Friday for Future alla fredagar

 Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
 

 

Global strike den 27 september

Den 27/ 9 är alla vuxna uppmanade att stödja ungdomarnas kamp för sin framtid genom att delta i Fridaysforfutures manifestationer runt om i världen.
   I Lund börjar vi kl 10 med inledande tal av Martina Kvist Reimer, FFF, och under förmiddagen följer en ström av tal av forskare från olika institutioner på Lunds universitet; som LUCSUS, Centrum för miljö- och klimatforskning, Media och kommunikation.
   Vi har unga talare från Grön ungdom, Klimatstudenter och Extinction rebellion. Och sådana som varit med länge i miljökampen från Naturskyddsföreningen.
   Röda kapellet kommer att spela och Eginokören kommer att tillsammans med Anita Andersson och Hans Nilsson framföra sånger. Vi har även talkörer och sjungande mellan talarna.
   Väl mött på torget att visa att vi är många som kräver en snabb omställning.

Vandring genom Flackarps och Trollebergs åkermark vars existens hotas

Samling söndagen 29 september klockan 14 utanför Källbybadet.

Vi följer stigen söder om Höje å, ser stället där en ny väg mellan Sankt Lars och Trolleberg ska korsa både banvallen och den nya vägen från Klostergårdsstationen till väg 108, fortsätter över den rika åkermarken till Trolleberg, återvänder på Lundasidan av Höje å längs den väg som ska bli en förlängning av Sunnanväg.
   Vandringen blir drygt 6 km. Den genomförs oavsett väderlek. Bitvis måste vi gå på smala stigar i gåsmarsch. Då kan kolonnen bli lång.

Alla välkomna till Klostergårdens Byalags möte måndagen den 30 september klockan 19 i ABF-lokalen, Sunnanväg 14.
   Mötet ska behandla förslag till uttalande om Staffanstorps översiktsplan Flackarp – Höjebromölla.
Gunnar Stensson

Om gruvbrytning på Österlen av Lucifer

Jag är en av de många – inte minst bland VB-läsare – som saknar Gunnar Sandin. Livet i Lund har med hans bortgång blivit fattigare.

Folkstorm
Jag tänker på Gunnar när jag läser om den högröstade opinion som har väckts efter vad som blivit känt om planerna på prospektering, dvs provborrning, efter vanadium i det skiffer som finns på Österlen och i Mellanskåne. Vi kan läsa om hur slottsherrar och inflyttade nalmöbor har rest sig som en man för att rädda detta paradis från exploatering av utsocknes. Fram träder de i sådana sammanhang viktiga konstnärerna och vi väntar nu bara på att de djupt rotade poeterna ska säga sitt. När ska Ulf Lundell yttra sig?
   Ämnet ät ju inte nytt och inte heller den oheliga allians som uppstått och det var naturligt för Gunnar och mig att börja tala om att bilda opinionsgruppen “Fler gruvor på Österlen”. Men dessvärre svek oss modet.

Sällsynta jordartsmetaller
Vad det handlar om är att det är höga priser på s,k. sällsynta jordartsmetaller. De kommer i dag framför allt från Afrika och Kina. De används i elektronik, t.ex. mobiltelefoner. Men de är också av intresse i de batterier som ska sitta i de elektriska bilar vi ska använda oss av när vi byter ut det fossila bränslet mot eldrift. Jordartsmetaller är råvaror som vi använder i nya fabriker och vi behöver kunna producera dem för egna behov och alltså inte för att sälja på världsmarknaden. Givet rimligt höga metallhalter i malmen (eller i gamla avfallshögar) borde vi kunna producera dem lönsamt. Vi är ganska duktiga på gruvdrift, LKAB och Boliden är storartade företag. Vi har haft Stora Kopparberg i Falun i 600 år och vi öser ut zinkalm till Belgien från trakten av norra Vättern. Vi har exporterat järnmalm som vägbeläggning till Tyskland och vi har t.o.m. brutit stenkol och lera i nordvästra Skåne. Vad nytt nu då?

Naturvård?
Jo, det ska ju vara en fråga om naturvård. men det finns inga planer på produktion, Det handlar bara om ett principiellt ställningstagande: “Inga gruvor på Österlen”. Absolut nej, inga sakskäl förekommer.
    Det kanske är så att en gruvtäkt skulle kräva väldiga ytor till förfång för äppelodlingen och turismen, omfattande förgiftning av vattnet, total frihet för gruvbolagen etc. Det vet vi inte. Vad vi vet är att man i Andrarum framställde alun i hundratals år och att man så sent som på 1950-talet bröt ett aluminiummineral i trakten av Tomelilla.

Försörjning
Vad är då tanken med att förbiuda gruvor på Österlen? Ska vi sluta försörja oss? Och gruvor, ska de bara få finnas i de nordliga länen? Är det vad vänsterpartisterna tycker? De har anslutit sig till folkstormen bland de boende i trakten. Torsken i Östersjön verkar ju vara på väg att ta slut efter alla års rovfiske. Vad ska folk i trakten jobba ned?

The Economist: kapitalism bästa system att begränsa klimatkrisen av Gunnar Stensson

Veckans nummer av The Economist ägnas helt åt klimatkrisen. Redan tidningens yttre signalerar vad det är frågan om: En graf som går från blått till rött illustrerar uppvärmningen. En skarp artikel sammanfattar utan omsvep uppvärmningens innebörd.
   Artikeln fastslår att fossilbränslelobbyns ansträngningar att misstänkliggöra klimatvarningarna inte är trovärdiga.
   Det finns inga rimliga tvivel på klimatuppvärm-ningen idag. Fossil-industrins negativa klimateffekter kan inte längre ifrågasättas.
   Klimatuppvärmningen kommer dessutom att fortsätta, oavsett vilka åtgärder för att minska den som vidtas.
   Vår tids revolutionära utmaning är att vända 1900-talets tjugodubbling av de fossila utsläppen till en lika stor minskning. Och minskningen måste ske dubbelt så fort som tjugodubblingen under det förra seklet.
   I synnerhet som jordens befolkning fördubblades under 1900-talet. Först en gång. Sedan en gång till.
   Det är kapitalismen som ska genomföra revolutionen. ”Den kan göra mer än något annat system för att begränsa uppvärmningen.” Det tror The Economist.
Men låt inte det avskräcka er. Köp gärna veckans nummer. Där finns mer att lära än i många böcker.

