvisso till båtnad för Lund.
Fattigdomen var utbredd i Nöden (liksom i hela Sverige) långt fram på 1900-talet, troligen ända till efter andra världskriget, enligt min mor som arbetade i ett barnhem på Stora Tvärgatan på 1920-talet.
Många studenter bodde billigt i de gamla kåkarna på 1960- och 70-tal. Nu har flera av de ursprungliga husen rivits och ersatts av moderna - och dyra - bostäder. Andra har renoverats.
Veckobladet återkommer till den tid då dessa offer för rysk antisemitism integrerades i Lund och fick chansen till ett nytt liv. Alla bidrag för att belysa perioden är välkomna.
Situationen är på många sätt ny. Romerna, de så kallade EU-flyktingarna, har kvar sina familjer i Rumänien, får bara vistas här tre månader åt gången, saknar arbete och talar inte svenska. De har oftast inga planer på att flytta hit permanent.
Bristen på rimliga lösningar, i Sverige och Rumänien, skapar en frustration som kan leda till främlingsfientliga stämningar.
Det är inte första gången Lund ställs inför liknande situationer. De förekom flera gånger i samband med båda världskrigen. Då var lundabornas attityd generös och välvillig.
Under 1800-talets industrialisering var rörligheten stor bland arbetare och hantverkare. Den socialdemokratiske pionjären August Palm arbetade både i Tyskland och Danmark innan han 1880 återvände till Malmö och spred de socialistiska tankar han tillägnat sig.
1800-talets tre sista decennier var en tid då Lund sakta och inte utan svårigheter integrerade en stor grupp flyktingar som etniskt och kulturellt på många sätt var annorlunda än den tidens skåningar och lundabor: de ryska judarna.
På sidan 31 i tredje delen av Lunds historia (2012) berättar Sverker Oredsson om denna process som alltså slutligen blev en framgång, trots fördomar och sociala problem. Vi refererar och citerar ur Oredssons framställning.
Tsarrysslands antisemitiska pogromer på¨1870-talet hade tvingat fattiga judar att fly till Sverige, bland annat från nuvarande Litauen. Många kom att slå sig ner i Skåne och Lund. De var knappast välkomna.
”Flera (företrädesvis av mosaisk trosbekännelse) kunna anses som sådana av vilkas inflyttning landet ingalunda kan vänta någon båtnad. Dessa äro i torftiga ekonomiska omständigheter och utmärka sig ofta för allt annat än ordning, redbarhet, laglydnad och fridsamhet. Då de därjämte hava riklig avkomma, bör för fattigvårdssamhällena väntas för deras skull en ej obetydlig börda”, skrev landshövding Gotthard Wachtmeister 1881.
I Lund bosatte de sig i den stadsdel som kom att kallas Nöden eller Judéen. Det innebar att Lund fick vad som på jiddisch kallas en shtetl, en liten judisk stad, den enda i Sverige. Så småningom fick de en synagoga. De försörjde sig ofta genom gårdfarihandel och var illa sedda bland bofasta handelsmän.
”Dock var det så att de som bodde nära judarna inte hade någon aversion mot dem”, skriver Oredsson.
De judiska invandrarna kom snart att utmärka sig för samma ordning, redbarhet, laglydnad och fridsamhet som de flesta andra lundabor. De blev förvisso till båtnad för Lund.
Fattigdomen var utbredd i Nöden (liksom i hela Sverige) långt fram på 1900-talet, troligen ända till efter andra världskriget, enligt min mor som arbetade i ett barnhem på Stora Tvärgatan på 1920-talet.
Många studenter bodde billigt i de gamla kåkarna på 1960- och 70-tal. Nu har flera av de ursprungliga husen rivits och ersatts av moderna - och dyra - bostäder. Andra har renoverats.
Veckobladet återkommer till den tid då dessa offer för rysk antisemitism integrerades i Lund och fick chansen till ett nytt liv. Alla bidrag för att belysa perioden är välkomna.
Trafikkaos av Sven-Hugo Mattsson
Det trafikkaos vi har nu på Bangatan kommer
inte överraskande, det har ju funnits i några år. En orsak är att vi
blir alltfler både i Lund och i vår omvärld, samtidigt som Lunds
Centrum inte blir större. Vi har sen flera årtionden tillbaka alltfler
bilar per person, tillkommer att vi reser alltmer. Allt detta har gjort
att trycket i Lunds centrum har ökat, kanske mer än tiofalt på bara
några årtionden.
Det finns en annan orsak till det trafikkaos vi nu ser, framförallt vid övergångsstället vid Tullhuset, den politiska oviljan att lösa problemet. Jag menar varför gör man inget, exakt nu, innan vi får en trafikinfarkt här. Visst, jag tycker att man skall ta bort bilarna från Bangatan och det kräver utredning och ombyggnad av en del trafikplatser. Men börja med detta omedelbart och ta bort bilarna innan vi måste bygga om vid stationsområdet! Det är ju bra om bilarna är borta då.
Tekniska nämnden
Tekniska nämnden har så klart ansvaret för situationen men har tyvärr inte den politiska viljan att lösa det hela. Det kommer många år framöver att finnas en majoritet i Tekniska nämnden som är bilvänlig. Alliansen, Socialdemokraterna och väl också Sverigedemokraterna tillhör denna majoritet. Under många år har vi sett hur bilen har tagit alltmer utrymme, trängt undan gående, cyklande och kollektivtrafiken. Trängt undan i meningen att dessa trafikslag inte fått mer utrymme trots att dessa också ökat. Resonemanget i Tekniska nämnden går ut på att ett p-hus där bara ger en liten ökning av trafiken. När vi bygger nästa är resonemanget detsamma, inte heller det här p-huset ger någon påtaglig ökning av trafiken. Men när man byggt tillräckligt med p-hus, breddat infartsvägar, byggt nya vägar och avfarter så inträffar just detta som händer nu på Bangatan. Det råder också kaos på flera andra avsnitt i Lund.
Ta bort bilarna
Problemet vi ser nu på Bangatan är alltså självförvållat. Ett annat problem med Tekniska nämnden och dess bilvänliga majoritet är att man inte vågar prioritera, allt skall finnas överallt trots att allt inte får plats. Se till exempel Lilla Fiskaregatan där cyklarna måste bort, det finns andra vägar för cyklisterna att ta utan större omvägar och man kan faktiskt le en cykel några 10-tal metrar. Vi hade fått en god gågata här istället om cyklarna kom bort.
På Bangatan måste alltså bilarna bort och man kan konstatera att ingen bil, taxi undantaget, har sin målpunkt här.
Det finns faktiskt en stor politisk majoritet för att på sikt ta bort bilarna. Men det är det där med ”på sikt” som gör mig skeptisk. Det har mig veterligt bara gjorts en inskränkning av bilen i Lunds historia, låset vid Stortorget. Så låt oss hoppas men gardera med en viss skepsis.
Det finns en annan orsak till det trafikkaos vi nu ser, framförallt vid övergångsstället vid Tullhuset, den politiska oviljan att lösa problemet. Jag menar varför gör man inget, exakt nu, innan vi får en trafikinfarkt här. Visst, jag tycker att man skall ta bort bilarna från Bangatan och det kräver utredning och ombyggnad av en del trafikplatser. Men börja med detta omedelbart och ta bort bilarna innan vi måste bygga om vid stationsområdet! Det är ju bra om bilarna är borta då.
Tekniska nämnden
Tekniska nämnden har så klart ansvaret för situationen men har tyvärr inte den politiska viljan att lösa det hela. Det kommer många år framöver att finnas en majoritet i Tekniska nämnden som är bilvänlig. Alliansen, Socialdemokraterna och väl också Sverigedemokraterna tillhör denna majoritet. Under många år har vi sett hur bilen har tagit alltmer utrymme, trängt undan gående, cyklande och kollektivtrafiken. Trängt undan i meningen att dessa trafikslag inte fått mer utrymme trots att dessa också ökat. Resonemanget i Tekniska nämnden går ut på att ett p-hus där bara ger en liten ökning av trafiken. När vi bygger nästa är resonemanget detsamma, inte heller det här p-huset ger någon påtaglig ökning av trafiken. Men när man byggt tillräckligt med p-hus, breddat infartsvägar, byggt nya vägar och avfarter så inträffar just detta som händer nu på Bangatan. Det råder också kaos på flera andra avsnitt i Lund.
Ta bort bilarna
Problemet vi ser nu på Bangatan är alltså självförvållat. Ett annat problem med Tekniska nämnden och dess bilvänliga majoritet är att man inte vågar prioritera, allt skall finnas överallt trots att allt inte får plats. Se till exempel Lilla Fiskaregatan där cyklarna måste bort, det finns andra vägar för cyklisterna att ta utan större omvägar och man kan faktiskt le en cykel några 10-tal metrar. Vi hade fått en god gågata här istället om cyklarna kom bort.
På Bangatan måste alltså bilarna bort och man kan konstatera att ingen bil, taxi undantaget, har sin målpunkt här.
Det finns faktiskt en stor politisk majoritet för att på sikt ta bort bilarna. Men det är det där med ”på sikt” som gör mig skeptisk. Det har mig veterligt bara gjorts en inskränkning av bilen i Lunds historia, låset vid Stortorget. Så låt oss hoppas men gardera med en viss skepsis.
Betlehem Isaak fortsätter faderns kamp för frihet i Eritrea av Gunnar Stensson
På ytan tycks Esayas Afwerkis regim i
Eritrea vara stabil och ohotad. Som om det inte finns en aktiv
opposition. Detta är en illusion. Den finns i Eritrea och bland
eritreaner världen över.
Varje fredag, under parollen freedom fridays, sätter den eritreanska frihetsrörelsen Arbi Harnet upp affischer om människor som försvunnit när de ifrågasatt Esayas Afwerkis regin, de flesta försvann under åren 2001 och 2002.
Affischerna sätts upp nattetid eftersom det är mindre risk att bli upptäckt. De finns längs hela den kända gatan Godena Harnet (frihetstorget) mitt i centrala Asmara.
Varje fredag, under parollen freedom fridays, sätter den eritreanska frihetsrörelsen Arbi Harnet upp affischer om människor som försvunnit när de ifrågasatt Esayas Afwerkis regin, de flesta försvann under åren 2001 och 2002.
Affischerna sätts upp nattetid eftersom det är mindre risk att bli upptäckt. De finns längs hela den kända gatan Godena Harnet (frihetstorget) mitt i centrala Asmara.
Ur Betlehem Isaaks brev till sin far Dawit Isaak på hans 50-årsdag. SDS 15/11
Fakta
Omedelbart efter terrordådet i New York 11 september 2001 utplånade Eritreas president Esayas Afwerki hela den demokratiska rörelsen i Eritrea. I den ingick eritreaner som under flera år deltagit i befrielsekampen och varit i landets ledning åren efter befrielsen. De fängslades, dödades eller tvingades i landflykt. Tidningsägare och journalister fängslades, bland dem Dawit Isaak.
