2021-04-29

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.          

Första maj 2021

 

 

Precis som förra året så blir årets firande helt digitalt. Sverige vidhåller att demonstrationer inte får något undantag från förbudet att samlas fler än 8 personer. Om detta kan man ha åsikter men så är det beslutat av regeringen.
   Både information och tal mm får alltså sökas på nätet, företrädesvis på Facebook.

Länk till vänsterpartiets event »

Länk till v-Lund event »
 


 

Årets första maj firas i en hel vecka!
Hur många av veckans aktiviteter deltar du i? I år börjar vi redan på söndagen den 25 april därefter kommer veckan att fyllas med en mängd aktiviteter anordnade av Vänsterpartiet Malmös olika utskott och grupper.
Årets paroll är ”Vi är människor, inte siffror – Solidaritet i välgång och kris!”.
Lyssna på digitala samtal, om marknadshyror, kvinnors arbetsvillkor inom vård och omsorg, om arbetslivet och antirasism.
Länk till v-Malmö event »

 

All info om andra 1 maj-aktiviteter finns på https://www.vansterpartiet.se/1maj2021/

Hållbarhetsveckan i Lund 3–8 maj 2021

 

En digital rundtur i Nobelparken 5 maj 2021 09:00
Ett av många program under veckan

Hållbarhetsveckan är ett årligt event i Lund där universitetet, Lunds kommun och andra intresserade fyller en vecka med aktiviteter kring hållbarhet! Det är en vecka med diskussion och aktion, allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner.
   Årets hållbarhetsvecka består av digitala evenemang, utställningar utomhus, workshops och guidade turer. Välkommen!

”Klass i Sverige” av Gunnar Stensson

Samhällsomvälvningar går långsamt. Kapitalismen utvecklades under århundraden i städerna innan den tog över efter feodalismen. Då betydde det ökad frihet.
    Men ett kapitalistiskt samhälle där den rikaste hundradelen äger hälften av förmögenheten och har makten över produktionsmedlen kränker på många sätt friheten. Under 2000-talet har ojämlikheten i Sverige ökat så att de rikas makt nu är lika stor som i början av 1800-talet.
   Tillgång till vad som behövs för att leva, deltagande i beslut som påverkar ens liv och ett jämlikt och rättvist samhälle är rättigheter som tillhör alla människor. När de rättigheterna tillgodoses råder social demokrati.
   Kampen mot kapitalism förs på alla samhällsplan av allt fler människor i olika samhällsställning i en mångfald former, överallt. Sakta undergräver socialismen kapitalismen. Klimatkampen påskyndar utvecklingen eftersom den kräver snabb ekonomisk omställning, en starkare stat och solidariskt internationellt samarbete. Vi står kanske inför en vändpunkt.
 


 

Ungefär så tänker många av vår tids ledande samhällsvetare. Och sådana tankar ligger till grund för Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21.a århundradet, redigerad av Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz, Arkiv förlag, Lund 2021, utgiven av den socialdemokratiska tankesmedjan Katalys. Boken ligger till grund för en ”bokcirkel i mastodontformat” som Vänsterpartiet tillsammans med ABF genomför i digital form.
   Jag är övertygad om att det skulle vara mycket värdefullt att genomföra normala studiecirklar eller seminarier med grupper av vänner som är fysiskt närvarande och kan dela sina kunskaper och åsikter. Grupperna kunde bestå av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister men också av politiskt helt fristående människor. Och förstås av politiska motståndare.

Den omfattande boken (750 sidor) ger detaljerad kunskap om historia, samhällsförhållanden, ekonomisk och politisk utveckling under 2000-talet ur ett klassperspektiv. Ett tjugotal ledande samhällsvetare och forskare medverkar i omfattande kapitel med rubriker som ”Klass i siffror”, ”Klassamhället och politiken”, ”Klass och hälsa”, ”Skola för lönsamhet” och ”Kapitalmakten i det 21 århundradet.” 
   Det är avancerade texter, varför studiecirkeln är en lämplig form, men man kan naturligtvis läsa dem ensam.  ”Klass i Sverige” kan också användas som en uppslagsbok där man finner siffror, fakta och diagram för att belysa olika sammanhang.
   Bokens teoretiska bakgrund kan man tillgodogöra sig genom att läsa ”Antikapitalism. Strategier och möjligheter i det tjugoförsta århundradet” av Erik Olin Wright, utgiven av förlaget Daidalos.
   Wright är en ledande nymarxist och kapitlet ”I väntan på klasspolitik” av Hampus Andersson bygger på Wrights klassanalys.  ”Antikapitalism” omfattar bara 220 sidor och saknar naturligtvis det massiva, specifikt svenska materialet i ”Klass i Sverige”. ”Antikapitalism” kan läsas som ett manifest för vår tid. Jag presenterade boken i VB för några månader sedan.

Lunds miljöredovisning: Inte ens hälften av målen har uppnåtts av Ulf Nymark

Torsdagskvällen i denna vecka använder kommunfull-mäktige bland annat till att ta ställning till Lunds kommuns årsredovisning för år 2020.  I den ingår en separat miljöredovisning, som utgår från målen och delmålen i Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling, den s k LundaEko. År 2020 är för övrigt målåret för LundaEko.
 


 

Åtgärder retroaktivt ej möjligt
LundaEko har sammanlagt 38 delmål, som är fördelade på 8 olika ”prioriterade områden”. Av redovisningen framgår att enbart 16 delmål, alltså mindre än hälften av delmålen, klarats av under programperioden. 16 delmål har uppnåtts, medan 9 delmål är ”delvis” uppnådda, ”men det skulle krävas ytterligare åtgärder för att nå målet” Detta sista är lite märkligt – nya åtgärder kan ju inte sättas in retroaktivt, målåret är ju just 2020 och egentligen har alltså målet inte nåtts. Undantaget är målet för utsläpp av växthusgaser, där målåret är 2030. (Mer om detta mål nedan!) Alltså har 21 delmål inte klarats av.

På vissa områden har (nästan) inget klarats av
När det gäller de mål som redovisas som avklarade ska en lägga märke till att flera av dem är av typen ”öka” eller ”minska” utan att något mått eller preciserat värde angivits. Sådana mål säjer ju ingenting om i vilken utsträckning miljön påverkats positivt. Värstingar i klassen när det gäller icke uppnådda delmål är de prioriterade områden ”Hållbar konsumtion” och ”Friskt vatten och frisk luft”. Det förstnämnda prioriterade området har 7 delmål, varav endast ett har klarats av; det sistnämnda området har 4 delmål – inget av dem har klarats av!

Trafiken och jordbruket minskar inte utsläppen

För utsläppen av växthusgaser i kommunen är bedömningen att målet 80 procent minskning, fram till 2030 ska kunna nås, om ytterligare åtgärder vidtas. Hittills har den årliga minskningen varit 7 procent enligt redovisningen. Klimatpolitiska rådet bedömer dock att minskningen är endast 4-5 procent per år i genomsnitt sedan 2014. Kommunens miljöredovisning konstaterar att "det är den lätta delen av arbetet som gjorts. Utsläppsminskningar för att nå målen till 2030 och 2050 måste framöver till stor del göras i trafiken och i viss mån i jordbruket”. Trafiken och jordbrukets andel av den hittills gjorda minskningen är nämligen försumbar. I allt väsentligt är det tack vare Kraftringens utfasning av fossila bränslen i fjärrvärmen som ligger bakom minskningen av utsläppen.

Kraftåtgärder fordras
Det fordras kraftåtgärder för att nå målet år 2030. Lunds klimatpolitiska råd har kommit fram till att den årliga minskningstakten måste öka. Frågan är om en majoritet av Lunds partier är beredda att vidta de kännbara åtgärder som fordras inom trafik och jordbruk. Det är ju den heliga Bilen som berörs och när det gäller jordbruk saknar kommunen i stort sett rådighet över den privatägda jordbruksmarken. En sak är klar: det nuvarande styret, om det tillåts fortsätta ytterligare en eller flera mandatperioden, kommer inte att vilja sätta in de åtgärder som behövs. ”Efter oss syndafloden”, är kvintettens outtalade motto inom klimatområdet. Och när det gäller nivån på utsläpp av växthusgaser är risken uppenbar att det bokstavligen blir en syndaflod.

Klass och skola av Gunnar Stensson

Några dagsaktuella notiser
”A wolf at the schoolhouse door” av utbildningshistorikern Jack Schneider och Jennifer Berkshire analyserar USA- högerns politik för att överta skolan. Där den har lyckats ledde det till att elevernas kunskaper blev sämre, skolpengarna gick till vinster och skolkoncernerna blev större. Utvecklingen liknar den i Sverige, även om det blev värst här. ”Den svenska skolan har förlorat sig själ”, som Andreas Schleicher, OECD:s utbildningschef uttryckte det. Högerns kamp för segregation mellan bra och dåliga skolor fortsätter. Nedan några aktuella exempel.
 