Västsahara – det ockuperade land omvärlden ”glömmer” av Bertil Egerö

Plötsligt uppmärksammar våra media en sedan länge "glömd" fråga: Marockos ockupation av Västsahara. Det alternativa Nobelpriset tilldelas i år Aminatou Haidar, en oförtröttlig kämpe för sitt lands rätt till frihet.
   Det är viktigt att vi på allvar uppmärksammar denna kvarstående rest av den europeiska koloniseringen. Den 12 oktober ordnar den mycket vitala organisationen SAFRAN och ABF en dag kring Västsahara, med de kunnigaste personer vi har som inledare. Missa inte chansen!
Läs mer om programmet »

Västsahara, eller landet SADR (Saharawi Arabic Democratic Republic), var en spansk koloni till 1975. Fiske och fosfatutvinning gav Spanien stora inkomster. De nomadiserande samhällena i kolonin fick ingen del i den modernisering Spanien genomförde, tvärtom drogs de in som arbetare i fosfatgruvorna. 1975 sålde Spanien kolonin till Marocko mot del i fisket och fosfatvinsterna.
   Idag, nästan 45 år senare, håller Marocko landet i ett järngrepp av förtryck. 160 000 sahariska flyktingar lever sedan mer än 40 år i flyktingläger i Algeriet. En 200 mil lång mur separerar den ockuperade delen från det område befrielserörelsen Polisario befriade när Mauretanien efter fyra års krig gav upp. FN-krav på folkomröstningar har aldrig genomförts. FN har en fredsbevarande styrka i Västsahara sedan 1991, den enda FN-styrka som saknar mandat att rapportera övergrepp mot mänskliga rättigheter.

Realpolitikens offer
EU-domstolen fastslog i december 2016 sin slutliga dom, som klart tydliggör att Västsahara inte tillhör Marocko och att inga avtal kan slutas mellan EU och Marocko som gäller Västsahara. Som en följd därav stoppades i maj 2017 ett fartyg lastat med västsahariskt fosfat på väg till Nya Zeeland i Port Elisabeths hamn i Sydafrika.
   Marocko är dock ett ekonomiskt intressant land. Det pågår en kamp om naturresurser i Västsahara, främst olja, fisk och fosfor där vinsten går till Marocko och transnationella investerare, några av dem med svenska länkar. Trots beslutet i EU-domstolen görs investerings- och handelsavtal mellan EU och andra aktörer, och Marocko för utnyttjande av naturresurserna i Västsahara.

Västsahara sviks även av Sverige

Vad gör Sverige? Jag påminns direkt om regeringens ambivalenta hållning till Israels ockupation av Palestina: först ett erkännande av Palestina, sedan ska relationerna till den israeliska regeringen lappas ihop igen. Riksdagen beslöt 2012 att uppmana regeringen att erkänna den västsahariska staten. Detta hade föregåtts av beslut att erkänna Västsahara både på Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets kongresser. Alliansregeringen verkställde inte beslutet och hänvisade till kriterier för erkännande av stater. I januari 2016 meddelade även den rödgröna regeringen att ett erkännande av Västsahara inte är aktuellt, att Sverige istället kommer att stödja FN-processen för att finna en rättvis, ömsesidig accepterad lösning på konflikten.
   Sverige har även utlovat ökat humanitärt stöd till flyktinglägren, det har inte uppfyllts. 2017 halverades biståndet. Praktisk Solidaritet som skeppat konserverad makrill till flyktinglägren de senaste åren har från och med 2017 inget stöd från Sida för detta. I regeringens utrikesdeklaration för 2017 nämns inte konflikten överhuvudtaget.
   Vilka eftergifter Sverige gjorde för att få tillräckligt stöd för två år i FNs säkerhetsråd har aldrig helt offentliggjorts. Regeringen använder stor retorik till sitt försvar. I korthet: ”Sverige satt under 2017 och 2018 i säkerhetsrådet. Sverige har som principfast medlem tagit avstamp i ”bottenplattan”: folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv. Den svenska arbetsmetoden har varit inlyssnande, kreativ och aktiv diplomati med ambitionen att nå resultat.”
   För mig står det helt klart: De vackra orden till trots måste regeringens flathet i Västsaharafrågan vara kopplad till intresset att få räkna in Marockos röst i sin ansökan.
   Vänsterpartiet driver nu frågan om svenskt erkännande av Västsaharas rättigheter. Afrikagrupperna arbetar med information och praktiskt stöd till flyktinglägren, se dess hemsida.

Nättidningen Västsahara.net är en utmärkt informationskälla, via hemsidan.

Svårt återvinna mark från stadsbebyggelse, vägar, industriområden och fabriker av Gunnar Stensson

Jordens folkmängd fördubblades två gånger under 1900-talet. Spannmål står för hälften av jordens föda.
   Enligt FN:s uppskattning kommer jorden totalt sett behöva dubbelt så mycket spannmål 2050 som idag. Tendensen är att spannmålsproduktionen minskar.
   Redan en liten klimatuppvärmning kommer att få jordens produktion av spannmål att sjunka kraftigt.
   Den svenska åkerarealen har minskat med en tredjedel. Den måste de närmaste årtiondena öka och göras mer produktiv.
   Det är svårt att plötsligt frigöra mark som ockuperas av stadsbebyggelse, vägar, industriområden och fabriker.
   Staffanstorp planerar att ockupera Sveriges bästa odlingsjord med, just det: städer, vägar, industriområden och fabriker.
   2500 bostäder ska byggas mellan Sankt Lars och Trolleberg, enligt den fördjupade översiktsplanen.
   Varje bostad måste förses med el, vatten och avlopp. Varje bostad måste ha vägförbindelse och vara tillgänglig för bilar. Vägarna måste asfalteras och förses med dagvattenbrunnar och nattbelysning.
   Förverkligas Staffanstorps utbyggnadsplaner blir marken svår att återvinna till jordbruksmark när behovet uppstår om 30 år. Det handlar ju inte bara om att riva stadsbebyggelsen.
   Länsstyrelsen måste inlägga sitt veto mot Staffanstorps planer.
 

 

Kanske kan den skånska elkrisen bli ett argument för att stoppa utbyggnadsplanerna. Nu talar man om att åter starta Heleneholmsverket i Malmö för att lösa den akuta krisen. Skåne behöver fler kraftledningar.
   Två nya kraftledningsgator planeras, en från Söderåsen till Barsebäck och en från Barsebäck till Sege.
   Hannes Sonnsjö på länsstyrelsen kritiserar kommunerna för att å ena sidan motsätta sig att kraftledningsgator placeras där de planerar att bygga och samtidigt å andra sidan klaga över bristande elkapacitet.

   Kanske kan till och med den befintliga kraftledningen från Uppåkra till Hjärup, tvärsöver de planerade utbyggnadsområdena i Trolleberg och Källby bidra till att rädda åkermark och naturmark. Både Staffanstorp och Lund vill flytta den. Men den finns där den finns, och ingen vill bo i närheten av en kraftledning.
   Man brukar ofta kritisera kraftledningsgatornas inverkan på landskapsbilden.
   Kanske skulle man i stället se dem som en förutsättning för biologisk mångfald. Kanske kan de bli gator för odling och mångfald i de landskap där de dras fram.
   I det sammanhanget kan man beklaga att Sverige har missat möjligheten att bygga järnvägar på pyloner för att minska deras barriäreffekt och markåtgång.
   Biologisk mångfald - örter, bin, fjärilar, trollsländor, nässlor och snår - utmärker den vildvuxna grönskan i övergivna industriområden, påpekade Henrik Smith i sin föreläsning i Klostergårdens bibliotek i måndags.
   Han nämnde visserligen inte kraftledningsgator, men förekomsten av biologisk mångfald där kan var och en förvissa sig om genom att ströva i den vilda naturen mellan Södra företagsområdet och reningsverket.
   Många fler exempel på stadsnära mångfaldsområden finner man i Närnaturboken av Ulf Lundwall och Isak Isaksson, utgiven av Svenska Naturskyddsföreningen och Centrum för biologisk mångfald, 2006.
   Den uppmanar oss att bevara vild natur på bangårdar, i ödetomter och vägkanter. Både för ekologin och för människors hälsa.