Det kunde ske i terrorattackens medieskugga. Esayas stödde George Bush och ställde sig på USA:s sida i the war on terror, som för hans del handlade om att utplåna demokratiförespråkarna. Han fick stöd från Israel.
Under de tretton år som har gått sedan han gjorde sig till diktator har Esayas Afwerki utövat ett så skoningslöst förtryck att flyktingströmmen från det lilla Eritrea (3 till 4 miljoner invånare) är jämförlig med den från krigets Syrien och Irak. Eritreanerna utgör den näst största gruppen bland dem som söker sig till Sverige. De erhåller automatiskt uppehållstillstånd eftersom det är otänkbart att skicka dem tillbaka. Det gör bara Israel.
Betlehem Isaak solidariserar sig i brevet öppet med den eritreanska oppositionen och fortsätter därmed Dawit Isaaks kamp för demokrati.
Kyrkan kan öppna kursgårdar och församlingshem för flyktingar av Gunnar Stensson
Ärkebiskop Antje Jackelén möter idag, torsdag, Migrationsverkets
generaldirektör för att diskutera möjligheten att kyrkan ska öppna
asylboenden.
Jämfört med många privata boenden där varannan krona blir en vinstkrona så skulle Svenska kyrkan vara mån om att driva boenden så att det blir bra kvalitet, säger kyrkans talesperson Kristina Hellqvist till Expressen (16/10).
Det kan handla om asylboenden men också om boenden för flyktingar som fått uppehållstillstånd i kyrkans egna lokaler som kursgårdar och församlingshem.
Samarbetet kan antingen utformas som ett partnerskap mellan Migrationsverket och kyrkan eller genom att Migrationsverket upphandlar tjänster.
Det nyss avslutade kyrkomötet röstade om att kyrkan ekonomiskt ska hjälpa församlingar som stöttar flyktingar.
Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson påpekar att verkets egna 25 000 platser har tagit slut för länge sedan och att han också har kontaktat Kriminalvården och försvarsmakten för att finna nya alternativ för boenden.
Han hävdar att flyktingmottagandet är ett samhälleligt engagemang, inte en fråga som bara kan lastas på Integrationsverket.
Vid flera tillfällen under och efter andra världskriget tog man snabbt hand om stora flyktinggrupper och försåg dem med mat och tak över huvudet. Detta trots att det dåtida Sverige var mycket fattigare och hade tre miljoner färre invånare än dagens svenska överflödssamhälle.
Kyrkomötets stöd till EU-migranter
Kyrkomötet antog ett uttalande där man konstaterar att alltfler EU-migranter befinner sig I Sverige och att de ofta saknar identitetshandlingar och alltså inte räknas som medborgare i det land de kommer ifrån. De saknar försörjningsmöjligheter och har dåliga bostäder eller inga alls.
De som är romer utsätts för diskriminering och förtryck.
Svenska kyrkan samarbetar på kort och lång sikt tillsammans med andra aktörer för att bistå fattiga EU-migranter, inte minst romer.
Kyrkomötet uppmanar Sveriges kommuner att ta sitt ansvar och i samråd med kyrkor och andra organisationer hitta modeller som förbättrar situationen för fattiga EU-migranter.
Sveriges regering och riksdag ska verka för att minska fattiga EU-migranters säkerhet genom att agera i EU och tydliggöra respekten för EU-migranters mänskliga rättigheter, särskilt barnens rättigheter.
Jämfört med många privata boenden där varannan krona blir en vinstkrona så skulle Svenska kyrkan vara mån om att driva boenden så att det blir bra kvalitet, säger kyrkans talesperson Kristina Hellqvist till Expressen (16/10).
Det kan handla om asylboenden men också om boenden för flyktingar som fått uppehållstillstånd i kyrkans egna lokaler som kursgårdar och församlingshem.
Samarbetet kan antingen utformas som ett partnerskap mellan Migrationsverket och kyrkan eller genom att Migrationsverket upphandlar tjänster.
Det nyss avslutade kyrkomötet röstade om att kyrkan ekonomiskt ska hjälpa församlingar som stöttar flyktingar.
Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson påpekar att verkets egna 25 000 platser har tagit slut för länge sedan och att han också har kontaktat Kriminalvården och försvarsmakten för att finna nya alternativ för boenden.
Han hävdar att flyktingmottagandet är ett samhälleligt engagemang, inte en fråga som bara kan lastas på Integrationsverket.
Vid flera tillfällen under och efter andra världskriget tog man snabbt hand om stora flyktinggrupper och försåg dem med mat och tak över huvudet. Detta trots att det dåtida Sverige var mycket fattigare och hade tre miljoner färre invånare än dagens svenska överflödssamhälle.
Kyrkomötets stöd till EU-migranter
Kyrkomötet antog ett uttalande där man konstaterar att alltfler EU-migranter befinner sig I Sverige och att de ofta saknar identitetshandlingar och alltså inte räknas som medborgare i det land de kommer ifrån. De saknar försörjningsmöjligheter och har dåliga bostäder eller inga alls.
De som är romer utsätts för diskriminering och förtryck.
Svenska kyrkan samarbetar på kort och lång sikt tillsammans med andra aktörer för att bistå fattiga EU-migranter, inte minst romer.
Kyrkomötet uppmanar Sveriges kommuner att ta sitt ansvar och i samråd med kyrkor och andra organisationer hitta modeller som förbättrar situationen för fattiga EU-migranter.
Sveriges regering och riksdag ska verka för att minska fattiga EU-migranters säkerhet genom att agera i EU och tydliggöra respekten för EU-migranters mänskliga rättigheter, särskilt barnens rättigheter.
Nej till terror – ja till fred
Med stor bestörtning har vi tagit
emot nyheten att två unga palestinier har tagit sig in i en synagoga i
Jerusalem och mördat fyra bedjande judar. Vi välkomnar den palestinska
presidentens Abbas fördömande och noterar med avsky Hamas stöd av
denna kriminella handling
Dådet är ett förfärligt och farligt tecken på att den israelisk-palestinska konflikten har börjat få religiösa förtecken. Sedan veckor har bosättare angripit moskéer på ockuperat område, och judiska extremister har handgripligen vanhelgat muslimernas helgedom Haram Al Sharif på Tempelberget i Östra Jerusalem. Att t.o.m. en regeringsmedlem, den israeliska bostadsminsitern Uri Ariel, förespråkar byggandet av det tredje templet just där bådar inte gott för framtiden.
För att undvika en fortsatt eskalering krävs att alla parter besinnar sitt ansvar för den fredsprocess som måste komma igång om judar och palestinier skall kunna se fram emot ett liv i fred, utan rädsla för krig och terrorattacker. Den israeliska regeringen måste omedelbart stoppa alla provokationer på Tempelberget och uttryckligen förklara Haram Al Sharifs okränkbarhet, all fortsatt utbyggnad av bosättningar måste stoppas och förhandlingar med den palestinska enhetsregeringen återupptas för en lösning av konflikten. Den palestinska enhetsregeringen måste ta avstånd från terrorattacker och erkänna Israels rätt att finnas till.
Ilan Cohen, Olle Katz, Talespersoner JIPF
Dådet är ett förfärligt och farligt tecken på att den israelisk-palestinska konflikten har börjat få religiösa förtecken. Sedan veckor har bosättare angripit moskéer på ockuperat område, och judiska extremister har handgripligen vanhelgat muslimernas helgedom Haram Al Sharif på Tempelberget i Östra Jerusalem. Att t.o.m. en regeringsmedlem, den israeliska bostadsminsitern Uri Ariel, förespråkar byggandet av det tredje templet just där bådar inte gott för framtiden.
För att undvika en fortsatt eskalering krävs att alla parter besinnar sitt ansvar för den fredsprocess som måste komma igång om judar och palestinier skall kunna se fram emot ett liv i fred, utan rädsla för krig och terrorattacker. Den israeliska regeringen måste omedelbart stoppa alla provokationer på Tempelberget och uttryckligen förklara Haram Al Sharifs okränkbarhet, all fortsatt utbyggnad av bosättningar måste stoppas och förhandlingar med den palestinska enhetsregeringen återupptas för en lösning av konflikten. Den palestinska enhetsregeringen måste ta avstånd från terrorattacker och erkänna Israels rätt att finnas till.
Ingen religiös konflikt av Gunnar Olofsson
Beväpnade män attackerar en judisk synagoga i Jerusalem och dödar fem
personer - och genast spekulerar svenska politiker och media i om
konflikten i Israel/Palestina nu håller på att övergå i en religiös
konflikt. Så är det naturligtvis inte. Problemet är och förblir den
israeliska ockupationen av palestinskt land, en ockupation som hela
tiden fortsätter, och utvidgas, med ständigt nya bosättningar, murar
och militärposteringar. Desperationen över att allt går åt fel håll
ökar bland palestinierna. Frågan har länge varit, inte om men när,
nästa uppror, Intifada, kommer att starta. Kanske är vi där nu?
Israels regering har utlovat hårda hämndåtgärder för attacken på synagogan. Men gärningsmännen är redan dödade, deras familjer arresterade och deras hus snart förstörda - en form av kollektiv bestraffning förbjuden enligt Genèvekonventionen, vilket ingen verkar bry sig om! - så nu tänker man sig alltså någonting ytterligare. Vad då?
När tre bosättarungdomar på Västbanken i somras kidnappades och dödades genomförde Israels armé en hus-till-husoperation, kränkte och förödmjukade tusentals människor, arresterade uppemot 600 personer och dödade 5 av dem. Sedan lade man utan några som helst bevis skulden på Hamas i Gaza och startade en militäroffensiv som enligt FN i slutändan kostade 2.192 palestinier, varav 519 barn, livet, skadade .över 11.000 personer, varav runt 3.000 förväntas få bestående men, och gjorde 108.000 palestinier hemlösa.
Under offensiven i Gaza anfölls, utöver bostadshus, skolor och sjukhus, även 180 moskéer, varav 71 helt förstördes – ibland med resterna av troende och bedjande palestinier begravda i ruinerna. Utan fördömanden av omvärlden, utan tal om terrorism. Utan mediaintresse. Utan reaktion alls.
Så, vad nu?
Klart är att vilka åtgärder den israeliska regimen än kommer att vidta, så kommer konflikten bara att trappas upp och förvärras. ”Världen har inte råd med ett fjärde krig i Gaza” menar EU:s representant för utrikesfrågor, Federica Mogherini. Nej, och inte med en Intifada till på Västbanken. Våra regeringar inom EU har ett tungt ansvar för utvecklingen och måste nu sätta in kraftåtgärder – med avbrytande av samarbetsavtal och investeringar, och införande av bojkotter och sanktioner mot Israel – för att styra upp situationen, se till att ockupationen upphör och den palestinska staten äntligen upprättas.
