Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Så tunt... av Karin S.

Så tunt
och glest det är
omkring mig
Så långt till grannen
Är han inte hemma?
Har han låst in sig?
Jag vill ha täthet
Jag vill känna hudnära ansikten
och uppfläkta bröst.
Här står jag
i den tunna luften.
Jag hör någon som gråter
långt, långt borta
Är det jag?

När kommer höghastighetstågen? av Gunnar Stensson

Höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö behövs. Snart. För att slå ut det klimatförödande inrikesflyget.  Och av flera andra skäl.
   Men kommer de nån gång? Det tar ju ett halvt decennium att bygga två extra spår mellan Lund och Malmö bredvid de gamla.
   Våra förfäder var duktigare. På 1800-talet byggde rallarna SJ:s stamnät över hela Sverige på några få år. Eftersom de hade ont om pengar, fick det bli med lånade medel.
   Ygeman tänker, Han tänker mycket, när han tänker, men han tänker för sakta. Som poeten uttryckte det.
   Om ett par månader lägger regeringen fram sin infrastrukturproposition. Abstrakt åttastavigt begrepp. Men viktigt. Förslaget borde handla om höghastighetståg. Mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Till att börja med.
   Billigast och snabbast är, som vi skrev i förra VB, att bygga höghastighetsbanorna på upphöjda landbroar med i förväg tillverkade järnvägsdäck. Det sparar jorden och avskaffar de oerhört kostsamma och besvärliga barriäreffekterna.
   Vi kommer utan fara kunna cykla tvärs igenom Skåne under de flygande snabbtågen. Vi har sett att det går i tv-reportage från exempelvis Frankrike. 

Karin Svensson Smith förhandlade faktiskt med kineserna om ett sådant landbro-bygge redan 2015. Hade hon fått gehör för sitt initiativ hade höghastighetstågen visslat förbi över de avgasosande bilkolonnerna på E23 långt före invigningen av Klostergårdsstationen. Det hade varit bra.
   Men det är bra 2021 också. Höghastighetståg ger liv åt landets sysselsättning och försörjning

Så många steg – Så många dagar av Marie-Louise Steiner

 

Jag/vi/ går och går. Lund runt, på stigar, vägar och gångbanor.
   Försöker hitta nya ogångna spår att vandra i. Letar på kartan över Lund och dess utkanter.
   Det finns många ställen att upptäcka, fler än jag visste trots många år i Lund. Oanade gå-ställen.
   Det är inte bara det halvvilda spåret runt dammarna eller Ravinens lockande dalgång som jag harlunkat fast i.
   Vi travar, går, tittar. Hunden nosar, nya lukter. Stan är faktiskt full av möjliga och smått omöjliga vägar. Lundaborna går ut i Coronatider. Överallt möts vi.
   Så härligt, vi erövrar vår stad på ett nytt sätt. Upptäcker att slättlandet erbjuder backar, små och stora. Några vinterveckor går det till och med det att åka pulka på Monte Composti. Vilken fart det blir i de välslipade snösluttningarna! Vuxna blir som barn på nytt och vågar sätta sig ner på pulkorna tillsammans med barnen. Det går till och med och att åka skidor i Stadsparken.
   En halvgrå januarisöndag ser jag ett glatt gäng som dukat till kalas i Ravinen, Färgglada ballonger och girlanger i buskarna, mat på sittunderlag. Stämningen verkar på topp trots frusna fingrar.
   Helgens första vårdag är det utebarnkalas vid Nöbbelövs mosses vinskydd.
   Det luktar grillad korv … Och den första lärkan slår upprymt över den leriga skånska jorden.
   Det är inte bara det pampiga Monumentet som berättar historien om Lund. Upptäcker en stor gravhög, Rävshögs bronsålders grav (ännu ej utgrävd!) vid Gunnesbo. Här vilar Lundabor sedan några tusen år tillbaka. Precis som ute på Fredenstorps vackra nya begravningsplats dit man flyttat resterna av St Stefans kyrkan som under medeltiden låg inne i stan. Nu finns kyrkan markerad med stenar i gräset och dit har också flyttats kvarlevorna efter 2100 Lundabor.
   Men allra roligast är kanske skylten som möter oss i utkanten av Nöbbelövs mosse. Budskapet känns aktuellare än någonsin.

Håll i, håll ut, och gå ut! av Bertil och Elsa

 

Det är inte alltid så lätt att hålla igång detta snart andra år vi ska leva med Coronan. Lätt att passiviseras, lätt att glömma vikten av variation i vardagslivet. Om sådan nu kan skapas.
   Många av oss klarar att cykla, de flesta att gå. Med en kompis, helst – ute smittar man ju inte varandra. Men promenaderna runt i grannskapet börjar bli slitna, då ökar risken att promenaderna eller cykelturerna inte blir av.
   Till vår stora förvåning upptäckte vi förra året att Lund har en orienteringsklubb. Exakt var de orienterar återstår att upptäcka, men de har skapat sig en liten inkomstkälla genom att erbjuda oss alla att orientera inom Lund, staden alltså.
   För en ringa summa får man en specialgjord karta över Lund, med nummer inlagda. De återfinns både i centrala delar och i utkanten av stan. Varje nummer (dvs plats) ska kopplas till ett klurigt foto från den plats varje nummer anvisar, på ett särskilt fotoblad. Fotot visar ofta en obetydlig detalj, och är försett med en lika klurig text som ger en del intressant historia om platsen. I höstas lyckades vi med rätt stor möda fixa alla 30 kombinationerna i 2020-versionen. Nu tar vi oss runt på 2019-kartan.
   Orienteringsklubben är snart klar med 2021 års karta. Under tiden erbjuder den köp av tidigare årgångar för 50 kr, med gratis hemleverans! Mycket facilt, för all den kunskap och glädje den gett oss i att se och upptäcka vackra hus med oväntade detaljer, nya områden och de många vägar vi kunnat använda dit. Samt fått oss att gå ut i alla skiftande väder, ofta avslutade med en kopp choklad med visp hemmavid. Länk till lundarundan.

Rapport från riksdagen: Utrikespolitisk debatt och pengar till äldreomsorgen av Hanna Gunnarsson

I veckan hölls riksdagens årliga utrikespolitiska debatt, en heldagsdebatt där först de utrikespolitiska talespersonerna för varje parti, inklusive utrikesministern, håller varsitt anförande och sedan tar repliker på varandra. Sedan får de ledamöter som vill delta vara med. Debatten börjar med att utrikesministern läser upp utrikesdeklarationen, regeringens syn på utrikespolitiken. Det går som vanligt att klicka på olika namn för att lyssna på de inlägg som hålls. Se debatten här.

Idag, torsdag, har vi gått ut med nyheten att V tillsammans med KD och M och förhandlat fram ett stort ekonomiskt stöd till äldreomsorgen. Satsningen, som blir en extra ändringsbudget, är på 12 miljarder över tre år, varav lite mer än 4 miljarder nu det första året. Det är ett stort tillskott till äldreomsorgen, som ju verkligen behöver bli bättre nu efter pandemin. Vi visste det redan innan coronautbrottet, men nu har det blivit uppenbart för alla att de som arbetar inom äldreomsorgen behöver bättre arbetsvillkor, högre löner och mer vidareutbildning, och de äldre behöver garanteras en tryggare tillvaro. Läs mer om det här:
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot

Tryggare kan det bli av Gunnar Stensson

Häromdagen var jag och mina barnbarn ute på isen och slog kana och jumpade, medan vattnet dånade vid dammluckan. Solen strålade och luften var stilla. Skogen stod tät runt Höneskruv-dammen i Alsterån. Vi befann oss ganska nära försvarets stora övningsområde mellan Målerås och Kosta.