Ligger i min… av Karin S.

Ligger i min välkända säng
Den är för det mesta
samarbetsvillig
Lurar inte ut mig
i det fria
Tar hand om mig
som en mamma
Jag minns mammas famn
Den var pålitlig, fast
och kärleksfull
och accepterade min
låtsassömn
En sömn som min
storasyster
ifrågasatte. 

Friday for Future alla fredagar

 Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.
 

 

Strejk För Klimatet - Lund 20 september
Den 20 September kommer ungdomar strejka över hela världen från USA till Europa och Australien. Därför uppmanar vi alla lundastuderande ungdomar att lämna sin skola och bege sig mot Stortorget kl. 10.00 den 20 september där vi ansluter oss till FridaysForFuture-demonstrationen som pågått sedan förra året och visar vårt stöd. Om alla tar sitt ansvar som svenska medborgare och tågar ut tillsammans kan vi bli tillräckligt många för att politiker och beslutsfattare måste ta klimathotet på allvar och agera. Det är dags att vi använder våra medborgerliga rättigheter och förenar oss trots våra meningsskiljaktigheter under den i nuläget viktigaste kampen: den för framtiden och klimatet!

   På stortorget kommer vi köra open-mic, vilket alltså betyder att alla som vill tala kommer ha möjlighet att ställa sig bakom mikrofonen!
Viktigt att tänka på är att detta inte är en partipolitisk demonstration, samt att det inte är tillåtet att driva andra organisationers agenda.

Miljöseminarium: Delningsekonomi - Dellösning på klimatkrisen

Delningsekonomi som också kan identifieras som gemensam konsumtion är en del av begreppet cirkulär ekonomi. Grundidén med delningsekonomi är att den skall vara tillgänglig för alla vilket kan innebära att man delar, hyr och lånar saker i stället för att äga dom själv. Det kan tillämpas både för produkter och tjänster. Resultatet blir att den totala konsumtionen minskar.
Tisdagen 24 september kl 19
Seminariet hålls i lokal hos ABF, adress Kiliansgatan 9, Lund.

Miljöseminariet arrangeras av Vänsterpartiet i samarbete med ABF i Lund
Seminariet ingår i en serie miljöseminarier under hösten 2019

Kulturnatten i Lund den 21 september

Hela programmet »

RÖDA KAPELLET PÅ KULTURNATTEN

Hur står det till?
Liten kabaré om likt och olikt med tal, musik, skämt och allvar

Göran Therborns hyllade bok ”Kapitalet, överheten och alla vi andra” beskriver lättfattligt hur klassamhället Sverige utvecklats sedan 1980. De rika har blivit rikare och de fattiga fattigare. Ojämlikheten har ökat. ”Gottställtarna” har brett ut sig. Propagandan om valfrihet är en fernissa över ett gammaldags klassamhälle.
   Blåsorkestern Röda Kapellet, som alltid (sedan 1974) spelat med syfte att genom musik och aktiviteter bidra till en bättre och mer rättvis värld, har gjort en kabaré på temat med fakta från Lundasociologen Therborns bok och utropar till slut: Nä, så här kan vi inte ha det!
   (Andra som har beskrivit samma fenomen är till exempel Björn Elmbrant 2019: Marknadens tyranni – och hur vi kan rädda demokratin och LO 2019: Makteliten – utan markkontakt. En studie av inkomstutvecklingen för makteliten perioden 1950-2017.)
Lördag 21 september 2019 kl 17.00
Folkuniversitetets gård, Skomakaregatan 8, Lund
 

Filmtips

            

Push

En dokumentär om den nya, obeboeliga staden
Regissör Fredrik Gertten

Filmen handlar om hur kapitalstarka bolag placerar pengar i resurssvaga bostadsområden. De köper upp bostäder och låter husen stå tomma. En ren spekulation i väntan på ökat värde. Detta är ett vanligt fenomen i världsstäder som Toronto, Berlin, London, Berlin m.fl.
   Filmaren följer Leilani Fahra i hennes arbete. Leilani är sedan 2014 FN:s rapportör för bostadsfrågor. Hon försöker tillsammans med lokala makthavare skapa en motkraft mot rovdriften på våra bostäder.
   Rörelsen kallas The Shift. Malmö kommun har anslutit sig.            

Lund säger nej av Gunnar Stensson

I VB den 13 september skrev vi att Staffanstorps kommun planerar att på ett fem kilometer brett område av förstklassig åkermark från Knästorp i öster till Trolleberg i väster bygga tusentals bostäder mellan Höje å och väg 108. Vi kallade det ”En gigantisk landskapsomvandling”. Vi var framför allt djupt oroade över att åkermark skulle förvandlas till hårdgjord stadsmark.

Under samrådet i Flackarps mölla den 5 september om Staffanstorps fördjupade översiktsplan Flackarp – Höjebromölla var kritiken kompakt och desperat.
   Enstaka markägare välkomnar dock planen, som Trolle, innehavare av Flackarps gård och ägare till kyrkogården. Han kräver bara bullerskydd i anslutning till järnvägen.
 

 

Idag, den 19 september rapporterar Kalle Knivilä under rubriken Lundapolitiker sågar utbyggnadsplanerna att Tekniska nämnden på sitt tisdagsmöte krävde att Staffanstorp antingen skulle göra om sina byggplaner eller slopa dem helt.
   Jan Annerstedt, FNL, anser att det här projektet borde ha diskuterats mycket djupare innan man gick igång.

Sanningen är ju att politiker och tjänstemän från Lund och Staffanstorp samordnat byggplanerna under flera rådslag. Så Staffanstorp trodde väl det var fritt fram.
   I protokollet från Byggnadsnämndens sammanträde 18 juni där den fördjupade översiktsplanen för Källby antogs nämns ingenting om samordningen. Ordförande i Byggnadsnämnden är Klas Svanberg, M.
   Att en förlängning av Åkerlunds och Rausings väg är en viktig förutsättning för Staffanstorps byggplaner söder om gränsen nämns inte.
   Ann Schlyter, V, är den enda som tycks inse att också den föreslagna förlängningen av Sunnanväg förbi järnvägen till Åkerlunds och Rausings väg är en del av förutsättningarna för Staffanstorps planer. Genom att bygga den för biltrafik utvidgar man Staffanstorps kommunikationer i Lund på grönområdets bekostnad.
   ”Det är helt absurt att Staffanstorp expanderar i direkt anslutning till Lunds centralort”, säger Jan Annerstedt.
   ”Fel på alla punkter”, säger Karin Svensson-Smith, MP, och syftar särskilt på planerna att bygga ett nytt handelsområde söder om Gastelyckan.
   Bakom Tekniska nämndens hårda utlåtande står hela Lundakvintetten och V och MP. Socialdemokraterna har gjort ett eget uttalande, som också det är kritiskt. Det är okänt hur KD och Sverigedemokraterna ställer sig.
   Jan Annerstedt hoppas att Länsstyrelsen ska ingripa. ”Det är inte rimligt att bygga på den här extremt fina jorden”, säger han.
   Det blir Lunds kommunstyrelse som formulerar det slutliga utlåtandet.