Klockan är fem i tolv för chansen till en fredlig och rättvis lösning. Ta den!
Israels regering har utlovat hårda hämndåtgärder för attacken på synagogan. Men gärningsmännen är redan dödade, deras familjer arresterade och deras hus snart förstörda - en form av kollektiv bestraffning förbjuden enligt Genèvekonventionen, vilket ingen verkar bry sig om! - så nu tänker man sig alltså någonting ytterligare. Vad då?
När tre bosättarungdomar på Västbanken i somras kidnappades och dödades genomförde Israels armé en hus-till-husoperation, kränkte och förödmjukade tusentals människor, arresterade uppemot 600 personer och dödade 5 av dem. Sedan lade man utan några som helst bevis skulden på Hamas i Gaza och startade en militäroffensiv som enligt FN i slutändan kostade 2.192 palestinier, varav 519 barn, livet, skadade .över 11.000 personer, varav runt 3.000 förväntas få bestående men, och gjorde 108.000 palestinier hemlösa.
Under offensiven i Gaza anfölls, utöver bostadshus, skolor och sjukhus, även 180 moskéer, varav 71 helt förstördes – ibland med resterna av troende och bedjande palestinier begravda i ruinerna. Utan fördömanden av omvärlden, utan tal om terrorism. Utan mediaintresse. Utan reaktion alls.
Så, vad nu?
Klart är att vilka åtgärder den israeliska regimen än kommer att vidta, så kommer konflikten bara att trappas upp och förvärras. ”Världen har inte råd med ett fjärde krig i Gaza” menar EU:s representant för utrikesfrågor, Federica Mogherini. Nej, och inte med en Intifada till på Västbanken. Våra regeringar inom EU har ett tungt ansvar för utvecklingen och måste nu sätta in kraftåtgärder – med avbrytande av samarbetsavtal och investeringar, och införande av bojkotter och sanktioner mot Israel – för att styra upp situationen, se till att ockupationen upphör och den palestinska staten äntligen upprättas.
Klockan är fem i tolv för chansen till en fredlig och rättvis lösning. Ta den!
Svar på Ulf Nymarks angrepp av Jan Annerstedt
Ulf Nymark har lämnat vänsterpartiet och
demokratisk vänster för miljöpartiet, men han har kvar sin gamla
debatt-teknik. Han försöker tilldela mig och andra inom FörNyaLund
åsikter som han sedan angriper som om de vore våra.
Sanningen är att vi som lokalt parti försöker förnya Lund
från ett öppet och pragmatiskt perspektiv, där vi hela tiden lyssnar
på aktiva och engagerade medborgare. Vi är varken höger, vänster eller
mitt emellan. Vi står fria från den nedbrytande blockpolitiken. Vi var
för övrigt ytterst nära att uppnå ett långsiktigt och mycket detaljerat
samarbetsavtal även med S och MP i Lund.FörNyaLund arbetar för en mera hållbar kollektivtrafik i Lund. Vi kommer att göra allt vi kan för att få bussarna i hela kommunen att bli bullerfria och bekväma med senaste teknik och utan farliga utsläpp. Vi vill gärna att stadsbussar och lastfordon skall laddas med el för att uppnå högt ställda klimatmål. Vi arbetar aktivt för att Cykelstaden Lund skall förbli landets bästa. Och vi vill att Lunds stadskärna skall bjuda på positiva upplevelser när man färdas till fots – sommar som vinter.
Ulf Nymark raljerar mot att jag i fullmäktige vågar ta upp frågan om bilen som färdmedel för de som vill besöka Lunds centrum för att handla. Han glömmer att det finns många i Lund som är beroende av bil för att klara av vardagens många små bestyr.
Lunds centrum skall förbli en marknadsplats och vara tillgängligt för alla medborgare och besökare. Hänsyn behöver tas till en åldrande befolkning. Stadens servicefunktioner måste anpassas. Har man problem med höften och kanske har lite svårt att gå skall det ändå vara möjligt att uträtta nödvändiga ärenden utan att åka bil till Nova Lund.
Det borde vara möjligt att parkera bilen i några minuter med bara en P-skiva för att handla färsk fisk till middagen eller hämta lusmedel på apoteket. För en småbarnsfamilj, där båda föräldrarna yrkesarbetar, skulle det underlätta om de mest enkla, men inte så obetydliga vardagsbekymren kunde fixas utan att behöva sätta bilen på Domus tak eller ett parkeringshus vid Södra Esplanaden och med barn på armen försöka ta sig runt.
I fullmäktige tog jag dessa två exempel från min egen vardag med ansvar för två små barn på fyra och sju år, som jag just hämtat på dagis och på Vårfruskolan. Huvudlöss härjar i skolan och barnen ropar på färsk fisk till middag. Det handlar för mig om att pussla ihop en dag av arbete, pendling från Köpenhamn och familjeliv utan att förlora i livskvalitet.
Ämnet för fullmäktiges diskussion var inte alls mina personliga, praktiska bekymmer, men problemen för centrumhandeln i Lund. Ett konkret förslag från en medborgare i Lunds kommun låg på bordet. Han hade väntat sedan i december 2013 för att få kommunens kommentar till hans förslag om att underlätta för centrumhandeln.
Denne medborgare hade föreslagit gratis parkering på Mårtenstorget under minst en timma. P-platser skulle reserveras på torget också på förmiddagar. Torghandeln skulle få maka lite på sig för bilarna. Det var ett på alla punkter dåligt förslag, tyckte jag i diskussionen. Förslaget borde remitteras tillbaka till nämnden och en konstruktiv diskussion föras med denne medborgare.
Jag kunde inte argumentera för gratisparkering med denne medborgares argument. Men jag försökte nyansera frågan i fullmäktige. Det borde gå, menade jag i debatten, att diskutera möjligheten för bilburna av att använda P-skiva för att ordna viktiga småärenden under 10-15 minuter även i centrala Lund.
I Danmark och Tyskland finns många städer av Lunds storlek med mycket attraktiva stadskärnor som präglas av gång- och cykeltrafik – och där finns mängder av småbutiker som alltid lockar besökare. Där fungerar också P-skivor för gratis korttidsparkering utan problem. Och det uppstår ingen överdrivet stor biltrafik. Trafikkulturen bygger på hänsyn till de som rör sig till fots och på cykel.
Res och lär om hur en stadskärna kan utvecklas och fungera som marknads- och mötesplats utan att helt stänga ut biltrafik!
Om Ulf Nymark och andra miljöpartister vill diskutera dessa frågor konstruktivt och med nyanser, kan jag ge bra exempel också från Sverige. I vårt land finns små och medelstora städer som lyckats främja sin stadskärna, utveckla sin cityhandel och främja sin trafikpolitik och miljö utan att i varje läge förhindra barnfamiljer och äldre personer att komma in till centrum med bil.
Jan Annerstedt
FNL:s p-politik leder till trafikkaos
Svar till Annerstedt
Annerstedt argumenterar som om
det idag vore nästintill omöjligt att ta sig in till Lunds centrum med
bil. Så är ju inte fallet. Det finns tillfartsvägar i alla väderstreck
och det finns gott om bilparkeringar: Mårtenstorget, ovanpå Coop, i
p-husen Dammgården och Färgaren, för att nu nämna bara några stora
p-anläggningar.
Vad FNL och Annerstedt vill är att det ska vara gratis att parkera bilar vid och på Mårtenstorget. Varför det ska vara gratis framgår inte av FNL:s argumentation. Gratis parkering ökar ju inte antalet lediga p-platser eller gör det lättare att hitta en p-plats. Tvärtom. Parkeringsavgifter är till för att ordna trafiken. Gratis parkering vid och på Mårtenstorget leder inte till ordning: det leder till kaos.
Annerstedt påstår att jag tillskriver FNL åsikter som de inte har. Jag har kritiserat FNL för att de vill införa gratis bilparkering i stadskärnan. Någon annan FNL-åsikt nämnde jag överhuvudtaget inte i mitt VB-inlägg förra veckan. Av Annerstedts genmäle framgår tydligt att det just är den åsikten FNL står för. FNL borde nog ta sig en funderare på sin parkeringskaospolitik - till och med moderaterna står för en mera sansad syn på parkering i stadskärnan.
Ulf Nymark
Vad FNL och Annerstedt vill är att det ska vara gratis att parkera bilar vid och på Mårtenstorget. Varför det ska vara gratis framgår inte av FNL:s argumentation. Gratis parkering ökar ju inte antalet lediga p-platser eller gör det lättare att hitta en p-plats. Tvärtom. Parkeringsavgifter är till för att ordna trafiken. Gratis parkering vid och på Mårtenstorget leder inte till ordning: det leder till kaos.
Annerstedt påstår att jag tillskriver FNL åsikter som de inte har. Jag har kritiserat FNL för att de vill införa gratis bilparkering i stadskärnan. Någon annan FNL-åsikt nämnde jag överhuvudtaget inte i mitt VB-inlägg förra veckan. Av Annerstedts genmäle framgår tydligt att det just är den åsikten FNL står för. FNL borde nog ta sig en funderare på sin parkeringskaospolitik - till och med moderaterna står för en mera sansad syn på parkering i stadskärnan.
Ulf Nymark
Vadå pudel? av signatäre hussen
Tur så få läser VB numer och än färre mina
krior. Hurra! Vissa borde strukits, har hänt eller som med "Ulf, var
är du" där avsågs mordbrännare Borgström = säkert släkt med galne
advokaten som försvarade uppfunne psykopat eller ivf mytoman Quick. Så
på begäran raskt över till slutklämmen i överlånga bidraget
(förstadelen se nä VB!?).