   Plötsligt dånade det hundra meter över oss. Det var Viggen, som vi har sålt till Sydafrika och Brasilien, så de nu inte har råd att be-kämpa pandemin.
   Moderna stridsplan kommer fortare än ljudet och hörs först när de är mitt över en. Viggen försvann, och det var tyst några sekunder. Sedan kom planet tillbaka och svepte över oss ett par gånger till.
   Piloten kanske övade sig att jaga terrorister på isen. Nu var han övertygad om att vi var döda. Planet försvann. Vi blev inte rädda. I alla tider har det förekommit luftförsvarsövningar i detta glesbefolkade skogsområde på gränsen mellan Kronobergs och Kalmar län.

Amerikanska flygvapnet övade med tre bombplan av modellen B-1 B Lancer tillsammans med det svenska,
här med två Gripenplan som eskortjakt.
Foto: Försvarsmakten  

Sedan läste jag Sydsvenskans huvudledare 25/2 ”Alliansfriheten i evighet, amen. Tryggare kan det bli.” Ledaren var förstås en upprepning av den eviga pläderingen för ett NATO-medlemsskap som aktualiserades efter det att utrikesdeklarationen i riksdagen hade skippat oppositionens förslag om en NATO-option för svenskt medlemskap i Nato. Inget särskilt upprörande med ledaren, den var snarare mer nyanserad än förra veckans ledare i samma ämne.
   Men där fanns en intressant sakuppgift ”Tidigare i veckan övade amerikanskt stridsflyg, med eskort av svenska Gripen-plan, bombfällning över svenskt territorium.”
   Vi hade råkat ut för en ”amerikansk bombfäll-ningsövning”. Den har inte nämnts någon annanstans än i Sydsvenskans ledare. Men vi bevittnade den.

Trump ifrågasatte den gemensamma försvarsgarantin. Han kan komma tillbaka efter nästa presidentval. På söndag stiger Donald Trump upp i talarstolen. Då samlas fascisterna som ”bestals på sin seger” i förra presidentvalet.
   Visst behövs det en NATO-option i riksdagen. En option om att lämna det farliga Nato-samarbetet med USA. Bomberna kommer inte att falla i Höneskruvdammen.
   Alliansfrihet i evighet, amen!

Moskébygge och fattigdom i Gaza. En blockad som måste avbrytas! av Gunnar Olofsson

En moské kommer att byggas om och rustas upp för över 1 miljon dollar (drygt 8,3 miljoner kronor) i Gaza – där 85 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Satsningen har väckt viss upprördhet – men kanske mer i utlandet än bland dem den berör.

 

 

Gazaremsan, med över 2 miljoner invånare, lever sedan 2007 under en israelisk blockad som stängt det mesta vad gäller kontakter med omvärlden. Arbetslösheten är 46,5 % - bland de högsta i världen - och fyra av fem familjer är beroende av livsmedelsbistånd. Elektricitet finns bara en del av dygnet, 95 % av vattnet är odrickbart och läckande avloppssystem släpper varje dag ut miljontals liter orenat avlopp rakt ut i Medelhavet.

Efter tre israeliska militäroffensiver är en stor del av infrastrukturen i Gaza fortfarande i ruiner. Bostäder, skolor, sjukhus, moskéer – allt bombades av israelerna. Endast delar har kunnat återuppbyggas genom den fortsatta blockaden, vilken bland annat hindrar införsel av byggmateriel. Det senaste året har dessutom det internationella biståndet till Gaza minskat med 60 %, och det från olika arabländer med 80 %.

Det planerade moskébygget är en överenskommelse mellan de styrande i Gaza och donatorer i Malaysia – ”Malaysian Aman Palestin Foundation” – och villkoret är att moskén byggs i ”malaysisk” stil. Donationen hade knappast kunnat användas till något annat än – moskébygge.

Gazas problem är naturligtvis inte några moskébyggen utan en olaglig blockad som i princip hindrar all utveckling. Enligt en FN-rapport beräknas blockaden hittills ha kostat Gaza 16,7 miljarder dollar (138,6 miljarder kronor) och ökat fattigdomen med fyra gånger jämfört med en utveckling utan blockad under samma tid. Trots att blockaden dömts ut av det internationella samfundet, bland annat i flera FN-resolutioner, har inga verkningsfulla åtgärder vidtagits för att få den upphävd.

I dagarna har Israel tillåtit införsel av 2.000 doser ryskt vaccin mot Covid-19 i Gaza – en leverans som först stoppats som ett försök till politisk utpressning. Nu kan ett tusen Gazabor vaccineras. Tidigare har Israel, efter påtryckningar, ”donerat” 5.000 doser vaccin till det ockuperade Västbanken – med 2,7 miljoner invånare.

Februaritankar i kråkans* tid av Ulf Nymark

* Det latinska ordet corona som betyder ”krans”, ”krona” med mera kommer i sin tur från det grekiska ordet korone som egentligen betyder ”kråka”, ”krökt utsprång (som liknar kråknäbb)”.
Detta enligt NE.
 

Framtidens Källby
Inom kort ska Byggnadsnämnden fatta inriktningsbeslut om fördjupning av översiktsplanen (Föp) för den planerade omvandlingen av Källbyområdet. Det är ett viktigt beslut som inte bara berör dammarnas och reningsverkets framtid. Det handlar också om vad som ska ske med koloniområdet längs Maskinvägen. Ska hela koloniområdet utplånas eller bara delar av det? Eller ska det bevaras intakt?

Vart ska industrierna ta vägen?
Faktiskt handlar planen också i hög grad om jordbruksmark. Indirekt. Planen går ju ut på att de stora industrierna i området ska flyttas. Vart de ska flyttas behöver Föpen inte bry sig om. Haken med industriflytten är att det knappast finns tillräckligt med industrimark i tätorten eller i dess omedelbara närhet. Ska industrierna behöva flytta till en annan kommun? Ska de få ta högklassig jordbruksmark i anspråk här i Lund? De frågorna kommer nog de flesta partier att ducka för när inriktningsbeslutet ska tas. Så småningom tvingas dock samtliga partier att ha ett svar på dessa frågor.

Järnväg på landbroar
Skanska har så här i coronans tid haft tankar om höghastighetsjärnvägen. Givetvis har Skanska därvid också tankar om kommande vinster. Inte desto mindre är förslaget om en rejäl utredning om att bygga höghastighetsjärnvägen på landbroar ett förslag som är väl värt att pröva. Att Trafikverket inte redan tagit med detta i sin planering är för mej helt obegripligt.
   Med en järnväg på landbroar blir det ju också naturligt att lägga den del av nya Lund C som ska serva höghastighetsjärnvägen i höjdläge. Och därmed en gång för alla begrava tankarna på att lägga Lund C i underjorden.

Stressigt kommunfullmäktige
Numera genomförs ju kommunfullmäktige med alla ledamöter på distans, utom presidiet som tronar i aulan på Polhemsskolan. Trots att Lund liksom andra kommuner har haft ett år på sej att få fram fungerande teknik så finns det fortfarande stora brister. Alla ledamöter har fått surfplattor för att kunna delta. Denna lilla platta ska användas för tre olika ändamål under sammanträdena: läsa handlingar, följa mötet via en mötesapplikation och en annan applikation för att kunna rösta.
   För de ledamöter som enbart har en platta att tillgå förflyter sammanträdena under ett obrutet skiftande mellan dessa applikationer. Det är enormt tröttande och stressande. Det är svårt att hinna med i svängarna. Nu visar det sig att många ledamöter också använder en egen dator eller ytterligare en surfplatta. Vore så inte fallet skulle det nog inte gå att genomföra sammanträdena. Fast jag och många med mej menar att den lokala demokratin inte kan bygga på att ledamöterna har egen och kraftfullare teknisk utrustning eller fullgoda uppkopplingsmöjligheter i sin bostad.