Linde måste tala klartext med Israel av Gunnar Olofsson

Sveriges nyutnämnda utrikesminister Ann Linde har som en av sina första uppgifter ett planerat möte med den israeliske ambassadören i Sverige, Ilan Ben-Dov. Mötet ses som ett sätt att förbättra Sveriges relation till Israel. Möjligen är det så, men en bättre relation måste i så fall vila på kravet att Israel upphör med sin ockupation av Palestina, kallar hem sina militärer och bosättare, river murar och stängsel och erkänner Palestinas rätt att existera i fred sida vid sida med Israel
   Det är viktigt att Linde talar klartext om detta med den israeliske ambassadören, så att den ”bättre relationen” inte kommer att betyda ett accepterande av israeliskt förtrampande av demokrati och mänskliga rättigheter. Något som för övrigt utgör brott mot handelavtalet mellan EU och Israel. Ett avtal som -  vilket Ann Linde som tidigare handelsminister borde känna till – kräver ”respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer” (artikel 2).
   Gärna bättre relationer. Men först ett upphävande av ockupationen. Det är nödvändigt att Ann Linde, efter sitt möte med ambassadören, offentligt förklarar att hon framfört just detta.

Ett helvete av Gunnar Stensson

 

Att göra den svenska skolan till en marknad slog sönder den. Att privatisera äldrevården gjorde den till ett helvete.
   Sydsvenskan rapporterar om det privatiserade äldreboendet Sankt Knut i Falsterbo. Vellinge är en rik moderatstyrd kommun. Sådana kommuner vill minimera skatten samtidigt som de vill öka vårdkoncernernas möjlighet till profit.
   Det är förstås Carema som är i farten. Det bytte namn till Vardaga efter skandalerna 2011-2012. Ägare är vårdkoncernen Ambea, Nordens största omsorgsbolag som driver 750 vårdboenden och har en omsättning på över tio miljarder. Cheferna har hemliga särskilda bonusprogram. Så mutar storkapitalet hänsynslösa tjänstemän att leverera profit.
   På de äldres bekostnad.
   Läs Elinor Strands och Dan Ivarssons reportage ”Vardaga anklagas för vanvård på boende” i Sydsvenskan den 19/9.

Gymnasieskolan i Skåne av Gunnar Stensson

Från samarbete för kvalitet till konkurrens på skolmarknad

En gång fanns det ett brett och förtroendefullt samarbete om skola och utbildning mellan Lunds Utbildningsnämnd och nämnderna i samverkanskommunerna Lomma, Staffanstorp, Kävlinge och Burlöv.
   Vi försökte skapa en gemensam utbildningsstruktur som gjorde alla program tillgängliga för våra elever. Jag minns med vemod sista gången vi träffades i Bjärred en solig vårdag 2006.
   Sedan infördes Fritt sök Skåne som ett led i den omvandling av skolan som kommunaliseringen, det fria skolvalet och friskolesystemet innebar.
   En mängd friskolor av skiftande kvalitet etablerades i avsikt att exploatera skolpengen. Den gemensamma svenska skolan förvandlades till en skolmarknad. På en skolmarknad konkurrerar alla. Den går inte att styra. Pengarna styr.
   Strukturomvandlingen var genomgripande och förändrade relationerna mellan alla aktörer inom svensk skola, kommuner, skolledningar, friskolekoncerner, lärare, lärarfack, elever och föräldrar.
 

 

Fritt sök Skåne gynnade Lund. Snart kom mer än hälften av gymnasiets elever i Lund från andra kommuner. Lund hade makten att bestämma skolpengen. Men makt kan missbrukas. Makt skapar misstro.
   Lomma, Staffanstorp, Kävlinge och Burlöv, Lunds gamla samverkanskommuner, anklagade Lund för att roffa åt sig pengar. De anställde advokater och krävde 100 miljoner tillbaka.
   Lund svarade med att begära en höjning av skolpengen. Den täcker inte kostnaderna, påstod man. Lund vill att grannkommunerna ska betala 8 miljoner mer.
   Lommas kommunalråd Christian Sonesson, M, rasar. Man får inte ändra skolpengens förutsättningar innan den ursprungliga tvisten är löst.
   Men Lomma kommuns ordförande Robert Wenglén, M, uttalar en önskan om ett bredare samarbete mellan Lund och grannkommunerna.
   Lund bestämmer ju helt på egen hand om skolan, säger han. Jag tycker att vi gemensamt ska tala om detta.
   Det är oklart om han syftar på ekonomin eller undervisningen. Det kan låta som om han längtar tillbaka till den situation som rådde före Fritt sök.
   Men är en återgång möjlig inom dagens skolmarknadssystem?

Fasa ut parkeringssubventioner och marknadsanpassa parkeringsavgifterna! av Ulf Nymark & Karin Svensson Smith

Motion till kommunfullmäktige
Lund den 16 september 2019

Lunds kommun har ambitiösa klimat- och miljömål och ligger i flera avseenden före många svenska kommuner. Det framgår ändå tydligt av kommunens egen årsanalys ”Miljöredovisning 2018” och av Lunds klimatpolitiska råds rapport år 2019 att ytterligare åtgärder måste vidtas för att klimatmålen ska nås. Det gäller såväl 2020- som 2030-års etappmål. Framför allt är det utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken som måste minskas. För att detta ska vara möjligt fordras i sin tur att bilresandet minskar.

En bil kräver flera parkeringsplatser
Cirka 64 000 personbilar finns registrerade i Lunds kommun. Av dessa är ca 25 000 registrerade på juridiska personer. En bil står parkerad i genomsnitt 95 procent av dygnets timmar. Under dessa 5 procent av dygnstiden används oftast inte bara en enda parkeringsplats, utan flera parkeringsplatser tas i anspråk. Befolknings-tillväxten och det allt större bilinnehavet skapar en ökad efterfrågan på parkeringsplatser. Möjligheterna att skapa flera parkeringsplatser inom redan bebyggd miljö är begränsade, i synnerhet i stadskärnan och angränsande stadsdelar. Efterfrågan på parkeringsytor måste också vägas mot efterfrågan på alternativt nyttjande av tillgängliga ytor – bostäder, grönområden, lokaler för verksamheter etc.


Ordna trafiken

Den av många bilister upplevda knappheten på parkeringsplatser är konsekvensen av en dåligt fungerande marknad. Priset är helt enkelt för lågt satt. Kostnaden för att parkera är idag subventionerad såväl vid bostäder och arbetsplatser som på gatumark och de större parkeringsanläggningarna. Stora delar av kostnaderna fördelas istället ut på hyror, varupriser, kommunalskatten och löner. De omfattande subventionerna innebär att fler personer väljer att äga och använda bilen för olika ärenden än vad de skulle göra vid en bättre fungerande marknadssituation. På en effektiv marknad är utbud och efterfrågan i balans.

   Prissättningen och tillgången på p-platser är ett av de viktigare instrumenten kommunen besitter för att styra och ordna trafiken. Att ordna trafiken innefattar även att styra resandet mot mera miljövänliga trafikslag och minska utsläppen av växthusgaser.