Västmedia till sist har normalvis uppvisat grav osjälvständighet, nu med världsdelen och dess intressen mer aktivt på spel. De har de facto uppträtt som censorstyrda fast nåt sånt rimligt nog förekommer bra på marginalen, eller indirekt. Den som förbluffas över styrningshypoteser från stat eller statssammanslutningar uppmanas betänka att i samma ögonblick undantags-tillstånd eller allmänt beredskapsläge proklameras eller blott ett större terrordåd inträffar i Stockholm, exvis går ett noga planerat och praktiskt väl förberett maskineri igång och hubotarna på TV samt deras närmaste och högre chefer sätts under lydnadsplikt. Uniform spelar ingen roll men deras roller är lika karterade som vilket dj-a motoriserat infanteriförband som helst. Så lika osynliga som epidemiska Västpropagandan. I fallet Libyen var den solklar och nästan ryskt grov och en av centralfigurerna anlitades rentav som expert försvara egna personliga och SVTs samt kanske SRs hantering, i Kunskapskanalens Medialized annars en inte helt fördömvärd programserie. Ja, ett bra mått på avpolitiseringen alternativt kring kritiska offentlighetens läge och styrka, numera. Propaganda-matrixen rullade sen på när vältförsöket mot Assad gick igång och än idag svävar stora delar av befolkningen i okunnighet kring Syrienkonfliktens upptaktsskede. Nå, de flesta är likgiltiga eller obildade - Svensson är en kokad skit numer, vems eller vilkas fel är en sk god fråga utreda. Ja, 200.000 döda och ett antal miljoner flyktingar, varav rätt många kommit hit välutbildade till stor förvåning för somliga fastän ett utvecklat land uppsåtligen sökts avlivat, då pga ovilja underkasta sig väst samt dess allierade regionalmakter. Mediatäckningen var gravt undermålig eller avsiktligt propagandistisk, här i landet men klart bättre på exvis BBC - det västliga nyhetsbolag med bäst rykte för oberoende. Samma varierande västpatriotiska verklighetsbild var ung aktuell vad gäller Ryssland och Ukraina-krisen - eller nja, ngt mer hällat då närmare hem. Dessa oavbrutet pågående framför allt svenska (civilisations-)politiskt färgade och oambitiösa mediaprestationer är nåt praktiskt taget aldrig debatteras - och definitivt inte prövas åtgärdat. Inte ens på SR- och tidvis SVT-kollegerna i medie-granskande programtypen befanns anledning säga nåt, trots kontanta uppmaningar. Inför reela instansen dvs GN finns uppenbart en rätt obefintlig tilltro pga dirigerade eller krumbuktande utlåtanden och ett dolt regel-verk eller praxisvägledningar som först skönjes via kryptiskt formulerade avgöranden. Typiskt nog är GN synbart en rätt veritabel no-go area, för journalister inom samlade PS-bolaget. Kan ju finnas ett antal etiska och andra respektvärda motiv eller avväganden bak sådant men här snarast en slags korruption som ej handlar om mynt. Typiskt att enda av mig kända boken kring GN gycklar med anmälarna - men ska medge att blott fläckvis insatt. Var, när och hur har GN diskuterats över tiden, mer seriöst alltså och aldrig hör man den politiskt blandade styrelse som lär finnas uttala sig, per person alltså. Ett rikt avlönat updrag med minimal arbets-insats? Och med en jurist som leder själva handläggandet får man onda aningar, redan där. Jaha, namn där då?
Och ej heller vägen via programledare eller gäster i andra program, typ Konflikt eller Godmorgon Världen - eller Agenda! kommer flagranta, främst korre-råbusarna upp till diskussion. De som kan vara hur politiserade som helst år efter år utan nåt händer. Samt generation efter generation av exvis Moskvakorrar, dem lärde sig ryska jämte ytterligare annat nyttigt, Gud vet var. Men koncernens avtal med staten, kring neutralitet gäller nog inte utomlands. PS-media är väl i hela åtminstone europeiska väst direkt avtals-bunda vara neutrala och ickefärgade. Och även uländska bolag är underkastade regelverket i GB samt kanske på fler ställen, nåt ryska men engelskpråkiga RT fick erfara och de har nu blivit varnade. Och det blir direkt surrealistiskt när sv. korrar påtalar och schematiskt söker analysera exvis rysk mediapropaganda eller 'öst'medias institutionella kopplingar till makteliten när man själv och i rentav samma inslag blott en stund senare träder in i samma, om än ngt - eller i värsta fall klart smartare! agitprop-roll. En blind- eller befängdhet svårtänkbar i ett tidigare
Västmedia till sist har normalvis uppvisat grav osjälvständighet, nu med världsdelen och dess intressen mer aktivt på spel. De har de facto uppträtt som censorstyrda fast nåt sånt rimligt nog förekommer bra på marginalen, eller indirekt. Den som förbluffas över styrningshypoteser från stat eller statssammanslutningar uppmanas betänka att i samma ögonblick undantags-tillstånd eller allmänt beredskapsläge proklameras eller blott ett större terrordåd inträffar i Stockholm, exvis går ett noga planerat och praktiskt väl förberett maskineri igång och hubotarna på TV samt deras närmaste och högre chefer sätts under lydnadsplikt. Uniform spelar ingen roll men deras roller är lika karterade som vilket dj-a motoriserat infanteriförband som helst. Så lika osynliga som epidemiska Västpropagandan. I fallet Libyen var den solklar och nästan ryskt grov och en av centralfigurerna anlitades rentav som expert försvara egna personliga och SVTs samt kanske SRs hantering, i Kunskapskanalens Medialized annars en inte helt fördömvärd programserie. Ja, ett bra mått på avpolitiseringen alternativt kring kritiska offentlighetens läge och styrka, numera. Propaganda-matrixen rullade sen på när vältförsöket mot Assad gick igång och än idag svävar stora delar av befolkningen i okunnighet kring Syrienkonfliktens upptaktsskede. Nå, de flesta är likgiltiga eller obildade - Svensson är en kokad skit numer, vems eller vilkas fel är en sk god fråga utreda. Ja, 200.000 döda och ett antal miljoner flyktingar, varav rätt många kommit hit välutbildade till stor förvåning för somliga fastän ett utvecklat land uppsåtligen sökts avlivat, då pga ovilja underkasta sig väst samt dess allierade regionalmakter. Mediatäckningen var gravt undermålig eller avsiktligt propagandistisk, här i landet men klart bättre på exvis BBC - det västliga nyhetsbolag med bäst rykte för oberoende. Samma varierande västpatriotiska verklighetsbild var ung aktuell vad gäller Ryssland och Ukraina-krisen - eller nja, ngt mer hällat då närmare hem. Dessa oavbrutet pågående framför allt svenska (civilisations-)politiskt färgade och oambitiösa mediaprestationer är nåt praktiskt taget aldrig debatteras - och definitivt inte prövas åtgärdat. Inte ens på SR- och tidvis SVT-kollegerna i medie-granskande programtypen befanns anledning säga nåt, trots kontanta uppmaningar. Inför reela instansen dvs GN finns uppenbart en rätt obefintlig tilltro pga dirigerade eller krumbuktande utlåtanden och ett dolt regel-verk eller praxisvägledningar som först skönjes via kryptiskt formulerade avgöranden. Typiskt nog är GN synbart en rätt veritabel no-go area, för journalister inom samlade PS-bolaget. Kan ju finnas ett antal etiska och andra respektvärda motiv eller avväganden bak sådant men här snarast en slags korruption som ej handlar om mynt. Typiskt att enda av mig kända boken kring GN gycklar med anmälarna - men ska medge att blott fläckvis insatt. Var, när och hur har GN diskuterats över tiden, mer seriöst alltså och aldrig hör man den politiskt blandade styrelse som lär finnas uttala sig, per person alltså. Ett rikt avlönat updrag med minimal arbets-insats? Och med en jurist som leder själva handläggandet får man onda aningar, redan där. Jaha, namn där då?
Och ej heller vägen via programledare eller gäster i andra program, typ Konflikt eller Godmorgon Världen - eller Agenda! kommer flagranta, främst korre-råbusarna upp till diskussion. De som kan vara hur politiserade som helst år efter år utan nåt händer. Samt generation efter generation av exvis Moskvakorrar, dem lärde sig ryska jämte ytterligare annat nyttigt, Gud vet var. Men koncernens avtal med staten, kring neutralitet gäller nog inte utomlands. PS-media är väl i hela åtminstone europeiska väst direkt avtals-bunda vara neutrala och ickefärgade. Och även uländska bolag är underkastade regelverket i GB samt kanske på fler ställen, nåt ryska men engelskpråkiga RT fick erfara och de har nu blivit varnade. Och det blir direkt surrealistiskt när sv. korrar påtalar och schematiskt söker analysera exvis rysk mediapropaganda eller 'öst'medias institutionella kopplingar till makteliten när man själv och i rentav samma inslag blott en stund senare träder in i samma, om än ngt - eller i värsta fall klart smartare! agitprop-roll. En blind- eller befängdhet svårtänkbar i ett tidigare
tidsklimat där maktgranskningen fungerade rimligt hyfsat.
Tja, kollegial solidaritet på SR/SVT - eller nåt som är kontraktsbestämt, eller vad? Man kan mycket väl ge kompletterande belysningar att fylla ut värsta fulgapen i populas-programmen. Och nyssnämnda program i högre divisionen för typ akademiker eller bildad KRAV-medelklass gör precis så, även om Qvartoften är en rätt svårnådd kvadratjournalist och Dok Utifrån jämte vissa program eller -serier i Kkan blir som välkyld Coca eller Cuba Cola när ökentorftigheten lägrar sig över Svenssonfödan, å samlade menyn. Alltså det snart sagt oändliga förströelseutbudet i SVT 1 o 2 samt i TV4 med +kanaler - den Hamiltonska sv. media-revolutionen agerar tvångsmatning, med spritat smör tills levern spricker på delinkventerna.
Det blev ju en rätt annorlunda text med bearbetningarna men kan inte låta bli citera slutklämmen kring västs arabiska favoritvänner och Saudis flirt med US inleddes ju redan 1922, tala om strategisk planering för kommande motorism over there! Citat: så ingen demokratisering, inga MR-ambitioner alls - och garanterat ej ens viskad skymt av sekularisering och teokrat-statens död samt shejk- och klansamhällets undergång, aja-baja! Jämte monarkins fall - konstitutionellt eller för bödelssvärdet. En skapelse precis som Khmer Rouge av am. totalitära kontrollbehov vad gäller vår värld samt så medlet, om inte smygmetoder duger, Perpetual War. Med ett uttryck lånat från en av sista stora fria am. intellektuella, nu död.
Ja, skulle egentligen skrivit om sv. 3-männajuntans presskonferens i veckan, där Romson, Piggelin & Margot Wallström ej tilläts störa showen detta trots en partiblandad regering och Åsa vice SM. Peter Rådberg han som nära kom att hamra på ett SAAB-plan i Ofogs eller om nu kristna civila kommandoräder är ju bara inte tänka på. Med munkavle, i så fall. Däremot Sjöstedt med sin frejdiga Bemanna kanonerna! entusiasm. Å andra sidan inte första gången socialistiska partier med nationella dragningar hemfaller åt motsidan och om russofob så desto lättare. Läs VKll:s förhistoria, nere på 30-talet och Jonas nog en politikertyp som kan tänkas dra igång eller snarare i obetänksamhet, orsaka krigskatastrofer. Jfr VK l! Det var ruggigt men onekligen lite spännande se hans strids-febrigt glänsande ögon och nog fradga i ena mungipan när Putins namn kom på tal, under intervjun sen tre starke män återinfört NATO-patriarkatet. Så nästa steg för gråslips-juntan blir väl att han den skånske meritbandsjulgranen utses till skugg-FM samt att Hultqvist ges förmånen regera sitt department, från Borlänge. Och får hela länet/landskapet som ett privat jakt-revir! Nåt ska han ju kompenseras med - å andra sidan har sv. FM's aldrig varit starka för att försvarspolitiken sen sista kriget realt bestämts annorstädes och i typ sekreta utskott, sentida varianten nog med blandad nationalitet. Jo, Rådberg apropå utan RD-plats numer, snopet - men finns månne nån villig avstå sin stol? KSS, sägs att det ändå krävde ett ingripande från Sthlm för bli valbar, har du inte valkretsens förtroende och varför i så fall? Peter är vital för freds- och nedrustningsarbetet samt för röd-grön ideologi jämte att mota (neo)liberala smygmilitarismen samt inte minst för att landet ska kunna hålla sig undan ett am. försök göra "atomaska" av landet, genom locka ryssen anfalla västut.