 

Den 13 januari skrev SD-politikern Johan Ohlin, kommunfullmäktiges ordförande i Hörby, till Polhemsskolans rektor Torbjörn Hanö efter att ha avlyssnat läraren Fredrik Claussons historieföreläsning som var kritisk mot Donald Trumps försök till statskupp, att han i fortsättningen ska kontrollera att undervisningen är korrekt. SD-politikern förklarade att han ska dokumentera vidare undervisning och återkomma vid behov.
   SD eftersträvar posten som skolminister i den regering de hoppas bilda tillsammans med M, L och KD.
   Peder Kadhammar berättar i Aftonbladet den 28/4 vad som sedan hände. SD-tidningen Samnytt framställer Johan Ohlin som offer. Vänsterdebattörer rasade mot honom. Nästa dag publicerade Samnytt namn och bild på dottern: Regeringen piskade upp hatet mot (dotterns namn) och familj. Nu får tonåringen hotfulla brev hem.
   Johan Ohlin får stöd av likasinnade: Äntligen en riktig Führer i Hörby!

Klostergårdsskolan har drabbats av Internationella Engelska skolans rekrytering av fjärdeklassare. Eleverna segregeras. De med bäst förutsättningar lockas till Engelska skolan och de som på olika sätt har sämre förutsättningar blir kvar. Samtidigt minskar skolpengen med antalet elever. Lärarna blir färre. Två klasser måste slås tillsammans till en, som då blev större. Klostergårdsskolans goda rykte försvagades och Engelska skolan håvade in skolpengarna. Segregation och kvalitetsförlust. De svaga drabbas.


Fritt sök kommer upp i dagens kommunfullmäktige. Vänsterpartiet lämnade för ett par år sedan in en motion som krävde att Fritt sök skulle omprövas. Fritt sök har lett till segregation, i hela Skåne. De största skolkommunerna Lund, Helsingborg, Malmö och Kristiansstad har gynnats. Små gymnasieskolor som den i Eslöv har drabbats. Programutbudet har utarmats. Även Lund har drabbats. Lundaelever med godkända betyg har segregerats från sina kamrater och tvingats resa till Malmö och Helsingborg. Givetvis drabbas också kommuner utan gymnasier som Hörby. Gymnasisterna därifrån tvingas till längre resor. Samtidigt har kvaliteten på Lunds gymnasieskolor sjunkit sedan 2008.
   Vänsterpartiet föreslår aktivt samarbete med grannkommunerna för att säkra ett fullständigt programutbud inom området. Så fungerade samarbetet mellan Lunds samverkanskommuner före 2008.
   Fritt sök är ett nyliberalt projekt som skapat kaos i skolsystemet – och gynnat de mest privilegierade.
   Kanske kommer någon under fullmäktigemötet också nämna det utländska konsortium som vill förlägga en ny privat internationell skola i Lund.

I dagarna meddelade Handelshögskolan i Stockholm att den inrättat professuren Barbara Bergströms professorship in educational leadership and excellence, som bekostas av Hans och Barbara Bergström, Engelska skolans grundare. 2012 sålde de Internationella engelska skolan till ett riskkapitalbolag. Så blev de rika och bosatte sig i USA.
   I USA:s presidentval stödde Hans och Barbara Bergström Trumps republikaner med ett 40-tal donationer, ofta till just de högerradikala republikaner som beskrivs i boken ”A wolf at the schoolhouse door”. Det är pengar till den del av det republikanska partiet som är antivetenskaplig, klimatförnekande och högerkristen.
   Jenny Maria Nilsson, som uppmärksammade inrättandet av den nya professuren i debattartikeln Högerkrok mot skolan (Aftonbladet 28/4), avslutar sin artikel så här:

”Grattis till Barbara Bergström som blev rik på skolpengen och till sin 75-årsdag kunde inrätta en professur i sitt namn. Grattis också till Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, som råkar sitta i Internationella engelska skolans styrelse. Men inte grattis till oss – svenska folket – för en nations skolväsen är inte bra om det tjänar särintressen hellre än folket.”
   Och inte grattis till Klostergårdsskolan, säger vi. Men vi ska ta tillbaka den svenska skolan!

2021-04-22

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Annons: Obetydligt begagnad och felfri elcykel säljes

 

Batavus Zonar E-Go

Låg, öppen ram, Inköpsdatum 2020-12-04
Har körts endast 36 mil, Nypris: 24 995:-
Specifikation
MOTOR Yamaha PW SE-Serie, vevpartiplacerad
BATTERI Yamaha Li-ION 400Wh
EFFEKTLÄGEN: 4
HJULSTORLEK 28 tum
VÄXELSYSTEM Shimano DEORE 10 växlar
BROMSAR Hydraulisk skivbroms fram och bak
RÄCKVIDD BATTERI upp till 10 mil eco, ca 5-7 mil standard
VIKT INKL. BATTERI ca 22.5 kg
Säljes för 19 000:-
Kontakta Ulf N, tel 070-28 49 893

Första maj 2021

 

 

Precis som förra året så blir årets firande helt digitalt. Sverige vidhåller att demonstrationer inte får något undantag från förbudet att samlas fler än 8 personer. Om detta kan man ha åsikter men så är det beslutat av regeringen.
   Både information och tal mm får alltså sökas på nätet, företrädesvis på Facebook.

Länk till vänsterpartiets event »

Länk till v-Lund event »

Hållbarhetsveckan i Lund 3–8 maj 2021

 

En digital rundtur i Nobelparken 5 maj 2021 09:00
Ett av många program under veckan

Hållbarhetsveckan är ett årligt event i Lund där universitetet, Lunds kommun och andra intresserade fyller en vecka med aktiviteter kring hållbarhet! Det är en vecka med diskussion och aktion, allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner.
   Årets hållbarhetsvecka består av digitala evenemang, utställningar utomhus, workshops och guidade turer. Välkommen!

Riksdagsrapport (från Facebook)

 

lyssna på debatten

Igår hade försvarsutskottet en kort men sen debatt om slutförvaret av kärnavfall. Debatten hamnade allra sist på gårdagens ”arbetsplenum” (som en dag med debatter kallas) och var slut strax innan klockan 23.
   Försvarsutskottet har frågan om slutförvar på sitt bord, eftersom vi ansvarar för politikområdet strålsäkerhet. Frågan om slutförvaret är ju så otroligt spännande så det är skoj att mitt utskott får hantera det. Vi ska alltså placera radioaktivt avfall i behållare i berggrunden i 100 000 år, man får nästan svindel av att tänka på hur detta ska kunna göras på ett säkert sätt. När det väl är stängt ska vi se till att ingen människa öppnar upp det under de närmaste 100 000 åren.
   Debatten handlade egentligen inte om slutförvaret utan om att borgarna vill att regeringen ska snabba på beslutet, men lyssna gärna ändå! I slutet av debatten kan man lyssna på en något irriterad miljöminister, lite som en bonus.

När ska USA lära sig? Nu lämnar de Afghanistan av Bertil Egerö

Det är som en påminnelse om USAs förödande krig mot Vietnam. Helikoptern över ambassadtaket, fylld till bristningsgränsen med flyende och med folk hängandes vid hjulen.
   Efter 9/11 hade Vita huset bara en bild på hinnan: att hämnas. Att bli attackerad på sin egen banhalva var säkert extremt förödmjukande. En klok regering hade inlett med en analys och ett sökande efter lämpliga åtgärder, inkl. att avgöra om kapningen av flygplanen var dirigerad utifrån eller ett initiativ av en grupp stimulerad av al Quaida. Så skedde inte.
   Liksom inför Vietnamkriget, liksom vid invasionen av Iraq 2003, var förberedelserna enbart militära. Kunskapen om det attackerade landet, dess kultur och samhällsorganisation var bristfällig.  En stormakt kanske har det inbyggt i sig att enbart militära muskler räcker. Iraq blev förstört, med miljoner flyktingar. Militären upplöstes, delar av den kom att närma sig ISIS.
   För Afghanistan fanns ingen plan. ”Röka ut al Quaida” var det enda som tycks ha föresvävat Bush Jr. Hökarna runt Bush drev på till fullskaligt krig utan att ha ett långsiktigt mål definierat. Förstörelsen, de mänskliga förlusterna är enorma. Den statsledning USA skapade har förblivit svag. Talibanerna omgrupperade sig till ett gerillakrig. Idag sägs de kontrollera omkring hälften av landet. Deras vägkontroller gör att få vågar ge sig ut på vägarna, mindre orter ockuperas tillfälligt eller i längre perioder. Själva Kabul blir allt hårdare ansatt, med riktade angrepp på tjänstemän och journalister. Ett ytterstadsområde är nu i deras kontroll.