Marknadsanpassa p-avgifterna – för klimatets skull
De för långt satta priserna på p-avgifterna innebär att fler väljer att använda bilen än vad som skulle vara fallet vid en bättre fungerande marknadssituation. En marknadsprissättning innebär högre kostnader för att använda och parkera bilen vilket i sin tur innebär att fler kommer att välja andra och miljövänligare färdsätt – för miljön och klimatets skull.

Balans mellan efterfrågan och utbud
Kommunen bör alltså marknadsanpassa p-avgifterna så att efterfrågan och utbud kommer i balans. Fullmäktige föreslås därför fatta beslut om marknadsanpassning av nivån för avgifter på de kommunala bilparkerings-platserna. Det innebär höjda avgifter för parkering på gatumark och fullmäktige bör via ägardirektiv styra prissättningen mot marknadsanpassning för LKP:s parkeringsanläggningar. Beträffande parkeringsplatser som kommunen inte har rådighet över bör kommunen ta initiativ till dialog med de ansvariga för större arbetsplatser, köpcentra och andra verksamheter för att stimulera till att marknadsanpassade p-avgifter införs.

Vi yrkar därför att kommunfullmäktige beslutar
   att ge Tekniska nämnden i uppdrag utreda förslag på marknadsanpassning av parkeringsavgifterna för bilar på gatumark
   att i ägardirektiv till Lunds kommuns parkeringsbolag ge bolaget i uppdrag att marknadsanpassa parkeringsavgifterna för bilar i bolagets anläggningar
   att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Tekniska nämnden ta initiativ till dialog med arbetsplatser och verksamhetsutövare för att stimulera till att marknadsanpassade p-avgifter införs även här
Lund den 16 september 2019
Ulf Nymark & Karin Svensson Smith (MP)

Den obeboeliga planeten av Gunnar Stensson

Livet efter uppvärmningen
Det är titeln på David Wallace-Wells epokdefinierande bok om klimatet. Han konstaterar att den androgena – av människor orsakade – klimatuppvärmningen fortsätter, även om vi minskar eller rent av upphör med de hittills ständigt ökande utsläppen av växthusgaser. 2018 var de större än något tidigare år. Mer än hälften av utsläppen har skett efter 1990, då nyliberalerna jublade över ”historiens slut”.
   Situationen sammanfattas i ett citat från Vollmans Carbon Ideologies: ”En dag i en inte alltför avlägsen framtid kommer invånarna på en varmare, mycket farligare och mer biologiskt utarmad planet att undra vad du och jag egentligen tänkte på eller om vi över huvud taget tänkte.”
   Södra Europa kommer att drabbas av extrem, permanent torka, liksom Mellanöstern, Australien, Afrika, Sydamerika och kornbodsregionerna i Kina. Polarisar och glaciärer smälter. Havsvattnet värms upp, utvidgas och stiger kanske 80 meter över nuvarande nivå.

Här uppstår då följande situation.  Helsingborg, Landskrona, Lomma, Malmö, Trelleborg, Ystad, Simrishamn och Kristianstad läggs under vatten. Liksom Köpenhamn och större delen av Danmark.
   Det är inte första gången.
   I Fågelsång finns en Golden Spike för epoken Sandbian, döpt efter Södra Sandby. Under Sandbian låg Lunds kommun 150 meter under havsytan. 
   Den stigande havsnivån får samma konsekvenser globalt. New York, Miami, Los Angeles – Hamburg, Amsterdam, Venedig – Mumbai, Hongkong, Shanghai ...
   Det kan dröja tusen år innan havsnivån stiger 80 meter, men i värsta fall kan det ske inom något sekel. Och höjningen av havsnivån pågår nu.

I Lund kommer kustlinjen att gå genom stadens centrum. Klostergården försvinner under vattenytan, men kanske Arenatoppen sticker upp som ett spetsigt rev. Turning Torso syns mot havshorisonten i söder.
   De Lundabor som har överlevt Öresunds orkaner och havsvattnets förstörelse av åkerjorden har förstås flyttat upp på torra land.
   Sydsvenska höglandet är en het ö som härjas av återkommande skogsbränder, men inte riskerar att översvämmas.  Där är ont om livsmedel, trots att befolkningen är decimerad av hetta, luftföroreningar, farsoter och brist på sötvatten.
 

Den obeboeliga planeten är faktarik, pedagogisk och skoningslöst drabbande. Den kom nyligen ut på Bonniers förlag efter att först ha nått en förfärad och överväldigad världspress. Varje tes i boken är belagd. Notapparaten omfattar 90 sidor och ger rika möjligheter till fortsatta studier.
   Andreas Malm, bosatt i Lund och samboende med kulturjournalisten Shora Esmailian på Sydsvenskan, citeras flera gånger.
   Jag har tidigare berättat hur skakad jag blev av en föreläsning han höll för en relativt liten vänsterpublik på Smålands nation för ungefär ett decennium sedan.
   Det var första gången jag hörde talas tipping points. Den gången talade han permafrostens smältning i Sibirien som leder till ständigt ökande, ohejdbara utsläpp av metangas.
 

Värt att läsa:
Sverker Sörlin, Antropocen. En essä om människans tidsålder. Weyler
Clive Hamilton, Den trotsiga jorden. Människans öde i antropocen. Daidalos
Andreas Malm, Fossil Capital och The Progress of this Storm. Verso
Naomi Klein, Det här förändrar allt. Ordfront

Friday for Future alla fredagar

 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.

Klostergårdsdagen den 15 september

Ta vara på tillfället att diskutera Klostergårdens framtid och Klostergårdsstationen med vänner och grannar!
   Diskussionen om Klostergårdsstationen och planen för den framtida Källbystaden har pågått flera år. Många oroar sig för det gröna stråket mellan Klostergården och järnvägen. Kommer korpfotbollsplanerna att bebyggas? Vad händer med koloniområdet Klostertäppan och Källbymöllas odlingslotter? Blir det en förlängning av Sunnanväg? Kommer naturvärdena längs Höje å att skyddas?
   Under hela Klostergårdsdagen kan du på biblioteket bekanta dig med den fördjupade översiktsplanen för Klostergården och Källby. Alla dokument finns där och tjänstemännen från stadsbyggnadskontoret informerar om sina förslag och varför det framlagt dem.
   Den demokratiska processen avslutas om något år med att politikerna i fullmäktige beslutar. Påverka dem medan tid är!

Klostergårdsloppet startar klockan 13. Loppet markerar Klostergårdens gränser. Den västra gränsen följer järnvägen, den södra utgörs av Höje å och den östra av Gamla Malmövägen.  Att springa eller gå Klostergårds-loppet på Klostergårdsdagen är en markering att du vill bevara den kultur och de naturvärden som ingår i och omger Klostergården.
   Du kan gå eller springa Klostergårdsloppet varje månad eller varje vecka eller varje dag året runt, se hur träden blir gula och röda under hösten, uppleva en vit, solig vinterdag i januari, njuta av näktergalarna och blomningen i maj och högsommarens hela prakt en varm julidag.