Så, suck - då har pudeln stilla infunnit sig, i rummet med avtagande TB-knatter. Således - är i mina krior alltför ofta eller nästan alltid osaklig, orättvis och ställvis rätt obegriplig samt i (person-)omdömen svepande och grov samt med en högst olycklig dragning åt smågrandios, antikverad vänster-retorik. Redaktören tyckte i vart fall jag skulle skriva så i mitt nästa inlägg vilket härmed är verkställt! Därtill är inläggen för långa och ofärdiga samt lider av taskig eller lam argumentation för i.o.f.s. respektvärda syften - ibland. Så uppfattade jag i varje fall red. i en teknolös teleportvision efter en ovanligt krävande vandring, upp- och nerför Alunbrukets varmt tegelröda slagghögar. Trodde mig skymta Ayers Rock i fjärran, förresten.
Det redaktören kommer ihåg från sitt svar på första artikelutkastet var en anmärkning på artikelns längd och brist på koncentration. Kanske det är vad artikelförfattaren skriver ovan, kanske inte.
red
Tja, kollegial solidaritet på SR/SVT - eller nåt som är kontraktsbestämt, eller vad? Man kan mycket väl ge kompletterande belysningar att fylla ut värsta fulgapen i populas-programmen. Och nyssnämnda program i högre divisionen för typ akademiker eller bildad KRAV-medelklass gör precis så, även om Qvartoften är en rätt svårnådd kvadratjournalist och Dok Utifrån jämte vissa program eller -serier i Kkan blir som välkyld Coca eller Cuba Cola när ökentorftigheten lägrar sig över Svenssonfödan, å samlade menyn. Alltså det snart sagt oändliga förströelseutbudet i SVT 1 o 2 samt i TV4 med +kanaler - den Hamiltonska sv. media-revolutionen agerar tvångsmatning, med spritat smör tills levern spricker på delinkventerna.
Det blev ju en rätt annorlunda text med bearbetningarna men kan inte låta bli citera slutklämmen kring västs arabiska favoritvänner och Saudis flirt med US inleddes ju redan 1922, tala om strategisk planering för kommande motorism over there! Citat: så ingen demokratisering, inga MR-ambitioner alls - och garanterat ej ens viskad skymt av sekularisering och teokrat-statens död samt shejk- och klansamhällets undergång, aja-baja! Jämte monarkins fall - konstitutionellt eller för bödelssvärdet. En skapelse precis som Khmer Rouge av am. totalitära kontrollbehov vad gäller vår värld samt så medlet, om inte smygmetoder duger, Perpetual War. Med ett uttryck lånat från en av sista stora fria am. intellektuella, nu död.
Ja, skulle egentligen skrivit om sv. 3-männajuntans presskonferens i veckan, där Romson, Piggelin & Margot Wallström ej tilläts störa showen detta trots en partiblandad regering och Åsa vice SM. Peter Rådberg han som nära kom att hamra på ett SAAB-plan i Ofogs eller om nu kristna civila kommandoräder är ju bara inte tänka på. Med munkavle, i så fall. Däremot Sjöstedt med sin frejdiga Bemanna kanonerna! entusiasm. Å andra sidan inte första gången socialistiska partier med nationella dragningar hemfaller åt motsidan och om russofob så desto lättare. Läs VKll:s förhistoria, nere på 30-talet och Jonas nog en politikertyp som kan tänkas dra igång eller snarare i obetänksamhet, orsaka krigskatastrofer. Jfr VK l! Det var ruggigt men onekligen lite spännande se hans strids-febrigt glänsande ögon och nog fradga i ena mungipan när Putins namn kom på tal, under intervjun sen tre starke män återinfört NATO-patriarkatet. Så nästa steg för gråslips-juntan blir väl att han den skånske meritbandsjulgranen utses till skugg-FM samt att Hultqvist ges förmånen regera sitt department, från Borlänge. Och får hela länet/landskapet som ett privat jakt-revir! Nåt ska han ju kompenseras med - å andra sidan har sv. FM's aldrig varit starka för att försvarspolitiken sen sista kriget realt bestämts annorstädes och i typ sekreta utskott, sentida varianten nog med blandad nationalitet. Jo, Rådberg apropå utan RD-plats numer, snopet - men finns månne nån villig avstå sin stol? KSS, sägs att det ändå krävde ett ingripande från Sthlm för bli valbar, har du inte valkretsens förtroende och varför i så fall? Peter är vital för freds- och nedrustningsarbetet samt för röd-grön ideologi jämte att mota (neo)liberala smygmilitarismen samt inte minst för att landet ska kunna hålla sig undan ett am. försök göra "atomaska" av landet, genom locka ryssen anfalla västut.
Så, suck - då har pudeln stilla infunnit sig, i rummet med avtagande TB-knatter. Således - är i mina krior alltför ofta eller nästan alltid osaklig, orättvis och ställvis rätt obegriplig samt i (person-)omdömen svepande och grov samt med en högst olycklig dragning åt smågrandios, antikverad vänster-retorik. Redaktören tyckte i vart fall jag skulle skriva så i mitt nästa inlägg vilket härmed är verkställt! Därtill är inläggen för långa och ofärdiga samt lider av taskig eller lam argumentation för i.o.f.s. respektvärda syften - ibland. Så uppfattade jag i varje fall red. i en teknolös teleportvision efter en ovanligt krävande vandring, upp- och nerför Alunbrukets varmt tegelröda slagghögar. Trodde mig skymta Ayers Rock i fjärran, förresten.
Det redaktören kommer ihåg från sitt svar på första artikelutkastet var en anmärkning på artikelns längd och brist på koncentration. Kanske det är vad artikelförfattaren skriver ovan, kanske inte.
red
2014-11-13
Musiksaga – för barn i förskoleåldern
”Giraffiolen, Röda Ukelelen och Lilla D”
Måndagen 17 november kl. 10.00 i Helgeandsgården
Samarrangemang mellan Limus och Helgeands församling
Berättare: Gertrud Fors
Musikalisk ledning:Gabriele Katthän
Måndagen 17 november kl. 10.00 i Helgeandsgården
Samarrangemang mellan Limus och Helgeands församling
Berättare: Gertrud Fors
Musikalisk ledning:Gabriele Katthän
Antirasistiska filmdagar i Malmö
Nu är programmet för allmänheten klart.
Vi visar film på Babel i samarbete med Doc Lounge tisdag den 18 november. På Inkonst är det ARF visningar torsdag till lördag, 20-22 november. I samarbete med Gatans Bio visar vi film för ungdomar, och på FilmCentrum Syd bjuder vi in till work in progress.
I år har ARF ett samarbete med Salaam Film & Dialog (Dk), och Film fra Sor (No): Re:view Norden. Vi samarbetar kring nordiska filmer med fokus på perspektiv på den moderna Norden.
Hela programmet »
Marschen genom institutionerna
Ulf Nymark blir ordförande i Miljö- och hälsoutskottet och Mats Olsson
för Arbetsgivarutskottet. Mycket bra! Vi gratulerar dessa båda gamla
medarbetare i Veckobladet och hoppas på fortsatta rapporter!
Vår kritik hörsammas
För ett par veckor sedan kritiserade vi bland andra USA och Kina som
står för 45 procent av koldioxidutsläppen för deras vägran att delta i
miljöarbetet. Idag kan vi konstatera att Barack Obama och Xi Jinping
tagit intryck av kritiken. De har träffat en överenskommelse om att USA
ska minska sina utsläpp med 25 procent till 2025 och att Kina ska
upphöra att öka sina.
Veckans fråga: Döv, dum och blind
I PS. (SDS 9/11) berättar Patrik Svensson om en tillställning i Lund på
90-talet då en grupp unga rappare och graffitimålare presenterade ett
utbyte de haft med belgiska och brittiska ungdomar. De berättade om
samarbetet, om vad de lärt sig, om sin kultur och sin konst.
Längst fram satt en av kommunens mäktigaste borgerliga politiker, ett kommunalråd.
Hon var den första att ta till orda ”Hiphop är i min mening en vålds- och drogkultur” sa hon. Som vore hon döv, dum och blind för precis allt som hon just fått höra.
Vem var hon?
Längst fram satt en av kommunens mäktigaste borgerliga politiker, ett kommunalråd.
Hon var den första att ta till orda ”Hiphop är i min mening en vålds- och drogkultur” sa hon. Som vore hon döv, dum och blind för precis allt som hon just fått höra.
Vem var hon?
Rapport från regionen av Saima al Fahoum
Vänsterpartiet fick 2 nya mandat i regionen, bägge tack vare
valframgången i Malmö. Det innebär att vi nu har 8 mandat (av 150)
Socialdemokraterna och miljöpartiet skall försöka styra tillsammans och
vi sitter som vanligt i opposition. Det mesta är fortfarande oklart men
tyder på att 15-nämnder kommer att bildas. Vi har endast fått 1
ersättarplats i varje nämnd utom i revisionen där vi har en ordinarie.
Även platsen i regionstyrelsen är en ersättarplats som Sara Svensson,
ny gruppledare från Malmö, besitter.
Den ekonomiska situationen i regionen är bättre än förväntat p.g.a. högre skatteintäkter och AFA-pengar. Detta är ju pengar som "blivit över" p.g.a. att sociala försäkringar som arbetslöshets och sjukersättningar monterats ner.
Dock går sjukvården med stora minus. Den är ju nu uppdelad i tre förvaltningar där särskilt Sund d.v.s. Sjukhusen i västra Skåne drar över med ca 160 miljoner. Chefen blev nyligen uppsagd.
Även Sus, universitetssjukhusen i Malmö och Lund och vårdcentralerna i området, går minus liksom sjukhus och vårdcentraler inom förvaltningen i östra delarna, Kryh.