Trump inledde tillbakadragandet
USA har under Trump fört samtal med talibanerna och försökt få en bärande överenskommelse; mot att regeringen släpper flera tusen talibaner ur fängelserna ska talibanerna hålla andra grupper, tex IS, borta ur landet och med vapenstillestånd inleda förhandlingar med regeringen. Nu när Biden utlovat att ta hem alla soldater till september i år har USA inga förhandlingskort kvar. Talibanerna avancerar.
   Den stora fråga vi alla ställer är, har talibanerna förändrats sedan de förlorade kriget mot USA? Vill de bli mer rumsrena, vinna respekt internationellt, eller kommer de att driva samma extrema tolkning av islam som gällde när de var vid makten? Att ingå i samarbete med regeringen tycks inte vara aktuellt. Kan grannarna – Pakistan, Indien, Tadzjikistan etc. – påverka den politiska utvecklingen?
   Kanske svaret finns hos de makter som talibanerna får det nödvändiga materiella stödet från.
   Under tiden fortsätter Migrationsverket och gränspolisen med en dåres envishet att till Afghanistan deportera asylsökande, några dussin i taget, av de många tusen som nu lever i ’Skuggsverige’, integrerade men av staten inte accepterade. Morgan Johansson har hittills helt slagit dövörat till alla vädjanden om en ’amnesti’, och det förslag till ny migrationslag som lagts till Lagrådet ignorerar dem helt.
   Inom kort kommer en civilsamhällets vitbok om regeringens och Migrationsverkets hantering av vågen av asylsökande barn och ungdomar 2015 - 2016 att läggas fram. Säkert ingen munter läsning, men ännu ett tungt argument i kampen mot regeringens asylpolitik.

Utrota varenda jävel!

Titeln på Sven Lindkvists klassiska bok om kolonialism, imperialism och rasism är en översättning av den i den brittiska armén vanliga ordern: Exterminate all the brutes!
   Vid sekelskiftet 1900 var rasismen som en vetenskaplig utveckling av darwinismen legitim. De svarta i Afrika, indianerna i Amerika och ursprungsbefolkningen i Australien var dömda att gå under i kampen för tillvaron. Den vita rasens uppgift var att härska. Många menade att det var barmhärtigt att påskynda utrotningen. Att göra det var ”the white mans burden” som Kipling uttryckte det.
   Eric Hermelin upplevde åren omkring 1900 imperialismen i USA, Indien och Australien. Han hamnade på Sankt Lars, men därifrån bekämpade han den till sin död 1944.
   I USA lever arvet efter kolonialism, imperialism och slaveri kvar. Därifrån exporteras det. Vi påminns dagligen om det – senast genom polismordet på James Floyd. Samtidigt sitter tiotusentals latinamerikanska barn isolerade i koncentrationslägerlik förvaring vid USA:s gräns mot Mexiko.
   Trumps mur är ett flagrant exempel på tilltagande rasism, inte bara i USA. Sverigedemokraterna nöjer sig inte med att stoppa invandringen, de vill också köra ut de som redan kommit hit. De hoppas få kontroll över skolan för att kunna driva sin främlingsfientliga propaganda i utbildningen. Redan nu trakasseras lärare, inte bara i Polhem.
   Regeringen vill göra det straffbart att förneka Förintelsen. Rabbinen Moshe-David HaCohen och imamen Salahuddin Barakat i Malmö stöder förslaget, men med många reservationer. ”Risken är att politikerna klappar varandra i ryggen och säger nu har vi kriminaliserat och dessutom skapat ett museum om Förintelsen. Nu är det klart”, påpekar Moshe-David.

Historiker har länge diskuterat Förintelsens ursprung.
Sven Lindkvist skriver: ”Ingen ser västerut. Det gjorde däremot Hitler. Vad Hitler ville skapa när han sökte ”livsrum” i öster var en kontinental motsvarighet till det brittiska imperiet. Det var hos britter och andra europeiska folk han fann de föredömen, av vilka judeutrotningen är ”en förvänd kopia”.
   Han skriver också: ”Auschwitz var den moderna, industriella tillämpningen av en förintelse på vilken det europeiska världsherraväldet vilade.”
   Karl Ove Knausgård kommer till samma slutsats i Min Kamp, del sex. Rasism och utplåning av ”mindervärdiga” för att bereda plats åt herrefolken är ett inslag i västerländskt tänkande och kultur, I Lund tillämpades tankarna på Vipeholm.
   Den pågående klimatkatastrofen tvingar miljoner på flykt. Gång på gång drunknar flyktingar i Atlanten och Medelhavet. Koncentrationsläger har etablerats i Nordafrika, liksom i Grekland. Rasism och främlingsfientlighet växer åter i Europa och USA.
 


 

Utrota varenda jävel från 1992 har ny-utgivits på förlaget Norstedts/litteratur i samma volym som Nu dog du, (som handlar om bombkrigets historia som ledde till Hiroshima och Nagasaki) från 1999.
   Förordet har skrivits av den insiktsfulla lyrikern och filosofen Athena Farrokhzad. Där citerar hon Sven Lindkvist: ”Det är inte kunskap vi saknar. Vad som fattas oss är modet att inse vad vi vet och dra slutsatserna.”
   Sven Lindkvists bok ger oss ett länge förträngt perspektiv på kolonisation och imperialism, på samma sätt som Andreas Malm i ”Fossil Capital” förnyar vår förståelse av den industriella revolutionen och klimatkatastrofen.
Gunnar Stensson

Brott mot Barnkonventionen. Skyldig: staten Israel
av Yvonne Fredriksson & Kerstin Dahlberg

 

I lördags, 17 april, uppmärksammades De palestinska fångarnas dag. Men varje dag borde vara en dag då vi kämpar för att få Israel att upphöra med sin inhumana hantering av palestinska fångar, inte minst barnen. Så här fungerar den:

   Israel ägnar sig systematiskt åt att åtala och döma barn i militärdomstolar. Palestinska barn så unga som 12 år:
 1 arresteras av tungt beväpnade israeliska soldater vid nattliga räder i hemmen eller grips på gatan eller i vägspärrar
 2 förses med ögonbindel och handfängsel och binds ibland fast
 3 förhörs utan att advokat eller närstående är närvarande och utan att förhöret spelas in
 4 sätts i isoleringscell, i genomsnitt i tio dagar
 5 tvingas underteckna ”erkännanden” - ofta på hebreiska, ett språk som de inte förstår. Dokumenten används sen som bevis mot barnen i rättegångar.

Varje år grips mellan 500 och 700 palestinska barn av israelisk militär. Den vanligaste anklagelsen gäller stenkastning. Många sätts i fängelse tillsammans med vuxna dömda inne i Israel vilket strider mot Fjärde Genèvekonventionen. Fängslade medborgare från ockuperat territorium ska alltid interneras inom det territoriet, inte på ockupantens sida.
   Skillnaden i hantering av israeliska och palestinska barn är markant vad gäller rättigheter, häktestid, väntan på advokatstöd, längsta ålder för fängelsestraff med mera. Olika rättssystem tillämpas. Israeliska barn döms i civila domstolar, de palestinska i militärdomstolar. 6,5 % av de israeliska döms till fängelse, 90% av de palestinska.
   Israel har skrivit under Barnkonventionen och tillämpar den för barn i Israel, men för palestinska barn på Västbanken och i Gaza tillämpas i stället samma militärlagar som för vuxna.
   Israels hantering av barnfångar, har uppmärksammats i en rad rapporter genom åren. Den är alltså långtifrån okänd. Och redan 2010 slog FN:s barnrättskommitté fast att barn inte ska dömas i militära domstolar. Ändå blundar världssamfundet och låter detta fortgå. Utan att upphäva förmånliga handelsavtal, utan att någon ens viskar ordet sanktioner, som snabbt basuneras ut och införs när andra stater än Israel begår grava övertramp.
   Alla som med vackra ord säger sig stå upp för FN:s barnrättskonvention har det fulla ansvaret att agera. Det gäller politiker men även organisationer och var och en av oss medmänniskor.
   För mer fakta: www.addameer.org, www.dci-pal.org.          

Var sker diskussionerna idag?

 På den tiden när VB startade, 1975, fördes vänsterpartiets (eller VPK som vi då hette) diskussioner i en ganska omfattande internbulletin som bara medlemmar i partiet hade tillgång till.
   En av alla de målsättningar som partiet hade när VB startades var att den politiska debatten inom partiet skulle bli öppen för fler. Ett antal debatter har förts i VB genom åren men kampen för öppenhet har gått vidare och idag kan man hitta sådana på Facebook. Öppnare kan det knappast bli men det är inte lätt att nå genom bruset.
   Senaste veckan har jag tagit del av en diskussion i infrastrukturfrågan mellan v-Lunds ordförande och valkretsens riksdagskvinna. Något som varit en sensation 1975, förutom att man inte tänkte utanför boxen då, det var rentav mycket förkastligt i det parti som VPK var då.
   Så är det inte längre. Se där ytterligare ett exempel på att allt inte var bättre förr.
Göran Persson

Steingrimur Jonsson
Höghastighetstågen?
Vi kanske ska tänka utanför boxen?