Balanserar på gränsen
Den bristande tekniska utrustningen gör att sammanträdena nu riskfyllt balanserar på laglighetens gränser. Varje ledamot ska kunna se och höra alla som deltar i sammanträdet. Det är lite si och så med det under stundom. Och titt som tätt tappar någon ledamot bort sej bland apparna och förlorar uppkopplingen. Och titt som tätt vägrar surfplattan att fungera och ledamoten faller ur sammanträdet. Faktum är att sammanträdena ibland sannolikt förlorar balansen och ramlar in en bit i olagligheten.

Belastning
Hans-Olof Andersson, SD:s partiföreträdare i Lunds kommun ska lämna sina kommunala uppdrag för att gå till högre och viktigare poster inom sitt parti kan en anta. Oavsett vem som blir hans efterträdare är det ju samma parti som kommer att fortsätta att utgöra en ” social, kulturell och ekonomisk belastning” i Lunds kommun.

Scilla på gång
Visst är det härligt med lite vårvärme och efterlängtade vårtecken. Lärkorna, vintergäcken, snödropparna och, enligt vanligtvis välunderrättade källor, en scilla i Holmbergska parken.

Staten och kapitalet av Gunnar Stensson

Nyliberalismens oförmåga att upprätthålla fungerande sjukvårdssystem har blivit uppenbar under pandemin. Nu har kapitalet ställts under statens förmynderskap. Företagen har blivit beroende av statligt stöd för att överleva.

   I alla drabbade länder har tusentals jobb räddats genom permitteringsstöd, höjd a-kassa, tryggare sjukförsäkring, bättre pensionsvillkor och liknande reformer som går tvärt emot nyliberalismens krav på sänkta bidrag och ökad konkurrens.
   I Sverige styrs äldreomsorgen av en marknadsorienterad organisation som inte bara i pandemitider präglas av hög smittspridning.
   Marknadens oförmåga att hantera sjukvård och utbildning är uppenbar.
   Därtill kommer klimatupphettningen som gör fortsatt tillväxtpolitik kriminell.
   Vi står inför nödvändigheten att förkasta de påståenden som gällt som sanningar och belönats med alternativa Nobelpris sedan Thatchers och Reagans dagar.

Klasskriget i Frankrike av Romaric Godin, som utgivits av förlaget Daidalos, utmynnar i dessa ståndpunkter.
   Den beskriver Frankrikes författning med dess presidentval i två omgångar som auktoritär och odemokratisk. När Emmanuel Macron i andra valomgången ställdes mot Marie Le Pen tvingades alla från vänster till höger ställa sig bakom Macron för att stå emot Marine Le Pen.
   Den majoritet Macron på så sätt vann utnyttjade han till att genomtvinga nyliberala reformer som att slopa förmögenhetsskatten och sänka pensionerna. Parlamentet utgjorde ingen verklig motståndare.
   Detta innebar att den breda oppositionen tvingades manifestera sitt motstånd genom lösa organisationer utanför de demokratiska institutionerna. Plötsligt växte de gula västarna fram. De demonstrationer och upplopp som blev följden slog polisen ner med mycket brutala metoder. President Macron genomförde elitens och kapitalets politik utan hänsyn till folkflertalets ståndpunkter. Landet styrs av staten och kapitalet.

Godin menar att det franska klasskriget har historiska rötter. Under hela 1800-talet styrdes Frankrike i de rikastes intresse. När det franska folket satte sig till motvärn underkuvades det av armén.
   Revolutionen 1848 ledde till att 6000 fransmän dödades. Pariskommunen 1879 slogs ner med än större brutalitet: 20 000 avlivades på Paris gator. 18 000 sattes i fängelse och 10 000 deporterades till Djävulsön. Minnet från dessa massmord lever kvar i fransmännens medvetande.

Klasskriget påverkade också Marx. 1848 skrev han Kommunistiska Manifestet. Det handlar om befrielse från kapitalets diktatur.
   Godin menar också att Macrons nyliberala program, om det genomförs i sin helhet, leder till ett läge som liknar det som rådde under 1800-talet, då de rikaste och kapitalisterna styrde Frankrike.

Jag kan inte undgå att jämföra med Sveriges utveckling. Under 1800-talet och fram till 1917, då den svenska revolutionen inleddes, styrde de rika. Inkomst, kön och kapital gav rösträtt. Fram till 1917 inträffade ingen jämförbar konflikt, även och staten och kapitalet slog ner arbetarnas strejker, även här i Lund.
   1917 hade världskrigets svält och revolutionen i Ryssland visserligen gjort läget i Sverige ytterst spänt, men här nåddes en kompromiss genom införandet av allmän rösträtt.
   De rika makthavarna var rädda. Arbetarklassen grep inte till våld. Samtidigt visar skotten i Ådalen 31 hur spänd situationen fortfarande var. Skotten ledde till att socialdemokraterna grep makten och skapade det svenska välfärdssystemet. De första 40 åren av mitt liv var socialdemokratiska. Sedan blev det sämre. Göran Perssons politik var nyliberal.
 
Godin menar att även Sverige de senaste 30 åren har fört en nyliberal politik och gynnat de rikaste genom att avskaffa förmögenhetsskatt, arvsskatt och privatisera vård och skola. Sverige har liksom Frankrike en auktoritär rörelse som motsvarar Marine Le Pens. Vi ser just nu hur den smyger sig in i de rikas partier.
   Men nu står vi kanske inför ett skifte. I pandemins och klimatupphettningens tid fungerar inte nyliberalismens dogmer. De måste undanröjas för att rädda världen.

Vår presentation av Klasskriget i Frankrike är kort, grov och summarisk. Det hör till Veckobladets villkor. Boken är fransk med allt vad det innebär av välformulerade långa meningar och genomtänkta nyanseringar. Det viktiga är analysen av nyliberalismen och de insikter boken ger i fransk politik och historia.

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Sprid flygblad om att utreda E22 projektet mer

 Hej alla!

Som det står i länken här, sprider vi flygbladsutdelningen till flera orter och med detta ökar antalet som skriver på uppropet angående motorvägsutbyggandet. Vi behöver fler som vill dela ut flygblad, samla namn och hjälpa till.
Hittills har vi planerat dessa tider och platser för utdelningen:

Lund: 24 feb., onsdag, 13:00, i hörnan Tornavägen och Tunavägen. Vi fortsätter att sprida flygblad i Lund. Anmäl dig här när du kommer!

Eslöv: 26 feb., fredag, vi samlas vid Eslövs tågstationen 13:15 för mat och sällskap. Vi delar flygblad fr 14:15 till 17:00 på stan och vid järvägstationen.

Malmö: 19 feb., fredag, cykelställ vid Malmö Central, kl. 10:30. Ella leder!

Höör: 19 feb., fredag, samlas vi vid Höörs Gästgiveri, Gamla torg 4, 243 30 Höör kl 13:15 för en subventionerad lunch. Kl 14:15 delar vid ut flygblad runt stan. Vi samlas sedan vid järvägstationen 15:30 och efteråt går vi med flygblad åt olika håll tills 17:00. Anmäl dig här!