Ändå är det så att 180 vårdplatser står tomma varav 110 på Sus. Detta p.g.a. att det nu inte går att rekrytera personal och då särskilt sjuksköterskor. Den 28 oktober var det dialogmöte i aulan i Lund. Då talade man öppet om krisen. Om personal som flyr. Inte ens med inhyrd sådan från bemanningsföretag klarar man situationen. Då har man ändå vänt sig till Orange, ett bemanningsföretag som tidigare varit svartlistat då kollektivavtal ej fanns. Nu står 180 vårdplatser tomma i en situation där vårdplatsbristen är skriande.
Olika strategier diskuterades som tillfälligt lönelyft för de med tyngst patienter. Men hur skall detta bedömas? De flesta har en tung arbetsbörda i vården dess dagar. Det handlar inte heller längre bara om löner utan om arbetsmiljö som är så undermålig att sköterskorna flyr. Uppgivenheten, misstron har befästs. Utlysta tjänster på Sus har 0 sökande. I Malmö har nyligen 20 sköterskor på akuten sagt upp sig. Så har region Skåne vårdat sin viktigaste resurs; personalen.
Från Lund skall operationer fördelas till andra sjukhus. Inom urologin är det 8 månaders väntetid.
Detta framkommer inte i regionens delårsrapport som föredrogs inför första fullmäktigemötet den 3 november. Där betonas att det finns lika många anställda i vården som tidigare.
Funderingar på denna gåta återkommer jag gärna kring.
Den ekonomiska situationen i regionen är bättre än förväntat p.g.a. högre skatteintäkter och AFA-pengar. Detta är ju pengar som "blivit över" p.g.a. att sociala försäkringar som arbetslöshets och sjukersättningar monterats ner.
Dock går sjukvården med stora minus. Den är ju nu uppdelad i tre förvaltningar där särskilt Sund d.v.s. Sjukhusen i västra Skåne drar över med ca 160 miljoner. Chefen blev nyligen uppsagd.
Även Sus, universitetssjukhusen i Malmö och Lund och vårdcentralerna i området, går minus liksom sjukhus och vårdcentraler inom förvaltningen i östra delarna, Kryh.
Ändå är det så att 180 vårdplatser står tomma varav 110 på Sus. Detta p.g.a. att det nu inte går att rekrytera personal och då särskilt sjuksköterskor. Den 28 oktober var det dialogmöte i aulan i Lund. Då talade man öppet om krisen. Om personal som flyr. Inte ens med inhyrd sådan från bemanningsföretag klarar man situationen. Då har man ändå vänt sig till Orange, ett bemanningsföretag som tidigare varit svartlistat då kollektivavtal ej fanns. Nu står 180 vårdplatser tomma i en situation där vårdplatsbristen är skriande.
Olika strategier diskuterades som tillfälligt lönelyft för de med tyngst patienter. Men hur skall detta bedömas? De flesta har en tung arbetsbörda i vården dess dagar. Det handlar inte heller längre bara om löner utan om arbetsmiljö som är så undermålig att sköterskorna flyr. Uppgivenheten, misstron har befästs. Utlysta tjänster på Sus har 0 sökande. I Malmö har nyligen 20 sköterskor på akuten sagt upp sig. Så har region Skåne vårdat sin viktigaste resurs; personalen.
Från Lund skall operationer fördelas till andra sjukhus. Inom urologin är det 8 månaders väntetid.
Detta framkommer inte i regionens delårsrapport som föredrogs inför första fullmäktigemötet den 3 november. Där betonas att det finns lika många anställda i vården som tidigare.
Funderingar på denna gåta återkommer jag gärna kring.
Ska Lund få en romsk vänort i Rumänien?
av Gunnar Stensson
Lennart Eriksson från Örnsköldsvik berättade om sitt och kyrkans
framgångsrika arbete för romerna i den lilla romska byn Slobocea i
Rumänien vid det möte om EU-migranterna som Gertrud Anljung tagit
initiativet till.
Hans yviga och entusiastiska framställning fick många applåder men provocerade andra. En kvinna protesterade mot den delvis nedsättande bilden av romer – och fick också visst bifall.
Lasse Lähn från Röda Korset redovisade organisationens relativa oförmåga att handskas med situationen, en oförmåga som kännetecknar också andra etablerade institutioner.
Men Lennart Erikssons exempel inspirerade till ett förslag om att Lund skall skaffa sig en romsk vänort.
I den vanmakt som råder är det ett bra förslag. En vänort skapar ett fokus för insatser som kan sprida sig. Andra kommuner kan följa exemplet. Det blir en punkt att bygga politiskt arbete kring.
Men det löser inte problemen här och nu som blir allt akutare inför senhöst och vinter.
Hans yviga och entusiastiska framställning fick många applåder men provocerade andra. En kvinna protesterade mot den delvis nedsättande bilden av romer – och fick också visst bifall.
Lasse Lähn från Röda Korset redovisade organisationens relativa oförmåga att handskas med situationen, en oförmåga som kännetecknar också andra etablerade institutioner.
Men Lennart Erikssons exempel inspirerade till ett förslag om att Lund skall skaffa sig en romsk vänort.
I den vanmakt som råder är det ett bra förslag. En vänort skapar ett fokus för insatser som kan sprida sig. Andra kommuner kan följa exemplet. Det blir en punkt att bygga politiskt arbete kring.
Men det löser inte problemen här och nu som blir allt akutare inför senhöst och vinter.
FNL i kommunfullmäktige: Öka biltrafik i stadskärnan!
av Ulf N
I det kommunala handlingsprogram som antispårvägspartiet FNL gick till
val på skriver man en hel del om trafik i kommunen. Det handlar då om
bussar, tåg, cyklar och – förstås – spårvagn. Märkligt nog säjs
ingenting om vilken bilismpolitik man kommer att föra. Vid det nyvalda
kommunfullmäktiges sammanträde i förra veckan fick ledamöterna och
lundaborna en tydlig markering av vad FNL vill: man vill införa gratis
parkering i stadskärnan, i första hand på Mårtenstorget.
Gratis parkering på Mårtenstorget innebär att man styr över parkeringen från P-husen och Konsums takparkering och därmed ökar trycket på parkering på torget. Gratis parkering är detsamma som att uppmana bilisterna att ta bilen in till centrum. Det kommer att locka en mängd bilister till torget. Många kommer dit för att finna att det är fullbelag och kommer därför att söka sig vidare efter parkeringsplats. Gratis parkering innebär alltså att biltrafiken ökar dels genom att fler väljer att ta bilen in till centrum, dels genom mera s k söktrafik (dvs letandet efter parkeringsplats).
FNL står för en ”mera nyanserad” syn på bilismen, framhöll FNLs talesperson Jan Annerstedt. Med andra ord är för FNL en ”mera nyanserad” bilismpolitik detsamma som att öka biltrafiken till och i stadskärnan.
I övrigt deklarerade Annerstedt att FNL är stolta över samverkansavtalet med de fyra borgerliga partierna i den s k alliansen. Huruvida FNL-arna också är stolta över att ha släppt fram Sverigeetnokraterna som vågmästare i fullmäktige och kommunstyrelsen framgick inte av Annerstedts anförande.
Gratis parkering på Mårtenstorget innebär att man styr över parkeringen från P-husen och Konsums takparkering och därmed ökar trycket på parkering på torget. Gratis parkering är detsamma som att uppmana bilisterna att ta bilen in till centrum. Det kommer att locka en mängd bilister till torget. Många kommer dit för att finna att det är fullbelag och kommer därför att söka sig vidare efter parkeringsplats. Gratis parkering innebär alltså att biltrafiken ökar dels genom att fler väljer att ta bilen in till centrum, dels genom mera s k söktrafik (dvs letandet efter parkeringsplats).
FNL står för en ”mera nyanserad” syn på bilismen, framhöll FNLs talesperson Jan Annerstedt. Med andra ord är för FNL en ”mera nyanserad” bilismpolitik detsamma som att öka biltrafiken till och i stadskärnan.
I övrigt deklarerade Annerstedt att FNL är stolta över samverkansavtalet med de fyra borgerliga partierna i den s k alliansen. Huruvida FNL-arna också är stolta över att ha släppt fram Sverigeetnokraterna som vågmästare i fullmäktige och kommunstyrelsen framgick inte av Annerstedts anförande.
Syftet med marknadspartiernas vårdvalsreform
av Gunnar Stensson
Ni minns nog hur de borgerliga partierna med Folkpartiet i spetsen drev
igenom LOV, Lagen om valfrihet, i Lunds kommunfullmäktige för tre år
sen.
Det är viktigt att veta vad ordet valfrihet betyder i praktiken när marknadspartierna = Alliansen använder det. Riksrevisionen har gav oss facit i tisdags (11/10).
Det fria vårdvalet betyder att 1700 allvarligt sjuka skåningar inte fick den vård de behövde.
Hur många dog?
Det fria vårdvalet betyder att 47 000 rika okynnesbesökare med lindriga eller självläkande symptom trängde sig före i vårdköerna.
Det fria vårdvalet betyder att nya vårdcentraler har etablerats där invånarna har högre medelinkomster, är bättre utbildade och yngre än 70 år.
Det fria vårdvalet betyder att vårdcentraler i områden med äldre och sjukare invånare läggs ner.
Det fria vårdvalet försvaras av de fyra marknadspartierna M,FP, C och KD därför att det har fått precis de effekter som de eftersträvade.
Ni har säkert hört dem i radio och tv. De hoppas att de rika okynnesbesökare som gynnas av
Det fria vårdvalet ska försvara sina nyvunna privilegier genom att ge marknadspartierna sitt stöd.
Vi måste bekämpa Marknadspartierna inom vård, skola och omsorg! De demokratiska partierna S, V, MP och F! måste ta fajten för skolbarnen, de äldre, de sjuka och de medellösa!
Det är viktigt att veta vad ordet valfrihet betyder i praktiken när marknadspartierna = Alliansen använder det. Riksrevisionen har gav oss facit i tisdags (11/10).
Det fria vårdvalet betyder att 1700 allvarligt sjuka skåningar inte fick den vård de behövde.
Hur många dog?
Det fria vårdvalet betyder att 47 000 rika okynnesbesökare med lindriga eller självläkande symptom trängde sig före i vårdköerna.
Det fria vårdvalet betyder att nya vårdcentraler har etablerats där invånarna har högre medelinkomster, är bättre utbildade och yngre än 70 år.
Det fria vårdvalet betyder att vårdcentraler i områden med äldre och sjukare invånare läggs ner.
Det fria vårdvalet försvaras av de fyra marknadspartierna M,FP, C och KD därför att det har fått precis de effekter som de eftersträvade.
Ni har säkert hört dem i radio och tv. De hoppas att de rika okynnesbesökare som gynnas av
Det fria vårdvalet ska försvara sina nyvunna privilegier genom att ge marknadspartierna sitt stöd.
Vi måste bekämpa Marknadspartierna inom vård, skola och omsorg! De demokratiska partierna S, V, MP och F! måste ta fajten för skolbarnen, de äldre, de sjuka och de medellösa!