Varför ska transporterna öka? Vad hände med "närproducerat" och "närodlat" som vi kämpat för?
   Och varför ska nödvändiga transporter flyttas från lastbilar till järnväg? Varför inte använda sjön?
   Det mesta som idag produceras skeppas från Kina till väst. Sjövägen. Vi får inte höra om det så ofta; det är tack och lov ytters sällan som transporterna kör fast i Suez-kanalen. Men då får vi höra. En båt med 20 000 kontainrar som inte kommer vidare. Vilken katastrof.
   Men varför kan inte kontainarna skeppas vidare på sjön när de nått Europa?

En annan sak: Ska pendlandet bara fortsätta? Vad hände med "borta bra men hemma bäst"?
   Och om man ska åka till Stockholm varför måste det ske på mindre än tre timmar? Visst är vår tid på jorden begränsad. Men knappast så pass. Varför inte Zoom?
   När man skulle förkorta flyget mellan Europa och Amerika med det fransk-brittiska Concord-projektet så visade det sig efter ett fåtal år att de var ohållbart. Ekonomiskt. Tyvärr krävdes en katastrofal flygolycka för att skrota Concorde. Nu får vi leva med att resan över Atlanten tar lika lång tid som en tågresa från Malmö till Stockholm tar. Inget att göra åt. Eller ska vi väcka Concord till liv igen?
   Kommer höghastighetstågen att gå runt ekonomiskt? Eller blir de bara för de rika? Och de som reser för skattgebetalarnas pengar, förstås.
   Ja, det är många frågor. Och inga svar.
Men: Visst måste vi tänka utanför boxen. Såklart!


Hanna Gunnarsson
Hur många vill leva långsammare? Tror vi att vi kan få folkligt stöd i ett långsammare liv med färre möjligheter att resa, träffa vänner och uppleva nya platser? Vill människor verkligen flytta över sitt sociala liv och arbetsliv till det digitala ännu mer?
 

Steingrimur Jonsson
Det är en mycket kompliserad fråga huruvida hastigheten ska styra våra liv. Det känns som allt går fortare och fortare (inklusive tiden – som dock inte stämmer). Men ibland bromsas det ner. Nu tycks exempelvis "fast food" inte vara eftersträvansvärt längre. Kanske dags att vi lugnar ner oss och tänker på kvalité istället för mängd? – Ja, det är mycket att tänka på utanför boxen. Och ingen kan idag säga var vi landar.
 

Hanna Gunnarsson
Så då får de som får jobb i storstäder fortfarande flytta dit och försöka slå sig in på en absurd bostadsmarknad - istället för att möjliggöra mer och bättre järnväg så det går att bo kvar på mindre orter och jobba i större.
   Låt de som vill och behöver resa snabbt, inrikes och utrikes, göra det och de som vill leva långsamt och stilla göra det.

Nazisterna vann över Svenska Akademien
av Gunnar Stensson

Visst har de rätt att utnyttja klassiker som Tegnér, Rydberg och Heidenstam för nazistisk propaganda, konstaterade domstolen. V i beskriver inte Esaias Tegnér som nationalist, utan som demokratisk miljökämpe. Tegnér kan visserligen upplevas som stendöd, i synnerhet den Tegnér som nazisterna citerar, men en gång var han ung och levande. 1803 gick han i spetsen för en illegal, delvis våldsam demonstration mot trädfällning och klassorättvisa i Lundagård. Demonstrationen kan jämföras med XR:s aktion mot utbyggnaden av E23.

Miljöaktivisten och demokratikämpen Esaias Tegnér.
En aprilkväll 1803 gick Esaias Tegnér in genom en av portarna i den mur som omgav Lundagård.
   ”När jag gick över Lundagård, märkte jag där en ovanligt stor samling av studenter, alla beväpnade med stammar eller grenar av de nyligen kapade träden.” Studenterna omringade Esaias Tegnér. ”Primus ska vara med! Primus ska vara med!” ropade de.
   Beslutet att trots omfattande protester  fälla träden hade fattats av rector magnificus doktor Engelhart och universitetets konsistorium. Trädfällningen i Lundagård var det allmänna samtalsämnet i Lund, som vid den tiden hade 3000 invånare.
   Esaias var 20 år och hade nyligen utsetts till primus, nummer ett, i årets kandidatexamen. Det var en framgång som kunde betyda mycket för hans fortsatta karriär. Att demonstrera var utmanande. Skulle han riskera sin framtid genom att delta?
   Aktionen gällde inte bara miljön utan var också en protest mot ojämlikheten. Rektor Engelhart ”var icke älskad av studenterna som stöttes av hans aristokratiska fasoner och påstådda partiskhet för adelns söner.”
   Studenternas entusiasm avgjorde saken. Esaias kände sig utvald. ”Jag blev övertalad och utrustades som de andra med en gren”, skriver han.
    ”Därefter gick tåget till rektors hus där först ett skallande: Pereat rector!,  Vivat Lundagård! (Ned med rektor! Leve Lundagård!) uppstämdes, varpå alla stammar och grenar nedkastades framför själva ingången, varigenom dörren snart tillbommades, Därefter gingo vi vidare ropande vivat för flera professorer. För Hylander ropades inte vivat, utan mässades.
   ”På återvägen fick rektor ännu ett pereat och icke utan möda och endast genom den föreställningen att fruntimren bodde åt gatan, lyckades det mig och magister Wallenberg – sedermera biskop i Linköping – att rädda rektors fönster.

   Dagen därpå kallades jag till enskilt förhör inför rektor.
   - Ni är, sade han, redan ämbetsman vid akademin, är utnämnd till primus vid förestående promotion och kunde vänta er mycken framgång vid läroverket. Allt det där är nu förbi, akademiska konstitutionerna stadgar tydligt att ni måste relegari cum infamia (relegeras med skam). Det gör mig ont om er förspillda lycka, fortsatte han.”
   Efter hotet kom rektorns försök till utpressning. ”Dock kunde allt kanske ännu hjälpas och nedtystas, om jag endast ville säga honom deras namn, som hade deltagit i upploppet”.
   Detta uppbragte mig, och jag svarade hans magnificens, att huru det ock ginge mig själv, jag dock aldrig skulle uppträda som åklagare mot mina kamrater.
   ”Vi voro 2 à 300 personer, sade jag, och det var blott få ibland dem jag kände, men även dessa förråder jag aldrig.”
   Men Esaias var djupt oroad och fruktade att rektor ”skulle göra allvar av sin hotelse och sålunda förstöra hela min framtid”. Han gick till sina gynnare bland professorerna och sökte deras stöd. Lidbeck, Munthe, Norberg, Lundblad med flera ställde upp.
   Det fungerade. ”Saken förföll av sig själv, och det återstod för academiens rector magnificus ingenting annat än att svälja den skymf som blivit honom tillfogad.”
 


 

Lundagård finns kvar och kanske något av de äldsta träden har bevittnat upproret. 1853 avtäcktes Carl-Gustav Carlstedts Tegnér-staty på Tegnérsplatsen invid Lundagård. Det var Sveriges första offentliga staty över en ofrälse person. Jämlikhetsaktionen mot adelns privilegier 1803 fullbordades alltså efter 50 år. Det skulle dröja ytterligare 27 år innan Hedda Andersson som den första kvinnliga studenten antogs vid universitetet.
   Källa. Självbiografiska anteckningar, 1839, publicerade i Esaias Tegnér, samlade skrifter, nationalupplaga, första bandet, 1923.

2021-04-15

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Gå en mil genom Höje å naturreservat! av Gunnar Stensson

En vecka i månadsskiftet augusti-september stängs all trafik av på järnvägen mellan Lund och Malmö. Två nya tunnlar under järnvägen öppnas mellan Klostergården och Källby. Höje å naturreservat blir en helhet efter att länge ha varit kluvet av järnvägsbygget.
   Klostergårdsgruppen och Klostergårdens byalag planerar att anordna en mils-lång löpning genom Höje ås naturreservat i samband med höstens Klostergårdsdag.
   Loppet föreslås börja vid Klostergårdens bibliotek, fortsätta på Åkerlunds och Rausings väg, följa Höjeåvägen längs dammarna bort till Värpinge, återvända österut mellan dammarna och Höje å, fortsätta över bron upp till Flackarp på åns södra sida, längs åkrarna till järnvägsbron, över Flackarps byväg, till St Lars, längs ån till Malmövägen och därifrån tillbaka till Klostergårdens centrum.
   På onsdag ska vi provgå sträckan. Kanske den i framtiden kan markeras som en ny Hälsans mil av Lunds kommun.