Februarimorgon med gäss av Gunnar Stensson

 

Solen är så intensiv, himlen så blå, luften så klar, isen så gnistrande, snön så vit, frosten så bitande, när vi efter att ha passerat i järnvägens skugga kommer ut på de böljande fälten mellan Flackarp och Trolleberg och plötsligt möts av en mäktig syn: tusentals gäss, tätt tillsammans, vaggande, lugnt kacklande, betande den höstsädens gröna strån som sticker upp genom snön. Vi närmar oss försiktigt, tyst och sakta, vill gärna se och inte störa, men blir upptäckta av en vaksam gås som sträcker på halsen och plötsligt flaxar med vingarna och med ett skri flyger upp, följd av tusen artfränder, som nu, skriande, med ett brus av vingar, gör en lång lov över de vita vidderna för att så småningom slå sig ner längre bort. Ett par självständiga gäss stabbar lugnt kvar.
 

 

Inställda prov

 De nationella proven är inställda, offer för pandemin. Nationella prov och betyg har övergått från att vara en testkörning man vill ska stämma och något elever söker till högre utbildning med – till att vara lärares, skolors, kommuners och politikers bästa reklam i en konkurrensutsatt marknadsskola.

   Höga mättal kan ge lärare förstalärartjänster, skolor bättre chans att sälja in sig (och därför mer skolpeng) och få kommunpolitiker att framstå som mer kompetenta. Bättre mättal är bättre karriär, också om talen inte stämmer.
   De nationella proven – så slängs svenska elevers bildning under bussen, Jenny Maria Nilsson, SDS 14/2. Läs hela artikeln!

Får dammarna vid Höje å vara kvar? av Gunnar Stensson

 Nu fattar fullmäktige beslutet om Källby reningsverk. Det kan bli avgörande för dammarnas framtid.

   Dammarnas existens är beroende av det ständiga flödet från Källby reningsverk av vatten som genomgått mekanisk, kemisk och biologisk rening. 
   Höje å blir renare när den flyter förbi reningsverket! Det av jordbruk och industrier nedsmutsade åvattnet blir då utspätt av det rena vattnet från reningsverket.
   85 procent av åns föroreningar kommer från samhällen, jordbruk och industrier högre upp i ån. Ur miljösynpunkt borde föroreningarna bekämpas vid källan.
   Man har talat om möjligheten att bevara flödet genom dammarna genom att leda Lunds dagvatten dit. Mot det kan för det första invändas att dagvattnet inte utgör ett jämt flöde. Under en varm torrperiod om sommaren sjunker det till noll. Då förvandlas dammarna till träsk.
   För det andra är dagvattnet från Lunds gator och torg långt ifrån giftfritt. Framför allt innehåller det en mängd avfall från bildäck.
 

 

Dagvattenutsläppet vid Knästorp har ibland färgat stränderna svarta. Kommer det in i dammarna förgiftas växter och fåglar – och utsläppen i Öresund blir mer förorenade.
   Det har påståtts att Källby vattenverk är omodernt för att det inte har teknik för att rena läkemedel.
   Det har inga vattenverk i nuläget. Men en sådan rening kan anläggas inom reningsverkets nuvarande område för en rimlig kostnad.
   Det har sagts att dammarna stinker. Det kan vi som dagligen gått där i decennier konstatera är lögn.
   Men de skulle kanske börja stinka om de gång på gång torrlades. Och fylldes av döda grodor, rutten fisk och förgiftade fåglar.
   Att spola Lunds avloppsvatten genom en tunnel till Sjölunda innebär ett jättelikt och dyrt ingrepp i naturen.
   Att koncentrera reningen till en väldig anläggning i Sjölunda innebär en säkerhetsrisk.
   Dessa – och många fler argument – är överflödiga om Lunds kommunfullmäktig har fattat det riktiga beslutet att bevara och utveckla Källby reningsverk när du läser detta.
   Om inte behövs argumenten i kampen för att riva upp ett destruktivt beslut.
   De kan också vara viktiga om man uppskjuter beslutet i avvaktan på ytterligare utredningar, inte minst om kostnaden.

Varför har Sverige övergett sin politik för fred och avspänning?

 Sverige vågar inte längre föra en självständig utrikes och säkerhetspolitik skriver bland andra Thage G Peterson, (S), Pierre Schori (S), Maj-Britt Theorin (S), Birgitta Ham-braeus (C) och Sven Hirdman i en debattartikel i DN.
   Sydsvenskans huvudledare 16/1 påstår att alliansfriheten och den självständiga utrikespolitiken inte finns nu och att den ”inte var på riktigt tidigare heller”. Den ska inte heller finnas i framtiden, tycker Sydsvenskans ledarredaktion.
   Men ibland har Sverige vågat föra en självständig utrikespolitik. När Olof Palme 1972 fördömde USA:s bombningar av Hanoi till exempel. Då drabbades vi av sanktioner. Sedan förlorade USA Vietnam-kriget. Fördömandet gjorde både Nixon och Sydsvenskan rasande.
   Nu, nästan femtio år senare, är Sydsvenskan fortfarande lika konsekvent USA-anpasslig, trots krigsförbrytelserna i Irak 1973 som gjorde hela Mellanöstern till ett terrorhelvete.
   Debattörerna däremot vågar vara självständiga. Det har de länge varit. Och det ska de hedras för.           

Klimatupphettningen ett existentiellt hot för Kina av Gunnar Stensson

 Himalayas glaciärer är nödvändiga för Kinas vattenförsörjning. Gula floden, Yangtsefloden och Mekong rinner upp i Tibet, som brukar kallas Kinas vattentorn. Kina har lika stor vattenkonsumtion som USA men fem gånger så stor befolkning.

   Över 40 procent av Kinas odlingsbara jord är förorenad eller förtorkad. Vattnet från Tibet är en förutsättning för Kinas livsmedelsproduktion.
   Därför har Kina anslutit sig i Parisavtalet och satt upp ambitiösa klimatmål. Målen kommer att vara svåra att genomföra eftersom Kina är världens största producent och konsument av kol, vilket allvarligt försämrat luftkvaliteten i Kinas jättestäder. Klimatmålen måste genomföras och de måste snart få avsedd effekt.
   Den 7 februari förfärades vi av glaciärkollapsen i nordvästra Indien. Det är en påminnelse om klimatupphettningens konsekvenser. Indiens vattentillgångar är rikare än Kinas och det största hotet mot landet är havsnivåhöjningen, som ju också är klimatrelaterad.
Källa Tim Marshall, Geografins makt.

Höghastighetsbana på bropelare – bättre och billigare av Gunnar Stensson

 

VB har länge förordat att höghastighetsbanan Stockholm – Malmö ska byggas på järnvägsdäck som vilar på bropelare. Som i Kina och Japan. Det mycket blir snabbare och billigare. Dessutom befriar det oss från de ytkrävande banvallarnas barriäreffekt, som vi här i Klostergården blivit mycket besvärade av under det tidslukande fyrspårsbygget.
   I VB tänkte vi oss att höghastighetstågen skulle komma flygande över slätten, göra uppehåll i Brunnshög och sedan flyga vidare till Malmö. Ulf Nymark (MP) är den ende som kommenterat förslaget, men då bara för att kritisera placeringen av stationen i Brunnshög.
   Nu har Skanska arbetat fram en rapport som visar att vårt förslag var realistiskt. Erik Magnusson presenterar rapporten i Sydsvenskan 18/2 under rubriken Studie: Banan miljarder billigare med landbroar.
   Upphöjda järnvägsspår kallas landbroar, får vi veta. Banan kan byggas med prefabricerade järnvägsdäck som vilar på bropelare. I stadsmiljöer kan banan övertäckas så att den går i tunnlar. Det kan ha betydelse om Lund vill ha höghastighetsbanan i centrum, som Ulf Nymark ville. Tunnel i luften i stället för under jorden. Höghastighetsbanan kan byggas snabbare och billigare än en traditionell järnväg på banvallar.
   Vi återkommer nog till höghastighetsbanan på bropelare flera gånger.
 