Hans Dahlbäcks film Klostergårdsliv visas liksom Mattias Wellander Lövgrens Vipeholm.  Bo Riborg sjunger jazz och spelar gitarr. Det blir ponnyridning och gospel. Polis och brandkår visar upp sig. Cykelreparationer, bokbord mm. Samma procedur som alla år.         

Klostergården, Klassklyftor, Kashmir och klimatet

 

Röda Kapellet gör en rivstart på den nya terminen. På söndag är det byalagsfest på Klostergården och klockan tolv står orkestern i centrum och spelar.
Dagen därpå, dvs på måndagen den 16:e ställer vi upp med musik på manifestationen på Stortorget för Kashmir kl 17.15.
   Kommande lördag är det Kulturnatt. Då gör Röda Kapellet en liten kabaré om klassklyftor och ojämlikheter baserat på Göran Therborns bok ”Kapitalet, överheten och alla vi andra”. ”Hur står det till?” är rubriken. Klockan 17.00 på Folkuniversitetets gård på Skomakargatan. Mycket skämt och mycket allvar och därtill anpassad musik.
   Den 27 september är det dags igen för Fridays for future med klimatmanifestationer runt om i världen, bland annat på Stortorget i Lund kl 11 – 13 och med bland annat Röda Kapellet.

Orkestern tar gärna emot fler musikanter. Spelar du tuba, trumpet, klarinett eller något annat blåsinstrument (eller slagverk) och är spelsugen så är du välkommen att vara med oss.
   Varje söndagkväll kl 18.30 övar vi på Folkuniversitetet på Skomakargatan 8. Har du frågor om orkestern ring Bengt 0733-64 90 70 eller Kicki 070-6128903.

Noterat

”Fritt skolval är en dålig svensk idé som kommit till Norge för att dö.”
Auden Lisbakken, Sosialistisk Venstre inför det norska lokalvalet.
Aftonbladet 9/9.
Sosialistisk Venstre ökade i valet.

Barn som inte läser böcker blir poliser som inte kan skriva
Aldrig har unga läst så lite böcker och tidningar. 2012 läste 23 procent av 18-åringarna dagligen på fritiden. 2018 är det 11 procent.
   Igår kom så nyheten att fler polisstudenter hade svårt att skriva. Det handlar om språkliga brister som påverkar utredningarna.
Läsvärd artikel av Emma Leijnse, Sydsvenskan 12/9

Angående begränsning av s k elsparkcyklars hastighet av Ulf Nymark

Till Lunds kommunfullmäktige
Interpellation ställd till Jan Annerstedt,
ordförande i Tekniska nämnden

Som ingen har kunnat undgå att notera har ett nytt inslag i Lunds trafikmiljö på senare tid gjort sitt intåg: de s k elsparkcyklarna. Hundratals elsparkcyklar ska nu samsas med övriga trafikslag. Det skapar trängsel, och konflikter mellan olika trafikantgrupper har därmed ökat. Tydligast märks detta i den redan mycket trånga stadskärnan som tidvis på de centrala gatorna och torgen präglas av en ganska kaotisk och svåröverskådlig trafiksituation.

   Ofta framförs elsparkcyklarna i hög hastighet och ofta med bristande efterlevnad av trafikreglerna. Det finns därmed stor risk för trafikolyckor där elsparkcyklar är involverade. Hur olycksstatistiken för Lunds del ser ut är mej obekant, men klart är att i flera andra kommuner har ett stort antal olyckor inträffat. Oavsett faktisk olycksrisk upplever många lundabor, att otryggheten i trafiken har ökat med elsparkcyklarnas tillkomst.
   För att minska riskerna för både elsparksförare och andra trafikanter har i flera kommuner (t ex Malmö, Helsingborg, Göteborg) för elsparkcyklar införts hastighetsbegränsning till högst gångfart för en del av gatunätet. Ibland har begränsningarna skett på initiativ av elsparkscykelföretag, ibland efter tydligt uttalade önskemål från kommunen.
   För att minska olycksrisker och otrygghet är det lämpligt att Lunds kommun också får till stånd en sänkning av maxhastigheten för elsparkcyklarna till gångfart eller nära gångfart på de centrala gatorna i staden.
   Med hänvisning till vad som sagts ovan vill jag ställa följande frågor till dej:
Är du beredd att ta initiativ till att maxhastigheten för elsparkcyklar begränsas till gångfart eller nära gångfart i stadskärnans centrala delar?

Ulf Nymark, Miljöpartiet de gröna

Den gigantiska landskapssomvandlingen av Gunnar Stensson

Jag gick ut tidigt. Det var gryning, inte riktigt ljust. Stigen genom Hästhagen var översvämmad efter de senaste dagarnas regn, Uppe i backen, intill järnvägen, såg jag vad som måste vara Lunds största skrothög, hundratals rostiga jordbruksmaskiner och berg av skräp fyller tomten. Avfallsberget har legat där i åratal.
   Jag stannar på andra sidan järnvägen, vid den vita längan som är Flackarps gamla skola, nära dungen av höga träd vid kyrkogården där det fanns en tusenårig kyrka innan järnvägen byggdes. På somliga av de vittrande gravstenarna urskiljer man de danska namn som bars av dem som levde här innan Flackarp blev svenskt.
   Bruset från trafiken på väg 108 hörs på avstånd. Ett Öresundståg susar förbi på järnvägen. Solen dyker upp över banvallen. Den gamla asfaltvägen som jag står på slutar abrupt i åkern intill järnvägen. Det enorma skrotberget syns inte härifrån, det ligger på andra sidan, skymt av banvallen.
   Jag ser över de vida åkrar som skövlades av svenska arméns hästar under kriget om Skåne. Nu ska åkermarken försvinna för alltid, förvandlas till hårdgjord urban mark.

Just här, där jag står nu, kommer det att finnas en tät-trafikerad knutpunkt inom tio år. Banområdet blir dubbelt så brett när de två nya spåren är färdiga och utanför järnvägen kommer en bilväg mellan Klostergårdsstationen och väg 108 anläggas .
   Vi kan kalla den Åkerlunds och Rausings väg, för den ansluter till den gatan i Lund. I bakgrunden reser sig Lunds höga lasarett.
   Jag står på Flackarps byväg. Den ska breddas, korsa den nya bilvägen, dyka ner i en tunnel under järnvägen, fortsätta förbi skrotberget och nedanför växthusen i backen vid Flackarp för att till slut vid Sankt Lars ansluta till en ny väg från väg 108.

Jag går mot Trolleberg med solen i ryggen. Små gråvioletta moln glider fram över himlen. Åkermark på ömse sidor om vägen. Jag skymtar ibland Turning Torso och Öresundsbron.
   Om tio år kommer sikten att vara skymd av stadsbebyggelse, på båda sidor om vägen. Cykelstråk
kommer att ledas på broar över Höje å. Vid Trolleberg ansluts vägen till Trollebergsvägen och till nya vägar i Lunds nybyggda Källby-stad.
   Så kan man beskriva den gigantiska omvandling av landskapet som kan komma att ske. Liksom av sig själv. Fast ingen egentligen vill. Det är tillväxt och ekonomi som driver.