Alla är förstås välkomna att följa med, framför allt kanske lundabor och lokalpolitiker med engagemang för Källbystaden, naturreservatet, reningsverket, dammarna, den hotande utbyggnaden av Flackarp och St Lars-parkens utveckling.
   Onsdagen den 21 april klockan 17 samlas vi utanför Klostergårdens bibliotek
   Det är en vardagskväll och många har just kommit hem från jobbet, så vi lär inte bli många, men om vi blir det, håller vi avstånd med hänsyn till covidsmittan. Man kan också nöja sig med att följa med en delsträcka.
   Vi som travar hela sträckan kommer hem lagom till Rapport, trötta och kanske svettiga, men med många nya intryck och tankar.

Hedersprickar

 Lunds hedersprickar räddade förra sommaren
Oppositionspolitikerna i Kultur och Fritid räddade lundabarnens sommarlov 2020 genom att trotsa den styrande kvintettens sparnit och besluta om två miljoner extra till sommarlovsaktiviteter för unga.
   Dessutom räddade de Kulturens verksamheter genom ett utökat stöd på 1,5 miljoner.
   Kommunrevisionen prickade dem och utnämnde dem därmed till Lunds hedersprickar.

I Malmö ska vårdcentralen Flyktinghälsan läggas ner. Den är till för papperslösa, flyktingar och nyanlända utan personnummer som inte kan listas någonstans och därför oftast nekas vård. Den är Malmös viktigaste – och enda - vårdcentral för en stor grupp människor.
   Ensamkommandes förbund som driver verksamheten fick avslag av på sin ansökan om ekonomiskt stöd vid kommunstyrelsens senaste möte. De hade ansökt om 1,7 miljoner.
   Vid samma möte beviljade kommunstyrelsen en golftävling ett anslag på 2,7 miljoner.
   Prioriteringen är övertydlig och ser ut som en ortodox tillämpning av Moderaternas trumpistiska katekes ”Hundra förslag till en ny integrationspolitik.”
   Vad gör Malmös hedersprickar?

Vårbudgeten! av Hanna Gunnarsson

 
Tony Haddou

Den stora debatten i riksdagen den här veckan är regeringens vårbudget! Vårbudgeten ger riktlinjerna för den ekonomiska politiken och lämnas till riksdagen klockan 8 på morgonen. En stor del av innehållet är såklart redan känt då, men inte allt. Vi läser våra olika delar så snabbt vi kan, klockan 10 hade vi vår egen presskonferens och klockan 13 var det debatt i riksdagens kammare. Se gärna vår presskonferens och Vänsterpartiets anförande i budgetdebatten, som hölls av Tony Haddou, vår skattepolitiska talesperson.
   I debatten lyfte vi såklart behovet av att starta om samhället efter pandemin genom att satsa på välfärden, förbättra arbetsvillkoren och investera i ny järnväg. Tony berättade om klassamhället, som har synts extra mycket under pandemin när folk har blivit arbetslösa och vräkts från sina lägenheter. Arbetarklassen har dessutom haft större risk att bli utsatta för corona-viruset när många yrken i välfärden inte kan utföras hemifrån. 
 • Läs mer och se presskonferensen här.
 • Se anförandet i budgetdebatten här, cirka 1.55 in i debatten.
   Idag har vi också haft en debattartikel om behovet av att bygga ut järnvägen med nya stambanor för snabbare tåg. Läs den här.
Hanna Gunnarsson (v) , riksdagsledamot, Lund         

Den osynliga handens grepp hårdnar av Gunnar Stensson

I förra numret skrev vi om Kinas växande dominans på världsmarknaden och hur Kina utnyttjar sin globala maktställning över länder och företag. Ett aktuellt exempel är den bojkott som H&M  drabbades av efter uttalandet, att företaget inte använder bomull från det kinesiska distriktet Xinjiang, eftersom dess islamiska befolkning utsätts för omskolning och svårt förtryck. I efterhand försökte H&M blidka Kina.
   I en notis om vänstersegern i valet på Grönland påpekade vi att Kina är en av de stormakter som vill etablera sig på Grönland för att utnyttja dess naturresurser. Påståendet kan kompletteras med ett citat ur den aktuella och mycket användbara boken ”Den dolda handen”.
    ”Peking har aktivt odlat politiskt inflytande på Grönland, som är viktigt ur råvarusynpunkt och genom sitt läge i den arktiska regionen. Strategin har inbegripit investeringar, ett försök att köpa upp en övergiven flottbas och politisk bearbetning av den grönländska eliten.”

Jan Guillou tar upp samma ämne i söndagens AB (11/4) under rubriken H&M väljer att fjäska lagom för diktaturen i Kina – för affärerna.
   Men Guillou vidgar perspektivet. ”Till flundrataktiken anslöt sig lojalt utrikesminister Ann Linde, utrikeshandelsminister Anna Hallberg, Svenskt näringsliv, Svensk Handel, Moderatledaren Ulf Kristersson, med flera. Ingen vågade säga flasklock. Alla låg och tryckte och hoppades att diktaturens vrede skulle blåsa över.
   Man måste då fråga sig varför andra kapitalister inte ägnar sig åt samma fjäsk utan blåser på för fullt. Ericsson/Wallenberg motsatte sig helt öppet det svenska beslutat att inte släppa in Huawei i kampen om det svenska 5G-nätet.”
   Svaret är att vinst och kapitaltillväxt genom fri handel är det viktigaste för både svenska och kinesiska kapitalister. Wallenberg blev 200 miljarder rikare förra året, H&M:s Stefan Persson tjänade 120 miljarder. De står över den demokratiska politiken.
   Nazityskland infiltrerade på 1940-talet svenskt näringsliv och svenska universitet på samma sätt som kapitalistdiktaturen i Kina. I Lunds universitet hade nazisterna stort inflytande, som Sverker Oredsson visar, bland annat i Lunds historia.
 


 

Samma dag som Guillou kunde läsas i Aftonbladet publicerade Sydsvenskan en artikel av professor Joseph S Nye vid Harvarduniversitetet under rubriken USA måste samarbeta med Kina om klimat och pandemier, samtidigt som man kritiserar brott mot mänskliga rättigheter.
   Man kan vända på konstaterandet: Kina måste samarbeta med USA om klimat och pandemier. Hur det ska ske är vår tids ödesfråga.

Apriltankar i kråkans tid av Ulf Nymark

 

Det latinska ordet corona som betyder ”krans”, ”krona” med mera kommer i sin tur från det grekiska ordet korone som egentligen betyder ”kråka”, ”krökt utsprång (som liknar kråknäbb)”. Detta enligt NE.

Kommunens stora ekonomiska överskott
I fjol gick Lunds kommun med en vinst, dvs överskott, på nära nog en halv miljard. I år är prognosen ett överskott på lite drygt en kvarts miljard. I båda fallen är huvudkällan för det stora överskottet statliga bidrag. Bidrag som staten ger kommunerna med anledning av pandemin. Tanken från statens sida är givetvis att dessa pengar ska sättas in i välfärdsverksamheterna. Men precis som i fjol vill nu kvintetten använda överskottet till att betala av på kommunens lån. Det är något djupt osmakligt med den hanteringen av de statliga pandemibidragen.

”Babblande”
Apropå djupt osmakligt. När det moderata kommunalrådet och vice ordföranden i kommunstyrelsen på krog avnjuter en bärs och en måltid under pågående kommunstyrelsemöte ser han det som ett sätt att ”räcka fingret mot babblandet” i styrelsen. Oppositionens kommentarer till detta beteende har varit oväntat hovsamma. Men både hans beteende och hans uttalande här allvarligt. För visst är det väl också ett sätt att ”räcka fingret” mot demokratin och den demokratiska processen? Den styrande kvintetten håller tyst om detta övertramp. Att gå på krogen under pågående kommunala möten är tydligen OK. Men om en fullmäktigeledamot ofrivilligt råkar förlora uppkopplingen en kort stund under ett sammanträde blir det avstängning.

SD-kramarpartierna
Så har då tre av kvintettens partier blivit SD-kramare. Inte ännu på det lokala planet, fast det kanske inte dröjer. Det är egentligen en svindlande tanke att majoriteten av de borgerliga partierna föredrar SD:s främlings- och kulturfientliga politik framför en socialdemokratisk eller miljöpartistisk. Måtte S stå pall för de reaktionära vindarna så att vi inte får en dansk situation här i landet!