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

En ny historisk persons födelse

Skolans historieundervisning handlade ofta om historiska personer med olika och ibland bisarra tillnamn; Katarina den stora, Rikard lejonhjärta, Erik den läspe och halte med många många fler.
   I veckan har det introducerats en ny sådan i Moskva, Vladimir kalsongförgiftaren. Inte varje vecka en sån födelse sker, i alla fall inte inför sittande rätt. 

 

Stickdikt

 

---

Kommunens bolagskoncern utan styrelse sedan 2019 av Ulf Nymark

 

I december 2019 beslutade fullmäktige i Lund att bilda en bolagskoncern med ett moderbolag i spetsen, Lunds Rådhus AB. I koncernen ingick som dotterbolag bland annat Lunds kommunala bostads AB och Lunds parkerings AB. Den rödgrönrosa oppositionen, minus socialdemorkaterna, röstade emot bolagiseringen.
   I beslutet ingick att vid samma fullmäktigemöte också välja bolagsstyrelse. Att så skulle ske framgick inte alls av dagordningen för sammanträdet, varför delar av oppositionen, MP, V, Fi och också Sd, röstade emot att välja styrelse eftersom de ansåg att ärendet inte var behörigt utannonserat (”tillkännagetts”), vilket krävs enligt kommunallagen.

Fi-överklagande
Maja Grubelic, fullmäktigeledamot för Fi, överklagade till Förvaltningsrätten i Malmö beslutet om att välja styrelse till Lunds Rådhus AB. I hennes överklagande ingick också beslutet om att välja styrelse till ett annat kommunägt bolag, Visit Lund AB. Grunden för överklagandet var att beslutet inte kungjorts på sätt som föreskrivs i lagen.
   Förvaltningsrätten har tagit god tid på sig att fundera på överklagandet, men häromdagen kom utslaget. Förvaltningsrätten upphäver fullmäktigebesluten.

En enda styrelseledamot från 1 april i fjol
Lunds Rådhus AB har alltså varit utan styrelse sedan bildandet i december 2019. (Visit Lund AB tror jag har haft en ordinarie bolagsstämma på våren och därmed valt en styrelse, men jag är osäker på hur det ligger till med det bolaget). Möjligen då med undantag av att fullmäktige i laga ordning valt Lina Olsson (S), till styrelseledamot från den 1 april i fjol. Lina har sedan ersatts av Fanny Johansson (S) den 12 januari 2021. Att ha endast en styrelseledamot är inte i enlighet med bolagsordningen och den enda ledamoten har föstås inte ensam kunnat fatta beslut för koncernen.

Icke-styrelse och icke-beslut
Det ska bli intressant att följa hur kommunen hanterar det faktum att Lunds Rådhus AB alltsedan december 2019 har haft en icke-styrelse som fattat icke-beslut alltsedan december 2019. Frågan är om det överhuvudtaget är möjligt för ett bolag att vara lagenligt verksamt utan styrelse? Hur som helst: det är en skam att kommunen inte kan följa de mest elementära reglerna för fullmäktigebeslut. Men så ser det ut i kvintettstyrets Lund.

NOT: Sd överklagade också besluten om val av bolagsstyrelser. Förvaltningsrätten fann inte skäl att upphäva besluten på den av Sd åberopade grunden, som alltså var en annan grund än den Fi åberopade.         

Den stora frågan? av Gunnar Stensson

 

Under 1970-talet talade vi mycket om Kina. KFML dyrkade Mao, medan FNL-rörelsen upprördes av Kinas pingpongdiplomati med USA:s president Nixon. Sedan kom Kinas stöd till Pol Pot och Kinas invasion i Vietnam 1979, som de krigsvana vietnameserna lyckades slå tillbaka. Tio år senare demonstrerade vi mot massakern på Himmelska fridens torg. Sedan blev det tyst. Den som snabbt vill skaffa sig en aktuell överblick bör läsa Tim Marshalls Geografins makt. Tio kartor som förklarar världen, Volante 2020. Boken innehåller också skarpa analyser av USA och Ryssland. Finns i pocket.
 
Kunskapen om Kina har länge försummats trots landets enorma betydelse - inte minst ur ekonomiskt perspektiv - men intresset kanske ökar nu. Nyligen slöt Kinas president Xi Jinping ett investeringsavtal med EU – företrätt av bland andra Ursula von der Leyen och Angela Merkel. Avtalet ska leda till att Kina och EU får tillgång till varandras marknader. I Kina finns 1,4 miljarder möjliga konsumenter. EU är världens största handelsblock. Avtalet kommer att gynna den globala kapitalistiska marknaden. Kinas inflytande kommer att växa. ”Socialism med kinesiska särdrag” tycks betyda kommunistiska partiets kontroll över en kapitalistisk ekonomi, påpekar Tim Marshall. Kinas inflytande på den globala marknaden innebär också globalt politiskt inflytande.

De australiska forskarna Clive Hamilton och Mareike Ohlberg är förskräckta. Förlaget Daidalos gav 2020 ut deras omfångsrika analys av det kinesiska maktspelet Den dolda handen. Hur Kinas kommunistiska parti under-minerar västliga demokratier och omformar världen.
   Det är en detaljerad katalog över Kinas många påtryckningar i länder där de har större eller mindre inflytande. Ett par exempel från Sverige och Nor-den visar vad det handlar om.
   Den svenska Kinaambassadören Anna Lindstedt lurades av kinesiska agenter att försöka tysta Angela Hui som agerade för att befria sin far, den svenske medborgaren Gui Minhai. Han är alltjämt fängslad. Anna Lindstedt förflyttades från sin post men friades i en rättegång.
   Kommunledningen i Uddevalla kontaktades av ett kinesiskt konsortium som erbjöd sig att bygga en ny hamn, ny infrastruktur och en turistanläggning. Som vi minns sa Uddevalla nej, trots kinesiska påtryckningar.
   Av danskarna försökte kineserna köpa upp en övergiven flottbas på Grönland. Tump ville köpa hela Grönland. Antalet notiser om Huaweis agerande i olika länder är stort.
   En tredjedel av bokens mer än 500 sidor består av noter och register som gör det möjligt att söka en mängd mer eller mindre betydelsefulla fakta om Kinas agerande i flera länder. Ändå saknas mycket. Att tusentals kineser i väldiga förläggningar bygger en gigantisk damm över Nilen i Etiopien nämns inte, trots att bygget hotar Egyptens vattenförsörjning.

Per T Ohlsson har läst Den dolda handen och blivit förfärad – och entusiastisk. Han utnämner Kinas globala inflytande till ”den stora frågan” och hoppas på ”det fumlande USA som ändå har försökt upprätthålla en världsordning på grundval av universella värden.”
   ”Inte sedan 1930-talet och Nazityskland har vi stått inför ett lika genomgripande och totalt hot”, utropar han.
SDS 7/2
   Tim Marshall påpekar stilla: ”Kina har låst in sig i den globala ekonomin. Om vi inte köper slutar Kina att tillverka. Och slutar de tillverka blir det massarbetslöshet. Om det blir en långvarig massarbetslöshet när kineserna trängs i städerna riskerar den oundvikliga sociala oron – som allt annat i det moderna Kina – att ta sig oanade proportioner.”
   Båda böckerna är användbara inför framtiden. Klimatfrågan förblir vår tids stora fråga.