EU-representant på besök i Palestina: Palestinierna och världen har inte råd med ett fjärde krig mot Gaza
EU:s 
nyligen
utnämnda Högste representant för utrikesfrågor, Federica Mogherini,
besökte i veckan Ramallah och Jerusalem. Mogherini, som efterträder
Catherine Ashton, träffade palestiniernas president Mahmoud Abbas i
Ramallah, Västbanken, och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i
Jerusalem. Ett besök i Gaza city var inplanerat men ställdes in till
följd av interna stridigheter i området, då Fatah-företrädare skall ha
utsatts för attentat. Mogherini poängterade under veckan att hon vill
se att en palestinsk stat upprättas innan hennes mandatperiod löper ut
om fem år: "Vi behöver en palestinsk stat - detta är det slutliga målet
och EU:s inställning". Hon kallade de nya olagliga judiska
bosättningarna på Västbanken och östra Jerusalem "ett hinder" för en
framförhandlad fred och uttalade sin ambition om att EU, nu när de
USA-ledda förhandlingarna har brutit samman, intar en mer framträdande
politisk roll i Israel/Palestina-konflikten än tidigare och förhindrar
nya väpnade stridigheter
"Det är inte bara Gazas folk som inte har råd med ett fjärde krig utan hela världen".
EU är idag den största bist åndsgivaren till den Palestinska myndigheten på Västbanken och Mogherini betonade att hon inte vill att EU:s roll reduceras till att betala för förödelsen till följd av väpnade stridigheter:
"Du kan inte vara utbetalare utan att vara en politisk spelare. Detta är inte hållbart."
nyligen
utnämnda Högste representant för utrikesfrågor, Federica Mogherini,
besökte i veckan Ramallah och Jerusalem. Mogherini, som efterträder
Catherine Ashton, träffade palestiniernas president Mahmoud Abbas i
Ramallah, Västbanken, och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i
Jerusalem. Ett besök i Gaza city var inplanerat men ställdes in till
följd av interna stridigheter i området, då Fatah-företrädare skall ha
utsatts för attentat. Mogherini poängterade under veckan att hon vill
se att en palestinsk stat upprättas innan hennes mandatperiod löper ut
om fem år: "Vi behöver en palestinsk stat - detta är det slutliga målet
och EU:s inställning". Hon kallade de nya olagliga judiska
bosättningarna på Västbanken och östra Jerusalem "ett hinder" för en
framförhandlad fred och uttalade sin ambition om att EU, nu när de
USA-ledda förhandlingarna har brutit samman, intar en mer framträdande
politisk roll i Israel/Palestina-konflikten än tidigare och förhindrar
nya väpnade stridigheter"Det är inte bara Gazas folk som inte har råd med ett fjärde krig utan hela världen".
EU är idag den största bist åndsgivaren till den Palestinska myndigheten på Västbanken och Mogherini betonade att hon inte vill att EU:s roll reduceras till att betala för förödelsen till följd av väpnade stridigheter:
"Du kan inte vara utbetalare utan att vara en politisk spelare. Detta är inte hållbart."
Veckans cykelhinder
Blockering av cykelbana mitt emot Spyken. Observera att arbetsfordonet står parkerat, ingen verksamhet pågår. Tror någon att föraren av fordonet också skulle kunna ha ställt fordonet så att det spärrat bilkörbanan på Dalbyvägen?
Här, på Lilla Fiskaregatan, har kommunens egen Markentreprenad trott att såväl kärra som rör är att betrakta som cyklar.
Tjuvarnas marknad av Gunnar Stensson
Gymnasiemässa i Arenan 14-15 november
Med det fria skolvalet vidgades gapet mellan barn till högutbildade föräldrar och barn till lågutbildade, enligt Skolinspektionen. Med det fria valet kom också gymnasiemässan. Det blev nödvändigt att spendera en stor del av skolpengen på PR. Att framhålla fördelar och dölja eller avstå från att nämna brister.
De flesta som medverkar är inte alls några tjuvar utan lärare och elever som vill presentera sin egen skola – och på det sättet trygga sin egen framtid.
Men börsbolag som EQT, en av de skattesmitare som avslöjades i förra veckans stora finansskandal där Luxemburg avslöjades som spindeln i nätet, står bakom flera av skolbolagen. EQT är till exempel ägare till Academedia, Sveriges största friskolekoncern med 50 00 elever. EQT gör stora vinster genom att plocka ut många skolpengar ur bland annat Lund och placera dem i skatteparadis i Luxemburg.
Också Lunds stora kommunala gymnasieskolor är representerade på mässan. Att välja något av dem är det friaste valet som skapar den friaste framtiden.
Ett gymnasium som Polhem innehåller tjogtals valalternativ. Språkliga, naturvetenskapliga, humanistiska, estetiska, yrkes- och idrottsalternativ.
Där finns alla slags elever med alla slags intressen
Där finns flera kompetenta lärare i alla ämnen. Det borgar för en allmän kompetenshöjning. Många bra lärare i många ämnen på samma skola höjer den intellektuella nivån. Ett stort gymnasium är i själva verket ett litet universitet.
I ett stort gymnasium kan man också den egna ramen justera elevers felval.
Det är annat det än att hamna på ett litet specialiserat gymnasium med okvalificerade lärare, otillräcklig utrustning och osäker ekonomi (pengarna rinner ju hela tiden bort till exempelvis Luxemburg).
Gå gärna till Gymnasiemässan och studera den nya skolmarknaden och de oändligt många glansiga broschyrerna som bekostats med skolpeng och skattemedel.
Med det fria skolvalet vidgades gapet mellan barn till högutbildade föräldrar och barn till lågutbildade, enligt Skolinspektionen. Med det fria valet kom också gymnasiemässan. Det blev nödvändigt att spendera en stor del av skolpengen på PR. Att framhålla fördelar och dölja eller avstå från att nämna brister.
De flesta som medverkar är inte alls några tjuvar utan lärare och elever som vill presentera sin egen skola – och på det sättet trygga sin egen framtid.
Men börsbolag som EQT, en av de skattesmitare som avslöjades i förra veckans stora finansskandal där Luxemburg avslöjades som spindeln i nätet, står bakom flera av skolbolagen. EQT är till exempel ägare till Academedia, Sveriges största friskolekoncern med 50 00 elever. EQT gör stora vinster genom att plocka ut många skolpengar ur bland annat Lund och placera dem i skatteparadis i Luxemburg.
Också Lunds stora kommunala gymnasieskolor är representerade på mässan. Att välja något av dem är det friaste valet som skapar den friaste framtiden.
Ett gymnasium som Polhem innehåller tjogtals valalternativ. Språkliga, naturvetenskapliga, humanistiska, estetiska, yrkes- och idrottsalternativ.
Där finns alla slags elever med alla slags intressen
Där finns flera kompetenta lärare i alla ämnen. Det borgar för en allmän kompetenshöjning. Många bra lärare i många ämnen på samma skola höjer den intellektuella nivån. Ett stort gymnasium är i själva verket ett litet universitet.
I ett stort gymnasium kan man också den egna ramen justera elevers felval.
Det är annat det än att hamna på ett litet specialiserat gymnasium med okvalificerade lärare, otillräcklig utrustning och osäker ekonomi (pengarna rinner ju hela tiden bort till exempelvis Luxemburg).
Gå gärna till Gymnasiemässan och studera den nya skolmarknaden och de oändligt många glansiga broschyrerna som bekostats med skolpeng och skattemedel.
Vårt förhållande till Eritrea kräver nytänkande
av Bertil Egerö
I år är det tretton år sedan den
eritreanska regimen fängslade flera eritreaner i ledande positioner och
många arbetare i media. Bland de senare fanns en eritreasvensk, Dawit
Isaak. Han hade återvänt till sitt land för att delta i bygget av det
fria Eritrea. När hans tidning publicerade ett offentligt brev som
ifrågasatte presidentens politik blev journalisterna fängslade. Sedan
dess lever alla utan rättegång, utan kontakt med omvärlden – om de
fortfarande är i livet.
I tretton år har den svenska regeringen, svenska media och vänner till Dawit Isaaks familj gjort otaliga försök att påverka den eritreanska regeringen att släppa Isaak eller ställa honom inför rätta. Inget har hänt. Senast i slutet av oktober, den dag han skulle fylla femtio år, upprepades kraven på att Sverige skulle på något sätt se till att han blev fri igen. Troligen händer inget nu heller.
Det största försöket i offentligheten gjordes genom ett stort mediedrev 2009, genom alla de stora tidningarna, Ulrika Messing, då ordförande i Publicistklubben, deltog med stort engagemang. UD gav sitt traditionella besked: ”tyst diplomati” – om vilken vi vet mycket litet utom att den förblivit resultatlös.
Varför händer inget? Var sitter problemet? Journalisten Donald Boström är kanske den som är bäst informerad. Han har personligen intervjuat president Isayas Afewerki (kolla) och har kontinuerlig kontakt med viktiga personer i regeringen. I en intervju i ETC gav han oss en del att tänka på. Intervjun publicerades den 23 april, och återges nedan.
Läs artikeln i ETC
I tretton år har den svenska regeringen, svenska media och vänner till Dawit Isaaks familj gjort otaliga försök att påverka den eritreanska regeringen att släppa Isaak eller ställa honom inför rätta. Inget har hänt. Senast i slutet av oktober, den dag han skulle fylla femtio år, upprepades kraven på att Sverige skulle på något sätt se till att han blev fri igen. Troligen händer inget nu heller.
Det största försöket i offentligheten gjordes genom ett stort mediedrev 2009, genom alla de stora tidningarna, Ulrika Messing, då ordförande i Publicistklubben, deltog med stort engagemang. UD gav sitt traditionella besked: ”tyst diplomati” – om vilken vi vet mycket litet utom att den förblivit resultatlös.
Varför händer inget? Var sitter problemet? Journalisten Donald Boström är kanske den som är bäst informerad. Han har personligen intervjuat president Isayas Afewerki (kolla) och har kontinuerlig kontakt med viktiga personer i regeringen. I en intervju i ETC gav han oss en del att tänka på. Intervjun publicerades den 23 april, och återges nedan.
Läs artikeln i ETC
Johan Ehrenberg: Låt mig börja med den första orostanke som slår en. Lever han fortfarande?
Donald Boström: Ja, jag tror att han lever. Jag är övertygad. Jag är även övertygad om att han till slut kan bli fri. Men då måste vi göra något nytt. Det sätt som Sverige arbetat med frågan är uppenbarligen fel sätt.
JE: Vad är grundfelet?