Ny översiktsplan på gång
I nästa vecka ska Byggnadsnämnden besluta om ett förslag till inriktning på en ny översiktsplan för Lunds kommun. Säkerligen blir det strid om formuleringarna när det gäller jordbruksmarken. I tjänstemannaförslaget inför nämndsmötet är formuleringen att ”hushållning ska ske med jordbruksmarken”. En mera intetsägande formulering får en nog leda efter.


 

Glädjeämnen i vinter och i vår
Vintern och våren har inte bara gått i kråkans tecken. I varje fall inte utanför vårt köksfönster. Vi har kunnat glädja oss åt bland annat stenknäckar, grönsiskor, grönfinkar och stundtals också en flock steglitser som ivrigt har spisat solrosfrön i fågelmataren. Det kommer att bli tomt utan dem i sommar. Men å andra sidan kanske pandemin ger vika och öppnar för andra glädjeämnen.?

Vad måste göras? av Gunnar Stensson

Vad kampen mot klimatupphettningen och pandemierna kräver är helt klart: stora satsningar på statliga investeringar i järnvägar och kollektiva kommunikationer, utbyggnad av vindkraft och solenergi, stora investeringar i vård, skola, utbildning och forskning, stopp för arbetslösheten och den rusande utvecklingen mot alltmer makaber ojämlikhet, mer internationellt samarbete och större avgifter till EU, FN och andra internationella organ.
   För att klara det krävs höjda skatter, särskilt på förmögenheter, och ökat statligt inflytande över industri och forskning.
   Januari-avtalet hindrar, för att inte säga omöjliggör, en sådan politik för Löfven.

Det borgerliga blocket står för sänkta skatter, särskilt för de rika, ökad konsumtion, större klyftor mellan de rikaste och alla andra, minskade statliga investeringar och minskat statligt inflytande, alltså rena katastrofpolitiken för såväl klimat som samhälle. I stället ökar de spänningarna i samhället genom sin destruktiva propaganda mot invandrare och flyktingar
   Löfven är väl medveten om vad som krävs, antagligen i högre grad än Magdalena Andersson, men kan inte genomföra det nu på grund av januariavtalet. Däremot kan han förbereda politiken inför nästa val, som till varje pris måste vinnas.

I regioner och kommuner är det däremot möjligt att genomföra eller förbereda de nödvändiga reformerna.
   Niklas Karlsson är ordförande för Socialdemokraterna i Skåne och har lett regeringens kommunutredning. Han vet vad som brister. Äldreomsorgen. Sjukvården. Beredskapen.
   Han ska driva dessa frågor på socialdemokraternas partikongress i höst.
   Enligt Sydsvenskan 14/4 har han gjort följande uttalande: ”Förmodligen behöver kapitalskatten höjas. Det kan behövas skatt på arv, gåva och förmögenhet. Skatten på aktier kan höjas (aktieägarna tjänade mer än 450 miljarder förra året). Fastighetskatten måste återinföras.”
   Allt i enlighet med analysen i Pikettys ”Kapitalet”.
   Nooshi Dagostar är säkert beredd att ge sitt stöd.

Apartheid, då och nu

 

En allvarlig olycka

 
Fast inte visste vi att den var så allvarlig! 

Oj, oj, oj! Hur ska det gå? Plastiga trädgårdsmöbler - avsedda för oss i detta land - är fast i Suezkanalen. Vad får vi då för sommar? I detta land är det ju stor och allvarlig brist på sketna, plastiga utemöbler vars livstid är starkt begränsad av olika skäl:
  +det finns någon lite grej som går sönder,
  +de blir snabbt omoderna vilket med påkostad reklam påvisas i allehanda medier eller..
  + vi vill "förnya oss eftersom vi är värda det".

Hur ska vi klara bristen på stolar att sitta moderiktigt på? Oj, oj, oj! Hur ska det gå med sommaren, med uteplatsen och med... tillväxten?

Birger Schlaug på Facebook

2021-04-08

Friday for Future alla fredagar

  

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Det har varit en händelserik vecka i riksdagen! av Hanna Gunnarsson

Fyra av Vänsterpartiets ledamöter har haft en gemensam debatt om rasismen i Sverige, med fokus på offentlig verksamhet, mot nya jämställdhetsministern. Det var Malmös riksdagsleda-mot Momodou Malcolm Jallow som lämnade in interpella-tionen och när debatten hölls deltog ytterligare tre ledamöter från Vänsterpartiet. På så sätt kom många perspektiv fram i debatten. Lyssna gärna här.

Vi har haft framgångar i det väldigt viktiga arbetet för att förbättra sjukförsäkringen! Det har varit ett mycket aktivt och intensivt arbete som länge har varit prioritet för Vänsterpartiet, men nu under pandemin har det blivit extra aktuellt i och med att många som har varit sjuka i covid har kvar symtom under lång tid. Vi KU-anmälde till och med ansvarig minister för de problem som finns. Nu har det blivit klart att regeringen ändrar i Försäkringskassans regleringsbrev och att lagen om bedömning av arbetsförmåga ändras. Detta är bra steg på vägen! 
   Utöver sjukförsäkringarna har vi fått ytterligare en framgång genom mer pengar till äldreomsorgen i den senaste extra ändringsbudgeten på grund av pandemin! Det är mycket glädjande eftersom det verkligen behövs en upprustning inom äldreomsorgen. Vi behöver höja löner och förbättra arbetsvillkoren. Läs mer här.

I veckan har jag och Håkan Svenneling i utrikesutskottet haft en kort debattartikel i DN, som en replik till en artikel som regeringen skrev om säkerhetspolitiken och NATO. Vänsterpartiet är ju såklart emot alla närmanden till NATO. Läs vår replik här.
   Idag ställde jag också en fråga på veckans frågestund till inrikesministern om kommuners och regioners krisberedskap samt behovet att stoppa nedskärningar och privatiseringar. Se den här (klicka på mitt namn).
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund

Etnisk rensning pågår och världens kristna slå dövörat till av Kerstin Dahlberg

 

Varför slår världens kristna dövörat till när systrar och bröder i Israel och Palestina drabbas av etnisk rensning? Det frågar sig Kairos Palestine, en rörelse formad av kristna palestinier och kyrkoledarna i Jerusalem. Och de har all anledning att känna sig svikna och besvikna när kyrkor runtom i världen inte vågar kritisera staten Israels apartheidregim och pågående etniska rensning av palestinier - kristna och muslimer. Skälet till denna feghet är troligen risken för att bli stämplade som antisemiter, anar Kairos Palestine, och så kan det vara.  Det vill inte mycket till för att staten Israel ska klistra den etiketten på någon som står upp för FN, internationella lagar och humant beteende. Men vad är det för kvalitet på kristen övertygelse och kristet mod om man i en världsvid kyrka och ekumenisk rörelse inte öppet vågar försvara sina systrar och bröder?
   Ett flertal judiska organisationer i  Israel och på andra håll i världen vågar tala om Israels apartheidregim och ifrågasätter den, noterar Kairos Palestine. Därmed framstår de kristna världsvida kyrkorna och samfunden än mer som fega och som svikare.
   I ett nödrop till påve Franciscus, hela den världsomspännande ekumeniska rörelsen och Kyrkornas Världsråd uppmanar nu de kristna palestinierna till handling: Gör motstånd mot den etniska rensningen i Östra Jerusalem.
   I det mest akuta skedet handlar det om vräkning av cirka 195 palestinier och den är planerad till 2 maj, under den grekisk-ortodoxa påsken. Det handlar om familjer som i generationer bott i Jerusalem, många ända sedan Nakba 1948 då de fördrevs från sina hem. Nu ska de återigen fördrivas och lämna plats åt ännu en illegal bosättning. De har protesterat, men en israelisk domstol har valt sida och ställt sig på bosättarnas.
   Vräkningarna i Östra Jerusalem är tyvärr endast ett exempel på vad palestinierna i Israel, på Västbanken och i Gaza tvingas utstå som en följd av apartheidlagar och folkrättsbrott. Kairos Palestine nämner en lång rad i sitt upprop och uttrycker sin besvikelse, gränsande till förtvivlan, över att kyrkorna i världen genom åren inte hörsamat en rad angelägna vädjanden om konkret och praktiskt agerande för att få slut på Israels ockupation.
   Det krävs ingen större inlevelseförmåga för att förstå deras känsla av att vara övergivna när kristna systrar och bröder nonchalerar dem. De uppmanar nu alla kristna världen över att påverka sina regeringar att agera för att stoppa den etniska rensningen. Vad görs från kyrkligt håll i Sverige?