Rapport från riksdagen av Hanna Gunnarsson

 Under veckan har riksdagen fattat beslut om ett par betänkanden med motioner från allmänna motionstiden. Motionerna lämnas in under hösten och nu under våren hålls debatterna och besluten fattas. Debatterna med motioner är ofta bredare än debatter om propositioner och därför kanske lite mer intressanta att följa. Alla debatter finns på riksdagens hemsida (klicka på “webb-tv” på www.riksdagen.se).

   I veckan har vi debatterat frågor som rör placerade barn och unga (socialutskottet), allmänna helgdagar (konstitutionsutskottet), apoteks- och läkemedelsfrågor (socialutskottet), folkhälsofrågor (socialutskottet), hyresrätt (civilutskottet), personalfrågor inom försvarsmakten (försvarsutskottet, jag själv!) samt motioner om förskolan (utbildningsutskottet). Flera av dessa områden är ju väldigt viktiga för oss i Vänsterpartiet och vill man veta vad som är aktuellt så rekommenderas riksdagsdebatterna!

Under veckan har vi fått publicerat en hel del bra debattartiklar:

 • Om förskolan, tillsammans med Lärarförbundet, i Alltinget.

 • Om patentskyddet för vaccin i Omvärlden.

 • Om en haverikommission för äldreomsorgen i DN

 • Om arbetskraftsinvandrare som utnyttjas i Aftonbladet

 • Om höjningen av riksdagsarvodena i Alltinget

 • Om coronastödet till barnfamiljer i ETC

Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot  

Inför Lunds fullmäktiges beslut om Källby och Sjölunda reningsverk av Gunnar Stensson

  

Jag tror de flesta är eniga om följande klimat- och miljömål.
 1 Stopp för utsläpp av koldioxid för att begränsa atmosfärens upphettning.
 2 Stopp för utsläpp av kväve, fosfor, bekämpningsmedel och andra miljögifter för att rädda livet i haven.
 3 Bevarande av åkerjord och stopp för industriellt jordbruk.
 4 Skydd mot den stigande havsnivåns skadeverkningar.
 5 Bevarande och skapande av grönområden i eller nära stadsmiljö.
Kommun, region och stat har beslutat, genomfört och planerar stora omvandlingar i och omkring Lunds nya naturreservat vid Höje å. Hur stämmer de med miljömålen? Den här gången gäller det vad som ska ske med Källby reningsverk mitt i naturreservatet.

Fyrspåren mellan Malmö och Lund syftar bland annat till att minska inrikesflygandet och styra kollektiv- och godstrafiken från väg till järnväg för att begränsa utsläppen av koldioxid. Sedan ett halvår pågår Trafikverkets dramatiska brobygge över Höje å mitt i Lunds nya naturreservat.
   Samtidigt ökar man koldioxidutsläppen från bilar och lastbilar genom att bygga nya filer och höja hastigheten på väg 108 och E 22 och anlägger flera rondeller vid Lunds södra infart. Avgaserna och bullret stör friden i naturreservatet.

Fosfor, kväve och andra miljögifter omhändertas i reningsverken i Källby och Sjölunda. Hittills fungerar det. Men kommunförbundet VA Syd förutser en gigantisk befolkningstillväxt i sydvästra Skåne de närmaste decennierna. Då måste kapaciteten öka och reningen moderniseras och koncentreras till Sjölunda, menar VA Syd. Källby måste läggas ner. Det blir dyrt, tre, fyra miljarder kanske. Det är möjligt att VA Syds prognoser stämmer, men nyss registrerade Lund en befolkningsminskning.
   Torsdagen den 25/2 tar Lunds kommunfullmäktige ställning till förslaget. Beslutet kommer inte att genomföras förrän om 11 år och Källby reningsverk blir alltså kvar minst till 2032.
   Fågellivet i reningsverkets dammar är just nu mycket intensivt och naturreservatet är fullt av glada människor. Samtidigt träffar jag andra som aldrig varit där och tror att vattnet stinker. Tvärtom. Vattnet genomgår mekanisk, biologisk och kemisk rening innan det släpps ut. Dammarna är renare än alla skånska sjöar. Läggs Källby ner kommer dammarna med sin biologiska mångfald troligen att försvinna. Ett stort pumphus ska i så fall byggas intill fyrspåren vid bron för att spola Lunds avloppsvatten genom en tunnel till Sjölunda. Tunneln kommer att underlätta Staffanstorps planer att urbanisera åkrarna söder om Lunds kommungräns.
   S, M och L i Lund har beslutat att förespråka Sjölunda-alternativet i fullmäktige. Det ger dem 1 rösts majoritet. Utgången är oviss.

Ekologiskt jordbruk utan gifter och gödningsmedel som kväve och fosfor tillämpas på åkrarna vid naturreservatet norr om Höje å. Fälten söder om ån i Trolleberg och Flackarp har däremot stora utsläpp av kväve och fosfor. Detsamma gäller åkrarna längre upp längs ån. Kvävet och fosforn rinner med åvattnet ut i Öresund.

Höjningen av havsnivån kan vi bara påverka indirekt genom klimatpolitiken. Däremot kan Lomma och Malmö förebygga översvämningsskador genom vallar och restriktioner mot byggande i låglänta strandområden. När Sjölunda norr om Lommabukten byggs ut blir höjningen av havsnivån en viktig faktor att ta hänsyn till.

Grönområden i och intill stadsbebyggelse är betydelsefulla för de boendes trivsel och hälsa liksom för att hämma översvämningar och miljögifter. Höjeås naturreservat är något så sällsynt som ett vildmarksområde med rikt djurliv och biologisk mångfald på gångavstånd från Lunds centrum. Ån, dammarna, betesmarkerna, de ekologiska åkrarna och Sankt Larsparken älskas av lundaborna. Dammarna måste bevaras. Kanske kan Höje å Ledas genom dem.
   Fullmäktigebeslutet på torsdag är ett viktigt avgörande inför framtiden

---

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Sprid flygblad om att utreda E22 projektet mer

 

Idag under iskallt väder ställde många upp att dela ut flygblad om E22 projektet. Tack alla som var med! Nästa omgång på onsdagen den 11 februari kl 13:00 vid Hardeberga bron. Anmäl dig här 

Veckans skolnotis

 
Bilden lånad från Skolvarlden.se

Vinstskolekoncernen Academedias aktieägare tjänade 173 miljoner på skolpengen under kvartalet oktober-december. Även Lunds skattebetalare bidrog. TT

Lars Norén av Sten H

Det är lätt att glömma att Lars Norén också var en man från Lund. I början av 1960-talet lärde jag känna en flicka som talade med stor värme om Norén och hans dikter. Dessvärre läste jag honom aldrig då och hade ingen aning om att han också skulle bli dramatiker.
   Men på 70-talet såg jag ”Natten är dagens mor” och ”Kaos är granne med Gud” och tog starkt intryck. Och ingen som kommer in i Genarp från Dalby-hållet och ser den gula tegellängan till höger kan väl undgå att tänka på att i den låg det landsortshotell där Norén växte upp och där pjäserna utspelar sig. Här fanns också ölhall, första, andra och tredje klassens restaurang där man kunde möta bönder från trakten som ”satt här och söp upp sina gårdar.” Hotellet är nu nerlagt och byggnaden har blivit en ordinär bostadslänga. Men jag hoppas att Lunds Kulturnämnd kostar på en skylt i brons på den kulturhistoriska byggnaden.
 