Man kan också beskriva omvandlingen genom att referera Staffanstorps översiktsplan.
   Enligt Fördjupad översiktsplan Flackarp – Höjebromölla, som behandlades vid ett rådslag i Flackarps mölla torsdagen den 5 september, kommer Staffanstorps kommun att bygga tusentals bostäder mellan väg 108 och Lunds kommungräns.
   Det är ett drygt fem kilometer brett område från Knästorp i öster till Trolleberg i väster och det består av förstklassig åkermark.
   Väg 108 ska breddas och förses med dubbla körfält och höjd hastighetsgräns, 100km/tim. Trafikplatsen vid korsningen mellan väg 108 och E22 byggs om helt och dess areal fördubblas för att rymma den snabbt ökande biltrafiken.
   E22 delar utbyggnadsområdet mitt itu i två delar: Höjebromölla och Flackarp. Nybyggnaden kommer att inledas i Flackarp, på åkermarken mellan Sankt Lars och Trolleberg.
   Samtidigt planerar Lunds kommun att bygga stadsdelen Källby mellan Klostergården och Värpinge på mark som huvudsakligen disponeras av Södra företagsområdet och reningsverket.
   Ett kommunalt naturskyddsområde vid Höje å och dammarna ska bevaras, men kommer att inskränkas av den nya järnvägsbron, den nya landsvägsbron och ett par nya cykel och gångbroar.

Karta från Staffanstorps översiktsplan
 

Politiker och tjänstemän från de två kommunerna har samordnat byggplanerna under flera rådslag sedan 2017.
   Beslutet att bygga fyrspåren och den nya Klostergårdsstationen blev processens startskott och är nu dess gravitationspunkt.
   De båda kommunerna avser att binda samman Lunds Källby och Staffanstorps Flackarp med vägar. Invånarna i det nya Flackarp ska kunna ta sig till Klostergårdsstationen snabbt och lätt.
   Det är därför Åkerlunds och Rausings väg förlängs till väg 108 längs järnvägen och en ny landsvägsbro byggs bredvid den nya järnvägsbron över Höje å.
   Flackarps nybyggnadsområde binds samman med en väg i väst-östlig riktning från Trolleberg till Sankt Lars, parallellt med väg 108. Det är Flackarps byväg som korsar bilvägen som förbinder Lund med väg 108, dyker ner i en tunnel under järnvägen för att sedan fortsätta till Sankt Lars och anslutas till en ny väg som planeras från väg 108.
   Ett par nya cykelvägar över Höje å anläggs väster om järnvägen, den ena över den långa dammen och den andra vid den nuvarande gångbron, som då måste byggas om. Åns södra strandbrink är mycket hög och den branta trappan måste ersättas.

Stadsdelen Höjebromölla får vänta. Den ska byggas på ömse sidor om den gamla järnvägsvallen mellan Lund och Staffanstorp som ska användas för kollektivtrafik och tjäna som en sorts ryggrad i stadsdelen.
   Höjebromölla ska anknyta till Lund vid Tetra Pak och Gastelyckan.
   Men det är inte Höjebromölla som just nu är mest aktuell. Vi återkommer senare dit.

Delar av Höjeådalens naturvärden och biologiska mångfald kan kanske bevaras innanför Lunds kommuns gränser. Det finns konstruktiva förslag och en stark opinion.
   Förvandlingen av åkermark till hårdgjord urban mark och den gigantiska landskapsomvandling som det innebär tycks däremot ske med samma slags ödesdigra automatik som driver den globala klimatkrisen. Vi vet att det är fel, men vi kan inte sluta att göra det. Som hos Paulus: det onda jag icke vill, det gör jag. Och samma fel begår människor ständigt, globalt, överallt.

Friday for Future alla fredagar

 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.

Energiomställning - klimatkris

Vill vi rädda klimatet så krävs en energiomställning.

Föredrag om energiomställning dess innebörd och förutsättningar ges av Oscar Svensson doktorand vid Miljö- och Energisystem vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Oscar skriver avhandling kring energiskiften inom industrin ur ett socio-tekniskt perspektiv och hur materiella förhållanden, teknisk utrustning och sociala strukturer samverkar i olika energiomställningar.
Tisdagen 10 september kl 19, ABF Lund, Kiliansgatan 9

Miljöseminariet arrangeras av Vänsterpartiet i samarbete med ABF i Lund

Senaste nytt av Lucifer

Det senaste i gymnasiefrågan är att Svaneskolan ska rivas för att bereda plats för ett nytt gymnasium.
Det finns bara ett parti som har haft en klar linje hela tiden: Vänsterpartiet. Inget nytt gymnasium nu och riv inte Svane.
   Grunden till det hela är att kommunledningen tänker framhärda i sin affärsidé som gör att 60 procent av eleverna kommer utifrån. Vad som behövs är att kommunen modifierar det nuvarande fritt-sök-avtalet så att vi når 20-30 procent. I väntan på att siffrorna ska sjunka så kanske kommunen får hyra in sig på Ideon, Lätt som en plätt.

Från bankvärlden
Det är mycket snack om banker nu för tiden. Man erinrar sig då lätt vad Brecht sa om deras verksamhet. Han var inte säker om vem som var värst: en bankrånare eller en bankdirektör.
   På sistone har vi fått läsa mycket om en tidigare Lundabo, Jens H. som har lanserats som kandidat till VD-posten i Swedbank, den för dagen mest skandaldrabbade banken. On jag blivit tillfrågad skulle jag nog ha avrått från jobbet. T.ex anser ekonomijournalister att det är besvärande att han tidigare jobbat för Göran Person på finansdepartementet. Visst, men det är ju värre än så. Han har ju dessutom jobbat för tre andra tidigare finansministrar: Erik Åsbrink, Bosse Ringholm (!) och Per Nuder.
   Men det finns ännu allvarligare saker. Såvitt jag vet började Jens H. skolan och lärde sig läsa och räkna i en förstaklass på Cuba. Det borde bekymra Aktiespararna betydligt mer än att han inte jobbat på bank tidigare Då har han i varje fall inte påverkats av en banks osunda atmosfär. Cubanska förstaklasser får nog anses vara lite i amerikansk stil med en nationsfana exponerad på väggen. Dessutom: varje dag inleds ned att barnen sjunger en revolutionär sång. Ja, sådant sätter sina spår i ett ungt sinne och skulle inte passa sig på Swedbank.

Noterat

175 miljoner skolpengar från eleverna till aktieägarna.
Academedias och Internationella skolans ägare håvar in skattebetalarnas pengar. TT 30/9
   ”Folket visslar ut mig men jag applåderar mig själv hemma hos mig när jag räknar pengarna i min kassakista.” Anonym romersk kapitalist

Trots hot om miljonböter på grund av brister i företagets gymnasieskolor är direktören för det privata utbildningsföretaget Academedia, Marcus Svanberg, optimistisk. Han har nämligen identifierat en ny miljardmarknad, privat arbetsförmedlande med offentliga bidrag.

”Vinnarna är Sveriges allra rikaste”
Sex miljarder går till de allra rikaste när värnskatten slopas. Slopad värnskatt innebär att de rika som konsumerar mest – och skadligast - ökar sin konsumtion.
   Konsumtionen ökar ännu mer  om vi sänker skatten för hushåll med lägre inkomst, menar LO.
   Båda ser ökad konsumtion som lösningen på konjunkturförsvagningen.
TT 30/9
Men vad jorden behöver är minskad konsumtion.
   Föråldrat ekonomiskt tänkandet och konventionell ekonomisk politik påskyndar  klimatkatastrofen.