Miljönotiser

Vänsterseger på Grönland stoppar gruvprojekt?
Den australiska gruvkoncernen Greenland Minerals planerar att ta upp tre miljoner ton malm på Grönland för att utvinna sällsynta jordartsmetaller samt uran.
    Vänsterpartiet IA som vann valet varnar för att gruvbrytning skulle skada naturen i regionen. (TT-Ritzau.)
   Vi konstaterar att det internationella kapitalet är angeläget att roffa åt sig Grönlands naturtillgångar. Trump ville köpa landet av Danmark och Kina försöker etablera sig där.
   Det blir spännande att se om en ny vänsterregering kommer till stånd och vad den i så fall kan göra.

MP mot kärnkraft
”Förnybara energikällor som sol vind och vatten, är billigare, säkrare och snabbare att bygga ut än kärnkraften. Varken klimatet eller de svenska hushållen har tid eller råd att vänta på att Kristdemokraternas drömmar om kärnkraft ska bli verklighet.”
   Det skriver Lorentz Tovatt, energipolitisk talesperson för MP, Mätta Ivarsson, gruppledare i Region Skåne, Stefana Hoti, partiföreträdare i Malmö och Emil Samnegård, gruppledare i Trelleborg, i en debattartikel i Sydsvenskan 6/4.

Bron över Höje å klar i sommar och tunneln vid stationen i september.
Meddelandet som kommer från trafikverket informerar också om ett tågstopp mellan Lund och Malmö från den 29 augusti till den 6 september.
   Att den nya tunneln i höjd med Höjeåvägen också blir klar i sommar är vi mindre glada över. Det innebär i framtiden en buss- och cykelväg i Sunnanvägs förlängning genom grönområdet mellan kolonin och odlingslotterna. Men det har vi vetat i mer än ett år. Vi ville stoppa den, men man får inte alltid som man vill.  

Skolnotiser

Från toppen till botten på 20 år
”I början av 1990-talet var den svenska skolan på topp rent prestationsmässigt. Efter två decennier av målstyrning fick svenska elever de sämsta resultaten någonsin.”
   Det skriver Sydsvenskans kunniga skolexpert Emma Lejnse (8/4) i artikeln När målen blev det viktigaste försvann böcker och lärartid.
   Artikeln går igenom konsekvenserna av kommunali-seringen och införandet av marknadsskolan i början av 1990-talet. Den jämlika skola som vi kämpat i ett halvt sekel för att genomföra raserades. Finland behöll samma skolsystem och finsk skola är kvar på toppnivån.
   Det handlar om avskaffandet av reglerna rörande skolledning, lärarkompetens, skolhälsa, läromedel, bibliotek och vem som har behörighet att driva en svensk skola.
   En del av reglerna är på väg att återinföras efter krav från lärarfacken.
   Men i valet mellan de två målen – godkända elever och en budget i balans – är det tydligt vilket som rankas högst. ”För kommuner sparar på skolan och privata ägare tar ut vinst, trots många obehöriga elever på deras skolor.”

Marknadsskolan hotar valfriheten.
Miljöpartiet: Jakten på vinst slår hårt mot de idéburna friskolorna.
   När vi har aktörer i skolsystemet som drivs av att tjäna så mycket pengar som möjligt krävs mer kontroll och detaljerade regler. Elevhälsa, skolbibliotek och läroböcker får stå tillbaka. Segregering hotar valfrihet och mångfald. Aktörerna som har ekonomisk vinning som mål måste ut ur ekvationen. Annika Hirvonen, skolpolitisk talesperson (MP) och Karin Pleijel, Karin Thomasson, Markus Friberg och Richard A. Åkesson, MP. (AB debatt 5/4)

Palestinska jordens dag 30/3

 

Den palestinska jordens dag – Dagen för solidaritet med palestinierna och deras rätt att befria sitt hemland.

Arabiska vänstern uppmärksammar Palestinska jordens dag den 30 mars.
   Vi kommer ha ett kulturevent med utställning av konst och hantverk som vi ställer ut i fönstren på poeten på hörnet, på grund av rådande restriktioner kommer vi inte ha öppen visning, besökare kan titta utifrån.

Medverkande konstnärer:
Yahya Ashmawi & Maha Kadoura

Var: Poeten på hörnet, Södra Förstadsgatan 65b
När: Utställningen pågår från den 30 mars kl. 17.00 till den 11 april kl.17.00.
 


 

Stoppa stölden av Palestina!
Den 30 mars högtidlighålls varje år den Palestinska Jordens dag. Det var den 30 mars 1976 som protester mot den israeliska ockupationen och landstölden i Palestina möttes av skarp eldgivning från den israeliska armén. Sex obeväpnade demonstranter dödades, omkring 100 skadades och över 300 arresterades av israelerna.
   Sedan dess har ockupationen bara fortsatt, och förvärrats. Idag bor närmare 700.000 israeler i så kallade bosättningar på ockuperad palestinsk mark – och fler ansluter hela tiden. Varje dag beslagtas mer mark, människor fördrivs och de som protesterar möts med skarp ammunition. De senaste åren har minst 350 obeväpnade palestinier dödats av militären, och över 30.000 skadats – många med livslånga handikapp som följd.
   Enligt FN:s övervakningsmission, OCHA, har rivningarna och fördrivningarna på det ockuperade Västbanken ökat kraftigt de senaste åren. Under 2020 revs 848 byggnader – en ökning med 36% från året innan. 53 skolor, med 5.200 barn, står under rivningshot. Sedan OCHA började sin registrering 2009 har omkring 7.400 rivningar ägt rum, och över 11.000 människor fördrivits.
   Under början av detta år har rivningstakten dessutom ökat ytterligare. Fram till sista februari har 227 palestinskägda strukturer rivits - varav 93 bekostade med utländskt bistånd - och 327 personer, varav omkring 200 barn, förlorat sina hem. En ökning med 185% jämfört med förra året. Förstörelsen av bostadshus, solpaneler, anläggningar för vatten- och sanitet och annat donerat av Sverige och andra EU-länder har ökat med 450% utan några verkliga protester från våra politiker. En del anser tvärtemot att det är lika bra att sluta med bistånd till palestinierna eftersom allt ändå förstörs av Israel!
   Stölden av Palestinas jord, fördrivningarna och förstörelsen av egendom måste helt enkelt upphöra! Israel måste kalla hem sin militär och sina bosättare, riva murar och stängsel och erkänna Palestinas rätt att existera som stat i fred sida vid sida med Israel. Det är märkligt att den svenska regeringen, EU och andra inte för länge sedan satt ner foten och sagt att nu får det vara nog. Hur långt har man tänkt att det skall få gå innan man agerar och genomför verkningsfulla åtgärder för att få en ändring till stånd?
Gunnar Olofsson

Konsumismen utarmar oss – och jorden av Gunnar Stensson

 

Kapitalismen tvingar oss att konsumera för att öka tillväxten - och den rikaste procentens vinst - på bekostnad av våra liv och jordens resurser. Privata medier och ”influencers” driver en oavbruten propaganda för att göra alla till konsumtionsberoende kunder. Konsumismen har blivit ett större hot än coronan. Nova är den värsta sjukdomshärden i Lund.

Sedan Kina blev medlem av Världshandelsorganisa-tionen har amerikanska och europeiska företag etablerar sig där för att utnyttja den billiga arbetskraften och de luftförorenande energiresurserna till att producera varor: elektronik, bilar, bildelar, kläder, skor, möbler och insatsvaror.
   Flera svenska företag, som Volvo och H&M, har flyttat tillverkning till Kina. Det leder till beroende. H&M slutade köpa produkter från Xinjiangregionen efter rapporter om tvångsarbete. Följden blev att H&M stängdes av från flera handelsplattformar i Kina. Sverige kritiserar Kina – och ökar samarbetet. Det liknar Vietnam-epoken. Den gången handlade det om USA-imperialismen.

Kapitalismens tillväxtbegrepp leder till att man medvetet minskar varornas livslängd för att tvinga fram ökad konsumtion. En tvättmaskin som för några år sedan fungerade i tio år håller nu bara i fem. Bilar tillverkas för att gå sönder och behöva repareras efter kort tid. Lågavlönade arbetare tvingas till meningslöst arbete och konsumenter till flera köp. Vinsten växer.
   Den ekonomiska tillväxten förra året var 6 procent enligt Internationella valutafonden.
   Volvo har gjort vinst och betalar ut bonus till sina aktieägare – trots att pengarna bland annat kommer från coronastöd som bekostats av skattebetalarna.

”Tillväxt är inget positivt. Tvärtom. Vi ville inte tillsätta någon tillväxtkommission.” skrev Emma-Lina Johansson och Anders Skans, Vänsterpartiet Malmö, i ett uttalande med anledning av att Malmö har beslutat inrätta en. (SDS 31/3)
   ”Malmös tillväxtkommission representerar det gamla, det förkastliga konsumtionssamhället där miljö och arbetare utnyttjas och förstörs. Kommissionen består av expertis på det gamla ohållbara, inte det gröna och hållbart mänskliga.”
   Sverige kan missa klimatmålet, enligt Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet. Hittills tror man sig uppnå en minskning av utsläppen på 55 procent fram till 2045. Det räcker inte. För att klimatmålet ska nås måste minskningen vara 85 procent.
 