DB: Det är en låsning som beror på att Sverige villkorat relationen med Eritrea med ett frisläppande av Dawit Isaak. Varpå Eritrea svarar: ”han är eritreansk medborgare” och avslutar samtalet. Det finns en felaktig föreställning att Sverige kan sätta press på Eritrea. Det finns inget Sverige kan pressa Eritrea med. Eritrea har stängt dörren till Sverige, inte tvärtom. Om dörren ska kunna öppnas igen krävs en policyförändring från Sveriges sida. Det har varit ett felaktigt fokus. Sverige försöker bekämpa Eritreas regim istället för att få Dawit Isaak fri. Det är två helt olika strategier.
JE: Och han är ju eritreansk medborgare eftersom han har dubbelt medborgarskap. Men den tysta diplomatin då?
DB: Det finns ingen tyst diplomati. Det har inte funnits sen 2005. Både Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt har velat träffa Eritreas president men han svarar bara att det inte finns något att träffas om så länge Sverige villkorar relationen med Dawit Isaaks frisläppande. Det finns ingen från svensk sida som Eritreas regering är beredd att tala med under nuvarande förutsättningar. Våra svenska ambassadörer för Eritrea har gjort – och gör – så gott de kan utifrån de förutsättningarna. Det pågår naturligtvis ett antal informella kontakter både inom och utanför Eritrea för att försöka få Dawit fri. Men når man inte upp till beslutsfattarna hjälper det inte.
JE: Har det alltid varit så?
DB: Nej, jag tror att regeringen i Eritrea ansåg sig vara närmare socialdemokratin på grund av att de menar att alliansregeringen i Sverige går USA:s ärenden. Vi hade samtal 2005 med Eritrea men inte på regeringsnivå. Man litade inte på någon i Sverige, man trodde att alla hade hemliga agendor. Till sist beslutade Eritrea att försöka lita på två svenska socialdemokratiska företrädare, Jan Eliasson och Carin Jämtin. Det var väldigt personrelaterat till att börja med som blev sedan politiskt utvecklande i viss mån. När samtalen upphörde efter valet 2006 som innebar regeringsskifte fanns inget naturligt steg att fortsätta.
JE: Så det var ingen officiell svensk kontakt utan Jan Eliasson och Carin Jämtin var då mer engagerade socialdemokrater?
DB: De var ju båda ministrar och regeringsföreträdare, men det var hemliga samtal, inte officiella.
JE: Får man berätta om hemliga samtal?
DB: Ja, nu efter nio år har jag fått klartecken att göra det. Som journalist har jag haft kontakter med eritreaner sedan det långa kriget som slutade 1991, med personer som kom upp från skyttegravarna och sedan blev ministrar i Eritrea. Under den perioden hade jag en annan roll och fick lägga all journalistik åt sidan och vara tyst. Det handlade ju inte om att avslöja något, det handlade om att kanske få Dawit Isaak fri på sikt.
JE: Vad pratade ni om?
DB: Om att få kontakt på samma sätt som användes med Etiopien för att få Martin Schibbye och Johan Persson fria. Vi försökte skapa en dialog och hitta en grund för bilateralt samarbete, skapa någon form av utbyte, kanske mellan universiteten som en försiktig start. Jag fick erbjudandet att starta journalistutbildningar, men det var inte läge för det medan samtalen pågick. Allt upphörde med regeringsbytet i Sverige av naturliga skäl.
JE: Hurdå naturliga skäl?
DB: Det är inte så att alliansen fattat något beslut som är annorlunda än den förra svenska hållningen. Sverige har hela tiden villkorat all kontakt med att Eritrea håller en svensk medborgare fängslad. Och då bygger eventuell kontakt på rent personliga förtroenden. Och det hade inte den nya regeringen.
JE: Så Dawit Isaak drabbades av ett svenskt regeringsbyte?
DB: Så kan det ha varit i viss mån, men ansvaret för att Dawit är fängslad utan rättegång ligger helt hos Eritreas regering. Men Sverige har låst situationen med ett villkor som vi inte har mot några andra diktaturer. Vi har till och med diplomatiska samtal och olika relationer med Nordkorea och Saudiarabien. Etiopien är exempelvis minst lika odemokratiskt och håller journalister fängslade, men är ändå mottagare av svenskt bistånd. Det vi behöver göra i ett första steg är helt enkelt att uppgradera Eritrea till en vanlig diktatur igen.
JE: Hur ska man förstå Eritreas ledning?
DB: Det här är en mycket viktig sak i den svenska debatten. Vi måste förstå vad det är för land. Att Eritrea aldrig haft stöd av någon, varken vänster eller höger, vilket har skapat en kultur i Eritrea som de formulerar på följande sätt: ”Never kneel down”. ”Ingen ska någonsin tala om någonting för oss, vi har inga vänner i hela världen, vi gör allting själva”.
JE: ”Vi behöver ingen”.
DB: Ja, och att då komma som vit kolonialherre till Eritrea och ”släpp vår medborgare”, då säger de bara ”stick och brinn”. Alltså, med den historiska bakgrunden blir allt väldigt svårt. Du kan inte göra som i andra länder där väst köper sig inflytande med löften, bistånd eller korruption. Ju mer västländerna har vänt sig från Eritrea och stött Etiopien har Eritrea stärkt sitt samarbete österut, med Kina och arabvärlden, och nyligen men avtal med både Ryssland och Storbritannien. I det läget spelar våra värderingar ingen roll. Och det är ett av grundfelen. Att många utgår från en svensk horisont istället för en eritreansk, och då kommer man ingen vart. Det är viktigt att komma ihåg, och förstå, att Eritreas ledning fortfarande har stöd hosmånga eritreaner.
JE: Så du menar att egentligen så har problemet inte med Dawit och göra?
DB: Nej, och det sa de till mig vid en intervju, ”ni tror att vi är små negrer och som ni slänger godis till, och så ska vi springa och säga tack, tack, tack.”
JE: Vem sa det?
DB: Dåvarande informationsministern. Och sen har presidenten också gjort liknande uttalanden, som att ”ni har en kolonial inställning, men vi betackar oss, vi behöver inga gratisluncher från väst.” Det är deras inställning. Sen hjälpte det ju inte att Eritrea efter befrielsen sa till biståndsorganisationerna ”åk inte runt med stora bilar och höga löner, vi kan ta hand om våra barn själva. Åk hem!”. Då fick de hela biståndsvärlden emot sig dessutom.
JE: Kunde de det? Ta hand om barnen alltså?
DB: Naturligtvis finns det bra saker man kan säga om Eritrea. Läget är väldigt tufft i landet. Ekonomiskt, politiskt och demokratiskt, särskilt för ungdomar som nu väljer att fly landet i tusental, i ett försök att få tillgång till sina egna liv. Men demoniseringen av Eritrea har gjort att många tror att allt är dåligt, på samma felaktiga sätt som jag möter människor i fattiga länder som tror att allt är bra i Sverige. Jag läste just en ny rapport från FN, förvisso skriven av Eritreas mission i FN och Geneve, men som har antagits av FN:s råd för mänskliga rättigheter med 71 medlemsländer där en rad utvecklingsfaser i Eritrea beskrivs positivt. Eritrea har exempelvis minskat mödradödligheten mer än de flesta länder i världen, även om det fortfarande en diktatur och all makt är i praktiken samlad hos en person. Men man måste förstå vilken typ av diktatur om man ska prata med den.
JE: Men Sverige pratar ju inte?
DB: Nej inte på någon avgörande nivå, och det är problemet. Vill man prata måste man förstå ledarskapet. Många jag talar med tycker att eritreanerna är odiplomatiska och osmidiga, och det är de. Men de har i sak haft rätt i flera frågor som exempelvis när det gäller gränser och avtal. Eritrea skiljer sig från många länders diplomati, för dem räcker det att ha rätt, inte att få rätt. Det är en avgörande skillnad som betytt mycket negativt för Eritrea.
Jag har av ansvariga i Sverige fått höra att man inte gärna ändrar policy gentemot Eritrea för att man kan komma att kritiseras för att vara diktaturkramare eller vika sig för en diktator. Och det politiska priset är inte värt att riskera.
JE: Du menar att medias krav på åtgärder blir kontraproduktiva?
DB: Vi hamnar i en situation där alla blir aktivister istället för att spela den roll var och en bör spela. Aktivisterna måste naturligtvis vara aktivister och agera utifrån Dawits intressen, men med medias påtryckningar blev till slut även regeringen aktivister. Hade vi gjort samma sak runt Martin och Johan hade det inte slutat lika lyckligt. I Eritrea och Dawitfrågan har vi agerat precis tvärtom mot hur vi gjorde med Martin och Johan i Etiopien. De båda resultaten talat sitt tydliga språk. Kan man inte skapa en atmosfär för samtal blir det inte heller några resultat.
JE: Men media måste ju kritisera en diktatur. Påtala brott mot mänskliga rättigheter.
DB: Självklart. Det handlar inte om det. Det som hände nu var att media tog ledningen i kampanjen i att få Dawit fri, istället för att regeringen fick leda det arbetet, vilket var fallet med både Martin Schibbye och Johan Persson i Etiopien och Magnus Falkehed och Niclas Hammarström i Syrien. Media gjorde sitt jobb, men tog under tiden hänsyn till det diplomatiska spelet för att inte riskera en frigivning av svenskarna. Vi kan initiera gemensamma projekt. Kanske utveckla och stödja journalistutbildning!
JE: Men Eritrea tar inte emot bistånd?
DB: Jodå, men inte på andras villkor. Problemet idag är att Sverige inte har något att samtala med Eritrea om. Vi har inget bistånd, vi har ingen handel, vi har inget att pressa regimen med men vi agerar som om vi genom att vara hårda och ”pressa regimen” skulle göra en insats. Sanningen är att Eritreas nuvarande ledning inte bryr sig om Sverige överhuvudtaget. Och ska man få till en förändring måste det finnas något att prata om.
JE: Men det betyder att man ger bistånd till en diktatur.
DB: Det gör vi ju till många andra diktaturer. Eritrea är negativt särbehandlat vilket gjort Dawit Isaak och hans familj till det största offret.
JE: Har inget positivt hänt?
DB: På senare tid har det kommit positiva signaler från UD i rätt riktning, Sverige har åtminstone numera en generalkonsul i Eritrea. Det kan vara en början.
JE: Så vad är slutsatsen?
DB: Sverige måste våga ta steget fullt ut och upprätta bilaterala förbindelser med Eritrea, utan att villkora det med Dawits frigivande. Vi måste få upp dörren.
JE: Men tänk om metoden med tyst diplomati, bistånd, förbindelser och tyst stöd inte heller fungerar.
DB: Det viktigaste är aktiv diplomati, vilket inte går om alla dörrar är stängda. Och vad är alternativet? Dawit har suttit i fängelse i 13 år nu. Det borde räcka som argument. Jag tror att Dawit fortfarande lever, men hur länge gör han det? Tiden rinner ut. Det vi gör idag fungerar inte. Vi måste göra om. Och göra rätt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)