Hedda byggs på Svane av Gunnar Stensson

S, M, MP, SD och C röstar för

Inför kommunstyrelsemötet i onsdags försökte fastighetsägaren Wihlborgs köpa en majoritet för Ideon-alternativet genom att utlova 25 miljoner som en extra engångsersättning, men det fungerade inte.
   L, V, FNL och KD röstade visserligen emot att Heddagymnasiet byggs på Svanes tomt, men av andra skäl.
   V gav uttryck för sin principiella linje att Lund inte ska monopolisera gymnasieutbildningen på andra kommuners bekostnad genom att bygga fler gymnasieskolor. Den hållningen kan komma att bli betydelsefull i framtiden.
   För L var dock anknytningen till näringslivet och inte minst det ekonomiska bidraget avgörande.

Lärarna på Hedda-gymnasiet andas ut.
”Min professionella bedömning är att man ska bygga på Svanes tomt. Vi har alla varit med och samverkat fram den skola och den planritning som var tänkt på Svane – en toppmodern skola i ändamålsenliga lokaler.” Simon Ekvall lärare i samhällskunskap och historia.
   ”Nyttan att vara nära de andra kommunala skolorna som har teoretiska program är större än att vara nära eventuella externa kontakter.” Henrik Tofft, lärare i juridik och samhällskunskap.
(Sara Martelius, SDS 2/9).

”Kaos är granne med Svane”
Så formulerade SO-läraren Magnus Herrlin på Svane-skolan situationen. Men det finns andra grannar också.
   Parkskolan, den gamla folkskolan vid Stadsparken, är det självklara och närliggande alternativet. Läget är perfekt, intill både Katte, Hedda och Polhem, med tillgång till fotboll mm på Arenan och med hela den härliga Stadsparken som rekreationsområde.
   För elever från det snabbt växande Klostergården blir Parkskolan det bästa skolvalet, med Stadsparken som skolväg.
   För Svane-lärarna är Parkskolan det givna alternativet.
   ”Vi har mätt ut var eluttagen på Parkskolan ska vara”, säger Lena Lönn Hopper. (Sara Martelius, SDS 5/9)  
   Problemet är att det krävs fjorton månaders arbete för att bygga om Park så den motsvarar grundskolans behov, enligt serviceförvaltningen.
   Det har talats om att under mellantiden flytta Svane till Lerbäck, en lösning som samtliga inblandade på goda grunder ställer sig mycket negativa till.
   Men Hedda på Svane och Svane på Park blir en utmärkt lösning när karusellen slutat snurra.

Immanuel Wallerstein (1930-2019) av Gunnar Stensson

Under årtionden var Immanuel Wallerstein vid sidan av Noam Chomsky en av de antiimperialistiska tänkare som oftast citerades i VB. Med utgångspunkt från bland andra Andre Gunder Frank och Samir Amin (vars bok Kapitalism i globaliseringens tid, Daidalos 1998, jag översatte) utarbetade Wallerstein en världssystemteori som beskrev världen som uppdelad i rika centrumstater och periferiländer, som utnyttjades och förtrycktes av centrumstaterna.
   I längden skulle detta kapitalistiska system inte vara hållbart.
   Wallersteins teori var naturligtvis mycket komplex, och den utvecklades hela tiden med nya iakttagelser. Den förutsåg bland annat den yttersta centrumstaten USA:s nedgång.
   Självfallet är teorin om världssystemet tillämpbar också i dag, när centrumstaterna, vilkas fossildrivna kapitalism orsakat dagens klimatkris, stänger gränserna vid Texas, Grekland och Medelhavet för periferins migranter, som är de som först drabbats av klimatkatastrofen.
   Den 1 juli i år publicerade Wallerstein sin 500:e krönika. Det blev den sista. Immanuel Wallerstein blev 88 år.

Ska Staffanstorp bygga Lunds nya stadsdelar? av Gunnar Stensson

Microsofts miljardinvestering i ett datacenter vid korsningen mellan väg 108 och Västervägen i Staffanstorp kan komma att leda till en snabb ökning av bostadsbyggandet vid staden Lunds gränser i Knästorp och Flackarp.
   Det kan uppstå nya stadsdelar i Lunds stad – utan verkligt inflytande för Lunds kommun.

Lunds kommun har ett märkligt utseende med huvudorten inklämd i kommunens västra hörn, skriver Sverker Oredsson i Lunds historia.
   Kommunens underliga utformning är ett resultat av kommunsammanläggningen 1974. Regeringen hade i en departementspromemoria föreslagit att större delen av Staffanstorps kommun skulle ingå i Lund.
   Men Staffanstorp vägrade. Staffanstorps kommunstyrelseordförande greve Kurt Wachtmeister i Trolleberg ledde kampen för självständighet.
   Nils Lewan, professor i kulturgeografi, argumenterade för att åtminstone socknarna Knästorp och Flackarp skulle ingå i Lunds kommun på grund av den stora arbetspendlingen till Lund.
   Själv läste jag kulturgeografi 1970 och minns mycket väl hans argumentation, som bidrog till att väcka mitt dittills svala intresse för lokalpolitiken i Lund, där jag var nyinflyttad. Men jag kunde inte ana att gränsdragningen skulle få så ödesdigra följder 50 år senare.
 

 

Om Knästorp och Flackarp tilldelats Lund skulle det förstås ha inneburit att underlaget för Staffanstorp som egen kommun minskat.
   I slutändan accepterade Lund att Knästorp och Flackarp tillfördes Staffanstorp. Ett skäl var att socialdemokraterna befarade, att om de införlivades i Lund skulle det leda till borgerlig majoritet i fullmäktige för lång tid framåt.
   Att greve Wachtmeister, H, stred med näbbar och klor för att Knästorp och Flackarp skulle tillhöra Staffanstorp är lätt att förstå. Om de hamnat i Lund skulle han själv – ordförande i Staffanstorp och bosatt i sitt gods Trolleberg – blivit Lundabo.  För honom innebar Staffanstorps seger dessutom stora ekonomiska fördelar.

Så blev det som det är. Staffanstorps nuvarande kommunordförande Christian Sonesson, M, planerar storskaligt byggande både i Knästorp och Flackarp. Han talar om behovet av nya transportvägar till Lund. Microsofts miljardinvestering stärker honom.
   Nybyggnadsplanerna handlar uteslutande om stora arealer förstklassig åkermark - detta i en tid av hotande livsmedelsbrist.
   I förra numret av VB berättade vi om en byalagsvandring till Knästorp över vida åkrar och längs Höje ås grönskande stränder.
   Vi såg då att planerna för Knästorp ansluter direkt till Lunds stad, från Tetra Pak till Gastelyckan. Vi såg att de hotar stora naturvärden.
   Frågan är vilket inflytande Lunds kommun kan få över storleken och utformningen av denna nya stadsbebyggelse som i praktiken blir en del av Lunds stad.
   Lundaborna måste få möjlighet att samråda också om Staffanstorps utbyggnadsplaner.