 

Den kinesiska varuproduktionen är redan större än USA:s. Strömmen av varor till och från Kina bara växer.
   För tre veckor sedan vållade mängden av väldiga containerfartyg trängsel i de europeiska hamnarna Antwerpen, Rotterdam och Hamburg. Lika igenproppade var USA:s Stilla havs-hamnar Los Angeles, Portland och San Diego. Också New Yorks hamn var överfull. Containerfrakternas priser steg, vilket bland annat drabbade till exempel Ikea.
   Man kan förstå att Kina härom året ville bygga en strategiskt belägen hamn i Lysekil – vilket emellertid Sverige avvisade. På många andra håll har kineserna haft framgång med sina hamnplaner.
 


 

Sedan fastnade Ever Given, världens största containerfartyg, i Suezkanalen. Total förstoppning drabbade världshandelns tarmsystem. Innan skiten efter någon vecka lossnade hade hundratals containerfartyg fastnat vid kanalens båda mynningar. Det hade varit bättre om förstoppningen fortsatt.
   I ledaren Hellre ful vindkraft än svåra översvämningar i Malmö (SDS 6/4) räknar skribenten upp de verkliga hoten mot människor och miljö: Minst 31 miljoner människor tvingas fly till år 2050. I värsta fall 143 miljoner. Naturkatastrofer, minskad biologisk mångfald, sämre skördar, ökad fattigdom, konkurrens om jordens resurser, krig och hot mot demokratin.

Prisvärd arkitektur, LKF och Landsdomarevägen av Bengt Olle Bengtsson & Boel Berner

Världens främsta arkitekturutmärkelse, Pritzker-priset, har i år tilldelats Anne Lacaton och Jean-Philippe Vassal i Paris. Mottot för deras verksamhet är, enligt The Guardian, ”Riv aldrig, ta aldrig bort något – lägg till, omforma och återanvänd”. Vi gläds och tänker på LKF:s planer för sina hus på Landsdomarevägen. Men först mer bakgrund.

I prismotiveringen står att Lacaton och Vassal ”speglar arkitekturens demokratiska sida. Genom sitt förhållande till yrket och sina utförda projekt har de visat på möjligheterna för en restaurerande arkitektur som är högteknologisk, uppfinningsrik och ekologiskt ansvarstagande, utan att för den sakens skull bli nostalgisk”. Deras arkitektstudio är således inte känd för glittrande lyxbyggnader eller science-fiction-inspirerade experiment. I stället har de gjort sig berömda för ekonomiskt hållbara lösningar på svåra ombyggnadsproblem.

Vi har själva sett deras omformning av Palais de Tokyo, staden Paris utställningslokal för samtidskonst, vilken förvånar rejält. Den ursprungliga fasaden mot gatan och Seine är oförändrad, vilket inte är så underligt eftersom den är anpassad till kringliggande byggnader och funktioner. Men inomhus, där man förväntar sig vita väggar och vackert belysta nyrenoverade rum, öppnar sig i stället en rå, öppen fabriksmiljö i många plan. Arkitekterna har nämligen valt att frilägga väggarnas bärande betong och behålla de omålade ytorna. Resultatet har blivit en rymd som gör det möjligt att bygga upp unika ytor för varje ny utställning, ofta i flera plan. Inte är det direkt vackert, men inspirerande och mycket uppskattat. Återhållsam renovering har gett nya friheter, inte bundit byggnaden vid gamla funktioner.

Tankarna bakom sättet de arbetar, sammanfattar Anne Lacaton i The Guardian så här: ”Rivning är ett lätt beslut i det korta perspektivet. Det är ett slöseri med mycket – ett slöseri med energi, ett slöseri med material, och ett slöseri med historia. Dessutom för det med sig mycket dåliga sociala effekter. För oss är det en våldshandling.”

De nu hyllade Lacaton och Vassal insisterar således på att bygga prisvärt, hållbart och ekologiskt ansvarsfullt. De bär med sig insikten om att det idag – när vi förstått att vårt traditionella förhållningssätt till energi- och råvaruförbrukning måste förändras – finns saker som man inte längre gör. Om projekt, som varit rimliga för bara några år sedan, måste vi idag säga: Nej – så här gör vi inte längre!

Tidigare har det ofta setts som rationellt och naturligt att riva äldre byggnader för att ersätta dem med nyare, modernare, bättre. Standarden för nyttjarna blir högre, driftskostnaderna lägre … Men så fungerar inte rationaliteten längre. Nu måste man tänka bredare och seriöst beakta det slöseri med resurser som rivande och nybyggande innebär. Hänsyn måste tas till energiåtgången vid transporter av riv- och byggmaterial, vid produktionen av betong och tegel. Lägg därtill signalerna som ges: Är det så här vi vill visa hur vi ser på återbruk och stadens historia? Är det inte i stället förbättring genom förädling vi måste lära oss – och lära ut?

För oss som bor på Möllevången i Lund har dessa frågor aktualiserats av LKF:s planer att riva sina tre huslängor längs Landsdomarevägen och ersätta dem med nya byggnader. Planerna ligger långt fram i tiden; byggnation är planerad till 2025 eller senare. Men LKF har redan meddelat hyresgästerna att de måste flytta ut, och just nu utreder kommunen nödvändiga planändringar. Häromdagen gick det runt ”gula västar” i området och mätte om några av de vackra körsbärsträden längs cykelvägen måste offras.

Husen är byggda i två/tre plan och innehåller mindre hyreslägenheter. Tre huskroppar är rytmiskt placerade längs slänten till den bäck som en gång rann genom området. Idag är bäcken ersatt av en cykelväg som går från Monumentsparken till S:t Hans backar och vidare norrut. Husen är byggda i rött tegel med karaktäristiska takpannor och fönster i samstämmighet med de två omgivande radhusområdena längs Tinghögsvägen och Möllevångsvägen. Enhetlighet kombinerad med form- och funktionsvariation gör Möllevången till en av Lunds finaste arkitektoniska miljöer (området är planerat som en helhet och är ritat av C.-O. Klingspor). Tiden har varit snäll mot byggnaderna; radhusområdenas samfällighet ser till att endast stilenliga förändringar tillåts av dessa hus och även LKF:s längor är hittills relativt oförändrade.

Häri ligger naturligtvis en orsak till den nu uppkomna situationen – de tre längorna är i behov av renovering. Kanske har LKF inte underhållit dem på rätt sätt; om det vet vi inget. Men deras drastiska förslag till total nybyggnation är naturligtvis fel – här skall inte rivas.
 


Landsdomarevägen 3 och 5 från cykelvägen
 

Främst av principiella skäl: Så gör man inte längre! Bra gamla byggnader skall ges nytt liv och förhöjt värde. De skall inte rivas, fraktas bort, ersättas av ny betong, nytt tegel, ny metall – producerat och levererat till stor energiåtgång.

Också av funktionella skäl: Självklart går det att renovera dessa byggnader så att de fungerar väl i minst femtio år till. Mindre hyreslägenheter för ungdomar och äldre kommer alltid att behövas i Lund. LKF borde naturligtvis också undvika skammen att fördärva ett av stadens vackraste områden. Förtätning av Lund är ett vettigt mål, men skall göras med klokskap: på rätt plats och på rätt sätt. Så är, till exempel, det näraliggande punkthuset på Möllevångsvägen ett riktigt fint exempel på detta.

Lacaton och Vassal är kända för att inför ett stort renoveringsprojekt i Bordeaux ha föreslagit: Gör ingenting – vad som finns är bra; det behövs bara smärre förändringar! Sak samma tror vi gäller för husen längs Landsdomarevägen.

Skulle det faktiskt finnas genuina svårigheter med dessa hus, så finns det i vilket fall ingen anledning att ta till den gamla våldsmetoden – att riva allt och sedan plonka dit några höga hus som kunde stått var nånstans som helst. Istället borde LKF inspireras av de prisbelönade arkitekternas motto: Riv aldrig, ta aldrig bort något – lägg till, omforma och återanvänd! Vilket här kan tolkas som: Lämna huskropparna med sina vackra fasader längs slänten, cykelvägen och körsbärsträden oförändrade. Måste något göras, så fundera i stället på att utöka boytorna och förbättra husens användning genom att varsamt omforma de mindre spännande fasaderna längs Landsdomarevägen. Varför inte göra detta till en planeringsuppgift för arkitektstudenter? Många alternativ är här möjliga – men inte det oetiska våld som LKF nu planerar för.