 

Slutligen, fattaren har gett upphov till ett nytt begrepp i svenska språket. Man talar numera om en ”Norén-jul” utan att behöva förklara sig närmare.

Fyrspåret Malmö-Lund

 

På fredag öppnar vi äntligen södra passagen vid Höje å.
Det är knappt vi vågar skriva det, för oj vilka turer det har varit fram och tillbaka. En utmaning har varit kraftledningarna ovanför den södra delen av bron. Vår entreprenör fick bygga om en maskin för att kunna påla säkert under ledningarna, för så spännande ville vi inte ha det på jobbet. Marken vid det södra brofästet bjöd också på motstånd som gjorde att det tog ännu lite längre tid.
   November blev till december som blev till januari. Vi vet att det nu är februari. Och håll i er, för här kommer uppdateringen som många av er har väntat på.
   På fredag eftermiddag den 5 februari öppnar södra passagen vid Höje å.
   Så. Nu finns det ingen återvändo. Promenadskorna är redo. Fram med kaffe och termos så ses vi i spåret! På fredag väntar en liten kul överraskning.
Läs mer om Fyrspåret Malmö-Lund
 

 

Hot om privatisering av Lunds Renhållningsverk av Ulf Nymark

Den borgerliga majoriteten i Renhållningsstyrelsen har nu tagit beslut om att, som det heter, ”göra en översyn” av samtliga verksamheter. I klartext: vi ska utreda möjligheterna att privatisera kommunens avfallshantering. MP och S röstade förstås emot ett sådant beslut.

Ideologiska skäl
I en skriftlig reservation mot beslutet konstaterar Miljöpartiet och Social-demokraterna att de borgerligas beslut tas utan föregående diskussion och analys. (Vänsterpartiet har inte rösträtt i styrelsen, men av reservationen framgår att partiet stödjer MP och S). De rödgröna skriver vidare: att ”vi inte kan se annat än att de borgerligas ställningstagande är betingat uteslutande av ideologiska skäl. I ett läge där avfallsmängderna, lokalt, nationellt och globalt, blivit en alltmer brännande miljöfråga är det djupt olyckligt och olämpligt att öppna dörren för att slå sönder en väl fungerande verksamhet.”
 

 

Kommunens ansvar
Reservationen pekar också på att kommunen och renhållningsverket i dag inte bara har som uppgift att ta hand om avfallet. Kommunens ansvar är också enligt lag att återvinna och förebygga avfall. Detta ansvar kan enligt de rödgröna inte läggas på privata utförare.

Avslutningsvis säjs att ”vi rödgröna vill slå vakt om och utveckla kommunens välfungerande avfallshantering och stärka Lund som föregångskommun nationellt och internationellt. Därför yrkade vi avslag på översynen av driftsformerna. Vi reserverar oss mot de borgerligas beslut att öppna dörren för en privatisering av verksamheten vid Lunds renhållningsverk.”

Vi gratulerar Nina Björk till Lenin-priset

 

Leninpriset delas ut av Lasse Diding till en i Sverige verksam författare eller konstnär som arbetar i samhällskritisk och upprorisk vänstertradition. 2013 fick Nina Björk Sydsvenskans kulturpris. Den här gången var det hennes roliga debattbok Om man älskar frihet som prisades.
   ”Det känns gött. Det var en fin motivering och jag får pengar som jag behöver, säger Nina Björk.

Själv letar jag fram Imperialismen som kapitalismens högsta stadium, översättning Alice Wallenius, Arbetarkultur, tredje upplagan, 1972, som jag inhandlade i Lunds bokkafé för 7 kronor. Det är en epokgörande skrift, alltjämt tillämplig i dagens konflikter mellan de tre kapitaliststaterna USA, Ryssland och Kina. Något förlag borde ombesörja en nyutgivning försedd med en aktuell kommentar.
Gunnar Stensson

Uppror mot utplånande av Gunnar Stensson

 

Extinction Rebellion, (XR), vill sätta upp vägskyltar som sänker hastigheten till 90 i stället för 110 kilometer i timmen vid påfarterna till E22 längs den vägsträcka genom Lund som ska breddas enligt Trafikverket och Lunds kommun.
   Upprorets syfte är att minska bilismens koldioxidutsläpp som hotar Parisavtalet och kan bidra till utplånandet av livet på jorden som vi känner det.
   Trafikverket förfäras. Det är livsfarligt! ropar Göran Holmberg. Bilar kan krocka! Det är ett brott! hotar polisen.
   Pontus Bergendahl, XR:s representant, fastslår i ett uttalande att Lunds kommun inte har uttömt alla möjligheter att stoppa utbyggnaden.
   I ett senare meddelande uppskjuter han aktionen och inbjuder Trafikverket att tillsammans med XR sätta upp 90-skyltarna.
   Trafikverkets representant Göran Holmberg vet inte om det är möjligt. ”Det får våra enheter titta på, sedan får se när vi kan återkomma och om det blir positivt eller negativt.”
   Det tycks alltså faktiskt pågå en sorts dialog mellan XR och Trafikverket. Bra. Det är viktigt att stöda XR:s ståndpunkt i den processen.
   ”Vi ser det som ett nödvändigt arbete att pröva det här. Vi kommer att fortsätta att arbeta på något sätt”, säger XR:s Pontus Bergendahl. (Sandra Qvarfordt, SDS 31/1)
 

 

Fullmäktigemötet den 28 januari beslöt att genomföra en annan stor utbyggnad enligt ett förslag från Trafikverket. Det handlar om trafikplatsen Lund Södra som kommer att förses med flera nya ytkrävande rondeller både i Lunds och Staffanstorps kommuner. E22 kommer att få ännu ett körfält mellan Södra infarten och Råby.
   I samband med utbyggnaden av Södra infarten ska också väg 108 breddas med ett körfält och den tillåtna hastigheten höjas till 110 kilometer i timmen.
   Utbyggnaderna kommer att intensifiera trafiken och påverka Sankt Lars-parken och naturreservatet i Höjeådalen under många år.
   VB har känt till Trafikverkets utbyggnadsplaner länge och kommenterat dem flera gånger. Nu är de godkända av samtliga partier i kommunfullmäktige utom V, MP och FI.
   Beslutsfattare runt hela jorden står inför liknande beslut. Var och en kan skylla ifrån sig och säga att påverkan av just deras beslut är så liten att den ingenting betyder. Tillsammans skadar besluten klimatet, men ingen känner sig skyldig. Det är det som kallas Allmänningens tragedi.
   Vi måste uppnå klimatmålet inom tio år. Ungefär samtidigt blir utbyggnaden klar. Kommer Parisavtalets klimatmål att vara uppnått då?
   Vi hoppas att R ska kunna stoppa X innan det är för sent.

Framgafflat – om cykel och trafik: Hemmagjord ”cykelgata” i Malmö av Ulf N

 
Vägmärke E33

Sydsvenskan presenterade häromdagen i tex och bild Malmös första cykelgata, Hohögsgatan. Det finns en hel del problem vid gatan, både för boende och för cyklister.
Cyklisterna känner sig otrygga, bilar kör för fort och tränger cyklisterna och i marken finns ”pluppar” som utgör en trafikfara för cyklisterna.

Förbryllande
Tekniska förvaltningen i Lund håller nu på att analysera vilka gator i Lund som lämpligen kan omvandlas till cykelgator. MP har också lämnat in en motion till fullmäktige om att införa cykelgator. Ska vi drabbas av samma problem i Lund? Det ska vi absolut inte tro!
   Jag är förbryllad, ja till och med mycket förbryllad över hur Malmö utformat och skyltat gatan. Felet med hela konceptet är helt enkelt att det inte är någon cykelgata! Åtminstone inte i Trafikförordningens mening. För att vara cykelgata måste vägmärket för cykelgata, vägmärke E33 i vägmärkesförordningen, vara uppsatt. Av bilden i Sydsvenskan att döma finns inget sådant märke. I stället har Gatukontoret satt upp en hemmagjord skyltvariant, diskret placerat bakom en stor kruka med växter.

Riktig cykelgata 30 km/tim
På Malmös ”cykelgata” har hastighetsbegränsningen satts till max 40 km/tim. Fast på en cykelgata, alltså en riktig cykelgata, krävs inga skyltar om hastighetsbegränsning. I benämningen cykelgata ligger nämligen enligt regelverket, att hastigheten för alla fordon, alltså även för cyklister, är begränsad till 30 km i timmen. För att låtsas göra gatan lite cykelvänligare har gatukontoret satt upp de juridiskt, och mestadels även i praktiken, helt verkningslösa skyltarna om rekommenderad hastighet till 20 km/tim.

Anpassning till cyklister
Ett lagstadgat krav på bilister och andra motorfordonsförare på en cykelgata är att ”anpassa hastigheten till cykeltrafiken” (Trafikförordningen). Exakt vad att ”anpassa hastigheten” innebär är förstås lite oklart, men en minimitolkning är väl att bilister ska hålla högst samma hastighet som de cyklister som för tillfället färdas på cykelgatan. Finns inga cyklister på gatan eller färdas cyklisterna i 30 km/tim är det OK för bilister att hålla den hastigheten; kör cyklisterna i en hastighet under maxgränsen (och det gör nog de flesta) får bilisterna hålla högst samma hastighet som cyklisterna.
   Varför Malmös gatukontor ställer till det på det här viset med en hemmagjord uppfinning av en trafikmiljö de kallar ”cykelgata” är obegripligt. Inte lär det främja allmänhetens förståelse för önskvärdhet och behov av cykelgator, snarare tvärtom. Förhoppningsvis har Lund snart riktiga cykelgator att visa upp. Gator med till cyklisterna anpassad motorfordonshastighet. Och vägmärke E33.

NOT: Såvitt jag har kunnat finna är inte Hohögsgatan registrerad som cykelgata i lokala trafikföreskrifter. Därmed torde det vara klarlagt att det inte heller är någon cykelgata. Fast jag måste gardera mej för att jag kan ha hamnat vilse i Transportstyrelsens inte ur alla synpunkter så användarvänliga register över lokala trafikföreskrifter.

Källby eller Sjölunda? av Gunnar Stensson

Naturreservatet i Höjeådalen är formellt bekräftat genom beslut i fullmäktige förra veckan. Mer än en halv mil långt är det, längs Höje å från bron vid Malmövägen genom Sankt Larsparken, Hästhagen, under järnvägsbron, förbi Källby reningsverk, längs alla dammarna, förbi Rinnebäckens utlopp, fram till Värpinge och Trollebergsvägen. Och sedan en halv mil tillbaka söder om Höje å.
   För tillfället är det smala reservatet delat i mitten av brobygget som ska ge rum för två nya järnvägsspår. Klostergårds-borna rör sig på den östra sidan om bron, Värpinge-borna på den västra. Denna vinter är det många som är ute och går eller springer, många med kikare och kamera för att studera åns och dammarnas rika fågelliv som nu domineras av de vackra bläsänderna som om ett par månader ska återvända till arktiska trakter.
 

 

Men mitt i naturreservatet ligger Källby avloppsreningsverk. Ska Källby rustas upp och byggas ut eller ska Lunds avloppsvatten pumpas till Sjölunda i Malmö? Frågan kommer att avgöras nu.
   Den har varit aktuell flera år. Länge verkade alternativet Sjölunda sannolikast. Vid flera möten med Höjeåns vattenråd utgick man från det. Ett bekymmer var då framtiden för reningsverkets dammar. De är med sitt rika fågelliv en stor naturtillgång, trots att utgrävningen av dammarna på 1930-talet innebar ett brutalt övergrepp mot natur och kultur i Källby.
   Om reningsverket i Källby läggs ner kommer kanske dammarna att torrläggas och hela naturområdet därigenom förlora sin största attraktion. Vattenrådet gjorde en utredning som presenterades vid ett möte härom året på Klostergårdens bibliotek om möjligheten bevara dem genom att leda Lunds dagvatten dit.
   Vid Naturskyddsföreningens vandring i reservatet i höstas föreföll de flesta utgå från att Källby reningsverk skulle läggas ner. Nu är frågan ställd på sin spets.

Utredarna grälar om kostnaden för att bygga ut Källby. VA Syds experter tror 1, 75 miljarder. Konsulterna Sven Landelius, Erik Ander och Clas Göran Persson hävdar att utbyggnaden kan genomföras för 650 miljoner.
   VA Syds kostnadsbedömning är alltså mer än dubbelt så hög som konsulternas. Fredrik Ljunghill, M, ställer sig utan tillgång till mer kunskap på VA Syds sida.
   Jag tvivlar inte på att samtliga utredare, både VA Syds och de anlitade konsulternas, är kompetenta och har gjort ett så gott arbete som möjligt.
   Trots det har de kommit till helt olika resultat. Man kan fundera över varför. Påverkades bedömningarna av att experterna på båda sidor hade förutfattade åsikter om vilket utfallet borde bli? Vilka som har rätt kan vi bara få svar på om Källby reningsverk byggs ut.
   VA Syd tror alltså att en utbyggnad av Källby skulle kosta 1,75 miljarder medan Sjölunda-alternativet skulle medföra en kostnad för Lund på mellan 2,4 och 2,7 miljarder, och alltså vara mellan 650 miljoner och en miljard dyrare än att bygga ut Källby reningsverk. Det har ingen ifrågasatt.

S, M och L har ställt sig bakom Sjölunda-alternativet trots att det är dyrare än Källby. Det innebär en svag majoritet för Sjölunda när kommunfullmäktige ska avgöra frågan om några veckor.
   Men man kan inte utesluta att det finns en Königsson i majoriteten. Som ni minns var det Königsson, Folkpartiet, som räddade ATP med sin utslagsröst. Han fick plikta med livet för ställningstagandet. MP, V, FNL, FI och SD stöder Källby.
   Beslutet i fullmäktige får stora konsekvenser för naturreservatet och för planeringen av Källby-staden. Ett utbyggt reningsverk i Källby ryms inom det nuvarande området. Däremot innebär det en förskjutning norrut för den planerade Källbystaden som framför allt kommer att byggas i det stora skräpiga Åkerlund och Rausing-området, när det nu blir av. Dammarna bevaras i nuvarande skick.
   Väljs Sjölunda-alternativet innebär det för det första att ett nytt pumpverk byggs i naturreservatet närmast järnvägen. Källbystaden kommer sannolikt att inkräkta på reningsverkets nuvarande område. Värre är de miljöskador avloppstunneln till Sjölunda genom slättlandet söder om Lund kan orsaka. Sannolikt bygger Staffanstorps urbaniseringsplaner i Trollebergsområdet söder om ån på förutsättningen att avloppstunneln byggs. Man kan också ifrågasätta att ett stort viktigt reningsverk byggs nära kusten och riskerar att slås ut av den kommande höjningen av havsnivån.